Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet



Relevanta dokument
KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

Terminologi. WHOs klassifika3on av kvinnlig könsstympning. Kulturel forandring efter migration: Omskæring af piger i migrantmiljøer i vesten

De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor Härnösand

Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN

Bemötande aspekter för nyanlända.

Tabell 1. Sökhistoria Bilaga 1

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen

Kvinnlig könsstympning. Bita Eshraghi Specialistläkare, Obstetrik & Gynekologi Kvinnokliniken, Södersjukhuset

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade

22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Länsstyrelsen Östergötlands arbete.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen ärenden 13 mars februari 2016

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

Flickafadder ÅTERRAPPORT

Samhällets skyldigheter och möjligheter gällande barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet?

Kvinnlig könsstympning

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

En litteraturöversikt om kvinnlig könsstympning ur sjukvårdspersonals perspektiv

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Våga prata om dina erektionsproblem

4. Individens rättigheter och skyldigheter

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

4. Individens rättigheter och skyldigheter

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars augusti 2016

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Arbetet med att stoppa kvinnlig könsstympning i Tanzania

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett, och västerländsk sjukvårdspersonal

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars september 2016

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Ensamkommande flickors situation

HEDERSRELATERAT VÅLD KUNSKAP OCH RÅD

PÅ RAKBLADETS KANT. Unga, somaliska kvinnors syn på kvinnlig könsstympning. 15 Högskolepoäng. OM 5250 Examensarbete grundnivå Höstterminen 2013

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

VÅLD I NÄRA RELATION

Barnmorskors möten med. könsstympade kvinnor inom mödrahälsovården

Justitiedepartementet Stockholm

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Kvalitet och värdegrund i vården.

Samordning hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad Mötesplats IFO 2018

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Att ta avsked - handledning

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

När en del av mig är borta - upplevelser av att leva med kvinnlig könsstympning

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

Barn som riskerar att fara illa

Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam. Samtal till den nationella stödtelefonen 13 mars december 2016

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Att möta kvinnlig könsstympning

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Nolltolerans Kvinnlig Könsstympning 19 mars 2014 Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Vanja Berggren, Docent Folkhälsovetenskap

Översikt Västerås den 19 mars 1 Bakgrund: Vad är nytt? Regeringsuppdraget. Barnperspektiv saknas och tystnad råder 2 Global utblick, definitioner och olika förklaringsmodeller 3 Hälsokonsekvenser bekräftade i forskning 4 Sverige. Könsstympning sker på svenska flickor. Hur går vi framåt för att bäst skydda och stödja flickorna? 5 Sammanfattning

Regeringsuppdraget till länsstyreslen i samarbete med Socialstyrelsen Bakgrund: Ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv saknades i frågan om könsstympning av flickor i Sverige Syfte: 1 Projektets syfte är att identifiera vad som krävs för att lagen mot kvinnlig könsstympning implementerasi Svergie på alla nivåer (Länsstyrelsen) 2 Ta fram förekomst (prevalens) data samt uppdatera utbildningsmaterial för hälso-och sjukvården (Socialstyrelsen)

(forts.) Projektmål: Länsstyrelsen Östergötland: Sammanställa aktuell forskning och befintligt material om kvinnlig könsstympning. Ta fram underlag til en praktikervänlig vägledning i arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor. Erfarenhetsutbyte och överblick av förebyggande och stödjande arbete rörande kvinnlig könsstympning nationellt och internationellt.*

*Internationellt erfarenhets utbyte (KSA)

Projektets frågeställningar Vilket förebyggande respektive stödjande arbete pågår I Sverige avseende könsstympning av flickor och kvinnor? Vad anser barn och ungdomar att infomrationsmaterial om könsstympning av flickor och kvinnor ska innehålla och spridas? Hur ska information förmedlas till vårdnadshavare? Vilka behov och önskemål har yrkesverksamma om kunskap, ärendehantering, infomrationsmaterial I frågan? Hur ser det förebyggande och stödande arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor ut I andra länder?

ER hjälp i detta uppdrag är ovärderlig Svara samt sprid online-enkät! - Vilka behov och önskemål har yrkesverksamma om kunskap, ärendehantering, infomrationsmaterial I frågan? - Material som redan finns eller som ni skulle önska funnits - Hur bör förebyggande respektive stödjande material vara utformat? Idéer, förslag, samarbetsformer.

>140 miljoner flickor & kvinnor lever med KKS Dark grey areas represent areas where most women are infibulated. Orange areas represent areas where circumcision and excision are widespread in some groups. Light grey areas represent areas where some cases have been reported. Red areas represent areas where female genital mutilation is practised by some Muslim population groups.

Berörda efter immigration till Sverige Ca 100 000 i Skandinavien från länder med forsknings studier om hög förekomst av könsstympning av flickor (Elgali, 2005). Totalt bor ca 32 000 kvinnor i Sverige från länder (med >50% KKS) och av dessa är cirka 7000 flickor under 10 år (SCB, 2012). Kurdistan mfl oklar prevalens (Wahdi, 47% förekomst).

Ålder för ingreppen och beslutsprocess Varierar från nyfödd till pubertet, ca 4-8 års ålder i ex. Somalia och Sudan 1 Mödrar 2 Mor-och farmödrar 3 Kvinnliga släktingar och grannar mm 4 Fäder (sanktionerar, betalar samt potential för förändring) Matriakat i patriakat (Berggren, 2005)

Förklaringsmodeller till könsstympning av flickor och kvinnor varierar Oskuldsbevarande kontroll av sexualiteten (El Dareer, 1998) Renlighetsrit (Talle, 2008: Isman 2013) Könsskapande (Talle, 2008) Initieringsrit (Bjälkander, 2012) Fertilitetshöjande Religion Tradition, Det normala här, ca 50% av svaren i många undersökningar (El Dareer, 1998)

Om din dotter inte är omskuren är hon inte ren. Därför måste du, även om du inte vill, för familjens skull. Isman, Ekéus, Berggren (2013). Perceptions and experiences of female genital mutilation after immigration to Sweden. Sexual & Reproductive Healthcare. 10/2013;4 (3):93-8.

Definition av kvinnlig könsstympning Världshälsoorganisationes klassifikation Typ I Typ II Borttagnde av förhud och delar av klitoris. Borttagande av förhud och klitoris samt deleller helt bortagande av labia minora. Typ III Typ IV Infibulation. Borttagande av alla externa genitalia och ihopsyning/förträngning av vaginas öppning. Pricking, piercing, införande, stretching, skrapning eller andra skadliga procedurer på klitoris eller blygdläppar.

Hälso konsekvenser Taking away the teeth in order to decrease the appetite, will just make eating more difficult. Salah Farouk, Physician, Sudan, 1997.

Enligt världshälsoorganisationen (WHO, 2012): Omedelbara komplikationer: kraftig smärta, blödning, chock, skada av närliggande organ, urin-retention, infektioner, psykologiska trauma, död etc. Långtids komplikationer: dysmennhorea, urin inkontinens, gynekologiska infektioner, infertilitet, psykologiska och sexuella komplikationer, HIV/AIDS och förlossnings komplikationer, post traumatiskt stress etc.

Mäns komplikationer ( Mens complication of FGM...Soc Sci Med, 2001) Män gifta med könsstympade kvinnor beskriver i flera studier både fysiska och psykiska svårigheter i samband med samlag. Sår på skinnet på penis Inflammation på penis Penetration svårigheter el omöjligt Psykologisk impotens Minskad sexuell lust och njutning

Könsstympning på svenska flickor 19% flickor könsstympas efter immigration till Skandinavien Svensk specifik lag sedan 1982 Vadan? Amälningsplikten vid misstanke om att barn far illa Ämnes kunskap heder & könsstympning av flickor Elgaali, M., Strevens, H., Mårdh, P.A. (2005). Female genital mutilation an exported medical hazard. The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, 10(2): 93-97. Endast 46 anmälningar på 10 år. (NCK, 2011) Två fällande domar(2006) Samverkan mellan myndigheter I Sverige. - Kan den bli bättre? Hur? Skillnader kunskap & kompetens i landet? Vägledande material behövs?

Ny studie i Sverige: Isman, et al (2013). Perceptions and experiences of female genital mutilation after immigration to Sweden. Sexual & Reproductive Healthcare. 10/2013;4 (3):93-8. Upplevt negativa hälsokonsekvenser (smärta-sexuella); men anser att traditionen medför viktiga värderingar Upplever ett socialt tryck att upprätthålla sedvänjan även efter immigration till Sverige Säkerhetställande av oskuld och renhet viktigt (genom fortsatt kks) för att skydda familjens ära. Uppgav att ca var tredje familj fortsätter traditionen efter immigration till Sverige.

Forts. exempel på citat (från Isman et al 2013): Du måste omskäras för att inte skämmas, för att inte skada familjens heder. Oskulden måste skyddas för familjens ära. Om din dotter inte är omskuren är hon inte ren. Därför måste du, även om du inte vill, för familjens skull. Det är en symbol för landet du kommer ifrån. Det ger en känsla av tillhörighet.

Forskningstudie i Sverige (Isman et al 2013) Upplevelse av ett socialt tryck att fortsätta låta omskära sina döttrar efter immigration till Sverige. (Vikten av fysisk-, social-, och religiös renhet. Rädsla.) Ser omskärelsen som en symbol för ursprungslandet (Känner sig hel. Upplever tillhörighet.) Önskan om stöd för förändring av attityder. (Empowerment av föräldrar och flickor samt en önskan om mer kunskap).

Lärdom från förändringsarbete internationellt Informationskampanjer fokuserade på fysiska komplikationer otillräckligt Viktigt att inte förenkla Kulturell medvetenheten Gräsrotsperspektiv i kombination med Helikopterperspektiv Viktigt att involvera religiösa ledare

Mötet i skola, i hälso-och sjukvården mm Vad kan hända när man Vågar Fråga?

Bemötande en kommunikativ dialog Kommunikation - talat språk (tolk?) - kroppsspråk - det outsagda Rädsla Skam Negativa förväntningar +/- erfarenheter Respekt / blyghet Besvär, för lite tid Hur göra? Anmälan (?) Kunskap

Professionellt bemötande Öppet förhållningssätt till egen oundviklig okunskap Våga kommunicera kring tabuerat ämne Säkra den andres värdighet Garanterande av eget professionellt lyssnande

Om jag vill hjälpa någon att nå ett visst mål, måste jag först finna henne där hon är, och börja just där. Den som inte kan detta lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag förstå mer än hon gör, men först av allt måste jag förstå vad hon förstår. Om jag inte kan det spelar det ingen roll att jag kan eller vet mera. Sören Kierkegaard (dansk filosof, 1800-talet)

Sammanfattning Barnperspektivet viktigt svenska flickor drabbas och vi har ett professionellt ansvar. Negativa hälsokonsekvenser är väl dokumenterade. Ödmjukhet inför den egna okunskapen Att förbli tysta för att vi inte vet HUR många som drabbas är orimligt gentemot offren och olagligt

Tystnad skapar offer