ATLAS. Miljökonsekvensbeskrivning Finska sektorn. Nord Stream 2. April 2017 W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
|
|
- Håkan Gunnarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ATLAS Miljökonsekvensbeskrivning Finska sektorn Nord Stream 2 April 2017 W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN ATLAS Miljökonsekvensbeskrivning Finska sektorn Nord Stream 2 April 2017 Uppgjord av: Ramboll Finland Oy Document-ID: W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01 Ref: / PO Datum
3 Introduktion Nord Stream 2 är en rörledning genom Östersjön, avsedd att leverera naturgas från omfattande gastillgångar i Ryssland direkt till EU:s gasmarknad, för att fylla det växande importbehovet av gas. Rörledningsparet, som ligger på havsbotten och är km långt, kommer att ha kapacitet att leverera 55 miljarder kubikmeter gas per år på ett ekonomiskt, miljösäkert och tillförlitligt sätt, och därmed kompensera EU:s minskade inre gasproduktion. viktig energikälla med lågt utsläpp, och därigenom bidra till EU:s strävan att skydda klimatet. Fler leverantörer kommer att öka konkurrensen på gasmarknaden och förbättra EU:s globala industriella konkurrenskraft. Nord Stream 2 Nord Stream, som blivit känd för sin höga miljö- och säkerhetsstandard, gröna logistik, öppna dialog och offentliga samråd. Nord Stream 2 AG är ett projektbolag som har grundats för att planera, anlägga och senare driva Nord Stream 2-rörledningen. Bolaget har sitt huvudkontor i Zug i Schweiz och ägs av PJSC Gazprom. En ägarstruktur med lika stora poster för EU och Ryssland i projektet planeras, som återspeglar betydelsen av den nya infrastrukturen för Europas framtida energiförsörjningsbehov. Atlaskartor Denna ATLAS är en del av miljökonsekvensbedömningen (MKB) för den finska sektorn i det planerade Nord Stream 2-rörledningssystemet. Syftet med denna ATLAS är att beskriva den allmänna geografiska utbredningen av fysikalisk-kemiska, biotiska och socioekonomiska parametrar i Östersjön runt den planerade rörledningen till havs, med främsta fokus på den finska sektorn. När man läser den finska miljökonsekvensbeskrivningen finns det hänvisningar till ATLAS. De enskilda kartorna presenteras i en sekvens som återspeglar rapportens struktur. Kartorna som presenteras i ATLASEN baseras på information från myndigheter, organisationer och internationella databaser och på data från Nord Stream 2:s fältundersökningar som utfördes längs den planerade rörledningskorridoren. Referenserna som används visas i ATLASENs teckenförklaringar. På de flesta kartorna presenteras rörledningssträckningen. Var medveten om att den markerade rörledningssträckningen på kartorna inte representerar den faktiska bredden på rörledningen. Den fungerar bara som en indikation på sträckningen. En översikt över ämnesområdena som täcks av ATLASEN och av de enskilda kartorna visas på motsatt sida. Anmärkning: Allmänna hänvisningar på alla Atlaskartor: Gränserna mellan de ekonomiska zonerna och territorialvatten: IBRU, maj 2010 Bakgrundssjökort ska "inte användas vid navigering" Bakgrundssjökort; Crown Copyright och/eller databasrättigheter. Reproduceras med tillstånd från Controller of Her Majesty's Stationery Office och UK Hydrographic Office ( W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
4 Projektbeskrivning (PR) Karta PR-01-F Rörledningssträckning och anläggningar på land Karta PR-02-F Rörledningsträckning med kilometerpunkter Karta PR-03-F Stenläggningsplatser före rörläggning Karta PR-04-F Stenläggningsplatser efter rörläggning Havsplanering (MP) Karta MP-01-F Fysisk havsplanering avrinningsdistrikt Batymetri och hydrografi (BA) Karta BA-01- F Batymetri Geologi och havsbottens ytsediment (GE) Karta GE-01-F Sediment på havsbotten Klimat (CL) Karta CL-01-F Istäcke under 3 vintrar Infrastruktur (IN) Karta IN-01-F Befintlig och planerad infrastruktur - östra delen Karta IN-02-F Befintlig och planerad infrastruktur - västra delen Karta IN-03-F Befintliga och planerade rörledningar Vetenskaplig verksamhet (SC) Karta SC-01-F Långsiktiga övervakningsstationer och valrester Kulturarv (CU) Karta CU-01-F Betydelsefulla kulturarv och historiska platser från andra världskriget under vattenytan Matematisk modellering (MO) Karta MO-01-F Modellering av undervattensbuller bortröjning av krigsmateriel, sommar, utan lindringsåtgärder Karta MO-02-F Modellering av undervattensbuller bortröjning av krigsmateriel, vinter, utan lindringsåtgärder Karta MO-03-F Modellering av sedimentspridning stenläggning Karta MO-04-F Modellering av sedimentspridning bortröjning av krigsmateriel Karta MO-05-F Bullermodellering för rutten från riksväg 7 till Mussalo hamn Vattenkvalitet (WA) Karta WA-01-F Syrenivåer Marina däggdjur (MA) Karta MA-01-F Tumlarobservationer (Phocoena phocoena) Karta MA-02-F Utbredning av vikare (Pusa hispida botnica) Karta MA-03-F Utbredning av gråsäl (Halichoerus grypus) Karta MA-04-F Sälområden Fåglar (BI) Karta BI-01-F Viktiga fågelområden och områden för biologisk mångfald (IBA) och viktiga finska fågelområden (FINIBA) Karta BI-02-F Arktiska fåglars flyttväg Skyddade områden (PA) Karta PA-01-F Natura 2000-områden Karta PA-02-F Ramsar-områden Karta PA-03-F HELCOM Marina skyddsområden (MPA) och UNESCO-områden Karta PA-04-F Marina nationalparker Fartygstrafik (SH) Karta SH-01-F Fartygsintensitet AIS 2014 Fiske (FC) Karta FC-01-F Trålningsintensitet finska trålare Karta FC-02-F Total fångst per art Karta FC-03-F Total fångst per art, finska fartyg Karta FC-04-F Total fångst per land Karta FC-05-F Total fångst per art euro Karta FC-06-F Total fångst per art, finska fartyg euro Karta FC-07-F Total fångst per land euro Militära områden (MI) Karta MI-01-F Militärområden W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
5 PROJEKTBESKRIVNING (1) HAVSPLANERING (2) FYSISK-KEMISK MILJÖ (3-6) BIOLOGISK MILJÖ (7-9) SOCIOEKONOMISK MILJÖ (10-15) MATEMATISK MODELLERING (16) 1. PROJEKTBESKRIVNING 2. HAVSPLANERING 3. BATYMETRI OCH HYDROGRAFI 4. GEOLOGI OCH HAVSBOTTENS YTSEDIMENT 5. KLIMAT 6. VATTENKVALITET 7. MARINA DÄGGDJUR 8. FÅGLAR 9. SKYDDADE OMRÅDEN 10. FARTYGSTRAFIK 11. FISKE 12. MILITÄRA OMRÅDEN 13. INFRASTRUKTUR 14. VETENSKAPLIG VERKSAMHET 15. KULTURARV 16. MATEMATISK MODELLERING W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
6 PROJEKTBESKRIVNING PROJEKTBESKRIVNING (PR) W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
7 Kotka &- Rörledningssträckning SVERIGE SWEDEN islands - &- ") Narvabukten ROSSIYA RUSSIA Mittlinje Danmark-Polen ") Landföring Omlastningsplatser: &- &- Rörbeläggningsanläggning/ röromlastningsplats (lagring) Röromlastningsplats (lagring) Gotland LATVIJA LATVIA Karlshamn &- DANMARK DENMARK Bornholm LIETUVA LITHUANIA PR-01-F DEUTSCHLAND GERMANY Mukran &- ") Lubmin POLSKA POLAND ROSSIYA RUSSIA Rörledningssträckning och anläggningar på land
8 114 islands Ko KP (kilometerpunkt) PR-02-F Rörledningsträckning med kilometerpunkter inom den finska ekonomiska zonen
9 Ko islands XWXW XWXWXWXW XWXWXWXW XWXW XWXW XW XWXWXWXWXWXW XWXWXWXWXW XWXW XW XW XWXW XWXWXW XW XW XW XWXWXW XWXWXWXWXW XWXWXWXW Stenutläggning XW XW Före rörläggning Korsning med NSP ( Plats med fältskarv (( XWXW XW XW XWXWXWXWXW XWXW XWXW XWXWXW XW XW XWXW PR-03-F Stenutläggningsplatser före rörläggning
10 XWXWXWXWXWXWXW XWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXW XWXWXWXWXWXW XWXWXWXWXW XWXW XWXWXW SUOMI Ko Stenutläggning XW Efter rörläggning islands XW XWXWXW XWXW XW XWXWXW XW XW XWXW XW XWXW XWXWXW XWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXWXW XWXW XWXWXWXWXWXWXW XWXW XW XWXWXWXW XWXWXW XWXWXWXW XWXWXWXW XWXWXWXW XWXWXW XWXW XW XWXWXWXWXW XW XW XWXWXWXWXWXWXW XWXWXWXWXWXWXWXW XWXW XW XW XWXW XW XWXW XWXWXW XWXW XW XW XW (( XW XWXW XWXWXWXWXW XW XWXW XWXWXWXWXWXWXW XWXWXWXWXWXWXWXWXW XW XWXWXW XWXWXW XWXW XWXWXWXWXW XW XW XW XWXW XW XW XWXWXW XWXW XW XWXWXWXWXWXW XWXWXW XW XWXWXWXW XW XWXWXW XWXWXW XWXW XWXWXW XWXWXW XW XWXW ISB-stenutläggning ( Plats med fältskarv Anmärkning: - ISB, buckling under drift för att förhindra att rörledningen rör sig i sidled PR-04-F Stenutläggningsplatser efter rörläggning
11 HAVSPLANERING HAVSPLANERING (MP) W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
12 Ko islands Avrinningsdistrikt Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavet Kymmene älv Finska viken Åland Havsplanering, ansvariga myndigheter Nylands och Kymmenedalens landskapsförbund Satakunta och Egentliga Finlands landskapsförbund Åland - SYKE / Miljöministeriet Finland (Januari 2016) MP-01-F Havsplanering avrinningsdistrikt
13 FYSISK-KEMISK MILJÖ BATYMETRI OCH HYDROGRAFI (BA) GEOLOGI OCH HAVSBOTTENS YTSEDIMENT (GE) KLIMAT (CL) VATTENKVALITET (WA) W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
14 Skärgårdshavet SUOMI Ko Gräns för delområde Batymetri, m islands Finska viken Norra Egentliga Östersjön - MIKE C-map database, februari HELCOM BA-01-F åö Batymetri
15 Ko islands Berggrund Hård bottenstruktur Sand Hård lera Gyttja Anmärkningar: I. Berggrund II. Kombination av hårda bottnar, inklusive ojämna hårda ytor och grov sand (ibland också lera) till stenblock. III. Sand, fin till grov (med blottning av grus). IV. Hård lera ibland/ofta/möjligen exponerad för eller täckt av ett tunt lager/sand/grus. V.Gyttja omfattar allt från gyttja-lera till gyttja-slam. - Geologiska forskningscentralen Finland, GTK. EU Balance project GE-01-F Sediment på havsbotten
16 Mild vinter, islands ROSSIYA RUSSIA Maximalt istäcke islands Genomsnittlig vinter, ROSSIYA RUSSIA Hård vinter, islands Anmärkning: Exempel på istäcke vid mild, genomsnittlig och sträng vinter Finska meteorologiska institutet (FMI), Åtkomstdatum: CL-01-F ROSSIYA RUSSIA ³ kilometer Istäcke under 3 vintrar
17 SUOMI SUOMI SUOMI Syrenivå: Syre < 0 ml/l: områden med svavelväte SUOMI SUOMI Anmärkning: Syreförhållanden nära sjöbotten under sensommaren i norra Östersjön enligt Finlands miljöcentral (SYKE). Röda områden avser anoxiska förhållanden och gula områden hypoxiska. - Finlands miljöcentral, SYKE WA-01-F Syrenivåer
18 BIOLOGISK MILJÖ MARINA DÄGGDJUR (MA) FÅGLAR (BI) SKYDDADE OMRÅDEN (PA) W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
19 islands Hango SUOMI Kotka Tumlarobservationer Gruppstorlek Tumlarobservationer Gruppstorlek Tumlarobservationer Gruppstorlek Tumlare : Relativ densitet (0 5): genomsnittliga tumlardetektionssekunder per månad 0: inga observationer 1: observationer Anmärkning : Genomsnittliga tumlardetektionsekunder per månad: Detta är genomsnittstiden per månad som akustiskaregistreringsapparater har detekterat tumlar-signaler i området. Detta säger inget om det verkliga antalet individer, men kan användas som jämförelseindex vid simulering av tumlarnas utbredning och abundans i Östersjön. Det största registrerade värdet i Östersjön är 4: > observationer, i den södra delen av Östersjön nära Danmark. Undersökningsperiod: HELCOM, Sambah-projektet - Åbo Universitet kilometre ³ Tumlar (Phocoena phocoena) observationer MA-01-F Del av finska MKB-atlas: W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
20 Kotka islands Stora Kölhällan Sandkallan Sälskyddsområde Sälskyddsområde, Estland Havaintojen Observationsspridning jakauma (perustuu (baserade på GPS-havaintoihin) GPS-spår) Hango Kallbådan Itämerennorppa Östersjövikare Grimörarna Mastbådan ROSSIYA RUSSIA Anmärkning: Data visar alla tillgängliga spårningsobservationer. De visar bara ungefärlig utbredning av arter under de senaste åren, och antalet observationer säger inget om antalet individer. Dataperioden är: Finland: Estland slutet av Data presenteras i 5 km rutnät HELCOM, Balsam-projektet Forststyrelsen, Finland Estlands miljöinformationssystem (EELIS) MA-02-F Utbredning av vikare (Pusa hispida botnica)
21 Kotka Sälskyddsområde islands Stora Kölhällan Sandkallan Sälskyddsområde, Estland Antalet GPS-observationer 1 Grimörarna Mastbådan Kallbådan ROSSIYA RUSSIA Anmärkning: Data visar alla tillgängliga spårningsobservationer. De visar bara ungefärlig utbredning av arter under de senaste åren, och antalet observationer säger inget om antalet individer. Dataperioden är: Finland: Estland slutet av Data presenteras i 5 km rutnät HELCOM, Balsam-projektet Forststyrelsen, Finland Estlands miljöinformationssystem (EELIS) MA-03-F Utbredning av gråsäl (Halichoerus grypus)
22 FI Ko FI islands FI Stora Kölhällan Sandkallan Sälskyddsområde Natura 2000-område avsett för sälar Förslag på utvidgat Natura 2000-område. Viktigt gråsälsområde (rastplats) FI FI FI Kallbådan Sälskyddsområde, Estland Mastbådan Grimörarna FI Forststyrelsen, Finland - European Environment Agency, nerladdat 19/01/2016, - European Environment Agency, 2014, "Natura 2000 data - the European network of protected sites", Åtkomstdatum: Estlands miljöinformationssystem (EELIS) MA-04-F Sälområden
23 Ko FI072 islands FI098 FI077 FI075 Viktiga fågelområden och områden för biologisk mångfald (IBA) Viktiga finska fågelområden (FINIBA) FI082 FI089 FI099 FI081 FI080 ³ kilometer - BirdLife Finland, 2016, /iba-suomen-tarkeat-lintualueet.shtml, Åtkomstdatum: BI-01-F Viktiga fågelområden och områden för biologisk mångfald (IBA) och viktiga finska fågelområden (FINIBA)
24 Ko Mycket använd del av arktiska fåglars flyttväg islands Mindre använd del av arktiska fåglars flyttväg - Flyttväg: Birdlife Finland, Tringa ry, PSLY ry - Flyttrutterna är bildade på basis av flera arters flyttrutter av Rambolls fågelexpert BI-02-F Arktiska fåglars flyttväg
25 Ko FI FI FI FI FI Natura 2000-område, SAC Natura 2000-område, SPA islands FI FI , FI FI Natura 2000-område, SPA/SAC Förslag på utvidgade Natura 2000-områden. Natura 2000-område, Estland FI FI FI FI FI FI FI Natura 2000-område Kategori Kod FI och SPA/SAC Skärgårdshavet FI Örö SAC FI Tulluddens fågelskyddsområde SPA//SAC FI östra fjärd SAC FI De skyddsvärda marina områdena i Ekenäs och SPA/SAC FI skärgård och Pojoviken Ingå skärgård SPA/SAC FI Kallbådan med grund och omgivande vatten SPA/SAC FI FI och SPA/SAC Kyrkslätts skärgård FI Skärgården kring Söderskär och Långören SPA/SAC FI Marint område söder om Sandkallan SAC FI Pernåvikens, Lillpernåvikens och Pernå skärgårds marina SPA/SAC FI skyddsområde Länsiletto SAC FI Luodematalat SAC FI Östra Finska vikens skärgård och havsområde SPA/SAC FI Natura 2000: Finlands miljöcentral, SYKE, data nerladdat i januari 2016 / utvidgningar mottagna i September 2016 Estlands miljöinformationssystem (EELIS) Natura 2000-områden PA-01-F
26 Ko 3FI001 3FI002 Ramsar-område Ramsar-område, Estland 3FI016 Ramsarområde Aspskär Söderskärs och Långörens skärgård och Ekenäs fågelvatten Kod 3FI001 3FI002 3FI016 - European Environment Agency och HELCOM, 2012, "Ramsar sites", Åtkomstdatum: PA-02-F Ramsar-områden Del av finska MKB-atlasen: W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
27 Kotka islands Skärgårdshavet Sveaborg HELCOM MPA (marint skyddsområde). UNESCO-område UNESCO-område HELCOM MPA (marint skyddsområde), Estland UNESCO-område, Estland HELCOM marina skyddsområden (MPA) Kod Östra Finska vikens nationalpark 145 Luodematalat 394 Länsiletto 393 Pernå och Pernå skärgårds MPA 161 Söderskärs och Långörens skärgård 159 Havsområdet söder om Sandkallan 372 Kyrkslätts skärgård 158 Ekenäs och skärgårds och Pojovikens MPA 144 östra fjärd 392 Tulluddens fågelskyddsområde 157 Skärgårdshavet HELCOM, 2015, "HELCOM MPAs", Åtkomstdatum: HELCOM, Europeiska kommissionen och UNESCO, 1998, "UNESCO sites", Åtkomstdatum: PA-03-F HELCOM Marina skyddsområden (MPA) och UNESCO-områden
28 Ko Östra Finska vikens nationalpark islands Nationalpark Nationellt skyddat område i Estland Skärgårdshavets nationalpark Ekenäs skärgård - Finlands miljöcentral, SYKE, januari Estlands miljöinformationssystem (EELIS) PA-04-F Marina nationalparker
29 SOCIOEKONOMISK MILJÖ FARTYGSTRAFIK (SH) FISKE (FC) MILITÄRA OMRÅDEN (MI) INFRASTRUKTUR (IN) VETENSKAPLIG VERKSAMHET (SC) KULTURARV (CU) W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
30 H Nådendal Åbo SUOMI Sköldvik TSS-gräns Fartygsintensitet (2014) islands Utö Över Anmärkning: AIS-data täcker året 2014 Allmänt Data om fartygsintensitet tillhandahållen av den danska sjöfartsmyndigheten (DMA) SH-01-F Fartygsintensitet AIS 2014
31 islands SUOMI SVERIGE SWEDEN ROSSIYA Mittlinje Danmark-Polen RUSSIA Antal observationer: Gotland LATVIJA LATVIA DANMARK DENMARK Anmärkning: Data täcker åren Data i 500 x 500 m rutnät Närings-, trafik- och miljöcentralen. Data mottagen Bornholm LIETUVA LITHUANIA FC-01-F ROSSIYA DEUTSCHLAND GERMANY POLSKA POLAND RUSSIA Trålningsintensitet finska trålare
32 Ko ICES statistiska rektanglar islands Total fångst per art, ton cirkelsektorn representerar värdet Torsk (Gadus morhua) Strömming (Clupea harengus membras) Vassbuk (Sprattus sprattus) Flundra (Platichthys flesus) Övriga arter Anmärkning: Baserat på data från , årliga genomsnitt Ryska data ej inkluderade Orbicon, 2016, Nord Stream 2 Östersjöfiske längs rörledningens sträckning, anmärkning, FC-02-F Total fångst per art
33 Ko ICES statistiska rektanglar islands Total fångst per art, ton cirkelsektorn representerar värdet Torsk (Gadus Morhua) Strömming (Clupea harengus membras) Vassbuk (Sprattus sprattus) Flundra (Platichthys flesus) Övriga arter Anmärkning: Baserat på data från , årliga genomsnitt från finska trålare Orbicon, 2016, Nord Stream 2 Östersjöfiske längs rörledningens sträckning, anmärkning, FC-03-F Total fångst per art, finska fartyg
34 Ko ICES statistiska rektanglar islands Total fångst, ton Cirkelsektorn representerar värdet Danmark Estland Finland Tyskland Lettland Litauen Polen Sverige Anmärkning: Baserat på data från , årliga genomsnitt Ryska data ej inkluderade Orbicon, 2016, Nord Stream 2 Östersjöfiske längs rörledningens sträckning, anmärkning, FC-04-F Total fångst per land
35 Ko ICES statistiska rektanglar islands Total fångst per art, euro cirkelsektorn representerar värdet Torsk (Gadus Morhua) Strömming (Clupea harengus membras) Vassbuk (Sprattus sprattus) Flundra (Platichthys flesus) Övriga arter Anmärkning: Baserat på data från , årliga genomsnitt Ryska data ej inkluderade Orbicon, 2016, Nord Stream 2 Östersjöfiske längs rörledningens sträckning, anmärkning, FC-05-F Total fångst per art euro
36 Ko ICES statistiska rektanglar islands Total fångst per art, euro cirkelsektorn representerar värdet Torsk (Gadus Morhua) Strömming (Clupea harengus membras) Vassbuk (Sprattus sprattus) Flundra (Platichthys flesus) Övriga arter Anmärkning: Baserat på data från , årliga genomsnitt från finska trålare Orbicon, 2016, Nord Stream 2 Östersjöfiske längs rörledningens sträckning, anmärkning, FC-06-F Total fångst per art, finska fartyg euro
37 Ko ICES statistiska rektanglar islands Total fångst, euro Cirkelsektorn representerar värdet Danmark Estland Finland Tyskland Lettland Litauen Polen Sverige Anmärkning: Baserat på data från , årliga genomsnitt Ryska data ej inkluderade Orbicon, 2016, Nord Stream 2 Östersjöfiske längs rörledningens sträckning, anmärkning, FC-07-F Total fångst per land euro
38 Ko islands D-område, riskområde där det pågår aktiviteter som är farliga för flygplan R-område, skyddsområde i det finska luftrummet Finska marinens skyddsområde - FINLEX, accessed Trafi, accessed MI-01-F Militära områden
39 Helsinki Kabelkorsningar Kabel Möjligt vindkraftsområde Utvinnings- och massadumpningsplats Kabel Typ Status Korsningsnummer 48 (upptäckt 2008) Okänd Okänd 1 1 (upptäckt 2005) Okänd Okänd 1 UNID3 Okänd Okänd 2, 4 UCCBF Militär Inaktiv 1, 3, 22, 26, 29, 33 Estlink 2 El Aktiv 5 Jollas-Leningrad Telecommunikation Inaktiv 6 C-Lion1 (Sea Lion) Telecommunikation Aktiv 7, 32 Linx (east) Okänd Okänd 8 FEC 2 Telecommunikation Aktiv 9 Pangea Telecommunikation Aktiv 10, 36, 37 EE-SF2 Telecommunikation Inaktiv 11 IP-Only Telecommunikation Plaverad 12, 31 FIN-EST Out of use 2 Okänd Inaktiv 13 FIN-EST Out of use 1 Okänd Inaktiv 14 S15b_-Helsinki Telecommunikation KP 230 Inaktiv 14 EE-SF3 Telecommunikation Aktiv 15 UESF2 Telecommunikation Aktiv 16, 25, 28 Estlink 1 El Aktiv 17, 18 UESF1 Telecommunikation Aktiv 19, 27 IN-02-F SUOMI - Kablar: FTA / NORD STREAM - Vindkraft: Nylands 4:e etapplandskapsplan, förslag - Massadumpnings- och utvinningsområden: Morenia, hamn, regionala statliga myndigheter IN-01-F FEC 1 Telecommunikation Aktiv 20, 21 BCS_North_Phase_II _Teliasonera Telecommunikation Aktiv 23, 24 UPT/KS-SFOTS Telecommunikation Aktiv 30, 35, 40, 44 Okänd_ R13 (löydetty 2015/2016) Okänd Okänd IN-01-F EE-S1 Telecommunikation Aktiv 38, 39 Okänd_ R15 (löydetty 2015/2016) Okänd_ R16 (löydetty 2015/2016) Okänd Okänd 41, 42 Okänd Okänd 43 Befintlig och planerad infrastruktur - östra delen kilometer ³
40 Hanko 32 Kabelkorsningar Kabel Kabel Typ Status Korsningsnummer 48 (upptäckt 2008) Okänd Okänd 1 1 (upptäckt 2005) Okänd Okänd 1 UNID3 Okänd Okänd 2, 4 UCCBF Militär Inaktiv 1, 3, 22, 26, 29, 33 Estlink 2 El Aktiv 5 Jollas-Leningrad Telecommunikation Inaktiv 6 C-Lion1 (Sea Lion) Telecommunikation Aktiv 7, 32 Linx (east) Okänd Okänd 8 FEC 2 Telecommunikation Aktiv 9 Pangea Telecommunikation Aktiv 10, 36, 37 EE-SF2 Telecommunikation Inaktiv 11 IP-Only Telecommunikation Plaverad 12, 31 FIN-EST Out of use 2 Okänd Inaktiv 13 FIN-EST Out of use 1 Okänd Inaktiv 14 S15b_-Helsinki Telecommunikation KP 230 Inaktiv 14 EE-SF3 Telecommunikation Aktiv 15 UESF2 Telecommunikation Aktiv 16, 25, 28 Estlink 1 El Aktiv 17, 18 UESF1 Telecommunikation Aktiv 19, 27 IN-02-F SUOMI - Kablar: FTA / NORD STREAM - Vindkraft: Nylands 4:e etapplandskapsplan, förslag - Massadumpnings- och utvinningsområden: Morenia, hamn, regionala statliga myndigheter IN-01-F FEC 1 Telecommunikation Aktiv 20, 21 BCS_North_Phase_II _Teliasonera Telecommunikation Aktiv 23, 24 UPT/KS-SFOTS Telecommunikation Aktiv 30, 35, 40, 44 Okänd_ R13 (löydetty 2015/2016) Okänd Okänd IN-02-F EE-S1 Telecommunikation Aktiv 38, 39 Okänd_ R15 (löydetty 2015/2016) Okänd_ R16 (löydetty 2015/2016) Okänd Okänd 41, 42 Okänd Okänd 43 Befintlig och planerad infrastruktur - västra delen kilometer ³
41 Kotka islands Helsinki Nord Streams rörledning Balticconnector-rörledning, planerad sträckning Hanko - Nord Stream: Nord Stream AG - Balticconnector: Ramboll IN-03-F Befintliga och planerade rörledningar ³ kilometer Del av finsk MKB-atlas: W-PE-EIA-PFI-DWG
42 Ko islands LL4A LL3A %9 Långtidsövervakningsstation inom 5 km avstånd från rörledningssträckningen Valrester LL6A LL5 LL7S %9 LL7D LL9 LL11 JML CTD_JV_1 Station Land Parameter TPDEEP 25 H1 LL12 LL3A Finland Bentos, radioaktiva ämnen LL4A Finland Bentos LL5 Finland Bentos LL6A Finland Bentos AALTO_PI BY27 LL7D Finland Vattenkvalitet LL7S Finland Bentos NCB LL9 Finland Bentos JML Finland Vattenkvalitet, bentos, radioaktiva ämnen CTD_JV_1 Finland Vattenkvalitet LL11 Finland Vattenkvalitet, bentos H1 Estland Bentos LL12 Finland Bentos 25 Estland Vattenkvalitet BY27 Sverige Vattenkvalitet -Nord Stream - Finlands miljöcentral, SYKE -HELCOM SC-01-F TPDEEP Finland Vattenkvalitet AALTO_PI Finland Vattenkvalitet NCB Finland Vattenkvalitet Långsiktiga övervakningsstationer och valrester
43 Ko R5 Blockgräns Block som innehåller kulturarv eller historiska platser från andra världskriget islands R8 R7 R6 Block R5: S-R R Estonia-vraket R9 R10 R12 R11 Block R9: S-R R14 R13 Block R11: S-R R15 R16 Block R15: S-R Anmärkning: Betydelsefulla kulturarv och historiska platser från andra världskriget i +/- 250-meterskorridoren Nord Stream 2 Nord Stream CU-01-F Betydelsefulla kulturarv och historiska platser från andra världskriget under vattenytan.
44 MATEMATISK MODELLERING MODELLERING (MO) W-PE-EIA-PFI-DWG SW-01
45 M1fin M2fin Modelleringsplatser bortröjning av krigsmateriel Natura 2000-område avsett för sälar Sälskyddsområde Viktigt gråsälsområde (rastplats) Sälskyddsområde, Estland SEL (linjär), db re. 1μPa2s, genomsnitt 164 db 179 db SEL (linjär), db re. 1μPa2s, maximum 164 db 179 db M3fin M4fin SUOMI M3fin M2fin M1fin M4fin Anmärkning: M1fin representerar både genomsnitt och maximum Modellering av fyra valda platser MO-01-F Modellering av undervattensbuller bortröjning av krigsmateriel, sommar
46 M1fin M2fin Modelleringsplats bortröjning av krigsmateriel Natura 2000-område avsett för sälar Sälskyddsområde Viktigt gråsälsområde (rastplats) Sälskyddsområde, Estland SEL (linjär), db re. 1μPa2s, genomsnitt 164 db 179 db SEL (linjär), db re. 1μPa2s, maximum 164 db 179 db M3fin M4fin SUOMI M3fin M2fin M1fin M4fin Anmärkning: M1fin representerar både genomsnitt och maximum Modellering av fyra valda platser MO-02-F Modellering av undervattensbuller bortröjning av krigsmateriel, vinter
47 Ko islands Natura 2000-område Fältskarv Stenutläggning - lugna förhållanden Maxhalten av suspenderat sediment (mg/l), 0-10 m ovanför botten Anmärkning: Modellering för rörledning A, underalternativ E2 och W2 ej modellerade MO-03-F Modellering av sedimentspridning stenläggning
48 Ko islands Plats för sedimentmodellering Natura 2000-område Bortröjning av krigsmateriel - lugna förhållanden Maxhalten av suspenderat sediment (mg/l), 0-10 m ovanför botten Anmärkning: Modellering av fyra valda platser MO-04-F Modellering av sedimentspridning bortröjning av krigsmateriel
49 Befintlig trafik NSP2-stentransport, uppskattning Aktuell trafik + NSP2-stentransport, uppskattning Bostadshus Industribyggnad, kontorsbyggnad eller offentlig byggnad Sommarstuga Annan byggnad Bullerskyddande vägg / vall (befintlig) Bullerberäkningar, db Anmärkning: Beräkningar för år 2015 Presenterade resultat gäller dagtid Bullerberäkningar: Ramboll Finland Information om bullerberäkning: Programvara: SoundPLAN 7.4 Modell: RTN 1996 Reflektionsordning: 1 Markabsorption: marktäcke 1 / väg, vatten 0 Beräkningsrutnät: 10 m x 10 m Höjd över markytan: 2 m MO-05-F Bullermodellering för rutten från riksväg 7 till Mussalo hamn
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Nord Stream utbyggnadsprojekt >
Nord Stream utbyggnadsprojekt > Informationstillfälle för allmänheten om programmet för miljökonsekvensbedömning Helsingfors 16.4.2013, Åbo 17.4.2013, Hangö 18.4.2013, Kotka 22.4.2013, Mariehamn, 24.4.2013
Nord Stream 2 Miljöredovisning
Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid
W-PE-EIA-PFI-NEW-800-ANSWERSW-01
Page 1 of 12 Nord Stream 2 Bemötande till MKB- Sammanställd av Enrica De Luca Granskad av Enrica De Luca Godkänd av Tore Granskog W-PE-EIA-PFI-NEW-800-ANSWERSW-01 Rev. Datum Beskrivning 01 2017-09-26 För
FÖRSLAG TILL KOMPLETTERING AV FINLANDS NATURA 2000-OMRÅDEN OCH UPPDATERING AV UPPGIFTERNA
FÖRSLAG TILL KOMPLETTERING AV FINLANDS NATURA 2000-OMRÅDEN OCH UPPDATERING AV UPPGIFTERNA Miljöministeriet 1.9.2016 Innehåll 1. Förslagets innehåll och motivering... 3 1.1. Allmänt... 3 1.2 Uppdatering
B RÅDETS FÖRORDNING (EU)
02015R2072 SV 01.01.2016 000.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
KOMMERSIELLT FISKE I FINLAND
Avsedd för Nord Stream 2 Datum 25 september 2017 Dokumentnummer W-PE-EIA-PFI-REP-805-032100SW-02 KOMMERSIELLT FISKE I FINLAND FISKARSPECIFIK KONSEKVENSBEDÖMNING UNDER DRIFTSFASEN KOMMERSIELLT FISKE I FINLAND
IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005
IP/05/1470 Bryssel den 24 november 2005 2006 års kvoter för Östersjöfisk: Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för torsk ska vara beroende av en minskning av fiskeansträngningen så att utfiskade
Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön
PRESSMEDDELANDE Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön Samtliga tre sektioner av den första, 1 224 km långa rörledningen har nu lagts ut De tre sektionerna
B RÅDETS FÖRORDNING (EU)
02017R1970 SV 01.08.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna
NORD STREAM 2 BEHOVSPRÖVNING AV NATURABEDÖMNING FÖR TRE NATURA OMRÅDEN I FINSKA VIKEN
Avsedd för Nord Stream 2 Dokumenttyp Behovsprövning av Naturabedömning Datum 25 september 2017 Document number: NORD STREAM 2 BEHOVSPRÖVNING AV NATURABEDÖMNING FÖR TRE NATURA 2000- OMRÅDEN I FINSKA VIKEN
Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Baltic Pipe Project. Ny förbindelse för gasleveranser
Baltic Pipe Project Ny förbindelse för gasleveranser 2 3 Säker, billig och mer hållbar energi över gränserna Baltic Pipe Project är ett strategiskt infrastrukturprojekt med målet att skapa en ny förbindelse
Sektion 6. Alternativen och optimering av sträckningen
Sektion 6 Alternativen och optimering av sträckningen Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 367 6 Alternativen och optimering av sträckningen I detta kapitel redogörs för de sträckningsalternativ inom
FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR
FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR Utveckling av regional gasinfrastruktur 13.8.2014 -året 2013 Omsättning 1 147,5 miljoner euro Rörelsevinst 36,8 miljoner euro Balansräkningens slutsumma 769 miljoner euro
Nord Stream 2 AG. Augusti 2018 NORD STREAM 2 GRÄNSÖVERSKRIDANDE PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNINGEN
Nord Stream 2 AG Augusti 2018 NORD STREAM 2 GRÄNSÖVERSKRIDANDE PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNINGEN Det här dokumentet, Nord Stream 2, Gränsöverskridande påverkan, miljökonsekvensbeskrivning,
Nord Stream 2. Europeisk energisäkerhet och naturgasförsörjning. Lars Grönstedts presentation
Nord Stream 2 Europeisk energisäkerhet och naturgasförsörjning Lars Grönstedts presentation Vad är egentligen naturgas? > metangas CH 4 > det mest miljövänliga fossila bränslet > släpper ut 50% mindre
Inledande anmärkningar
Det här dokumentet har översatts från den danska originalversionen. I händelse av skillnader mellan den översatta versionen och den danska versionen så gäller den danska versionen. Inledande anmärkningar
Klicka här för att ändra format
Totalförsvarests forskningsinstitut Peter Sigray & Mathias Andersson 1 2 EU beslutar om det Marina Direktivet som införs i Havsmiljödirektivet FOI genomför flertal projekt i vilka akustisk kartering genomförs
Nord Stream 2 AG. April 2019 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN
Nord Stream 2 AG April 2019 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN NORD STREAM 2 Ansökan om bygglov, sammanfattning, Danmark, sydöstra sträckningen INNEHÅLL 1.
Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri
Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri This project is funded by the Horizon 2020
Svenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för
NORD STREAM 2 NATURABEDÖMNING FÖR NATURAOMRÅDET KALLBÅDAN MED GRUND OCH OMGIVANDE VATTEN
Avsedd för Nord Stream 2 Dokumenttyp Bedömningsrapport Datum 26 september 2017 Dokumentnummer: NORD STREAM 2 NATURABEDÖMNING FÖR NATURAOMRÅDET KALLBÅDAN MED GRUND OCH OMGIVANDE VATTEN (FI0100089) NORD
Nord Stream 2 AG. Augusti 2018 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNING
Nord Stream 2 AG Augusti 2018 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNING Det här dokumentet har översatts från den engelska originalversionen. I händelse av skillnader
Handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.
NORD STREAM 2 BEHOVSPRÖVNING AV NATURABEDÖMNING FÖR ÖSTRA FINSKA VIKENS SKÄRGÅRD OCH VATTEN (FI )
Avsedd för Nord Stream 2 Dokumenttyp Behovsprövning av Naturabedömning Datum 26 september 2017 Documentnummer: NORD STREAM 2 BEHOVSPRÖVNING AV NATURABEDÖMNING FÖR ÖSTRA FINSKA VIKENS SKÄRGÅRD OCH VATTEN
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid 24.9.2010 Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering
Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering Tiina Tihlman, Miljöministeriet FINLAND SeaGIS slutkonferens 25-26.8.2014 VASA Europarlamentets och rådets direktiv om uprättandet
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program
SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte
BESLUT BESLUT OM TILLÄMPNING AV FÖRFARANDET FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING (MKB) I ENSKILT FALL
BESLUT Datum: 31.10.2017 Dnr: UUDELY/3799/2017 BESLUT OM TILLÄMPNING AV FÖRFARANDET FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING (MKB) I ENSKILT FALL PROJEKT PROJEKTANSVARIG KONSULT ANHÄNGIGGÖRANDE Sjökabelprojektet Eastern
Inledande anmärkningar
Inledande anmärkningar Detta dokument är ett utkast av ett tillstånd för Gaz System för anläggning av en naturgasrörledning på dansk territorialvatten och på kontinentalsockeln i Östersjön. Det ska betonas
Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen
Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen Nord Stream Esbo-rapport: Bilaga Nationell MKB (sammanfattning) - Danmark Februari 2009 Swedish version National EIA Summary
Kapitel 10. Natura 2000 SWE
Kapitel 10 Natura 2000 Innehåll Sida 10 Natura 2000 1473 10.1 Inledning 1473 10.2 Natura 2000-områden 1473 10.3 Natura 2000-krav 1476 10.3.1 Natura 2000-krav i Finland 1476 10.3.2 Natura 2000-krav i Sverige
Forum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat
2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten
Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten Lennart Kaj, IVL Svenska Miljöinstitutet Ann-Sofie Allard, IVL Svenska Miljöinstitutet Kemisk analys Fyra svenska kommunala reningsverk ingick
Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland
MHN au 18 Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland Remiss från kommunstyrelsen, dnr: KS 2009/113-42. Remiss kommer ursprungligen från
Marint områdesskydd. Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd Lena Tingström Lena.tingstrom@havochvatten.se Marina skyddade områden
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för
Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016)
1 Jord och skogsbruksministeriet Naturresursavdelningen 6.4.2016 Promemoria: Utkast till statsrådets förordning om kvotsystem för kommersiellt fiske (förordningen ska på remiss hösten 2016) Lagen om det
Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 25.5.2018 A8-0149/2018/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND
BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till
Vetenskap på tvären för ett friskare hav
Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012
Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, 24-25 Oktober 2012 Lennart Hallgren Storstockholms Lokaltrafik, SL www.balticbiogasbus.eu
Inom FINMARINET kartläggs vår undervattensnatur
Inom FINMARINET kartläggs vår undervattensnatur 2 Undervattensnaturen i Finland är fortfarande otillräckligt kartlagd Biodiversiteten har minskat och antalet arter har decimerats i hela världen eftersom
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Projektbakgrund. Nord Stream 2 AG april 2017
Nord Stream 2 AG april 2017 Innehållsförteckning Nord Stream 2: En ny naturgasledning för Europas framtida energibehov... 3 1. Nord Stream 2 säkerställer ytterligare kapacitet för en långsiktig tillgång
BALTICCONNECTOR Naturgasrörledningen mellan Finland och Estland
BALTICCONNECTOR, NATURGASRÖRLEDNINGEN BALTICCONNECTOR Naturgasrörledningen mellan Finland och Estland Januari 2014 Miljökonsekvensernas bedömningsprogram BALTICCONNECTOR, NATURAL GASRÖRLEDNINGEN MELLAN
Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Nord Stream 2 AG. April 2019 NORD STREAM 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN
Nord Stream 2 AG April 2019 NORD STREAM 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN Denna svenska icke-tekniska sammanfattning är en översättning av den engelska
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk
Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk Linda Gårdstam Naturvårdsverket / Swedish Environmental Protection Agency Miljörättsavdelningen / Implementation and Enforcement Department Uppdraget
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 3 januari 28 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket 28-2-7 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 BSAP
Nord Stream Rapport från Östersjön. Lars O Grönstedt, Senior Adviser Nord Stream AG Trollhättan,
Nord Stream Rapport från Östersjön Lars O Grönstedt, Senior Adviser Nord Stream AG Trollhättan, 2012-10-25 Infrastruktur för naturgas i Europa Nya rörledningar (sedan 2008) Föreslagna projekt Befintlig
Regional variation i finska naturnamn
HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI Regional variation i finska naturnamn Antti Leino antti.leino@cs.helsinki.fi 3 maj 2006 Institutionen för datavetenskap Institutionen
Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2
Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen
Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen Lokaliseringsutredning och miljöeffektbedömning för mudderdeponi för Ringhals AB. Seminarium om sediment
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
31.10.2017 L 281/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1970 av den 27 oktober 2017 om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd
Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten
Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten Prövning av vattenverksamhet Prövning och och strandskydd tillsyn
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)
Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
19.11.2015 L 302/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/2072 av den 17 november 2015 om fastställande för 2016 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av
Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING
Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta
Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten
Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten SeaGIS mål: gemensam undervattens karta - HELCOM:s HUB-habitat - HUB-habitats modellering - Resultat
BALTIC PIPE I ÖSTERSJÖN - DANMARK KONSTRUKTIONSANSÖKAN, SAMMANFATTNING
Avsedd för Energistyrelsen Dokumenttyp Konstruktionsansökan, sammanfattning Datum Januari 2019 BALTIC PIPE I ÖSTERSJÖN - DANMARK KONSTRUKTIONSANSÖKAN, SAMMANFATTNING Ansvarsfriskrivning: Ansvaret för publikationen
Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)
Case Id: c4eb27bd-ac07-4d43-99e8-0914fc9dc5df Date: 02/07/2015 09:00:28 Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV) Fält märkta
Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen
Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,
BESLUT (7) TILLSÄTTANDE AV ÖVERSVÄMNINGSGRUPPER FÖR OMRÅDEN MED BETYDANDE ÖVERSVÄM- NINGSRISK I AVRINNINGSOMRÅDEN OCH KUSTOMRÅDEN
BESLUT 263680 1 (7) 20.12.2018 1740/04.04.08.00/2018 Landskapsförbunden TILLSÄTTANDE AV ÖVERSVÄMNINGSGRUPPER FÖR OMRÅDEN MED BETYDANDE ÖVERSVÄM- NINGSRISK I AVRINNINGSOMRÅDEN OCH KUSTOMRÅDEN Jord- och
Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket
Statsrådets förordning om ett kvotsystem för det kommersiella fisket I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
31.10.2018 L 272/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1628 av den 30 oktober 2018 om fastställande för 2019 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd
Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee
YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets
11346/16 ehe/np 1 DG E 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 juli 2016 (OR. en) 11346/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 18 juli 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna ENV 506 FIN 484 MAR 201 AGRI 422 FSTR 47 FC 38
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska
NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN UPPDATERAD PROJEKTBESKRIVNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR HAVSOMRÅDET
Avsedd för Nord Stream 2 AG Datum 26 september 2017 Document number W-PE-EIA-PFI-REP-805-032200SW-03 NORD STREAM 2 EN NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN UPPDATERAD PROJEKTBESKRIVNING OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
UTLÅTANDE OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN, NORD STREAM 2, NATURGASLEDNING GENOM ÖSTERSJÖN, FINLAND
Yttrande UUDELY/3100/2017 26.7.2017 Nord Stream 2 AG Baarerstrasse 52 6300 Zug Schweiz suomi@nord-stream2.com Referens Miljökonsekvensbeskrivning inkommen 3.4.2017 UTLÅTANDE OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN,
ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012
ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt
Ministermötet i Köpenhamn
HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Miljöinvesteringar inom fisket Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014, artiklarna 38 och 44.1 c. Stödsökande och projekt
Prioriterat område I Hållbart fiske Bedömningsblankett 26.4.2018 Miljöinvesteringar inom fisket Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014, artiklarna 38 och 44.1 c Blanketten bifogas till
1(3) SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2015-08-25 324-1044/2015 Bilaga 2 Förslag till regeringsbeslut Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln för utläggande av undervattenskabel,
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Denna begäran om utlätande bar sänts endast elektroniskt. Utlätanden kan ges även av andra instanser än de som nämns i sändlistan.
mmm.fi 20.3.2017 MMMO 18:00/2016 BEGÄRAN OM UTLÄTANDE 1(2) Enligt sändlista BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV 6 OCH 13 I STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ETT KVOTSYSTEM
Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet
Project Org Dokumenttyp Doc no in Captia Rev Kriegers flak 2 PYP Rapport 000 00 4 Titel Author/organisation Approved Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Status
Nord Stream utbyggnadsprojekt
Nord Stream utbyggnadsprojekt Program för miljökonsekvensbedömning Finland Mars 2013 Avsett för Nord Stream AG Typ av dokument MKB-program Datum 25.3.2013 NORD STREAM UTBYGGNADSPROJEKT PROGRAM FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING
Stöd för kompetensutveckling
1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar
Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar Introduktion till marina däggdjur i norden This project is funded by the Horizon 2020 Framework