Kommunfullmäktige KALLELSE

Kommunfullmäktige KALLELSE 19 juni 2002 Kallelsen med handlingar finns på internet www.gotland.se

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde i Teatersalongen, Borgen, Visby onsdagen den 19 juni 2002 kl 13.00 www.gotland.se Ärenden: 1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering 2. Ramar för budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 3. Inriktningsmål 4. Förändring av räddningstjänstens beredskapsorganisation. (Ändring av räddningstjänstplan) 5. Avgifter i förskolan 6. Avgifter Kulturskolan 7. Avgifter inom kultur- och fritidsnämnden 8. Patientavgifter 9. Tandvårdstaxan; höjning 10. Verksamhetsområde för vatten och spillvatten inom Själsö-Brissunds-området 11. Verksamhetsområde för vatten inom Eksta, Sproge, Silte och Levide 12. Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland 13. Slutredovisning för ombyggnad av Solbergabadet och Björkanderska magasinet

14. Kolonilotter på Talludden och planering av bostäder Motioner av Bror Lindahl (fp) och Harriet Lihnell (mp) 15. Förslag att förbjuda fordonstrafik på del av Kung Magnus väg. Motion av Vera Svensson m.fl. (s) 16. Temasammanträde om insatser för personer som saknar arbete m.m. Motion av Björn Fransson (mp) 17. Avskaffande av kommunala stipendier i skolan 18. Förvärv av tomträtt; fastigheten Visby Slakteriet 2 m.m. 19. Val av: Ny borgerlig begravningsförrättare (efter Bodil Rosengren (v) som avsagt sig uppdraget) 20. Kommunstyrelsens ordförandes svar på Margareta Perssons (m) interpellation om ambulansernas stationeringsort 21. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförandes svar på Jennie Anderssons (v) interpellation av om vården för dömda enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (Lagen om rättspsykiatrisk vård). 22. Social- och omsorgsnämndens ordförande svar på Jennie Anderssons (v) interpellation om psykiatrin på Gotland 23. Kommunstyrelsens ordförandes svar på Curt Redners (s) interpellation om de framtida fiskemöjligheterna i Östersjön. 24. Stiftelsen GotlandsMusiken; bokslut och ansvarsfrihet 25. Årsredovisningar och revisionsberättelser för år 2001 för Gotlands Industrihus AB, Gotlands Stuveri AB, AB GotlandsHem, Gotlands Energiverk AB och ALMI Företagspartner Gotland AB 26. Ev enkla frågor 27. Ev nya motioner och interpellationer 28. Avskaffande av systemet med bidrag till föreningar med lönebidragsanställda

29. Information: Information om det regionala utvecklingsarbetet (ca kl 15.30) Länsteaterns på Gotland verksamhetsberättelse 2001 Kallelsen med handlingarna i ärendena finns tillgängliga på kommunens hemsida www.gotland.se, att hämtas på Ledningskontoret, Klosterplan 2, Visby, eller beställas per tel 26 93 18 eller 26 93 63 Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna att lyssna. Visby den 8 juni 2002 INGER HARLEVI Ordförande

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2002 06 19 Handlingar till Ärende 2 Ramar för budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 Kommunstyrelsens beslut 2002 06 10, 153 Kommunstyrelsens samlade förslag Omvärldsanalys och Kommunstyrelsens förslag 2002 06 10, 150 Mål för god ekonomisk hushållning (Se kommunstyrelsens beslut 2002 06 10, 151) Nämndernas motivskrivelser *) Kompletterande äskanden ang driften: a) Social- och omsorgsnämndens begäran om ramökning för verksamhet med anhörigstöd Social- och omsorgsnämnden 2002 04 10, 58 Ledningskontoret 2002 05 15 b) Begäran om ramökning för väntade kostnadsökningar p.g.a. höjda arvoden m.m. inom familjehemmen Social- och omsorgsnämnden 2002 05 22, 98 c) Hälso- och sjukvårdsnämndens begäran om ramökning och omdisponering av medel för ordinärt boende Hälso- och sjukvårdsnämnden 2002 02 27, 204 Social- och omsorgsnämnden 2002 05 22, 110 d) Social- och omsorgsnämndens begäran om ramökning för inrättande av tillnyktringsoch avgiftningsenhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2002 05 13, 195 Social- och omsorgsnämnden 2002 05 22, 99 Ledningskontoret 2002 05 28 Kompletterande äskanden ang investeringar: d) Barn- och utbildningsnämndens begäran om investeringar för omorganisation av Hablingbo och Havdhems skolor. Barn- och utbildningsnämnden 2002 05 22, 48 e) Hälso- och sjukvårdsnämndens begäran om investeringar för dialysverksamhet och rehab.verksamhet m.m. Hälso- och sjukvådsförvaltningen 2002 05 30 Centrala samverkanskommittén 2002 06 07 Anm: *) Finns på ledningskontoret

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 1 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 Au 113 Budget 2003. Ramar. Omvärldsanalys. Personalpolitiska mål. KS 2002/0228-04 - Nämndernas motivskrivelser och investeringsförslag - Kompletteringar till motivskrivelser motsv.: Barn- och utbildningsnämnden - Omvärldsanalys - MBL förhandling 2002-06-07 Allmänna förutsättningar Vid sammanträde (29 maj) med kommunstyrelsen lämnades orientering om förutsättningar för budgetarbetet, bl.a. det samhällsekonomiska läget och viktigare kommunalekonomiska frågor. Omvärldsanalysen presenterades. Innebörden av balanskravet* och begreppet "god ekonomisk hushållning" redovisades mot bakgrund av underskottet i 2001 års verksamhet, 74 mnkr, och prognosen i årets första delårsrapport om underskott även i 2002 års verksamhet, trots de budgetförstärkningar som gjorts i budgeten för innevarande år. 8 kap. kommunallagen, där bl.a. föreskrivs att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande två åren. Beslut om sådan reglering ska fattas i budgeten senast det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte skall göras. Ekonomiförvaltningsutredningen, som har i uppgift att se över vissa frågor med anknytning till kommunernas och landstingens ekonomiska förvaltning, har i betänkande SOU 2001:76 presenterat förslag avs. God ekonomisk hushållning, Balanskravet, Medelsförvaltningen och Uppföljning av ekonomi och verksamhet. Budgetrevidering. Med anledning av det ekonomiska läget har kommunfullmäktige (22 april 2002, 45) ålagt vissa nämnder nedan angivna resultatkrav 2002 och i konsekvens därmed ändrat budgetramen för 2002. Kommunstyrelsen: ledningskontoret +2 mnkr, Kommunstyrelsen: Lövsta landsbygdscentrum + 500 000 kr, Kommunstyrelsen: konsultoch servicekontoret + 1 mnkr, Kommunstyrelsen: räddningstjänsten: + 1 mnkr, Tekniska nämnden: + 2 mnkr, Kultur- och fritidsnämnden: + 2 mnkr, Barn- och utbildningsnämnden: 0 kr, Folkhögskolestyrelsen: + 500 000 kr, Social- och omsorgsnämnden/styrelsen för Gotlands vård och omsorg: - 34 mnkr och Hälso- och sjukvårdsnämnden: -32 mnkr. (Anm: + innebär att nämndens fastställda budget 2002 minskas med angivet belopp och - att nämndens budget ökas med angivet belopp). forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 2 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts Till resultatkravet fogades direktiv för inriktningen. Direktiven skulle dock inte hindra nämnden från att vidta andra åtgärder. Sammanlagt har (netto) ytterligare 57 mnkr tillförts. Finansiella mål. Kommunfullmäktige har angett följande finansiella mål och nyckeltal för planperioden 2000-2002: Utdebiteringen ska inte höjas under planperioden, Årets resultat ska vara positivt, Soliditeten ska bibehållas eller öka under planperioden, samt Investeringsvolymen (netto) ska i genomsnitt under planperioden inte överstiga 100 mkr per år exklusive icke skattefinansierade verksamheter. För nästa mandatperiod föreslås nya finansiella mål. Se särskilt beslut. Ramar Ledningskontoret har sammanställt plankalkyler för åren 2003-2005 och en preliminär ramberäkning för 2003. Kalkylen bygger på 2002 års (integrerade) budget justerad för vissa engångsanslag 2002. (Den revidering av budget som kommunfullmäktige vidtagit - se ovan - och som bl.a. innebar att socialoch omsorgsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden erhållit en tillfällig ramförstärkning på 34 respektive 32 mnkr ingick inte i ramberäkningen). Kostnader och intäkter har räknats upp i enlighet med beslutade uppräkningstal: personalkostnaderna med 3%, kostnaderna för material och tjänster med 2%, lokalkostnaderna (interna) med 1% och intäkterna (dock ej statsbidrag) med 2%. Skatteintäkter och generella statsbidrag har beräknats efter de preliminära uppgifter som Sv. Kommunförbundet tillhandahållit och enligt uppgifter i vårpropositionen. Investeringsutgifter och -inkomster har räknats upp med 2%. Begäran om ramförstärkningar DRIFT: Nämndernas framställningar om ramförändringar uppgår (netto) till ca 163,6 mnkr enligt följande. Utöver detta har vissa nämnder i särskilda framställningar begärt ramtillskott. Också dessa kommenteras nedan. forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 3 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts KOMMUNSTYRELSEN: LEDNINGSKONTORET OCH KONSULT- OCH SERVICEKONTORET LEDNINGSKONTORET har begärt 10,7 mnkr i ramökning. 10 mnkr avser näringslivsinsatser och 700 000 kr drogförebyggande insatser. Ledningskontoret har vidare föreslagit att förvaltningen och anslaget för läkemedel ska överföras till hälso- och sjukvårdsnämnden (se vidare särskilt beslut). KONSULT- OCH SERVICEKONTORET har föreslagit att anslaget för lönebidrag för föreningsanställda, 486 000 kr, ska överföras till kultur- och fritidsnämnden. TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämnden har begärt drygt 12,4 mnkr i ramförstärkning. 9,1 mnkr avser medel för etapperna 2 och 3 i ombyggnaden av Gråbohuset, för vilken anslag 2002 upptagits under "Särskilda uppdrag". Under den intäktsfinansierade verksamheten begärs 2,6 mnkr, motsvarande det överskott som nu erhålls i fastighetsförvaltningen och som enligt tekniska nämnden bör avvecklas och verksamheten ge 0- resultat. Ca 740 000 kr avser verksamheten "Kommersiella fastigheter" där önskemål framförts om att minska "avkastningen" (överskottet) i förvaltningen av kommersiella fastigheter som kompensation för intäktsbortfall efter försäljning av bostadsrätter. Därmed skulle avkastningen i förvaltningen av de kommersiella fastigheterna uppgå till 3 mnkr, eller 6,9%. I verksamheten framhålls också behovet av kompensation för minskade intäkter p.g.a. sjunkande räntebidrag. BYGGNADSNÄMNDEN Byggnadsnämnden har begärt 300 000 kr i ramökning (för förstärkning av planresurserna). MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Miljö- och hälsoskyddsnämnden har begärt 980 000 kr i ramökning (framför allt för förstärkning av personalresurserna inom hälso- och miljöskyddet). forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 4 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden har begärt 33,2 mnkr (netto) i ramökning. P.g.a. minskat barnoch elevantal i grundskolan har nämnden minskat ramen drygt 2 mnkr. De begärda ramökningarna avser allmän förskola/maxtaxa (2,6 mnkr), ändrade volymtal familjedaghem (4 mnkr), förändrat elevantal gymnasiet och särskolan (2,3 mnkr respektive 1,6 mnkr), särskolan, skjutsar (400 000 kr) och lunch (200 000 kr), löneutveckling överstigande 3% (8,9 mnkr), städkostnader - Rent Hus - (1,5 mnkr), fler timmar gymnasieskolan (1 mnkr), lokaler p.g.a. ökat behov av barnomsorg (1,4 mnkr), projektet Attraktiv skola (1 mnkr), driftkostnader av investeringar (10,4 mnkr, varav Säveprojektet 9,4 mnkr). KOMPLETTERANDE FRAMSTÄLLNING. Nämnden har i särskild framställning begärt 3 mnkr för investeringar i Havdhems skola för att dit också lokalisera Hablingbo skola. 1 mnkr avser investering i köket och 2 mnkr vindsvåningen. (Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22, 48). SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN Social- och omsorgsnämnden har begärt drygt 64,2 mnkr i ramökning, vartill kommer ytterligare framställningar om 6,2 mnkr. 34 mnkr avser "befarat underskott 2002", för ökade kostnader för - ökat antal - placeringar av barn och ungdomar individ- och familjeomsorg begärs 5 mnkr och 900 000 kr för boendestödjare. För äldreomsorgen begärs 16,7 mnkr (avs. minskade intäkter genom införandet av maxtaxa, 8 mnkr, demensplatser i Visby och Hemse, 5,2 mnkr, och anhörigstöd, 800 000 kr, samt ökade kostnader vid höjning av ersättningen till Visby lasarett för utskrivningsklara patienter, 2,7 mnkr). För handikappomsorgen begärs 7,6 mnkr (avs. inrättande av gruppbostad för vuxna utvecklingsstörda, 2,1 mnkr, och inrättande av bostäder för personer med autism, 5,5 mnkr). forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 5 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts KOMPLETTERANDE FRAMSTÄLLNINGAR: Social- och omsorgsnämnden har dessutom i särskild skrivelse begärt drygt 4,7 mnkr för inrättande av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet - förutsatt att den ramförstärkning på 2 mnkr som beviljades Västerby behandlingscenter för fortsatt försöksverksamhet under 2002 ingår i ramen. Drygt 2,5 mnkr begärs för verksamheten och 2,2 mnkr för kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker framställningen men har konstaterat att några omdisponeringar från dess budget inte är möjlig. Insatser från läkare och sjuksköterska ingår dock i hälso- och sjukvårdsnämndens åtagande. Ledningskontoret anser att enheten är angelägen men att genomförandet måste uppskjutas, om verksamheten inte kan finansieras inom befintliga ramar. (Social- och omsorgsnämnden 2002-05-22, 99. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2002-05-13, 195. Ledningskontoret 2002-05-28. Dnr KS2002/0183-04). Social- och omsorgsnämnden har vidare begärt drygt 1,5 mnkr i ramförstärkning för väntade kostnadsökningar inom familjehemsverksamhet p.g.a. höjning av arvode och ersättningsbelopp. (Social- och omsorgsnämnden 2002-05-22, 98. Dnr KS2002/0213-04). HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsnämnden har (i motivskrivelse) begärt 41,8 mnkr i ramökning, vartill kommer framställning om ytterligare 7,8 mnkr. 32 mnkr avser befarat underskott 2002 och 9,8 mnkr kostnader som finansieras med statsbidrag "Nationella handlingsplanen". KOMPLETTERANDE FRAMSTÄLLNINGAR Dessutom har nämnden - och socialoch omsorgsnämnden - i särskild skrivelse begärt 7,8 mnkr i ramförstärkning för sjukvårdsinsatser i ordinärt boende och för läkarinsatser och laboratorieinsatser i särskilt boende, omdisponering av3,4 mnkr från socialoch omsorgsnämnden. (Hälso- och sjukvårdsnämnden 2002-05-27, 204 och socialoch omsorgsnämnden 2002-05-22, 110. Dnr KS2002/0214-04). Hälso- och sjukvårdsnämnden har kompletterat sina investeringsäskanden, dels avseende dialysverksamheten, dels begärs medel för anpassning av lokaler på Korpen för den samorganiserade rehabiliteringsverksamheten (1,8 mnkr) och 2,5 mnkr för ombyggnad för att samlokalisera vissa verksamheter för patienter med kommunikationsproblem. forts Ks 153 forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 6 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Arbetsutskottets förslag innebar följande Som planeringsramar för budget 2003 ska 2002 års ramar gälla, efter reducering för beslutade engångsanslag. För pris- och löneutveckling fastställs a uppräkningstal enligt nedan a. Dessutom ska ramarna förändras enligt nedan b. UPPRÄKNINGSTAL 2003 2004-2007 personalkostnader 3 % 3 % lokalkostnader (interna) 1 % 1 % kapitalkostnader 0 % 0 % övriga kostnader 2 % 2 % statsbidrag 0 % 0 % investeringsutgifter 2 % 2 % investeringsinkomster 2 % 2 % b Ramförändring: Arbetsutskottet har framhållit att vissa faktorer, bl.a. det beting på 5 mnkr som har inriktningen att kommunal verksamhet som inte är obligatorisk ska avvecklas eller minskas, senare kommer att påverka beräkningen av ramarna. Med den noteringen kan ramförändringarna sammanfattas enligt följande. Resultatet skulle därmed uppgå till + 31 mnkr*. *A n m : En teknisk justering av ramberäkningarna har medfört att ramen för tekniska nämnden ändrats i resultatplanen; 12 mnkr lägre än de beräkningar som förelegat vid arbetsutskottets beredning av budgetramarna. Det medförde att resultatet, som efter arbetsutskottets beredning, beräknats till 19 mnkr i stället beräknas uppgå till 31 mnkr. Ramen för KOMMUNSTYRELSEN ökas med 7,7 mnkr. Ramen minskas med 6,5 mnkr. I minskningen ligger besparingsbeting på 4 mnkr för under kommunstyrelsen bedriven verksamhet Ramen för TEKNISKA NÄMNDEN ökas med 10,7 mnkr. Ramen minskas med 20 mnkr. I minskningen ingår besparingsbeting på 15 mnkr. Ramen för BYGGNADSNÄMNDEN ökas med 300 000 kr. Ramen för KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN minskas (genom beting) med 1 mnkr. Ramen för BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ökas med 24,5 mnkr. Ramen minskas med 15,1 mnkr, varav 13 mnkr avser beting. Ramen för FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN minskas (genom beting) med 500 000 kr. forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 7 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts Ramen för SOCIAL- OCH OMSORGSNÄMNDEN ökas med 45 mnkr. Ramen minskas (genom beting) med 25 mnkr. Ramen för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN ökas med 32 mnkr. Ramen minskas (genom beting) med 22 mnkr. Årets resultatet (enligt resultatbudget) beräknas därmed uppgå till +31 mnkr år 2003.* Investeringar. (Drygt) 170 mnkr upptas för investeringar. Av detta belopp utgör 23,5 mnkr investeringar i affärsdrivande verksamhet. Investeringar Arbetsutskottet har upptagit följande investeringsramar för investeringar (netto) för 2003, totalt ca 170 mnkr. Investeringsplanen perioden 2003-2007 framgår av dokumentet "Beredningens förslag". Beredningen av investeringsbudgeten har inneburit att nämnderna, som för 2003 äskat ca 329 mnkr vartill kommer kompletterande äskanden, tilldelas en mycket stram investeringsram, varvid även 2002 års investeringsbudget och kompletteringsbudget beaktats. Målsättningen har varit att den s.k. kompletteringsbudgeten (för överföring av investeringsanslag mellan år) i princip ska upphöra vid utgången av 2003. Tekniken att förskjuta investeringar framåt i flerårsplanen ska endast avse högt prioriterade investeringar. M å l e t är att nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med egna medel (avskrivningar och försäljningsintäkter). Genom avskrivningar genereras ca 150 mnkr, vilket belopp varit riktmärke för de sammanlagda investeringarna. forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 8 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts (mnkr) Bygg Övr Kommunstyrelsen: Ledningskontoret 7,5 Konsult- och servicekontoret 3,0 7,5 Anm 1 Lövsta 2,0 Räddningstjänsten 3,0 Tekniska nämnden Bygginvesteringar (Obl. ventilation) 7,0 Inventarier och utrustning 15,0 Avgiftsfinansierade investeringar: Visby hamn 5,5 Anm 2 Avgiftsfinansierade investeringar VA 10,0 Avgiftsfinansierade investeringar Avfallshantering 8,0 Byggnadsnämnden Inventarier och utrustning 1,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Inventarier och utrustning 0,150 Kultur- och fritidsnämnden Ombyggnad Gråbo-huset 0,5 Inventarier och utrustning 0,3 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasieprojektet 34,8 Gymnasieprojektet, utrustning 12,0 Gråboskolan, (pågående arbeten) 5,7 Gråbo-skolan etapp 2 och 3 inkl. utrustning 9,1 Anm 3 forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 9 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts (mnkr) Bygg Övr Havdhem skola 3,0 Lännaskolan 3,0 Fole skola 0,4 Övrigt 3,0 Folkhögskolestyrelsen 0,3 Social- och omsorgsnämnden Tingsbrogården 10,0 Anm 4 Inventarier och utrustning 0,3 Styrelsen för Gotlands vård och omsorg Inventarier och utrustning 3,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden Inventarier och utrustning 15,0 Anm 5 Totalt exkl avgiftsfinansierade investeringar 76,5 70,050 Totalt inkl avgiftsfinansierade investering 100,0 70,050 Anm. 1: DATAHALL M.M. ARKIVLOKALER Arbetsutskottets anteckning och beslut: Konsult- och servicekontorets begäran omfattar datahall men även ombyggnad av Fenix-skolan för IT-centrum. Konsultoch servicekontoret ska ytterligare utreda frågan och rapportera till arbetsutskottets budgetavstämning i höst. I arbetet bör samarbete ske med ledningskontoret. Konsult- och servicekontoret har begärt investeringsmedel (18 mnkr) 2002-2005 för att tillgodose behovet av lokaler inom ramen för ett med landsarkivet gemensamt projekt "Arkivcentrum". Investeringen har förskjutits i investeringsplanen. Arbetsutskottet har erinrat om att tekniska förvaltningen sedan länge har ett uppdrag att tillgodose behovet av arkivlokaler för kommunarkivet och om utredningen om användning av Säveskolans F-hus (se särskilt beslut) som kan innebära att andra alternativ bör övervägas. Konsult- och servicekontoret har fått i uppdrag att till höstens budgetavstämning belysa frågan. I arbetet bör samarbete ske med ledningskontoret. forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 10 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts Anm. 2: HAMNINVESTERINGAR Arbetsutskottets beslut Tekniska nämnden har fått i uppdrag att ge ytterligare underlag för behovet av investeringar i hamnverksamheten; investeringarna kan förväntas bli betydande och det är angeläget att investeringsplanen har en långsiktigt rimligt stabil karaktär. Uppdraget ska redovisas så att det kan behandlas vid höstens budgetavstämning. I arbetet bör samarbete ske med ledningskontoret. Anm. 3: GRÅBOSKOLAN. I 2002 års budget anslogs kostnaderna över driftbudgeten (varför tekniska nämnden har begärt 9,1 mnkr 2003 i ramökning för etapperna 2 - den del som kommer att pågå 2003 - och 3). Med hänvisning till det ekonomiska läget anslås medel 2003 över investeringsbudgeten. Anm. 4: SÄRSKILT BOENDE Arbetsutskottets beslut Av flera skäl, inte minst mot bakgrund av socialoch omsorgsnämndens äskanden och målsättningarna när det gäller kommande års investeringsvolym, har arbetsutskottet ansett det angeläget att behovet och utbyggnaden av särskilt boende i äldreomsorgen sker efter en långsiktig plan. Social- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att upprätta förslag till sådan plan och kartlägga behoven. I arbetet bör samarbete ske med ledningskontoret. Anm. 5: OMBYGGNAD DIALYSAVDELNINGEN. Hälso- och sjukvårdsnämnden har begärt 30 mnkr (sedan angivet till 27,5 mnkr, varav 2,5 mnkr för utrustning) för nybyggnad av dialysavdelningen. Arbetsutskottets anteckning och beslut Arbetsutskottet har framhållit att det vid beredningen av budgeten ( 117) förra året bedömde möjligheterna att projektet kunde starta under 2002 var mindre troliga och ville också få tillfälle att få projektet och dess konsekvenser närmare belysta. Inga medel upptogs därför under 2002. Arbetsutskottet - som är medveten om att nybyggnaden kommer att beröra flera verksamheter - vill få helheten i projektet belyst. Arbetsutskottet har därför gett regiondirektören i uppdrag att, tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande och hälso- och sjukvårdsdirektören ytterligare belysa frågan. forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 11 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts Driftbudget Yrkanden: Hans Klintbom (c) tillstyrkte arbetsutskottets förslag (nedan benämnt alternativ A). Yrkandet innebar bl.a. besparingsbeting på ca 85 mnkr. Resultatet skulle därmed uppgå till +31 mnkr. Jan Lundgren (s) yrkade att arbetsutskottet skulle avge ett förslag enligt alternativ B innebärande att skatten höjdes med 50 öre och besparingsbeting på ca 50 mnkr. Resultatet skulle därmed uppgå till +31 mnkr. Brittis Benzler (v) yrkade att kommunstyrelsen skulle avge ett förslag enligt alternativ C innebärande att skatten höjdes med 50 öre och besparingsbeting på ca 45 mnkr. Resultatet skulle därmed uppgå till + 32 mnkr. tkr. Anm: + ramminskning och - ramökning (ökade kostn) A B C Kommunstyrelsen 1. Näringslivsinsatser (Anm 1) - 7 000-7 000-7 000 2. Anslag för drogförebyggande arbete - 700-700 - 700 3. Sänkta bidrag, bl.a. partistöd, externa organisationer m.fl. + 2 000 + 2 000 + 3 000 4. Ledningskontoret besparingsbeting + 2 000 + 2 000 + 2 000 5. (Överföring av anslaget för läkemedel) (Anm 2) 6. Konsult- och servicekontoret besparingsbeting + 1 000 + 1 000 + 1 000 7. Slopande av lönebidrag till föreningsanställda (Anm 3) + 500 + 500 + 500 8. Lövsta landsbygdsgymnasium besparingsbeting + 500 + 500 + 500 9. Räddningstjänsten besparingsbeting + 500 + 500 + 500 forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 12 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts tkr. Anm: + ramminskning och - ramökning (ökade kostn) A B C Tekniska nämnden 10. Ökning av anslaget för periodiskt underhåll. Anm 4-10 000-10 000-10 000 11. Kommersiella fastigheter: minskade räntebidrag - 700-700 - 700 12. Fastighetsförsäljningar (realisationsvinster) + 5 000 + 5 000 + 5 000 13. Besparingsbeting + 5 000 + 5 000 + 5 000 14. Generell besparing: Organisation, rationalisering, intäkter + 10 000 + 10 000 + 10 000 15. (Intäkter anslutningsavgifter: se "Finansförvaltningen") Byggnadsnämnden 16. Personalresurser planering - 300-300 - 300 Kultur- och fritidsnämnden 17. Besparingsbeting + 1 000 + 1 000 + 1 000 Barn- och utbildningsnämnden 18. Förändrat elevantal grundskola + 2 100 + 2 100 + 2 100 19. Förändrat elevantal gymnasieskola - 2 300-2 300-2 300 20. Förändrat elevantal särskola - 1 600-1 600-1 600 21. Särskolan, skjutsar - 400-400 - 400 22. Lokalkostnader p.g.a. ökat behov barnomsorg - 2 000-2 000-2 000 23. Driftkostnader, Säveprojektet - 9 400-9 400-9 400 24. Projektet "Attraktiv skola" - 1 000-1 000-1 000 25. Statsbidrag: Anm 5-7 800-7 800-7 800 26. Besparingsbeting: Översyn av gymnasieskolan. Anm 6 + 5 000 + 5 000 27. Kompletterande besparingsbeting + 8 000 + 7 000 forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 13 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts tkr. Anm: + ramminskning och - ramökning (ökade kostn) A B C Folkhögskolestyrelsen 28. Besparingsbeting + 500 + 500 + 500 Social- och omsorgsnämnden 29. Allmänt ramtillskott. Anm 7-34 000-34 000-34 000 30. Minskade intäkter genom maxtaxan i äldreomsorgen - 6 000-6 000-6 000 31. Allmänt ramtillskott p.g.a. ökade behov (antal personer) - 5 000-5 000-5 000 32. Generellt besparingsbeting. Anm 8 + 10 000 + 10 000 + 6 000 33. (Omdisponering 3,4 mnkr till hälso- och sjukvårdsnämnden för sjukv.insatser ordinärt boende) Anm 9 34. (Statsbidrag LSS-insatser. Se finansförvaltningen) 35. Kompletterande besparingsbeting + 15 000 Hälso- och sjukvårdsnämnden 36. Allmänt ramtillskott Anm 10-32 000-32 000-32 000 37. Generellt besparingsbeting. Anm 11 + 10 000 + 10 000 + 6 000 38. (Omdisponering 3,4 mnkr från socialoch omsorgsnämnden för sjukv.insatser ordinärt boende) Anm 9 39. (Omdisponering anslag för läkemedel från kommunstyrelsen) Anm 3 40. Kompletterande besparingsbeting + 12 000 Finansförvaltningen 41. Intäkter anslutningsavgifter finansförvaltningen Anm 12-5 000-5 000-5 000 42. Bedömning om oförändrat statsbidrag LSS-insatser + 9 000 + 9 000 + 9 000 Övrigt 43. Kostnader för löneökningar > 3% (uppräkningstal) - 10 000-10 000-10 000 44. Översyn icke obligatorisk verksamhet Anm 13 + 5 000 + 5 000 + 6 000 45. Höjd kommunalskatt 50 öre + 35 000 + 35 000 forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 14 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts ARBETSUTSKOTTETS KOMMENTARER: Anm 0: LEDNINGSKONTORET OCH KONSULT- OCH SERVICEKONTORET. Det antecknas dels att ledningskontorets behov av resurser för arbetet med den översiktliga planeringen för Visby (kommunstyrelsen 23 maj 2002, 138) ska rymmas inom ordinarie anslag, dels att arbetsutskottet inte tagit ställning till de förslag till finansiering av verksamheten som konsultoch servicekontoret presenterat. Anm. 1: Anslaget minskades med 6,7 mnkr (och behandlades som ett engångsanslag) i 2002 års budget och beloppet är frånräknat den preliminära ramen. Förslaget innebär att anslaget 2003 får i stort motsvarande storlek som 2002. Anm. 2: Anslaget för och förvaltningen av s.k. receptläkemedel i öppenvård överförs från kommunstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden. Se särskilt beslut. Anm. 3: Systemet slopas. Se särskilt beslut. Anm. 4: Anslaget för periodiskt underhåll minskades 2002 med 20 mnkr ("engångsanslag"). Anslaget föreslås nu ökas, innebärande att det blir 10 mnkr högre än 2002. Anm. 5: Statsbidrag (ej inräknat i preliminär ram) för allmän förskola som införs 1 januari 2003. Anm. 6: Beräkningen grundad på en allmän bedömning av halvårseffekt av översyn av gymnasieskolan och dess urval linjer, samt ev. konsekvenser ny gymnasiereform. Barnoch utbildningsnämnden behöver inte begränsa betinget till gymnasieskolan. Anm. 7: Det allmänna ramtillskottet inkluderar ökade kostnader för placering av barn och ungdomar (individ- och familjeomsorg), kostnader i samband med åtgärder för den s.k. nationella handlingsplanen och insatser för anhörigstöd inom äldre- och handikappomsorgen. Det antecknas att den ramförstärkning på 2 mnkr som anslogs till Västerby behandlingscenter för fortsatt försöksverksamhet med avgiftningsenhet under 2002 ingår i ramen för socialoch omsorgsnämnden. Social- och omsorgsnämndens begäran om ramökning för inrättande av särskild tillnyktringsoch avgiftningsenhet föranleder ingen åtgärd. De insatser som är möjliga att genomföra får genomföras inom ramen för socialoch omsorgsnämndens budget. Anm. 8: Även under 2002 har ekonomiska mål för den nya organisation (som ersatt vårdnämnderna) gällt. De ekonomiska effekterna av organisationen och samordningen av resurser bedöms kunna infrias under 2003 sedan uppbyggnaden nu fullföljts. forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 15 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts Anm. 9: Omdisponering av medel, 3,4 mnkr, från socialoch omsorgsnämnden till hälsooch sjukvårdsnämnden för sjukvårdsinsatser i ordinärt boende. Anm 10: I beloppet inkluderas kompensation för intäkter från särskilt statsbidrag (9,8 mnkr) som inte ingår i den preliminära ramen för vilka hälso- och sjukvårdsnämnden har kostnader. Särskilda medel till hälso- och sjukvårdsnämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende beviljas ej, utan inkluderas i tillskottet (9,8 mnkr). Den begärda omdisponeringen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialoch omsorgsnämnden beviljas dock. Anm. 11: Beräknade effekter av de organisatoriska och andra förändringar som pågår och som förväntas ske under 2002 och 2003. Effekterna förväntas härröra från bl.a. översyn av dimensioneringen av den slutna vården vid lasarettet (vårdplatsantalet), samt organisatoriska åtgärder inom såväl lasarettet som primärvården. Anm. 12: Ökade intäkter från anslutningsavgifter (tekniska nämnden) upptogs med 5 mnkr (som ett "engångsanslag") under finansförvaltningen i 2002 års budget. Förslaget till ramförändring innebär att systemet slopas. Anm. 13: Se vidare nedan forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 16 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts Ö VRIGT. UTREDNINGSUPPDRAG: Arbetsutskottet har vidare lämnat utredningsuppdrag till dels ledningskontoret att initiera utredning om overheadkostnader och intensifiera ansträngningarna att samordna lokalanvändningen. Barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag att göra en översyn av principerna för elevbidrag (fördelningsprinciper) i gymnasieskolan. Proposition och omröstning: Ordföranden ställde proposition på arbetsutskottets förslag till ramförändringar, Jan Lundgrens förslag och Brittis Benzlers förslag och förklarade sig anse att arbetsutskottets förslag vunnit majoritet. Omröstning begärdes. Ordföranden ställde proposition på Jan Lundgrens förslag och Brittis Benzlers förslag och förklarade sig anse att kommunstyrelsen beslutat att Jan Lundgrens förslag skulle vara motförslag. Kommunstyrelsen godkände följande proposition. JA för arbetsutskottets förslag. NEJ för Jan Lundgrens förslag. 8 ledamöter röstade Ja: Eva Nypelius (c), Gösta Hult (c), Lena Celion (m), Per-Anders Croon (m), Bror Lindahl (fp), Margareta Persson (m), Nils Ronquist (kd) och ordföranden Hans Klintbom (c). 7 ledamöter röstade Nej: Jan Lundgren (s), Sonia Landin (s), Björn Jansson (s), Majvor Östergren (s), Åke Svensson (s), Rose-Marie Stenbom (s) och Brittis Benzler (v). Kommunstyrelsen hade således beslutat bifalla arbetsutskottets förslag. Personalpolitiska mål Ledningskontoret har föreslagit att följande personalpolitiska mål ska anges: Minska antalet anställda i Gotlands kommun med minst 200 årsarbetare. Halvera antalet oönskade deltider. Minska sjukfrånvaron till 1996 års nivå (4,5% av den arbetade tiden). Minska antalet visstidsanställda med 20% och lös vikariebehovet med tillsvidareanställda. När arbetsförmåga är klarlagd i ett rehabiliteringsärende ska det ta högst sex månader att hitta en lösning. forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 17 (17) Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 153 forts Kommunstyrelsens beslut Nämnderna får i uppdrag att redogöra för vilka åtgärder de ämnar vidta för att rymma verksamheten inom de för budget 2003 nu angivna ramarna. Rapporterna ska lämnas enligt de anvisningar ledningskontoret lämnar och kunna behandlas av arbetsutskottet vid dess budgetavstämning i höst. Det är önskvärt att nämnderna kan lämna information vid koncernmötet i slutet av augusti. Arbetsutskottet som krisgrupp ska lämna förslag till hur besparingen på 5 mnkr inom den icke obligatoriska kommunala verksamheten kan infrias. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige De föreslagna planeringsramarna för beräkning av 2003 års budget och flerårsplan för perioden 2003-2007 fastställs. Investeringar upptas med 170 050 000 kr. Av dessa avser 23,5 mnkr ej skattefinansierade investeringar. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Följande personalpolitiska mål uppställs för 2003: Minska antalet anställda i Gotlands kommun med minst 200 årsarbetare. Halvera antalet oönskade deltider. Följande personalpolitiska mål uppställs för mandatperioden 2003-2006: Minska sjukfrånvaron till 1996 års nivå (4,5% av den arbetade tiden). Minska antalet visstidsanställda med 20% och lös vikariebehovet med tillsvidareanställda. När arbetsförmåga är klarlagd i ett rehabiliteringsärende ska det ta högst sex månader att hitta en lösning. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Expedieras: Kommunstyrelsens beslutade uppdrag: Samtliga nämnder. Ekonomiteamet.

Juni 2002 Budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 Vårberedningen Kommunstyrelsens förslag Resultatplan Ramar för driftbudget Investeringsbudget

Kommunstyrelsens förslag till budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 juni 2002 Resultatplan 2003-2005 efter kommunstyrelsen i juni (löpande priser, mkr) Plan 2003 Budget förslag 2003 Planförslag 2004 Planförslag 2005 1 Intäkter 1 485 2 307 2 350 2 393 därav nämnderna 1 1 485 2 307 2 350 2 393 finansförvaltningen 0 0 0 0 2 Kostnader -4 312-5 151-5 287-5 426 därav nämnderna 1-4 542-5 370-5 493-5 617 kapitalkostnader 281 293 293 293 finansförvaltningen 44 48 46 44 ökning semesterlöneskuld -8-15 -15-15 ökning pensionsskuld -14-18 -25-32 löneskatt pensionsskuldökn -3-4 -6-8 individuell pensionsavgift -56-60 -62-64 löneskatt avgift -14-15 -15-16 lönereserv 0-10 -10-11 3 Avskrivningar -149-148 -153-158 Verksamhetens nettokostnader -2 976-2 992-3 090-3 191 4 Skatteintäkter 2 227 2 238 2 345 2 455 5 Bidragsinkomster 832 827 860 882 därav kommun 538 532 554 569 landsting 294 295 306 313 6 Finansiella poster (netto) -40-42 -45-48 Finansiella intäkter 22 22 22 22 Finansiella kostnader -62-64 -67-70 7 Årets resultat (förändring av eget kapital) 43 31 70 98 1 Nettodriftkostnaderna är 3 063 mkr 2003, 3 143 mkr 2004 och 3 224 mkr 2005. 1

Kommunstyrelsens förslag till budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 juni 2002 Nämnd Budget 2002 Budget 2002 Indexuppr 2) Budget 2003 Kommunstyrelsen Planeringsramar s just 1) just+indexuppr förslag 3) 2003 Kol 1 2 3 4 5 Kol 3+4 6 7 Kol 5+6 Kommunstyrelsen Politikerorg -15 324-12 826-329 -13 155 0-13 155 Ledningskontor -84 527-74 259-1 864-76 123-3 700-79 823 Konsult- och service -33 469-35 417-1 118-36 535 1 500-35 035 Lövsta -4 000-4 012-63 -4 075 500-3 575 Räddningstjänst -48 466-49 200-1 279-50 479 500-49 979 Teknisk nämnd -117 907-115 895-2 414-118 309 9 300-109 009 Byggnadsnämnd -14 267-13 976-384 -14 360-300 -14 660 Miljö- o hälsoskyddsn -8 049-8 003-242 -8 245 0-8 245 Kultur- och fritidsn -112 887-113 470-2 655-116 125 1 000-115 125 Barn- o utbildningsn -977 398-978 344-25 816-1004 160-9 400-1013 560 Folkhögskolan -8 364-8 414-463 -8 877 500-8 377 Social- o omsorgsnämnd -737 663-737 750-21 768-759 518-20 000-779 518 Gotl vård o omsorg 0 0 0 0 0 0 Hälso- o -814 327-808 426-20 006-828 432-10 000-838 432 sjukvårdsnämnd Summa -2976 648-2959 992-78 401-3038 393-30 100-3068 493 1) Budget 2002 justerad med sk engångsanslag, TA, kapitalkostnad t o m 2001-12-31 samt resultatenheter just för "nollresultat" 2) Löner 3% (slag 03 ingår i övr kostnader), övr kostnader 2%, exkl slag 41 internhyror 1%, kapitalkostnader samt stb är ej uppräknade 3) Exkl ofördelat beting på 5 mkr avseende icke obligatorisk verksamhet 2

Kommunstyrelsens förslag till budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 juni 2002 Kommunstyrelsens investeringsförslag, tkr: Total invbudg 2003 2004 2005 2006 2007 KS LK 7 500 7 500 2 500 2 000 2 000 KSK 10 500 2 000 2 000 2 000 2 000 Lövsta 2 000 1 000 500 500 500 RT 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 TN* 45 500 51 500 43 000 43 000 39 000 BN 1 000 400 400 100 100 MHN 150 150 150 150 150 KFN 800 500 500 500 500 BUN 71 000 17 500 16 000 17 000 14 000 FHS 300 300 300 300 300 SON 10 300 21 400 26 300 25 300 25 300 GVO 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 HSN 15 000 42 500 15 000 15 000 15 000 Summa 170 050 150 750 112 650 111 850 104 850 *Exkl investeringar i Visby hamn 2004-2006. På följande sidor redovisas investeringsförslaget uppdelat på bygg- anläggningsinvesteringar, investeringar i affärsdrivande verksamhet samt övriga investeringar.

Kommunstyrelsens förslag till budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 juni 2002 Kommunstyrelsens investeringsförslag avseende bygg- och anläggningsprojekt, tkr: Byggprojekt 2003 2004 2005 2006 2007 KSK datahall Korpen* 3 000 KSK arkivcentrum Gotland* 1 000 10 000 7 000 1 000 7 000 RT Klintehamns brandstation 2 000 RT utbildningsanläggning 1 500 1 000 1 000 1 000 1 000 TF Slite hamn 11 500 3 000 TF Klintehamns hamn 5 000 8 000 TF obl ventilat kontr (OVK) 7 000 7 000 2 000 2 000 2 000 KFN ny sporthall Visbyomr 500 5 500 5 200 KFN Gråbo 500 BUF Lännaskolan 3 000 9 000 11 000 12 000 9 000 BUF Kräklingbo skola 4 700 4 700 3 500 BUF Endre skola 3 500 BUF Gråbo 5 700 BUF Gråbo särskilt anslag 9 100 bygginvesteringar BUF Havdhem skola 3 000 BUF Fole skola 400 BUF Tjelvarskolan 2 100 BUF Säveskolan 34 800 25 000 25 000 BUF Ny förskola A7 10 000 SON Tingsbrogården nybygn 10 000 18 000 SON Tingsbrogården ombygn 26 000 26 000 SON särskilt boenden ÄO** 69 000 71 500 25 000 25 000 HSF dialysavdelning* 30 000 27 500 Summa 76 500 76 500 47 000 47 000 36 000 Kommunstyrelsens investeringsförslag, affärsdrivande verksamheter TF, tkr: Affärsdrivande verksamhet 2003 2004 2005 2006 2007 TF Visby hamn*, netto 5 500 52 500 42 500 59 500 4 000 TF VA-verksamhet, netto 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 TF avfallshantering, netto 8 000 8 000 8 000 8 000 8 000 Summa 23 500 18 000 18 000 18 000 22 000 * Utreds vidare och redovisas vid höstens budgetavstämning. ** Plan för olika boenden redovisas vid höstens budgetavstämning. 4

Kommunstyrelsens förslag till budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 juni 2002 Kommunstyrelsens investeringsförslag avseende utrustning/inventarier, tkr: Utrustn/invent 2003 2004 2005 2006 2007 KS LK 7 500 7 500 2 500 2 000 2 000 KSK 7 500 2 000 2 000 2 000 2 000 Lövsta 2 000 1 000 500 500 500 RT 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 TN 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 BN 1 000 400 400 100 100 MHN 150 150 150 150 150 KFN 300 500 500 500 500 BUN 15 000 5 000 5 000 5 000 5 000 FHS 300 300 300 300 300 SON 300 3 400 300 300 300 GVO 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 HSN 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 Summa 70 050 56 250 47 650 46 850 46 850 5

Utkast 2002-05-15 Omvärldsanalys 2002-2007 Nuläge GOTt-att-leva-LAND Målbild Gotland 2007 Livet går vidare Ödsliga ön

Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 1 1.1 ARBETSSÄTT, MÅL OCH MODELL...1 1.2 VÄSENTLIGA HÄNDELSER ÅR 2001...3 1.3 TRENDER OCH TENDENSER (2002)...4 2. EXTERNA OMVÄRLDSFAKTORER... 5 3. FRAMTIDSBILDER... 7 3.1 GOTT-ATT-LEVA-LAND...8 3.2 LIVET GÅR VIDARE...8 3.3 ÖDSLIGA ÖN...9 4. MÅLBILD GOTLAND 2007... 10 4.1 MÅLBILD GOTLAND 2007...10 4.2 LÄGE ÅR 2007 FÖR VISSA KRITISKA FAKTORER...11 Ekonomi...11 Befolkning...11 Personalförsörjning...13 Bostadsförsörjning...13 IT...14 Näringsliv...14 Den kommunala organisationen...15 Omvärld...15 5. STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLBILD GOTLAND 2007... 16 BILAGA: GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 1. Bakgrund 1.1 Arbetssätt, mål och modell Omvärldsanalysen fortsätter att utvecklas löpande Omvärldsanalysen genomfördes inom Gotlands kommun för första gången 1995 för perioden 1995-2000. När nu omvärldsanalysen för perioden 2002-2007 presenteras är det den åttonde i ordningen. Innehållet och upplägget av arbetet har dock utvecklats årligen. Nytt för i år är att omvärldsanalysen utmynnat i en Målbild Gotland 2007 för Gotland samt att strategierna för att nå dit har konkretiserats. Vidare har politiker medverkat redan vid det första seminariet (koncernmöte) inom kommunen tillsammans med förvaltningschefer m fl. Följande definition har tagits fram för att tydliggöra vad som avses med omvärldsanalys: En systematisk, förankrad och tidsmässigt återkommande process för att analysera hur olika faktorer i omvärlden påverkar organisationens utveckling på sikt i syfte bl a att skapa insikt och handlingsberedskap inför alternativa framtider för att kunna påverka handlandet. Mål och modell för arbetet Målen med omvärldsanalysen inom Gotlands kommun är följande: Tydliggöra och analysera alternativa framtidsbilder för att skapa insikt och handlingsberedskap i den kommunala organisationen. Processen ska stödja ett lärande arbetssätt med ett brett deltagande. Omvärldsanalysen ska utgöra ett underlag för att styra inriktningen av kommunens verksamhet. Utveckla demokratin genom att stimulera till debatt om Gotlands utveckling. För att beskriva modellen som arbetet med omvärldsanalysen följer har följande bild tagits fram: förutsättningar framtidsbilder kommuninterna faktorer externa omvärldsfaktorer spegling av interna faktorer strategier & åtgärder* * På kommunoch nämndnivå Förutsättningarna utgörs dels av gemensamma förutsättningar inom områden som anses vara av särskild betydelse för utvecklingen under den närmaste femårsperioden (redovisas i bilaga), dels av bilder över väsentliga händelser 2001 (externt resp internt) och trender och tendenser (2002) vilket redovisas under avsnitt 1.2 & 1.3. De externa omvärldsfaktorerna har reviderats och redovisas i avsnitt 2 medan de tre olika framtidsbilderna redovisas i avsnitt 3. Omvärldsanalysen 2002-2007 har utmynnat i en Målbild 2007 (se avsnitt 4) samt strategier för att nå målbilden (avsnitt 5). Projektgruppen som arbetat med utvecklingen av omvärldsanalysen består av Lennart Johansson, Anders Gripne, Åke Wennerberg och Jan Larsson. Även Bo Dahllöf, Lena Köhn, Christine Edström och Lena Thalin har medverkat i processen. 1

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Ökad politikermedverkan Omvärldsanalys 2002-2007 bygger till stor del på de diskussioner som fördes på seminariedagen den 19 mars 2002. Nytt för denna omvärldsanalys är att förutom förvaltningschefer och strateger på ledningskontoret så deltog även nämndordföranden och partiföreträdare för att öka politikernas medverkan från start i processen. Vid seminariet gjordes några utblickar i omvärlden genom föredrag av Ulf Johansson, Sv Kommunförbundet, Patrik von Corswant, Stafva Gård och Pigge Werkelin, företagsledare Kneippbyn m m. Därefter fördes sektorsvis diskussioner om väsentliga händelser 2001, trender och tendenser, externa omvärldsfaktorer och interna faktorer innan Målbild Gotland 2007 skissades upp och strategier för att nå målbilden diskuterades. Sektorsindelningen, samt närvarande vid seminariedagen, är följande: Samhällsbyggnad: TN, BN, MHN, Gotlandshem & GIHAB Per-Olof Jacobsson, Gösta Hult, Thure Larsson, Jan von Wachenfeldt, Anders Tingström, Christine Edström, Carl Eklund & Mats Andersson Vårdsektorn: HSN, SON, GVO Lena Celion, Per-Anders Croon, Bror Lindahl, Brittis Benzler, Jan-Olof Henriksson, Göran Lindbom & Mats-Ola Rödén Utbildning och kultur: BUN, KFN, FH Eva Nypelius, Christina Eriksson, Torsten Gislestam, Ulla Pettersson, Lars Danielsson & Gunilla Brogren Gemensamma förutsättningar inför omvärldsanalysen Inför omvärldsanalysen har gemensamma förutsättningar tagits fram inom områden som anses vara av särskild betydelse för utvecklingen under den närmaste femårsperioden. I dessa beskrivs nuläge och förväntad utveckling för faktorerna befolkning, ekonomi, näringsliv, bostäder, sysselsättning, turism, personalförsörjning och utvecklingen inom Östersjöområdet och EU. Dessa redovisas i bilaga. Målbild Gotland 2007 nytt inslag Vid seminariet målade de olika sektorerna upp en målbild för Gotland år 2007. Denna har därefter överarbetats av projektgruppen och stämts av med deltagarna. De tre framtidsbilderna - GOTt-att-leva-LAND, Livet går vidare och Ödsliga ön - som finns med i omvärldsanalysen behövs i scenariearbetet men för att ta fram strategier inom kommunen har en målbild beskrivits som alla strävar efter att uppnå. Huvudpunkterna i målbilden är följande:! Befolkningen ökar på nytt! Ekonomin är i balans! Kommunikationerna har förbättrats! Bostadsförsörjning i balans! Kommunen - en attraktiv arbetsgivare med en anpassad organisation! Besöksnäringen: längre säsong och nya koncept! Region Gotland under utveckling! Tillväxt inom profilområden Gemensamt: KS Hans Klintbom, Yngve Andersson, Jan Lundgren, Torgny Lihnell, Staffan Thurgren, Claes Kullberg & Lena Thalin Projektgrupp: Bo Dahllöf, Lennart Johansson, Jan Larsson, Åke Wennerberg, Anders Gripne & Lena Köhn 2

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 1.2 Väsentliga händelser år 2001 Förutom de gemensamma förutsättningarna utgör bilderna över väsentliga händelser år 2001 - externt respektive internt - bakgrundsbilder inför omvärldsanalysen. Dessa bilder har liksom bilden över trender och tendenser (2002) tagits fram genom förslag från förvaltningarna, vilka sedan bearbetats av projektgruppen och vid gruppdiskussioner i samband med seminariedagen i mars 2002. 3

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 1.3 Trender och tendenser (2002) De trender och tendenser som identifierats ha stor betydelse i dagsläget för omvärldsanalysen visas i bilden nedan. Trenderna och tendenserna är en ögonblicksbild ur perspektiven värderingsförskjutningar, Gotland, kommunen, ekonomi och arbetsmarknad, tendenser samt världsarenan. 4

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 5

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 2. Externa omvärldsfaktorer De faktorer som bedömts påverka utvecklingen för Gotland i störst utsträckning under perioden fram till år 2007 redovisas nedan på tre olika bilder. Faktorerna revideras årligen. Faktorerna är indelade i fem olika grupper - övergripande, internationella, nationella, regionala samt viktiga faktorer för näringslivets utveckling. 6

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 7

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 3. Framtidsbilder Som underlag för arbetet med omvärldsanalysen har scenarier över tre olika alternativa framtidsbilder tagits fram - GOTt-att-leva-LAND, Livet går vidare och Ödsliga ön. Dessa speglar tre möjliga utvecklingsalternativ för Gotland som region. GOTt-att-leva LAND Nuläge Livet går vidare Ödsliga ön I omvärldsanalys 2002-2007 har framtidsbilderna reviderats med hänsyn till händelser och förändringar under det senaste året samt förlängts så att horisontåret ligger fem år framåt, d v s till år 2007. De tre framtidsbilderna som finns med i omvärldsanalysen behövs i scenariearbetet för att uppnå målet att tydliggöra och analysera alternativa framtidsbilder för att skapa insikt och handlingsberedskap i den kommunala organisationen. När det gäller utformandet av strategier inom kommunen behövs en målbild som alla strävar efter att uppnå. Därför har en Målbild Gotland 2007 tagits fram vilken beskrivs i nästa avsnitt. Målbilden ligger när det gäller befolkningsutveckling (59 000 invånare) mellan framtidsbilderna GOTt-att-leva-LAND (60 000) och Livet går vidare (57 000). GOTt-att-leva-LAND speglar det positiva scenariot där befolkningen ökar relativt kraftigt från dagens nivå (57 412 vid utgången av år 2001) till 60 000 invånare år 2007. Framtidsbilden Livet går vidare är att anse som trendalternativet, d v s om nuvarande befolkningsutveckling håller i sig, vilket medför en svag minskning till 57 000 invånare år 2007. Den pessimistiska framtidsbilden Ödsliga ön innebär en relativt kraftig minskning av befolkningen till 54 000 invånare år 2007. 8

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 3.1 GOTt-att-leva-LAND 3.2 Livet går vidare 9

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 3.3 Ödsliga ön 10

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 4. Målbild Gotland 2007 4.1 Målbild Gotland 2007 För att kunna utforma strategier inom kommunen behövs en målbild som alla strävar efter att uppnå, och som därmed utgör en gemensam förutsättning för såväl koncernens som de olika verksamheternas planering. Grunden till nedanstående målbild utarbetades vid koncernmötet i mars 2002. Nuläge GOTt-att-leva-LAND Målbild Gotland 2007 Livet går vidare Ödsliga ön Befolkningen ökar på nytt Befolkningen har stigit till 59 000 invånare. Antalet äldre har ökat (se närmare redovisning av åldersfördelning under avsnitt 4.2) Ekonomin är i balans Kommunens ekonomi och verksamhet är i balans Oförändrad kommunalskatt Kommunikationerna har förbättrats Bra kommunikationer med fastlandet avseende såväl flyg och färja som IT Bredband är utbyggt över hela Gotland Förbättrade kommunikationer inom Östersjöregionen Bostadsförsörjning i balans Balans råder i tillgång efterfrågan på bostäder VA-utbyggnad har såväl sanerat befintliga bebyggelseområden som öppnat förutsättningar för nybyggande utanför Visby Nya bostadsområden i Visby bebyggda Äldreboendet utvecklat - inga köer Kommunen - en attraktiv arbetsgivare med en anpassad organisation Stora förändringar har skett i den kommunala organisationen Fler operatörer inom offentliga tjänster Kommunala förvaltningar har lämnat innerstaden Primärvården och tandvården har utvecklats och är stabil Akutsjukvård på samma villkor som i övriga landet Inga köer i äldreomsorgen Distansutbildning inom samtliga skolformer Kommunen är en populär och attraktiv arbetsgivare Besöksnäringen: längre säsong och nya koncept Nya koncept har utvecklats och antalet gästnätter har ökat Campingplatser och stugbyar har fått en bättre standard (i genomsnitt 4 stjärnor på en femgradig skala) Flera privata stugbyar är färdigbyggda Kongresshall i drift Region Gotland under utveckling Varumärket Gotland är välutvecklat Högskolans mål (ca 2 500 studenter) är uppnått Barnens Ö - utvecklade barnoch ungdomsarrangemang Den negativa drogutvecklingstrenden har brutits Tillväxt inom profilområden Gotland ledande inom profilområden upplevelseturism, interaktiva medier, gotländska kvalitetsprodukter Förädlingsindustrin utvecklad ökad förädling av gotländska råvaror 11

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Bra tillväxt på norra Gotland 4.2 Läge år 2007 för vissa kritiska faktorer För att konkretisera Målbild Gotland 2007 har projektgruppen för omvärldsanalysen tagit fram en lägesbeskrivning för vissa kritiska faktorer år 2007 utifrån de gemensamma förutsättningar som ligger till grund för omvärldsanalysen. Komplettering har skett utifrån förvaltningarnas redovisningar inför seminariedagen samt den framtagna målbilden. Ekonomi Kommunens ekonomi och verksamhet är i balans, med en oförändrad kommunalskatt, efter omfattande omstruktureringsarbete med fokus på kärnverksamhet och utvecklingsfrågor. Andra frivilliga åtaganden har minskat kraftigt. Några särskilt viktiga faktorer för kommunens ekonomi bedöms vara följande: sysselsättningsnivån skatteunderlagstillväxten demografiska faktorer möjlighet att flytta resurser mellan olika sektorer brist på personal inom vissa områden I tabellen nedan redovisas några nyckeltal på riksnivå som har stor betydelse för kommunernas ekonomi (procentuell förändring 2001-2007 i huvudsak enligt Sv Kommunförbundets och Landstingsförbundets prognos 2001-12-12) Tabell 1: Några nyckeltal på riksnivå som har stor betydelse för kommunernas ekonomi 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 BNP 1,2 1,0 2,6 2,9 2,3 2,3 2,3 KPI 2,6 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Timlön 4,1 3,7 3,8 4,0 4,0 4,0 4,0 Skatteunderlag 5,7 5,2 6,3 4,8 4,4 4,4 4,4 Skatteunderlag exkl regelförändringar 4,8 4,2 4,2 4,8 4,4 4,4 4,4 Arbetslöshet 4,0 4,5 4,2 3,9 3,8 3,8 3,8 Befolkning Befolkningen har stigit till 59 000 invånare. Andelen äldre har blivit fler, och kurser för äldre med ett uttalat syfte av friskvård anordnas. Kunskapen om betydelsen av en god folkhälsa i alla åldrar styr olika förebyggande insatser. I följande räkneexempel/prognos utifrån antaganden om fast antal utflyttande redovisas hur många inflyttande som krävs för att uppnå 59 000 invånare år 2007 vid i stort sett "rätlinjig" utveckling 2002-2007. Antaganden om flyttfrekvens i olika kön och åldrar har gjorts enligt tidigare prognos/observationer. Åldersspecifika födelse- och dödstal är relaterade till SCB:s riksprognos: 12

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Tabell 2: Befolkning totalt på Gotland 2007 År Folkmängd Födda Döda Födel- Inflyttande Utflyttande Flyttningsnettsenetto 2002 57 412 482 651-169 2 142 1 873 269 99 2003 57 720 530 636-106 2 414 2 000 414 308 2004 58 040 543 635-92 2 412 2 000 412 320 2005 58 360 554 634-80 2 400 2 000 400 320 2006 58 680 564 633-69 2 389 2 000 389 320 2007 59 000 574 633-59 2 379 2 000 379 320 Folkökning Tabell 3: Antalet invånare uppdelat i 1-årsklasser År / Ålder 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 2002 485 539 544 490 571 563 643 748 815 866 834 994 887 874 798 2003 534 501 552 556 501 578 569 654 757 820 876 841 1 000 893 878 2004 548 550 515 565 567 508 585 580 663 762 830 883 846 1 005 896 2005 560 564 564 527 576 575 515 595 589 668 772 837 888 852 1 009 2006 571 576 577 575 538 583 581 525 604 594 678 779 842 894 855 2007 583 586 589 589 586 544 589 591 534 609 604 684 784 848 897 År / Ålder 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 2002 753 708 743 745 736 724 672 614 558 579 562 572 637 597 663 2003 803 755 708 740 744 727 712 664 614 563 578 565 585 640 609 2004 882 805 755 705 739 734 714 703 663 618 561 581 578 588 652 2005 901 884 805 752 704 728 721 705 702 667 616 564 593 581 600 2006 1 013 903 884 802 750 693 714 711 703 705 664 618 576 596 592 2007 860 1 015 903 881 799 739 678 704 708 706 702 666 630 578 606 År / Ålder 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 2002 659 571 604 671 804 806 778 829 781 740 732 782 754 807 811 2003 678 671 587 617 680 814 812 787 836 788 747 736 784 760 812 2004 623 690 687 599 625 689 820 821 794 844 795 751 739 791 765 2005 666 635 705 699 608 635 695 828 828 801 850 799 753 745 795 2006 614 678 650 717 708 617 641 704 835 835 808 854 801 760 749 2007 606 625 693 662 726 717 623 649 711 842 841 812 856 807 764 År / Ålder 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 2002 829 823 785 826 837 804 871 831 843 835 924 906 796 809 724 2003 815 833 825 787 826 841 806 874 833 842 836 926 906 796 811 2004 815 819 835 827 786 829 843 810 876 832 842 838 926 905 798 2005 769 819 821 837 826 790 832 846 812 875 832 845 838 926 907 2006 799 772 821 822 836 830 793 835 848 811 875 835 845 838 927 2007 753 802 775 823 822 840 832 796 837 847 812 878 835 845 840 År / Ålder 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 2002 660 667 649 560 543 557 501 513 505 526 521 465 444 506 485 2003 725 662 663 648 559 544 555 497 509 500 519 514 455 437 494 2004 812 727 658 662 646 560 542 550 493 503 493 512 503 448 428 2005 799 813 723 658 660 646 558 538 546 488 497 487 502 495 438 2006 907 800 808 722 656 660 643 554 534 540 483 491 477 494 484 2007 928 908 795 806 719 657 657 638 550 528 534 476 481 470 483 År / Ålder 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 2002 421 431 389 401 407 428 398 314 324 254 228 219 192 173 127 2003 471 408 415 374 383 386 402 373 292 297 230 205 194 167 149 13

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 2004 479 458 393 400 358 364 363 376 347 269 270 207 182 170 144 2005 416 465 442 378 382 340 342 341 350 320 245 243 184 159 146 2006 425 405 449 427 362 363 320 321 317 322 292 222 216 160 138 2007 471 414 392 432 409 344 342 301 299 293 293 264 198 188 138 År / Ålder 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100-w Summa 2002 138 108 86 52 48 22 24 17 12 6 5 57 412 2003 107 114 87 67 40 36 16 17 12 8 7 57 720 2004 125 88 92 68 51 30 26 11 12 8 9 58 040 2005 121 103 71 73 52 39 22 19 8 8 11 58 360 2006 124 100 83 56 56 39 28 16 13 5 12 58 680 2007 117 103 81 66 43 42 29 20 11 9 10 59 000 Tabell 4: Antalet invånare uppdelat i 10-årsklasser År / Ålder 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-w Summa 2002 6264 8072 6178 7243 7986 8343 5681 4470 2657 513 5 57412 2003 6035 8235 6216 7278 7928 8477 5869 4474 2696 504 7 57720 2004 5865 8349 6311 7210 7930 8512 6170 4478 2693 513 9 58040 2005 5761 8411 6355 7125 8027 8519 6452 4511 2672 516 11 58360 2006 5758 8415 6411 7028 8041 8457 6854 4508 2674 521 12 58680 2007 5837 8297 6520 6885 8078 8385 7223 4578 2665 522 10 59000 Personalförsörjning De stora pensionsavgångarna tvingar fram ett aktivt rekryteringsarbete. Marknadsmässiga lönevillkor för nyckelgrupper skapar spänningar vid lönebildningen. Bemanningsföretag finns inom flera olika sektorer. Den gotländska arbetskraften räcker inte till, utan rekrytering sker både från fastlandet och utlandet. Satsningar på högskoleutbildningar till Gotland m m har löst rekryteringsproblemen avseende sjuksköterskor, socionomer och vissa lärargrupper, dock ej gymnasielärare. Inom äldreomsorgen är personalbristen märkbar, och situationen har påverkats av pensionsavgångar, fler äldre samt konkurrens om arbetskraften från privat äldrevård och seniorboende. Läkare och tandläkare har rekryterats från utlandet, men en viss brist kvarstår. Ledarutvecklingsprogram och mindre enheter har givit mellancheferna en drägligare arbetssituation. Friskvårdssatsningar och hälsofrämjande åtgärder på arbetstid liksom förändrade arbetstidsmodeller har förbättrat den psykosociala arbetsmiljön, vilket medverkar till att sjuktalen sjunker. Interna arbetsförmedlingen underlättar kombinationstjänster inom flera förvaltningar (under längre eller kortare tid). Personalkostnaderna inom skolan har ökat med minst 20 % jämfört med år 2000. Bostadsförsörjning Betydelsen av god planberedskap har fått genomslag. En översiktsplan för Visby finns utarbetad, där hamnområdet och angränsande områden har studerats separat. Ett bostadsförsörjningsprogram finns upprättat. Balans råder i tillgång och efterfrågan bl a genom en aktiv bostadspolitik från kommunen och dess bostadsbolag. Slakteritomten och Talludden är bebyggda. Utbyggnad av gemensamma anläggningar för 14

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 vatten och avlopp enligt fastställd plan har såväl sanerat vissa befintliga bebyggelseområden som öppnat förutsättningar för IT Ca 75 % av hushållen vill ha tillgång till bredband och Internet. Genom en utbyggnad enligt av kommunfullmäktige beslutat IT-infrastrukturprogram kan dessa önskemål i stort sett infrias. Utbudet av ITbaserade tjänster är stort. nybyggande utanför Visby. Utanför Visby är det främst enfamiljshus som har tillkommit. Nya ekonomi-, PA- och ledningsinformationssystem ger minskade personliga kontakter och minskad handläggningstid genom direktaccess till nödvändig information. Mer resurser kommer att avsättas för analyser av olika tillgängliga data. Behovet av IT-personal, som behärskar ny teknik, ökar. Antal anslutna till kommunens servrar har stigit från nuvarande 2 200 till 3 300. IT och telefoni har integrerats mera. Näringsliv Tre profilområden har utvecklats: interaktiva media, vidareförädling av gotländska råvaror (livsmedel, trä etc) och turism: Interaktiva media Flera trender ger en extern grogrund för att interaktiva media skulle kunna utvecklas till något intressant på Gotland. Några viktiga frågor för denna utveckling är: Entreprenörer som ser nya affärsmöjligheter. Att det finns ett intresse och engagemang från näringslivet, och även bland företag som inte direkt arbetar med interaktiva media. Ökad samverkan mellan företag för stärkt konkurrenskraft, produktutveckling och marknadsföring. Utveckla interaktiva media som ett område för hela Gotland, även om stora satsningar görs vid högskolan och i Visby. Utnyttja interaktiva media för produktutveckling inom andra utvecklingsområden och branscher. Gotländska kvalitetsprodukter (vidareförädling) Varumärket Gotland är välutvecklat. De ökade kraven på kvalitet, form och design ger goda förutsättningar för utveckling och vidareförädling av gotländska råvaror och produkter. Entreprenörer, nätverk och förebilder finns, men möjligheterna till en vidareutveckling inom området beror på: Entreprenörer som ser nya affärsmöjligheter. Ökad samverkan mellan företag för stärkt konkurrenskraft, produktutveckling och marknadsföring. Vidgade marknader nationellt och internationellt. Koppling till interaktiva media ger möjligheter för produktutveckling och marknadsföring. Besöksnäring (bl a upplevelseturism) Besöksnäringen på Gotland är en basnäring med lång tradition. Nya konsumtionsmönster där upplevelsen är det centrala ger nya möjligheter för besöksnäringen. Några viktiga frågor för utvecklingen är: 15

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Förlängning av säsongen genom konferensresor, weekendresor etc med upplevelsen som viktig ingrediens för mervärde. Kongress- och konserthall som ett led i strategin för Gotland som mötesplats i Östersjön. Entreprenörer som tar vara på och utvecklar resurser på ett nytt sätt. Samverkan och nätverk mellan företag avgörande för stärkt konkurrenskraft, produktutveckling och marknadsföring. Vidgade marknader och nya målgrupper. Kompetensutveckling viktigt för en utveckling av besöksnäringen. Campingplatser och stugbyar har fått en bättre standard, och fler privata stugbyar har färdigställts. Den kommunala organisationen Stora förändringar har skett i den kommunala organisationen. Konkurrensprogrammet har medfört fler operatörer inom offentliga tjänster, och pensionsavgångar har lett till omprövning/omstrukturering av verksamheter. En utflyttning av vissa kommunala förvaltningarna ur innerstaden har påbörjats, och samhällsbyggnadsförvaltningarna har samlokaliserats. Primärvården och tandvården har utvecklats och är stabil. Akutsjukvård bedrivs på samma villkor som i övriga landet. Inga köer finns längre i äldreomsorgen. Nuvarande Räddningstjänsten är 2007 uppdelad på andra myndigheter/ förvaltningar och entreprenörer (myndighetsutövning/ räddningsledning/ tillsyn genom länsbrandinspektör, insatsstyrka genom entreprenad, dagstyrka i Visby, deltidsstyrka i Lärbro och Hemse, därutöver 10 frivilliga brandkårer). Alla hushåll har brandvarnare, alla på Gotland boende har grundläggande brandskyddsutbildning och HLRutbildning. Sämre skolmiljö kan medföra risk för ökad ohälsa bland barn, elever och personal (om inte investeringar kunnat genomföras). Förskoleverksamheten (oförändrad eller större volym) är på nästan alla platser lokaliserad till skolenheterna. Grundskolan har färre skolenheter och färre elever i åk 7-9 än idag, medan särskolan har oförändrad volym. Gymnasieskolan har fler elever än idag, och en ökad valfrihet med fler inriktningar. Folkhögskolan i Hemse har fått en tydligare kulturprofil och uppfattas som ett kulturcentrum för södra Gotland. Folkhögskola finns även på norra Gotland. Distansutbildning erbjudes inom samtliga skolformer. Färre sport- och fritidsanläggningar drivs i kommunal regi, och en koncentration sker till färre serviceorter. Omvärld Kommunikationerna med fastlandet är bra avseende såväl flyg och färja som IT. De baltiska staterna och Polen är sedan 2004 medlemmar i inre marknaden. Gotland fungerar som samarbetspart i frågor som rör allt från näringsliv till miljö. Handelsutbytet i Östersjöregionen har utvecklats, vilket medfört förbättrade kom- 16

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 munikationer i öst-västlig riktning. Svenska företag har etablerat sig i Baltikum och Polen. Den ekonomiska återhämtningen i de forna öststaterna har fortsatt, och i huvudstadsområdena ligger inkomsten per capita i nivå med de fattigaste delarna av Finland och Sverige. De fortsatt stora sociala skillnaderna mellan Östersjöländerna har medfört närvaro av kriminella organisationer från östra Europa. Schengenavtalet får här stor betydelse för att komma tillrätta med den gränsöverskridande brottsligheten. 17

OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 5. Strategier för att nå Målbild Gotland 2007 Nedan presenteras att antal kommunövergripande strategier för att nå Målbild Gotland 2007. Strategierna är upptagna under respektive punkt i målbilden. Det är dock viktigt att inte låsa sig mentalt för den framtagna målbilden. Faktorer i omvärlden kan innebära att andra scenarier kan bli aktuella i framtiden - t ex Ödsliga ön - varför handlingsberedskap måste finnas för att ändra strategierna och handlandet i den kommunala organisationen vid behov. Befolkningen ökar på nytt " Inflyttning ska underlättas genom tillgång på bostäder med valfrihet i boendet. Ekonomin är i balans " Målen för kommunen och dess verksamheter ska anpassas efter resurser och vara mätbara. Styrning och uppföljning ska förbättras. " Mål och policies för vad som utgör god ekonomisk hushållning ska utarbetas. Kommunikationerna har förbättrats " Kommunen ska verka för att kommunikationerna förbättras genom snabbgående tonnage med ökad kapacitet och kvalitet samt genom ökad konkurrens. " I den översiktliga planeringen avsättes erforderligt utrymme för utveckling av Visby hamn och flygplats, och Visby hamn anpassas till framtida krav. Bostadsförsörjning i balans Kommunen en attraktiv arbetsgivare med en anpassad organisation " Informationen till medborgarna ska vara riklig och tydlig, för att nå en bättre dialog och en ökad helhetssyn. " Personalpolitiken ska utvecklas avseende bl a kompetensutveckling, löneläge, tillräcklig bemanning, trivsel och arbetsglädje. " Identifiera kärnverksamheten och fokusera utvecklingsinsatserna. Region Gotland under utveckling " Utveckla mötesplatsen Gotland genom samordning av den internationella verksamheten. " Ökad samverkan med andra regioner. Tillväxt inom profilområden " Förenkla kontakterna näringslivkommun skapa samsyn kring näringslivsvisionen. " En god planberedskap, en utbyggd infrastruktur och en bostadsförsörjningsplan skall finnas. 18

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Bilaga: Gemensamma förutsättningar Inför omvärldsanalysen har gemensamma förutsättningar tagits fram inom områden som anses vara av särskild betydelse för utvecklingen under den närmaste femårsperioden. I dessa beskrivs nuläge och förväntad utveckling för följande faktorer (inom parentes anges vilka som tagit fram materialet): 1. Arbetsmarknad (LÄNSSTYRELSENS ENHET FÖR ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV)... 1 2. Befolkning (LEDNINGSKONTORETS REGIONALA UTVECKLINGSTEAM)... 4 3. Bostäder (STADSARKITEKTKONTORET)... 8 4. Ekonomi (LEDNINGSKONTORETS EKONOMITEAM)...10 5. IT (LEDNINGSKONTORETS IT-TEAM)...13 6. Näringsliv (LEDNINGSKONTORETS REGIONALA UTVECKLINGSTEAM)...15 7. Personal (LEDNINGSKONTORETS ARBETSGIVARTEAM)...20 8. Utveckling i Östersjöområdet och EU (LEDNINGSKONTORETS REGIONALA UTVECKLINGSTEAM)...23 1. Arbetsmarknad Nuläge Det har under år 2001 varit en svag avmattning på den gotländska arbetsmarknaden. Det är dock enbart inom yrken kopplade till elektronik/telekomindustrin där vi kan se ett mer påtagligt överskott på arbetskraft. Detta beroende på att länets största företag under slutet av året inledde en halvering av personalstyrkan. Den allmänt vikande konjunkturen har, med undantag för elektronikindustrin, dock ännu inte satt några djupare spår inom den gotländska industrin. Det fortfarande positiva läget beror troligen dels på det gotländska näringslivets småskalighet med en inriktning mot i första hand den svenska hemmamarknaden, dels en inriktning mot mindre konjunkturkänsliga områden såsom de areella näringarna samt livsmedelsoch tjänstesektorerna. Den ovan beskrivna avmattningen på arbetsmarknaden under år 2001 avspeglas bl a i färre lediga platser anmälda till länets arbetsförmedlingar än året innan, motsvarande en nedgång med 11 procent. En stor del av de lediga platserna är kopplade till turistnäringen och har kort varaktighet. Gotland är därför det län som har den högsta andelen nyanmälda platser med varaktighet om högst 3 månader (ca en tredjedel av platserna). Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år har förändrats mycket lite men brukar pendla mellan 26 000 och 28 000 personer beroende på säsongsvariationer. Andelen sysselsatta har ökat något och närmar sig nu regeringens mål om 80 procent, vilket skall vara uppnått år 2004. Arbetslöshet Den totala arbetslösheten (arbetslösa och i program i förhållande till befolkningen 16-64 år) på Gotland uppgick i slutet av år 2001 till 6,2 procent. Detta är 0,7 procentenheter högre än riket och även något högre jämfört med år 2000. Ökningen berör i första hand männen. Under den sista månaden år 2001 ökade arbetslösheten mycket kraftigt, eller med 25 procent, främst beroende på uppsägningarna inom telekomindustrin. Mest bekymmersamt under året är ökningen av ungdomsarbetslösheten med en nästan fördubbling av antalet mellan december 2000 och 2001. En lika bekymmersam utveckling uppvisar antalet lång- 1

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 tidsarbetslösa. Samtidigt med denna utveckling har antalet i konjunkturprogrammen under 2001 legat på en betydligt lägre nivå än året innan, bl a beroende på ökade svårigheter att skaffa praktikplatser hos arbetsgivarna. Den under flera år kraftiga ökningen av sjukskrivningarna och sjukpenningkostnaden på Gotland har avtagit något under årets tredje kvartal. Det är dock ännu för tidigt att konstatera om detta är ett bestående trendbrott. Främst drabbade är kvinnorna inom offentlig sektor. Den höga sjukfrånvaron har ställt ökade krav på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och samverkan mellan arbetsgivare och de närmast berörda myndigheterna. Undersysselsatta Gruppen, som består av personer som är anställda på deltid eller har tillfällig timanställning, är en viktig arbetskraftsresurs. Deltidsfrågan är samtidigt en viktig jämställdhetsfråga eftersom det ofta är kvinnorna som har dessa tjänster. Omfattande insatser har därför riktats mot dessa grupper under året. Arbetet har under år 2001 i första hand inriktats mot vårdoch omsorgsområdena. Länsstyrelsen har tillsammans med Gotlands kommun tagit fram en gemensam handlingsplan i syfte att minska den ofrivilliga deltidsarbetslösheten inom dessa områden. Till grund för dessa insatser ligger ett av kommunstyrelsen fattat beslut i februari 2000 enligt vilket deltidsanställningarna skall minska med 50 procent till utgången av år 2003. Redan kan vi se en betydande förbättring av situationen och för såväl de deltidsarbetslösa som timanställda har sedan november 1999 en drygt 30 procentig minskning uppnåtts. Vi bedömer att denna utveckling skall fortsätta de kommande åren. Nyföretagande på Gotland Gotland har under de senaste åren haft en fortsatt gynnsam utveckling när det gäller nyföretagande och då i första hand inom sektorn privata tjänsteföretag. Den i jämförelse med övriga landet relativt höga andelen kvinnliga nyföretagare består. Bedömd utveckling av arbetsmarknaden Den gotländska arbetsmarknaden är i hög grad beroende av förutsättningar och utveckling inom andra betydelsefulla sektorsområden såsom kommunikationer, utbildning och näringsliv. Till detta kommer de naturgivna förutsättningar som ö-läget ger och att Gotland är Sveriges minsta län med en därmed förhållandevis begränsad arbetsmarknad. De senaste årens svaga avmattning på arbetsmarknaden bedömer vi skall fortsätta under den prognosperiod som sträcker sig fram t o m december 2002. Som underlag för bedömningen har cirka 50 arbetsgivare, som tillhör olika branscher på Gotland, tillfrågats genom en enkät. Enkätsvaren har kompletterats med information från arbetsförmedlingens personal som har god kontakt med de olika branscherna. Det är dock viktigt att betona att en bedömning i positiv eller negativ riktning av enstaka näringsgrenar på Gotland, oftast baseras på mycket små tal. Brist på kompetent arbetskraft gäller fortfarande utbildnings-, vård- och omsorgsområdena. Vi räknar med att denna tendens inom några år dels kommer att förstärkas, dels kommer att gälla flera yrkeskategorier inom även den privata sektorn, detta som en följd av kommande stora pensionsavgångar. Samtidigt med denna utveckling ökar kompetenskraven markant inom i stort sett alla områden. Dragkampen om arbetskraften med god teoretisk utbildning och kvalificerad yrkeserfarenhet ökar därmed dramatiskt och i denna tävlan måste Gotland konkurrera på samma villkor som övriga delar av landet. För att hantera denna situation krävs därför en ökad samverkan och insatser också utanför arbetsmarknadspolitikens område. Främst handlar det om att Gotland, som plats att bo, arbeta och leva på, måste vara tillräckligt attraktivt för att kunna attrahera arbetskraften. Under de närmaste åren måste därför betydande satsningar, som kräver medverkan från såväl myndigheter som näringsliv, genomföras med detta syfte. Bygg- och anläggningssektorn Byggbranschen på Gotland är bl a avhängig av vilka offentliga byggprojekt som beställs och kommer igång. En hårt pressad kommunal ekonomi innebär emellertid en lägre investe- 2

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 ringstakt under de närmaste åren. Hittills har utvecklingen dock varit mycket positiv med låg arbetslöshet. Det råder idag i stort sett balans för flertalet yrkeskategorier men inom ett par yrken råder fortsatt brist på arbetskraft som kan tendera att bli en flaskhals. Det innebär att företag kommer att förhindras att utvecklas och expandera. Genom lågkonjunkturen under 1990-talet lämnade många branschen och till detta kommer att en del under arbetslöshetsperioder tappat i yrkeskunskap. Eftersom nyrekryteringen till branschen under flera år har varit låg måste nu kraftfulla insatser göras för att få in fler yngre inom denna bransch. Jord- och skogsbruk Jordbruket är en av de största näringarna på Gotland och grunden för den viktiga livsmedelsindustrin. Den strukturomvandling som pågår kommer att ställa fortsatt höga kompetenskrav. Utvecklingen mot färre men större företag fortsätter också. Brist på lantarbetare har därför uppstått och kommer att förstärkas när större anläggningar för mjölk- och svinproduktion tas i drift. Inom skogsbruket har de avverkade volymerna ökat men med moderna avverkningsmetoder kommer detta inte att skapa fler arbetstillfällen. Fiske Det gotländska fisket har, trots Gotlands läge mitt i Östersjön, under flera år utvecklats negativt. Ytterligare nedgång i fångst och vidareförädling är dock inte trolig. Förädlingsgraden är låg, d v s en stor del av fångstens mervärde skapas utanför Gotland. Detta minskar lönsamheten. Medelåldern är hög inom näringen varför det finns behov av en föryngrad arbetskraft. Det är dock svårt att rekrytera. Arbete pågår med att försöka vända utvecklingen och på nytt profilera det gotländska fisket. Industri Gotlands andel av sysselsatta inom industrin är markant lägre än rikets. Här är det livsmedel och fortfarande elektronikprodukter som dominerar området när det gäller antalet anställda. Utvecklingen under prognosperioden är svagt avtagande. Behovet av ny personal gäller såväl högskoleutbildade som de med lägre teoretisk nivå men med goda yrkeskunskaper. Nya områden utvecklas positivt. Det gäller t ex kompositområdet med en stark sektor inom båtindustrin. Även den gotländska träindustrin har, trots konjunkturavmattningen, utvecklats bra och här finns ett fortsatt behov av att nyanställa. Privata tjänster Turismen är en av Gotlands viktigaste näringar som skapar ca 2 000 årsarbeten. Tyvärr präglas besöksnäringen fortfarande av den mycket korta sommarsäsongen då arbetskraftsbristen framför allt inom restaurangnäringen är påtaglig. Kravet på språkkunskaper, framför allt tyska och engelska men gärna också ytterligare språk, blir allt mer uttalad. Inom konsultoch uppdragsverksamheten finns en fortsatt positiv utveckling. Små företag, bl a inom IT-branschen, försöker hitta nya samarbetspartners samtidigt som nya verksamhetsområden utvecklas med inriktning mot t ex musik, ljud och bild. Utbildningarna inom IT/mediaområdet vid högskolan på Gotland kommer att få allt större betydelse och förhoppningsvis fungera som motor för nya företag. Vi ser inom detta område stora möjligheter till sysselsättningsökningar. Kulturområdet Gotland utvecklas allt mer mot att vara ett kulturellt utvecklingsområde med flera internationella centrumbildningar som bas. Nya utbildningar tillkommer också på gymnasialoch högskolenivå. Ett nytt område, GAME, Gotland Art and Media Education, vid högskolan kan bli en stark grund för nyföretagande inom ett helt nytt område. Ett annat exempel på innovationer, där en dynamiskt förening skall skapas mellan konst, teknik och forskning, är GIP, Gotland Interactive Park. Kulturutbudet på Gotland ökar samtidigt genom en nära koppling till evenemangsmarknaden som växer allt mer. Det skapar en positiv utveckling när det gäller sysselsättningen för etablerade och utbildade kulturarbetare. Genom dessa arrangemang ökar behovet av professionella projektledare. När det gäller kraven för dessa är det bland annat språk, ekonomi, marknadsföring samt förmåga att verka som startmotor i evenemangen som efterfrågas. Offentlig verksamhet Utvecklingen inom Gotlands kommun, såsom länets största arbetsgivare, påverkar i hög grad den offentliga sektorns storlek på Gotland. Svårigheter att rekrytera kompetent personal finns inom flera områden, bl a med anknytning 3

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 till skolan samt vård- och omsorgsområdena. Inom det statliga området förväntas nu inga ytterligare nedskärningar. Behovet av administrativ personal med olika kompetenser har ökat kraftigt genom lokaliseringar av ett antal nya verksamheter till Gotland, i första hand inom Försäkringskassan. Förväntat läge år 2007 Det är starka och allt snabbare förändringar som sker på den svenska arbetsmarknaden. Ofta är de svåra, ibland t o m omöjliga, att förutse. Den ökade internationaliseringen och globala ekonomin påverkar nu allt starkare också den gotländska arbetsmarknaden och på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. För många företag är det därför inte vad som sker på Gotland som blir avgörande i första hand utan vad som händer i övriga Sverige, Europa eller kanske t o m på andra sidan jordklotet. Detta ställer krav på stor flexibilitet och förmåga att möta helt nya krav och förutsättningar. Ett stabilt och framgångsrikt företagande med stor utvecklingsförmåga är grunden för hela samhällets utveckling. Detta förutsätter dock att även resurserna inom andra verksamhetsområden såsom regional utveckling, kommunikationer, utbildning och arbetsmarknad är anpassade till företagens, men också det offentligas, behov och har en förmåga att möta de krav som ställs. Detta gäller i högsta grad för det gotländska samhället. Med dessa utgångspunkter kan den allmänna utvecklingen förväntas vara stabil också under kommande år. Inom enskilda sektorer kan dock förändringarna bli stora. En av de största utmaningarna gäller hur arbetskraftsförsörjningen skall klaras under 2000-talets första årtionde med de allt större pensionsavgångar som då inträffar. Det är redan nu hög tid att denna fråga lyfts fram. Samtidigt kommer under de närmaste åren det regionala tillväxtprogrammet, liksom EU:s strukturfonder, att vara av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i länet. Här krävs medverkan från alla delar av samhället för att skapa en stabil bas för ett utvecklingsbart näringsliv och en robust arbetsmarknad som förmår att möta också nya överraskningar och utmaningar. Många frågor kan resas som utgångspunkt för att bedöma de kommande årens utveckling. Bl a följande: Hur kommer den svenska och internationella ekonomin att utvecklas på kort och lång sikt? Vilka yrkeskategorier kommer att behövas? Hur klarar Gotland den grundläggande yrkesutbildningen inom gymnasieskolan, bl a inom områden som idag har svåra rekryteringsproblem? Hur kan högskolans roll som motor i länets utveckling tas tillvara i än högre grad? En stor del av de personer som idag är aktuella på arbetsförmedlingen är undersysselsatta. Många av dessa personer finns inom Gotlands kommun och är till övervägande del kvinnor. Hur kan dessa bli en resurs när behovet ökar allt mer eller är även åldersfördelningen för denna kategori sådan att de också snart går i pension? 2. Befolkning Nuläge Befolkningsutvecklingen på Gotland under 1990-talet utmärktes av två motsatta tendenser. Starkt positiv nettoflyttning och höga födelsetal åstadkom en betydande ökning av befolkningen den första hälften av decenniet. Den senare hälften av decenniet har i gengäld präglats av betydande minskning till följd av lägre flyttnetto och födelsetal. Flyttningarna 4

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 såväl in som ut har ökat kraftigt under 1990- talet och uppgick år 2001 till över 2000 personer (inflyttning). År 2001 var det första året sedan 1994 med ökning av befolkningen. Ökningen var 99 personer och berodde helt på ett starkt positivt flyttningsnetto detta år. Födelsetalen var ännu ett år historiskt sett mycket lågt under 500 och skillnaden mellan döds- och födelsetal har fortsatt att växa. År Bef 31/12 Inflytt Utflytt Flytnetto Födda Döda Föd.netto Tot netto inkl just. 1990 57108 1355 1324 31 929 696 233 268 1991 57383 1375 1261 114 795 638 157 275 1992 57578 1194 1146 48 796 644 152 195 1993 57751 1304 1233 71 744 643 101 173 1994 58237 1735 1313 422 712 649 63 486 1995 58120 1532 1519 13 635 650-15 -117 1996 57971 1534 1541-7 558 702-144 -149 1997 57791 1673 1768-95 542 631-89 -180 1998 57643 1762 1730 32 465 642-177 -148 1999 57428 1717 1810-93 517 637-120 -215 2000 57313 2003 1975 28 519 663-144 -116 2001 57412 2142 1873 269 482 651-169 99 I förhållande till riket har Gotland de senare decennierna präglats av god följsamhet fram t o m början av 1990-talet. Därefter har Gotland i likhet med stora delar av landet kommit in i en nedåtgående utveckling med ökade skillnader mot framför allt Stockholm och andra storstadsområden vilka upplevt en snabb och kraftig befolkningstillväxt under senare år. Befolkningsutveckling Gotland - Riket,Index 1970=100 /SCB/ 113,00 111,00 109,00 107,00 105,00 Gotland Riket 103,00 101,00 99,00 97,00 95,00 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Möjligen ser vi i och med årets siffror för Gotland början på en mer positiv utveckling. Även arbetsmarknaden utvecklades i stort sett positivt 2001 med fler personer sysselsatta vid årets slut än vid dess början. Hoten för framtiden är de aktuella stora varslen, främst inom telekomindustrin på ön. Högskolan har fortsatt expandera, om än inte i den utsträckning som förutsattes för några år sedan. Mycket beror av utfallet av pågående omställningsarbete en omfattande verksamhet för att skapa nya jobb, delvis i nya branscher och sektorer av näringslivet. Exempel är företagsparken GIP (Gotland Interactive Park) och Kustateljén i Fårösund. 5

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Obalanser i befolkningsutvecklingen kan noteras på två sätt: Befolkningsökningar kommer nästan uteslutande Visby till del medan landsbygden och tätorterna utanför Visby med några undantag - minskar sin befolkning. Vidare försämras åldersstrukturen - generellt, men särskilt i utpräglade landsbygdssocknar. En orsak till låga födelsetal är få kvinnor i normalt barnafödande åldrar. En annan (påtaglig) orsak är att barnafödandet förskjutits uppåt i åldrarna. Det summerade fruktsamhetstalet för Gotland är f n ungefär lika med det historiskt sett låga riksgenomsnittet (1,49). Befolkningen åldras på Gotland som i hela västvärlden till följd av denna låga fruktsamhet samtidigt med stigande livslängd och 40- talsgenerations storlek. En ökning av fruktsamheten är möjligen i sikte och förutses för Sveriges del bl a i SCB:s riksprognos. Samma utveckling på Gotland förutsättes. Ytterst viktigt är dock att inte regioner som Gotland, med påtaglig obalans i åldersstrukturen, får ett fortsatt negativt flyttnetto i normalt familjebildande åldrar. Flyttningarna sker generellt till mycket stor del i åldrarna 20-30 år. Gotland har sedan länge, framför allt i åldrarna 20-25, ett betydande negativt flyttnetto. Inför de kommande åren har Gotland fördelen av en f n relativt sett stor åldersgrupp 10-20 år. Det har också skett en förbättring genom årets inflöde av nya gotlänningar. För en förbättrad åldersstruktur på sikt behöver flyttnettot bli varaktigt och påtagligt positivt. Befolkningsutveckling i de olika scenarierna Nedan visas, i likhet med tidigare år, antaganden om befolkningsutveckling i de tre scenarierna som utgör grund för omvärldsanalysen - Livet går vidare, Gott-att-leva-land och Ödsliga ön. Av diagrammet framgår befolkningens faktiska utveckling till år 2000 samt den enligt de olika scenarierna för åren 2000-2010. Prognosmodellen räknar fram konsekvenser rätlinjigt av olika antaganden om målfolkmängd 2010. Anpassning i prognosantagandena har skett till SCB:s riksprognos vad gäller fruktsamhet och dödlighet. Flyttarnas åldersstruktur antas fortsatt vara den som iakttagits under 1990-talet. Utflyttningen låses 6

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 för enkelhets skull vid antagna 2000 per år. 66000 65000 64000 63000 62000 61000 "GOTT-ATT-LEVA-LAND" 60000 59000 58000 "LIVET GÅR VIDARE" 57000 56000 55000 54000 "ÖDSLIGA ÖN" 53000 52000 51000 50000 49000 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Dessa underlag med siffror skall självfallet inte uppfattas som någon exakt sanning utan mer ses som räkneexempel. Målalternativet 65 000 invånare år 2010 från Vision Gotland kräver en drastiskt ökad nettoinflyttning på mer än i genomsnitt 800 personer per år fr o m år 2002 för att kunna realiseras. Alternativet 50 000 invånare år 2010 blir, med givna antaganden, följden av en genomsnittlig nettoutflyttning på drygt 500 personer per år. Den mest troliga utvecklingen, "livet går vidare" illustreras av den mellersta linjen vilken innebär en befolkning på cirka 57 000 år 2010. Nedan visas utvecklingen/förändringen av olika åldersgrupper mellan år 2000 och 2007 i de olika alternativen. (Finfördelade faktiska siffror från senaste årsskiftet föreligger inte när detta skrivs varför prognossiffror för 2001 i stället används som utgångsvärden.) Alt./år/ålder År 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-99 100-w Summa Prognoskalk. bef. 2001 6 263 8 055 6 194 7 241 7 978 8 357 5 676 4 477 2 653 507 6 57 407 GOTT-ATT-LEVA-LAND 2007 diff 164 328 1572 214 405 217 1929 171 48 9 6 5064 "LIVET GÅR VIDARE" 2007 diff -784-96 -259-842 -79-82 1732 79 18 5 6-302 ÖDSLIGA ÖN 2007 diff -1550-480 -1774-1800 -517-355 1544-7 -6 3 6-4936 Alt./år/ålder 0 1-5 6 7-15 16 17 18 16-18 19-24 25-64 75-79 80-84 85-100 20-64 Prognoskalk. bef. 2001 483 2 718 635 7 563 702 741 743 2 186 3 863 29 708 2 047 1 711 1 454 32 837 GOTT-ATT-LEVA-LAND 2007 diff 187 549-13 -1059 190 292 178 660 977 2875 100-113 177 3685 "LIVET GÅR VIDARE" 2007 diff 48 14-109 -1501 153 256 141 551 170-144 67-133 163-90 ÖDSLIGA ÖN 2007 diff -74-426 -149-1910 120 225 109 454-472 -2828 37-149 153-3375 7

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 GOTt-att-leva-Land År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2002 58 255 523 644-121 2 764 1 800 964 843 2003 59 098 551 644-93 2 736 1 800 936 843 2004 59 941 580 643-63 2 707 1 800 907 844 2005 60 784 608 643-35 2 678 1 800 878 843 2006 61 628 634 643-9 2 653 1 800 853 844 2007 62 471 662 644 18 2 624 1 800 824 842 2008 63 314 688 644 44 2 599 1 800 799 843 2009 64 157 715 645 70 2 574 1 800 774 844 2010 65 000 741 648 93 2 549 1 800 749 842 Livet går vidare År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2002 57 404 489 642-153 2 050 1 900 150-3 2003 57 335 520 640-120 2 050 2 000 50-70 2004 57 272 525 638-113 2 050 2 000 50-63 2005 57 214 527 636-109 2 050 2 000 50-59 2006 57 158 527 634-107 2 050 2 000 50-57 2007 57 105 529 632-103 2 050 2 000 50-53 2008 57 052 529 631-102 2 050 2 000 50-52 2009 57 002 531 631-100 2 050 2 000 50-50 2010 56 955 534 630-96 2 050 2 000 50-46 Ödsliga ön År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning 2002 56 588 504 642-138 1 314 2 000-686 -824 2003 55 765 490 638-148 1 325 2 000-675 -823 2004 54 941 474 634-160 1 336 2 000-664 -824 2005 54 118 455 630-175 1 353 2 000-647 -822 2006 53 294 433 627-194 1 369 2 000-631 -825 2007 52 471 413 623-210 1 388 2 000-612 -822 2008 51 647 392 621-229 1 405 2 000-595 -824 2009 50 824 373 618-245 1 422 2 000-578 -823 2010 50 000 357 616-259 1 436 2 000-564 -823 3. Bostäder Nuläge Bostadsbrist råder i Visby. Ett intensivt arbete pågår att planera i attraktiva, centrala lägen i Visby-området, eftersom byggherrarna visar fortsatt stor försiktighet och endast har intresse att bygga i attraktiva och centrala lägen. För närvarande pågår planering av Kv Fiskmåsen, 8

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Brömsebrolunden, Talludden, A7-området men även i Terra Nova. Fördjupad översiktlig planering av Vibble-Västerhejde pågår. Övriga Gotland bedöms ha tillgång på lediga bostäder som motsvarar efterfrågan. Bedömd utveckling Under 2002 förväntas bostadsbyggandet ligga på samma nivå som de senaste åren. En del villor och lägenheter i form av äldreboenden byggs under året. En byggherre har aviserat intresse att bygga 120 studentlägenheter, med början i slutet av 2002. Flera antagna planer utmed västra kusten, som Kneippbyn och Västergarn, kommer att bebyggas. Flerbostadshus med olika upplåtelseformer kommer att behöva byggas för att täcka bristen i Visby-området, hur stor bristen är är inte känt, men bedöms i dagsläget vara mellan 100-200 lägenheter. Behovet av äldreboenden har kartlagts och planen kan nu ligga till grund för den utbyggnaden. Det kommer att finnas behov av tillskott av studentlägenheter allteftersom högskolan utvecklas och elevantalet ökar. När de pågående planarbetena avslutats kommer byggande av bostäder i attraktiva lägen att påbörjas. Den inventering av byggbar mark som stadsarkitektkontoret tog fram på uppdrag av kommunstyrelsen var avsedd att ligga till grund för bostadsplanering och skulle tillgodose behovet av bostäder i Visby-området den kommande 10-årsperioden Markreserven bör emellertid ses över för längre tidsperiod än så. Överväganden/Analys Avsaknaden av en översiktsplan, där vi har vägt olika allmänna intressen, gör att det finns en uppenbar risk för att markreserven inte utnyttjas på bästa sätt. Om varje etablering, som fallet är nu, prövas var för sig och marknaden får styra innebär det att vi inte prövar vad marken lämpar sig bäst för och inte heller hur den bäst utnyttjas. Kommunen måste ta kommandot och inte överlåta till marknaden om det ska byggas några bostäder eller ej. Vi måste också marknadsföra kommunens vilja, även utanför Gotland, att bostäder behövs och ska byggas. Förväntat läge 2007 Kommunen har en översiktplan och ett bostadsförsörjningsprogram. Kommunen för en aktiv bostadspolitik och har tagit kommandot över bostadsbyggandet, dvs agerar istället för reagerar. Det kommunala bostadsbolaget är en garant för att efterfrågan och tillgång är under kontroll. 9

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 4. Ekonomi Utdebitering Total kommunal utdebitering i riket och Gotlands kommun 1971-2002 (exkl utdebitering till församlingarna) 34 32 30 28 26 24 22 20 % Gotland 32,25 Riket 30,52 1971 1981 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Under 1996-1999 har i princip gällt förbud mot att höja skatten. Detta förbud upphörde år 2000. År 2000-2002 har den genomsnittliga utdebiteringen i riket ökat med 0,14%-enheter. Utdebiteringen i Gotlands kommun är oförändrad sedan 1996. Den totala kommunala utdebiteringen 2002 varierar mellan kommunerna inom intervallet 27,50 33,30%. En faktor som talar för att skattetrycket bör sänkas är den pågående europeiska integrationen. Sv Kommunförbundets skattebasberedning pekar i sin slutrapport På egna ben på risken att skattebaserna minskar som följd av ett antal förändringstendenser i samhället, bl a minskat förvärvsarbete. Årets resultat Årets resultat 1993-2002 (bokslut t o m 2001 samt prognos 2002) 25 0 mkr 7-25 -50-75 -100-11 -16-32 -48-59 -76-74 -67-88 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 10

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Årets resultat anger hur årets verksamhet förändrat det egna kapitalet. Det positiva resultatet 2000 beror framför allt på en exceptionell ökning av skatteintäkterna mellan 1999 och 2000. Ett balanskrav gäller för den kommunala ekonomin fr o m år 2000. Detta innebär att budgeten måste upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett negativt resultat i bokslutet ska regleras i budgeten senast två år efter det år det negativa resultatet uppkom. I november 2001 lämnade Ekonomiförvaltningsutredningen sitt betänkande God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting SOU 2001:76. I betänkandet förslås vissa förändringar i balanskravet. Trots ökade generella statsbidrag fr o m 1997 och god tillväxt i den svenska ekonomin t o m 2000 bedöms många kommuner och landsting få vidta ytterligare besparingar eller andra åtgärder för att klara balanskravet. Låneskuld Långfristig låneskuld (bokslut t o m 2001, budget 2002 och plan 2003-2004) 1 000 800 mkr 631 763 814 871 839 811 900 1 000 1 000 1 000 600 400 200 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Ökningen av låneskulden bromsas genom en begränsning av investeringsnivån till ca 100 mkr per år för skattefinansierade investeringar (enligt flerårsplan 2002-2006). Samtidigt ökar behovet av lånefinansiering p g a nytt pensionssystem och ökade investeringsbehov inom de affärsdrivande verksamheterna, t ex VA och renhållning. I beräkningarna förutsätts att ekonomin är i balans. Soliditet Soliditet (bokslut t o m 2001, budget 2002 och plan 2003-2004) 100% 75% Soliditet exkl pensionsåtaganden Soliditet inkl pensionsåtaganden 50% 25% 0% -25% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Soliditeten anger andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. Fr o m 1998 beräknas pensionskostnaderna enligt blandmodellen vilket 11

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 påverkar soliditeten. Oförändrad soliditet innebär i budget 2002 att ett positivt resultat på ca 20 mkr erfordras. Viktiga faktorer för kommunens ekonomi Några särskilt viktiga faktorer för kommunens ekonomi bedöms vara följande: Sysselsättningsnivån Skatteunderlagstillväxten Demografiska faktorer Möjlighet att flytta resurser mellan olika sektorer Brist på personal inom vissa områden. Osäkra kommunalekonomiska faktorer inför år 2002 är bl a skatteintäktsberäkningen och löneökningar utöver 3%. Utvecklingen av dessa faktorer jämfört med budget 2002 har stor betydelse för den fortsatta kommunalekonomiska utvecklingen. Även utvecklingen avseende långtidssjukskrivningar bland kommunanställda samt möjligheterna att rekrytera erforderlig personal till vissa specialområden är faktorer som kan påverka verksamhet och ekonomi i ökad utsträckning. Härtill kommer osäkerhet om effekter av besparingsåtgärder och organisationsförändringar samt effekter av förbehållsbelopp och högkostnadsskydd inom äldreomsorgen. Kommunens viktigaste strategiska fråga de närmaste åren är att uppnå och bibehålla en ekonomi i balans. Några nyckeltal för den svenska ekonomin Några nyckeltal på riksnivå som har stor betydelse för kommunernas ekonomi redovisas i följande tabell (procentuell förändring 2001-2007 i huvudsak enligt Sv Kommunförbundets och Landstingsförbundets prognos 2001-12-12). 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 BNP 1,2 1,0 2,6 2,9 2,3 2,3 2,3 KPI 2,6 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Timlön 4,1 3,7 3,8 4,0 4,0 4,0 4,0 Skatteunderlag 5,7 5,2 6,3 4,8 4,4 4,4 4,4 Skatteunderlag exkl regelförändringar 4,8 4,2 4,2 4,8 4,4 4,4 4,4 Arbetslöshet 4,0 4,5 4,2 3,9 3,8 3,8 3,8 Skatteintäkter Skatteunderlaget och skatteintäkterna ökar i huvudsak som en följd av ökade löner. Lönekostnaderna utgör samtidigt den största kostnadsposten för kommunen med en andel av de totala externa utgifterna på ca 60 %. Om antalet anställda (arbetad tid) är oförändrat och de kommunanställdas löner utvecklas som genomsnittet i riket kommer huvuddelen av en skatteintäktsökning för kommunen att gå till ökade lönekostnader för befintlig personal. Utrymmet för verksamhetsutökningar vid ökade skatteintäkter begränsas därmed avsevärt. 12

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i juni 1999 att anta följande finansiella mål för planperioden 2000 2002: Utdebiteringen ska inte höjas under planperioden. Årets resultat ska vara positivt Soliditeten ska bibehållas eller öka under planperioden. Investeringsvolymen (netto) ska i genomsnitt under planperioden inte överskrida 100 mkr per år exklusive icke skattefinansierade verksamheter. Kommunfullmäktige har också i beslut under år 2000 och 2001 klargjort och betonat betydelsen av att verksamheten hålls inom beslutade ramar. 5. IT Nuläge Region Gotland har procentuellt sett en stor andel IT- och mediarelaterade företag. På Gotland pågår sedan flera år tillbaka en växande satsning på distansutbildning som också kräver allt mer kapacitet och bättre prestanda. Inom skolan används IT mer och mer i utbildningen. Användningen av Internet sprider sig inte minst genom de s k hemdatorerna som erhållits via arbetsgivare. Detta ställer krav på en IT-infrastruktur. Den infrastruktur som finns på Gotland ägs i huvudsak av Telia och omfattar ett relativt komplett fiberoptiskt nät till de flesta orter på Gotland. Telias stationer är dock i begränsad omfattning uppgraderade till modern teknik. Några officiella utbyggnadsplaner har inte Telia men det antyds att de har en vidareutveckling på gång baserad på en förenklad ADSL-teknik. GEAB har byggt ett radiolänknät som binder samman de fem största orterna på Gotland med 3 x 8 Mbitskapacitet. Nätet är i dagsläget inte öppet för allmänheten utan i första hand för sjukvården och skolan samt större företag. Dessutom finns det digitala TV-nätet som Teracom svarar för. Detta nät kan även i begränsad omfattning användas av andra operatörer. På Gotland når nätet drygt 90 % av kommuninvånarna. I takt med den tekniska utvecklingen av digitalboxarna kommer det att erbjuda interaktiva tjänster utöver dagens E-post möjligheter. Bedömd utveckling IT används idag mer och mer både i yrkeslivet, utbildningen och i hemmet. Genom hemdatorer har IT-spritts ut till hemmen. Gemensamt för huvuddelen av nyare ITrelaterade produkter och tjänster är att de alla är beroende av att kunna kommunicera och utbyta information. Bredbandstekniken har utvecklats dramatiskt med högre kapacitet över längre avstånd som resultat. All elektronisk kommunikation är beroende av en underliggande infrastruktur som skall erbjuda hög kapacitet och driftssäkerhet med äkta redundans (med detta avses att kommunikationen skall kunna ske via alternativa vägar fysiskt helt skilda åt). 13

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 I det Gotländska samhället används IT som stöd i de flesta verksamheter. Datakommunikation är numera ett måste för att verksamheter ska kunna fungera fullt ut. En ytterligare satsning på bredbandskommunikation är en förutsättning för att kunna utveckla verksamheter till att bli flexibel och processorienterad möjliggöra nya och effektivare arbetssätt utveckla det ekologiska samhället införa effektiv handel förstärka demokratin och jämlikheten förstärka möjligheter till utbildning i skolan, i hemmet, var och när som helst. förbättra telemedicinska möjligheter samt göra hemsjukvården mer avancerad vilket möjliggör att äldre kan bo kvar längre hemma För de handikappade är Internet en tillgänglighetsreform av gigantiska mått. Datorns egenskap att vara en potentiell maskin gör att den ganska lätt låter sig anpassas till omvärlden. Detta gör att man även med ganska små anpassningar kan få del av de framväxande virtuella miljöerna. Och detta är något av det mest fantastiska med Internet från ett handikapperspektiv. Just detta att det inte är en handikappande värld. Det är den första miljö där man faktiskt kan få existera på lika villkor. Fast dörren in till den världen måste ha tillräcklig bandbredd för att en rullstol skall kunna komma in. Med stöd av de statliga bredbandsmedlen kan Gotland få bredband till en stor del av befolkningen. Stokab kommer under 2002 att etablera ytterligare en fiberoptisk kabel mellan Gotland och fastlandet. Överväganden/Analys Gotland har ett mycket skiftande behov av kommunikationsrelaterade tjänster. Respektive verksamhet och gruppering är beroende av att deras verksamhet erbjuds tjänster med rätt kvalité och till ett kostnadsläge som högst motsvarar storstadspriser. Den fortsatt utvecklingen av IT och användningen av IT kommer att fortsätta. Detta ställer krav på bredband och digitala offentliga tjänster, En fiberutbyggnad ska nå så långt ut mot kommuninvånarna som möjligt så att alla mot en rimlig kostnad kan ansluta hushållet med fiber direkt mot stomnätet. Gotland bör ha en egen GIX-punkt som medger anslutning av flera operatörer för ett bredare utbud på Gotland samt lokala cache-servrar för distribution av lokala tjänster vilket ger snabbare upplevd kommunikation och lokalt telenät. Gotland får även en ytterligare kabel mot fastlandet och Baltikum för ökad redundans och konkurrens. De områden som eventuellt inte kan nås av fibernät ska täckas in av det mobila nätet. Målet med ett bredbandsnät är att bl.a. erbjuda Gotland kommunikationsrelaterade lösningar och tjänster likvärdiga med de som erbjuds inom fastlandets storstadsregioner med en fullt jämförbar kostnadsbild. En uppfylld behovsbild innebär att Gotland inte längre kommer att betraktas som ett glesbygdsområde ur ett infrastrukturellt perspektiv, relaterat till data-, teleoch videokommunikation. En väl utbyggd infrastruktur, så väl digital som fysisk, är idag en förutsättning för att kunna locka till sig företagsetableringar av i stort sett alla storlekar och typer. En gemensam infrastruktur är berättigad ur ett kostnadsperspektiv. Med gemensam infrastruktur menas att flera olika organisationer och verksamheter tillsammans överför och utbyter information över samma fysiska infrastruktur. Den fysiska infrastrukturen, i form av optisk fiber, transporterar informationen genom nätet. Om olika verksamheter skall kunna erbjudas en kundspecifik portfölj av tjänster, med den fysiska infrastrukturen som bas, bör kundens information kunna gå att särbehandla i förhållande till övrig information. Detta görs lämpligen i form av logiska nätverk. Vi lever i en värld som kontinuerligt ställer nya krav på hur vi kommunicerar och utbyter 14

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 information mellan varandra. Detta gäller både på arbetet, i hemmet, med vänner, släktingar och med myndigheter. Idag sker utbytet av information i stor utsträckning över elektroniska media, vilket kräver mer och mer av infrastrukturen. Om en gemensam infrastruktur för kommunikation inom region Gotland överhuvudtaget skall vara möjlig, är en dynamisk, skalbar och flexibel kommunikationslösning, som går att anpassa efter behoven, ett absolut krav. Användningen av Internet och därmed Internettrafiken ökar alltmer. Om en invånare i exempelvis Hemse vill söka och hämta information från högskolan i Visby, skickas idag Internettrafiken till Stockholm för att sedan skickas tillbaka till högskolan, vilket inte är ett effektivt nyttjande av tillgänglig kapacitet. Därför bör en regional kopplingspunkt etableras och om de större Internetoperatörerna visar intresse av att deltaga och utbyta information mellan varandra, blir innebörden den att informationen ej behöver lämna ön, enligt ovanstående scenario. Ur ett kortsiktigt perspektiv kommer en realisering ge ett bättre utnyttjande av tillgänglig kapacitet mellan region Gotland och omvärlden när det gäller Internet-trafik. Kortsiktigt är det svårt att se några mätbara effekter på miljön. På längre sikt kan en investering i en ny gemensam regional infrastruktur medföra minskad belastning på miljön. Naturligtvis är en minskad miljöpåverkan exempelvis beroende av att elever och studenter i ökad omfattning utbildas via distansutbildning samt att arbetstillfällen skapas som stimulerar och medger arbete utifrån hemmen. Investering i en gemensam infrastruktur kan på många sätt användas som styrmedel för en minskad miljöpåverkan. Förväntat läge 2007 Enligt det IT-infrastrukturprogram som beslutats i Kommunfullmäktige kommer det att finnas bredband till en stor del av hushållen på ön. Ca 75 % av hushållen kommer att vilja ha tillgång till bredband och Internet. Utvecklingen av IT-baserade tjänster kommer att vara stort. 6. Näringsliv Avsnittet bygger till största delen på den omvärldsanalys EuroFutures tagit fram med anledning av omställningsarbetet, Gotland nuläge, omvärld och framtida profilområden, februari 2001 (http://www.gotland.se/forsvar/bilder/gotlands lut.pdf). I underlaget för den analysen ingår bl.a. statistik, material för analyser och jämförelser av olika områden intervjuer av nyckelaktörer och material från Gotland som t.ex. Vision Gotland 2010 och tillväxtavtalen. Nuläge Näringslivet på Gotland skiljer sig på flera sätt från den genomsnittliga näringslivsstrukturen i Sverige. Den offentliga sektorn, besöksnäringen och jordbruket sysselsätter en stor andel av arbetskraften, medan exempelvis tillverkningsindustrin och sektorn företagstjänster är förhållandevis liten. Totalt sett omfattar den offentliga verksamheten cirka 43 procent av den totala sysselsättningen i regionen, vilket kan jämföras med genomsnittet för riket som ligger på cirka 35 procent. 15

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Sysselsatta 1999 per näringsgren % Samtliga: 24 122. Källa SCB. Gotl. Kn Rue L Andermo 19,2% 18,6% 21,2% 18,4% 14,6% Gotland 14,7% 12,9% 7,5% Riket 5,5% 4,8% 6,5% 9,2% 8,3% 8,6% 9,0% 6,6% 5,4% 2,0% 1,4% 0,9% Jordbruk, skogsbruk, fiske Tillverkningsindustri; utvinn. mineral Energi, VA mm Byggindustri Handel, transport, kommunikationer Finansiella tjänster, företagstjänster media Utbildning, FoU Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer Personl.o kulturella tjänster Myndigheter, försvar Därav försvarsverks: Gotland ca 4%, Sverige ca 1% De 30 största arbetsgivarna sysselsätter drygt 40% av de anställda, medan enmansföretagen står för cirka 20 procent av sysselsättningen i regionen. Gotlands kommun är den enskilt största arbetsgivaren - av totalt cirka 25 000 sysselsatta på Gotland arbetar cirka 7 000 inom kommunen. Därutöver finns ett antal stora och viktiga företag, som Flextronics, Svenska Spel, Faktab Finans, Euroc/Cementa, Arla Foods, Swedish Meats och Nimbus Produktion. Dessa företag spelar en viktig roll för utvecklingen av Gotlands näringsliv. Det finns en lång tradition av egen- och småföretagande på Gotland, inte minst inom de areella näringarna. De flesta företag är mycket små - 98,3 procent av företagen har mindre än 20 anställda. Drygt en tredjedel av Gotlands totalt cirka 6 500 företag återfinns inom jord- och skogsbruk samt fiskesektorn, och merparten av dessa är enmansföretagare. Det gotländska näringslivet har av tradition varit mer inriktad på råvaruproduktion än vidareförädling. Förädlingsgraden har dock ökat under senare år, inte minst inom livsmedelsbranschen. Även om de traditionella näringarna fortfarande är stora på Gotland, växer också nya näringar fram. IT och mediabranschen är en växande sektor, både vad gäller antal företag och antal sysselsatta. Antalet sysselsatta i IT-relaterade tjänsteföretag är dock relativt få i jämförelse med många andra regioner i Sverige. Under 1990-talet ökade sysselsättningen endast inom tre branscher: energi, privata tjänster och FoU. En förklaring till den kraftiga sysselsättningsökningen inom FoU och utbildning är etableringen av högskolan på Gotland. Gotlands arbetsmarknad präglas av sin litenhet och de stora säsongsvariationerna i arbetskraftsefterfrågan. Förvärvsfrekvensen har sjunkit både för kvinnor och män under 1990- talet, ändå ligger Gotland något högre än riksgenomsnittet. Andelen deltidanställda och tillfälligt timanställda är däremot hög, särskilt bland de kommunanställda men även bland anställda inom handel och transporter. Även andelen lönebidragstagare är högre på Gotland jämfört med riket som helhet. De speciella förhållande som gäller för den gotländska arbetsmarknaden ställer särskilda krav på att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft fungerar smidigt. Annars uppstår problem med arbetslöshet å ena sidan och arbetskraftsbrist å den andra. Utbildning och kompetensutveckling på olika nivåer spelar därför en viktig roll för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Enligt en aktuell utredning (januari 01) av Svensk Handel har Gotland ett s k DNE-index i den nya ekonomin 2001 som placerar Gotland som län på nittonde plats i landet. Länen jämförs här med övriga läns prestationer inom 16

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 fem områden: (1) Globalisering, (2) Avreglering / Privatisering, (3) Kunskap, (4) Ny teknik och (5) Dynamik i näringslivet. Som negativ faktor framhålls att Gotland är mindre globaliserat än många andra län. Den internationella handelns andel är låg i länets näringsliv. Vidare noteras att kunskapsområdet är otillfredsställande med Gotland under länens medel, med relativt få högutbildade och få kvalificerade jobb jämfört med många andra län. Gotlands län ligger också efter inom området ny teknik, vad gäller antalet patentansökningar per invånare. Dynamiken i näringslivet andel i privat sektor och företagsomsättning bedöms som något svagare än riksgenomsnittet och långt under ledande län. Utredningen betonar att siffrorna inte är statiska, utvecklingen har gått framåt både i Gotlands län och andra län. Sedan förra mätningen har Gotland enligt Svensk Handel lyckats passera Kalmar län och avancerar en placering i tabellen. Positivt i undersökningen är att Gotlands län har fått ett betydligt mer dynamiskt näringsliv det senaste året. Fler egna företagare och en växande i tjänstesektor anser utredningen har bidragit till detta. Det s.k. omställningsarbetet (som startade p.g.a. neddragningarna inom försvaret) pågår med att i bred samverkan ta fram ett näringslivsutvecklingsprogram, se vidare avsnittet Förväntat läge 2007. Bedömd utveckling Av de faktorer som är viktigast för dynamik, utveckling och tillväxt på lokala arbetsmarknader brukar dessa särskilt nämnas: väl fungerande lokala arbetsmarknader kompetens tillgång till högskola entreprenörskap innovationsförmåga, flexibilitet och lärande samarbete och samverkan Det är på de lokala arbetsmarknaderna där människor bor och arbetar som tillväxt skapas. Gotlands öläge skapar särskilda förutsättningar för arbetsmarknadens funktion. Möjligheterna att förstora arbetsmarknaden genom pendling är förhållandevis små pendlingsstudier visar att benägenheten att pendla minskar när pendlingstiden överstiger 60 minuter. Genom distansarbete kan arbetsmarknaden utökas och möjligheterna att bo och arbeta på Gotland förbättras. Detta kräver dock en väl utbyggd IT-infrastruktur. För Gotland är det därför särskilt viktigt att matchningen på arbetsmarknaden fungerar väl och att det finns ett brett utbud av arbetstillfällen som lockar även unga människor att stanna kvar eller flytta till Gotland. Rörlighet, både genom in- och utflyttning till Gotland men också en ökad yrkes- och kompetensmässig rörlighet, blir en viktig faktor för en väl fungerande arbetsmarknad på Gotland i framtiden. Studier visar att det i dag inte bara är arbetsmarknaden som är styrande för vart vi väljer att flytta och bo. Det enkla sambandet mellan flyttningar och sysselsättning, där tillgången på arbete styr vart människor väljer att flytta, gäller fortfarande men inte i lika hög grad. I dag finns också exempel på det motsatta sambandet. Människor flyttar till en plats där det är trevligt att bo, och företag etablerar sig där för att det finns god tillgång på arbetskraft. Sysselsättningen på Gotland är i hög grad beroende av den offentliga sektorn och de lokala tjänstenäringarna. Tillväxten i en region kan vara mer eller mindre beroende av konjunktursvängningar och BNP-tillväxt. I flertalet regioner i Sverige är tillväxten i högre grad ett resultat av en lokalt självgenererande tillväxtförmåga. Gotland är ett exempel på en sådan region, där sysselsättningen inom den offentliga sektorn och de lokala tjänstenäringarna till stor del är beroende av den lokala marknadens storlek, dels i form av skatteintäkter och dels i form av kundunderlag. För en region som Gotland blir därför den lokala marknadens storlek och arbetsmarknadens flexibilitet avgörande för tillväxtens storlek. Vidgade marknader nationellt och internationellt innebär nya tillväxtmöjligheter. 17

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Högskolan på Gotland har hjälpt till att förändra attityden till utbildning och forskning tveksamhet har i många fall bytts mot nyfikenhet. Den lockar också till sig unga människor som väljer att bo och studera på Gotland, och fler gotlänningar väljer att studera vidare. Högskolan har också stor betydelse för näringslivet och företagen på Gotland, både vad gäller försörjningen av arbetskraft och för etableringen av nya verksamheter. Högskolan på Gotland har en låg rekrytering av studenter från den egna regionen, och en låg avgång till den egna regionen. Högskolan fyller utifrån detta resonemang inte ett regionalt utbildningsoch kompetensförsörjningsbehov. Samma mönster finns för andra högskolor. Högskolans profil och utbildningsinriktning är därför en viktig och samtidigt svår fråga för framtiden. Ska högskolan satsa på en profil som har en stark koppling till det regionala näringslivet eller ska högskolan profilera sig i det nationella utbildningssystemet? Av våra intervjuer framgår att åsikterna kring denna fråga är delade. Entreprenörskap är en annan viktig faktor för dynamik och tillväxt. Småföretagandet har en lång tradition på Gotland. Utifrån detta perspektiv har Gotland goda förutsättningar. En stor andel av företagen är dock levebrödsföretag som är verksamma inom de areella näringarna. Förädlingsgraden är låg och insatserna för produktutveckling är små. En hög andel småföretag garanterar därför inte dynamik i sig. Det är i samspelet mellan företag, kunder, högskola, m.fl. som dynamik uppstår, där nya affärsmöjligheter skapas och nya samarbetspartners hittar varandra. Av intervjuerna i omvärldsanalysen framgår att det inte finns någon stark tradition av samarbete mellan företagare på Gotland. Man sköter sig och sitt. Under senare år har dock flera nätverk utvecklats, bl.a. mellan livsmedelsproducenter och mellan IT-företag. För att småföretagandet på Gotland ska bli en dynamikfaktor krävs ett än mer utvecklat samarbete och ytterligare samverkan, där företagen stödjer varandra både vad gäller marknads- och produktutveckling. Överväganden / analys Mot bakgrund av avsnitten nuläge och bedömd utveckling: Gotland måste växa inom områden som inte finansieras över den kommunala budgeten Behov av tillväxtmotorer Ökad in- och utflyttning nödvändig Behov av en allt mer flexibel och smidig arbetsmarknad i framtiden - utbildning, kompetensutveckling, distansarbete, etc. Entreprenörer grunden för tillväxt Företagens marknader måste vidgas Ökat samarbete mellan företag och mellan myndigheter nödvändigt Förväntat läge 2007 (D v s då har vi inom vårt offentliga uppdrag tagit hänsyn till detta och jobbat med det så att näringslivet har kunnat satsa på dessa områden) Det tidigare nämnda näringslivsutvecklingsprogrammet ska omfatta åren t.o.m. 2006 för att sammanfalla med nästa omgång tillväxtprogram. Arbetet med att ta fram programmet bedrivs i fyra grupper. Grupperna är: upplevelseturism, interaktiva media, tillverkning och tjänsteproduktion och infrastruktur. Infrastrukturgruppen behandlar frågor som är gemensamma för näringslivet, såsom kommunikationer, kompetensutveckling, riskkapital, övrig samhällsservice d.v.s. faktorer som är viktiga för att skapa ett gynnsamt företagsklimat. Varje grupp leds av en representant från näringslivet. Avsikten är att näringslivsplanen ska antas av kommunfullmäktige före sommaren 02, och bl.a. användas som underlag för kommande tillväxtprogram och vara styrande för användningen av regionala utvecklingsmedel. Ambitionen är även att övriga organisationer och myndigheter ska arbeta efter planen i sitt näringslivsarbete. Av EuroFutures omvärldsanalys framgår att Gotland har flera unika förutsättningar som har stor potential om de utnyttjas på rätt sätt. Det 18

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 är i kombinationen av det befintliga och det nya som Gotland har sin framtid. Balansen mellan framtida utvecklingsområden och det befintliga näringslivet är därför viktig. Enskilda entreprenörer och företag i samverkan ger förutsättningar för hur det framtida näringslivet utvecklas. Framtidsnischer kan inte planeras uppifrån, utan måste genomsyra och utgå från näringslivet underifrån. En prioritering av näringslivsområden och nischer betyder inte att övriga områden ska avvecklas och försvinna. Däremot bör mer resurser satsas på ett eller två profilområden, där Gotland har unika förutsättningar och kan konkurrera med andra regioner både i Sverige och internationellt. Genom intervjuerna i omvärldsanalysen framkom tre huvudområden som ses som viktiga i framtiden: interaktiva media vidareförädling av gotländska råvaror (livsmedel, trä, etc.) turism Dessa områden lyfts också fram i olika planeringsdokument, t.ex. Vision Gotland, den regionala utvecklingsplanen, näringslivsprogrammet, strukturfondsprogrammen och tillväxtavtalen. Bland alla framtidstrender och utvecklingstendenser pekar många faktorer i vårt samhälle på att upplevelseindustrin kommer att få en allt större betydelse i framtiden. Allteftersom informationssamhället övergår i ett kunskapsoch upplevelsesamhälle, hårdnar konkurrensen om marknadsandelar mellan länder och mellan regioner. Några viktiga trender inom upplevelseindustrin är att: mervärden, t.ex. form och design, blir allt viktigare för kundens val då produkter och tjänster blir alltmer standardiserade skräddarsydda produkter och tjänster efterfrågas i allt högre grad med globaliseringen sker snabbare förändringar i trender och efterfrågan Internet utvecklas till ett viktigt verktyg och en plattform för samordning och samverkan mellan producenter ny teknik underlättar utvecklingen av upplevelseorienterade tillämpningar Interaktiva media Inriktningen på interaktiva media bygger på faktorerna: en kombination av ny teknik och Gotlands unika kulturresurser Gotlands profil som kulturellt centrum kan förstärkas genom en satsning på interaktiva media flera satsningar görs genom Gotland Interactive Park; företagspark, utbildning och forskning Interactive Island ett befintligt företagsnätverk inom interaktiva media flera utbildningar med inriktning på interaktiva media vid högskolan planer för forskningsstudio kopplad till Interactive Institute möjlighet för Gotland att bygga upp spjutspetskompetens inom området spelutveckling Utvecklingsområdet interaktiva media kan även utvecklas till ett verktyg för produktutveckling inom andra områden på Gotland, t.ex. besöksnäringen, form och design eller metodutveckling inom pedagogik och arkeologi. Sammanfattning: Flera trender ger en extern grogrund för att interaktiva media skulle kunna utvecklas till något intressant på Gotland. Några viktiga frågor i framtiden är: Entreprenörer som ser nya affärsmöjligheter Att det finns ett intresse och engagemang från näringslivet, och även bland företag som inte direkt arbetar med interaktiva media Ökad samverkan mellan företag för stärkt konkurrenskraft, produktutveckling och marknadsföring Utveckla interaktiva media som ett område för hela Gotland, även om stora satsningar görs vid högskolan och i Visby Utnyttja interaktiva media för produktutveckling inom andra utvecklingsområden och branscher Gotländska kvalitetsprodukter Inriktningen på gotländska kvalitetsprodukter bygger på faktorerna: Gotland har starka varumärken som förknippas med kvalitet, form och design 19

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Entreprenörer och förebilder finns Flera nätverk har bildats Omfattar allt från livsmedel, möbler, kläder, konsthantverk, etc. Sammanfattning: De ökade kraven på kvalitet, form och design ger goda förutsättningar för utveckling och vidareförädling av gotländska råvaror och produkter. Entreprenörer, nätverk och förebilder finns, men möjligheterna till en vidareutveckling inom området beror på: Entreprenörer som ser nya affärsmöjligheter Ökad samverkan mellan företag för stärkt konkurrenskraft, produktutveckling och marknadsföring Vidgade marknader nationellt och internationellt Koppling till interaktiva media ger möjligheter för produktutveckling och marknadsföring Upplevelseturism Inriktningen på upplevelseturism bygger på faktorerna: Gotland har en unik miljö och många välkända sevärdheter och evenemang Det finns ett unikt kulturarv som kan kommersialiseras ytterligare Entreprenörer finns, men de måste samordna sig bättre Närheten till havet - en tillgång som kan utnyttjas bättre Sammanfattning: Besöksnäringen på Gotland är en basnäring med lång tradition. Nya konsumtionsmönster där upplevelsen är det centrala ger nya möjligheter för besöksnäringen. Några viktiga frågor för framtiden är: Förlängning av säsongen genom konferensresor, weekendresor, etc. med upplevelsen som viktig ingrediens för mervärde Kongress- och konserthall som ett led i strategin för Gotland som mötesplats i Östersjön Entreprenörer som tar vara på och utvecklar resurser på ett nytt sätt Samverkan och nätverk mellan företag avgörande för stärkt konkurrenskraft, produktutveckling och marknadsföring Vidgade marknader och nya målgrupper Kompetensutveckling viktigt för en utveckling av besöksnäringen 7. Personal Nuläge och bedömd utveckling Åldersstruktur kommunal personal Medelåldern hos anställd personal är drygt 46 år. Vissa enheter har en medelålder som ligger en god bit över 50 år. Tack vare långa tjänstgöringstider finns stor erfarenhet och hög kompetens. Påfyllning av yngre medarbetare har under de senaste åren varit dålig. Brist på läkare, tandläkare, sjuksköterskor, lärare och socionomer föreligger och en begynnande brist på ingenjörer och personal inom äldre- och handikappomsorgen kan ses. Totalt uppnår 795 personer 65 års ålder mellan 2002 och 2007. Den reella pensioneringstidpunkten är mellan 60 62 år beroende på yrkeskategori. Antal personer som uppnår 65 års ålder under kommnde 10 års period 250 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Demografi och personalbehov Antalet äldre-äldre ( personer 80 år och äldre) har stadigt ökat. Detta har medfört ett ökat behov av personal inom äldreomsorgen. Re- 20

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 kryteringen till äldreomsorgen har till viss del fått klaras med personer som saknar vårdutbildning. Genom utbildning i kunskapslyftets regi har vi kunnat erbjuda utbildning för de medarbetare som saknar vårdutbildning. 7900 7850 7800 7750 7700 Personer på Gotland mellan 70-99 2001 2002 2003 2004 2005 Rekryteringsläge Rekrytering av läkare, sjuksköterskor och lärare är problematisk. Läkare och sjuksköterskor hyrs in till höga kostnader. Obehöriga lärare får i flera fall täcka vakanta lärarbefattningar. Även bland vissa andra yrkesgrupper med krav på högskoleutbildning t ex tandläkare, socionomer m fl märks rekryteringsproblem. Detta är även fallet beträffande chefsbefattningar. Rekrytering av personal till äldre- och handikappomsorgen är även den svår då alltför få ungdomar väljer att gå omvårdnadsprogrammet på gymnasieskolan. Den akuta bristen på personal beror till del på att ett flertal av de som nu är anställda inom äldreomsorgen påbörjat utbildningar inom Kunskapslyftet och därmed har den vikariepool som fanns till del engagerats och möjligheter att täcka upp vikariesituationen är mycket begränsad. Brist på bostäder bidrar till att försvåra rekryteringssituationen. Med tanke på de stora pensionsavgångar som väntar kommer rekryteringsbehovet att öka. Sysselsättningsgrader Inom kommunen är fördelningen mellan heloch deltider för fast anställd personal följande: Knappt 40% av kommunens anställda arbetar deltid. En kartläggning visar att 729 medarbetare önskar utökad sysselsättningsgrad. Kommunstyrelsen har tagit ställning till ett förslag om att halvera antalet oönskade deltidstjänster före utgången av 2003. Detta innebär en ökad kostnad men kan sannolikt till huvuddelen betalas genom att antalet timvikarier minskas. Genom ett påbörjat, aktivt arbete, med organisationsutveckling och arbetstidsfrågor kan en lösning vara möjlig men det är tveksamt om man kan nå målet till utgången av 2003. Arbetstider Inom vården pågår sedan några år olika försök med flexibla arbetstidsmodeller. Ett arbete är igångsatt för att kartlägga och tydliggöra dessa för en vidare krets och därmed skapa intresse för att pröva möjligheten att skapa arbetstidsmodeller som gynnar verksamheten och personalen på bästa sätt.. Arbetsrätt / avtal Det pågår diskussioner från statens sida beträffande arbetstider och deltidsarbete. Inom de kommunala avtalen fortgår förändring mot ökade möjligheter för lokala anpassningar. För löneavtalen pekar utvecklingen mot att lönesättning i ökad grad skall ske direkt av arbetsledare i mötet med medarbetarna utan facklig medverkan. Detta ställer ökade krav på ledarskap och uppföljning. Alternativa driftsformer Konkurrensutsättning av vissa av kommunens verksamheter kan få gynnsamma konsekvenser för verksamheterna, t ex bidraga till kvalitetsförbättringar. Konkurrensutsättning kan även få mindre goda effekter om de konkurrerande verksamheterna rekryterar anställd personal och därmed försvårar den egna driften Kompetens Ett omfattande kompetensutbud tillhandahålles i kommunens egen uppdragsutbildning. Prioriterade områden är de som sammanhänger med kommunens fortsatta verksamhetsutveckling, arbetsmiljö och chefsutveckling. Personalkostnader I takt med ökade rekryteringssvårigheter för både baspersonal och högutbildade kommer lönekostnaderna att öka snabbare än tidigare. Kraven på kompetensutveckling av personalen ökar, bl a för personal inom äldreomsorgen men även för andra grupper. Det blir angeläget att använda lönen som ett styrinstrument - lön efter prestation som en viktig faktor i personalutvecklingen 21

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön inom kommunens verksamheter är generellt god. Yrkesinspektionens påpekanden om brister är nu långt mindre än tidigare. Det pågår ett brett arbete med att utveckla internkontrollmetodiken i arbetsmiljöarbetet i många förvaltningar. Intresset för detta arbetssätt har ökat. Den psykosociala arbetsmiljön, mätt i enkät april-juni 1999, visar på tydliga symptom på en alltmer pressad arbetssituation för många personalgrupper. All sjukfrånvaro, främst långtidssjukfrånvaron, har ökat. Sannolikt är detta ett illavarslande tecken på att alltfler medarbetare hamnar i olösliga mål resurs konflikter. Arbete med rehabilitering och anpassning upptar mycket tid för våra chefer. Sjuktalen har de senaste åren stadigt ökat på Gotland liksom i landet i övrigt. Orsakerna till detta är ej klarlagda. Dock har Arbetslivsinstitutets redovisade slutsatser av den psykosociala enkäten visat på ett tydligt samband mellan arbetsmiljö och att vara frisk. Sjuktalet i kommunen bedöms ligga på en förhållandevis hög nivå även de närmaste åren. Bedömt läge 2007 De ökande pensionsavgångarna har medfört ett mycket aktivt rekryteringsarbete. Satsningar på högskoleutbildningar förlagda till Gotland såsom lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning och socionomutbildning har tillsammans med andra utbildningssatsningar och rekryteringssatsningar medfört att vi kan rekrytera i tillräcklig omfattning till de verksamhetsområden som efterfrågar denna kompetens. Problem kvarstår vad gäller rekryteringen av gymnasielärare. Behovet av läkare och tandläkare har till viss del kunnat tillgodoses genom rekrytering från utlandet men det är fortfarande rekryteringssvårigheter. Bostadsbrist är inte längre något hinder i rekryteringsarbetet. Delar av den kommunala verksamheten bedrivs i annan regi. Inom äldreomsorgen råder personalbrist. Dels har antalet pensionsavgångar varit stort, dels har vårdbehovet ökat i och med att antalet äldre-äldre blivit fler. Den demografiska utvecklingen innebär att de ökade behoven inom äldrevården börjar bli synliga. Möjligheten att anställa fler till äldreomsorgen möter dock vissa svårigheter främst beroende på brist på arbetskraft. Rekrytering från ungdomsskolan till främst äldreomsorg går trögt. Alltför få ungdomar väljer dessa yrkesförberedande utbildningslinjer varför särskilda AMS stödda åtgärder har vidtagits för att fånga upp intresserade arbetslösa. Privat äldrevård och seniorboende har etablerats på ön och dessa verksamheter har sugit upp mycket personal från äldreomsorgen. Mellanchefer har fått en drägligare arbetssituation genom att storleken på enheterna minskats. Tillsammans med ledarutvecklingsprogrammet som togs fram 2002 har det lett till att kvaliteten i ledningsarbetet förbättrats. Den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats. Friskvårdssatsningar och förändrade arbetstidsmodeller, där den enskilde medarbetaren får ett större inflytande över sin arbetstidsförläggning, har bidragit till att sjuktalet sedan något år börjat sjunka. Arbetsvillkoren för medarbetarna har förändrats så att inslaget av egenvald arbetstid, egenvalda arbetsuppgifter och egenvald frånvarotid har ökat. Detta främst av den orsaken att kunna bibehålla den kompetenta personalen några år längre och att minska risk för arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Denna satsning har varit framgångsrik och många erfarna medarbetare finns kvar ännu några år. Införande av olika former av flexibla arbetstidsmodeller inom alla avtalsområden har tillkommit och därmed möjlighet att tillhandahålla kommunal service när det behövs. Individuella anställningsvillkor kommer att vara vanliga, även inom de stora personalgrupper- 22

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 na. De flexibla arbetstidsmodellerna har även inneburit att antalet oönskade deltider är mycket få i kommunen. Kraven på marknadsmässiga lönevillkor har ökat markant från nyckelpersonal inom alla högutbildade grupper vilket skapar spänningar vid lönebildningen. Bemanningsföretag finns nu inom många olika sektorer och ett större antal, tidigare kommunalt anställda, har fått anställning och arbetar nu som inhyrda i kommunens verksamheter. Den gotländska arbetskraften räcker inte för att täcka de behov som finns. Rekrytering både från fastlandet och utlandet har ökat. 8. Utveckling i Östersjöområdet och EU Nuläge Gotlands närmaste omvärld har genomgått dramatiska förändringar under de senaste tio åren. Sovjetunionens sönderfall ledde till att de tidigare ockuperade staterna i Baltikum fick sin frihet åter. Polens övergång till demokratiskt styrelseskick och Östtysklands återförening med Tyskland som skedde bara något år tidigare. Dessa länder har haft en snabb men inte helt okomplicerad utveckling med omställning till marknadsekonomi och införande av demokrati. Samtidigt har Sverige och Finland blivit medlemmar i Europeiska Unionen med den förändrade och mer interaktiva samarbetsstruktur det innebär. Fortfarande karaktäriseras Östersjöområdet av en tudelning som är betydande. Även om den ekonomiska återhämtningen varit förvånansvärt snabb i de f d Öststaterna så kvarstår stora skillnader såväl ekonomiskt som socialt. Dessa skillnader markeras inte bara i olika levnadsstandarder och inkomstnivåer utan också i bristen på väl fungerande kommunikationer i öst-västlig riktning och ett ännu (om än i allt mindre grad) delvis outvecklat handelsutbyte. Mycket återstår innan man kan tala om lika förutsättningar för länderna runt Östersjön. Från 1991 och framåt har länderna runt Östersjön omfattats av långtgående avtal med EU som syftar till att underlätta den anslutningsprocess man befinner sig i idag. Dessa avtal och program har också direkt inverkan på Gotland som region. Associationsavtal (Europaavtal) har slutits sedan 1991. De omfattar dels frihandel och ekonomiskt samarbete, dels tekniskt bistånd, utbildning och en politisk dialog ett "partnerskap inför anslutning" med särskilt stöd för att länderna ska anpassa sig till EU:s regler ekonomiskt bistånd inom programmet Phare, som skapades för att stödja omvandlingen från planekonomi till marknadsekonomi årliga bidrag till jordbruket samt strukturoch regionalstöd från år 2000 en byrå för tekniskt bistånd (TAIEX) som bistår med information om den detaljerade anpassningen till EU:s regler möjlighet för kandidatländerna att delta i EU:s olika program t.ex. inom forskning och utbildning. Väsentligt för Gotland som ö var att toppmötet i Nice underströk att EU ska stärka sitt stöd för Europas öar i enlighet med Amsterdamfördragets artikel 158. På vilket sätt detta kommer att ske är ännu inte stadfäst och Gotland har således en möjlighet att tillsammans med andra ö- regioner påverka utvecklingen. Ur ett regionalt perspektiv kan nämnas att vi befinner oss en bit in i programperioden 2000-2006. Gotland ingår tillsammans med ett antal andra öar i programmet Mål 2 Öarna som är ett landsbygdsutvecklingsprogram (föregående period var Gotland ett Mål 5b-område). Gotland har utsetts till ett Leader+område. Leader+ är ett av EU:s sk gemenskapsinitiativ. Syftet med programmet är att stödja hittills oprövade och innovativa utvecklingsstrategier 23

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 som rör landsbygdens utveckling. Leader+ ska alltså vara något av en experimentverkstad för att hitta nya vägar till en hållbar utveckling av landsbygden. Verksamheten bedrivs av tolv LAG-grupper (lokala aktionsgrupper) som själva beslutar vilka projekt de vill stödja. Inom Sverige har arbetet med ESDP inletts. ESDP står för "European Spatial Development Perspective" (ung. "Ett rumsligt utvecklingsperspektiv för Europa, engelskans "Spatial planning" och franskans "L'Aménagement territoriale" har en vidare mening vars motsvarighet saknas i svenskan. Därför sker ofta en förväxling med traditionell fysisk planering). ESDP saknar f.n. formell status inom EU. ESDP utgår från ett Europa där nationsgränser spelar en mindre roll för den regionala utvecklingen och berör ett antal sakområden av central betydelse för Europa och dess regioners sociala och ekonomiska utveckling. Perspektivet är framtids-inriktat, har en tvärsektoriell prägel och bygger på ett ökat regionalt deltagande och inflytande. Vid B7:s årskonferens på Bornholm gavs Gotland i uppdrag att leda en arbetsgrupp som ska se över B7:s strategi och fortsatta arbete med inriktning framförallt på EU:s förestående utvidgning, Östersjöområdets utveckling och perioden efter år 2006. Inom ramen för den särskilda vänortssatsning som görs i samband med Sveriges ordförandeskap i EU beviljades Gotland medel för ett vänortsprojekt med ön Gozo utanför Malta. Det medför möjligheter att vidareutveckla nord-syd dimensionen i det interregionala samarbetet. Polen är redan medlem i NATO och de baltiska staterna har alla ambitionen att snarast också bli medlemmar i försvarsalliansen. Frågan om samarbetet med Ryssland och enklaven Kaliningrad har alltmer kommit i centrum för diskussionen om Östersjöområdets framtid och den s k Nordliga Dimensionen inom EU. Bedömd utveckling Gotland har genom sin position i Östersjön och sitt nära samarbete med regioner i Östersjöområdet en helt naturlig del i utvecklingen i området. Gotland deltar också i strategiska nätverk och utvecklingsprojekt i området. Särskilt intressant blir Östersjöområdet i perspektivet av EU:s geografiska omfattning efter 2007. Slutsatserna från Rådets möten i såväl Helsingfors som Nice bekräftar möjligheterna till en utvidgning av Unionen med ytterligare 12 medlemsstater under de kommande åren. En utökning av Unionen med tio central- och östeuropeiska länder (Bulgarien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Tjeckien, Slovakien och Slovenien) och två länder i Medelhavsområdet (Cypern, Malta), kommer inte bara medföra en fördubbling av antalet medlemsstater utan också en ansenlig förändring av kontinentens geopolitiska situation. Det är inte otroligt att en majoritet av kandidatländerna är medlemmar år 2007 eller i en position att bli medlemmar strax därefter. Den kommande EU-utvidgningen, som kommer att understödja en allt djupare integration med de närmaste grannregionerna i Estland, Lettland och Litauen, kommer alltså få stor betydelse för Gotlands utveckling Att detta kommer att medföra radikala förändringar av strukturfondspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och arbetet med att uppnå mer likvärdiga sociala och ekonomiska förhållanden i Europa måste bedömas som högst troligt. För Gotland och övriga svenska regioner (inte minst de som idag erhåller stöd från EU:s strukturfonder) är det synnerligen angeläget att se på den ekonomiska och sociala utvecklingen utifrån detta perspektiv och aktivt delta på såväl nationell som europeisk nivå i det arbete som redan påbörjats för att förbereda detta nya Europa. Gotland har valt att tidigt delta i detta arbete tillsammans med sina regionala samarbetspartners i och utanför Sverige. Överväganden/analys 24

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 Gotland har genom sin geografiska position mycket att vinna på en ökad integration i Östersjöområdet. Samtidigt kommer ett utökat EU och en fortsatt positiv utveckling i länderna på Östersjöns östra och södra delar såväl öppna nya handelsmöjligheter som öka konkurrensen för det gotländska näringslivet. En utvidgning av EU skulle sannolikt även innebära att möjligheterna att koppla den gotländska transportstrukturen till de Trans Europeiska Nät-verken (TEN) på ömse sidor om Östersjön stärks. Utan tvekan kommer också utökningen av EU, som nämnts ovan, medföra att Gotland troligen kommer att ta del av andra stödformer från EU:s fonder och program under nästkommande programperiod än de geografiskt riktade stöd man i dag erhåller från Mål 2. En trolig utveckling inom samarbetet är att man i nästa period satsar mer på problemlösande fonder och program så som de nu välfungerande "gemenskapsinitiativen". I utvärderingar under förra programperioden kunde man se att dessa stöd ger den bästa effekten. Viktigt för Gotland blir att profilera sig som ett område med en vilja att identifiera och lösa sina regionala problem. Från säkerhetspolitisk synpunkt kommer frågan om de baltiska staternas medlemskap i NATO tillsammans med utvecklingen i Ryssland att vara de enskilt största frågorna under de närmaste åren. Flera olika scenarier kan med lätthet målas upp i dessa avseenden. Sådana scenarier kan innehålla en ökad hotbild mot de baltiska staterna i samband med ytterligare stärkta nationalistiska strömningar i Ryssland. Mycket talar för att ett scenario som innebär ett medlemskap i NATO för dessa länder skulle uppfattas som provokativt av Ryssland. Sverige och de andra nordiska länderna är operativa medlemmar av Schengen från och med den 25 mars 2001. Schengenavtalet innebär att personkontrollerna tagits bort mellan de länder som deltar praktiskt och att människor därför kan röra sig fritt inom det som kallas Schengenområdet. Avtalet medför också att länderna skärper kontrollen av sina yttre gränser, dvs. gränserna mot länder utanför Schengenområdet. Viktiga företeelser att följa och delta i, i nuläget är arbetet med Vitboken om styrelseformerna i EU samt den regionalpolitiska sammanhållnings rapportens utveckling dessa dokument kommer att påverka vår framtid och vi kan påverka utvecklingen i arbetet med dessa. Gotland har mycket att vinna på ett aktivt deltagande i den debatt om EU:s framtid som initierades vid toppmötet i Nice och som kommer att ha inverkan på agendan för regeringskonferensen 2004. Förväntat läge 2007 Den ekonomiska återhämtningen i de forna öststaterna har fortsatt. Huvudstadsområdena har dominerat denna utveckling och har år 2007 en inkomst per capita mätt i köpkraftsparitet som ligger i nivå med de fattigaste delarna av Finland och Sverige. Inom respektive land har liksom i Sverige de regionala skillnaderna ökat jämfört med idag. Handelsutbytet i Östersjöregionen har haft en positiv utveckling, vilket har bidragit till att kommunikationerna i öst-västlig riktning har förbättrats. Många svenska företag i tillverkningsindustrin har etablerat sig i Baltikum och Polen eller utökat sin närvaro där. Till detta har inte enbart lägre direkta arbetskraftskostnader bidragit utan också den avsevärt lägre företagsbeskattningen i kombination med en allt bättre fungerande lagstiftning och administration. De sociala skillnaderna mellan Östersjöländerna kvarstår och bidrar till en viss instabilitet såväl i de enskilda länderna som i området i dess helhet. Även om EU har utvecklat dialogen med Ryssland på ett i huvudsak positivt sätt kvarstår problemen med Ryssland visavi EU:s yttre gräns. En negativ effekt av de fortsatt stora sociala skillnaderna och det ökade utbytet av varor och tjänster har blivit den ökade närvaron av kriminella organisationer från östra Europa, vilket ökat trycket på den svenska rättsapparaten. Schengenavtalet har stor betydelse för att komma till rätta med den ökande gränsöverskridande brottsligheten. De baltiska staterna och Polen är sedan 2004 medlemmar i och deltar fullt ut i den inre 25

BILAGA TILL OMVÄRLDSANALYS GOTLANDS KOMMUN 2002-2007 marknaden med frihet för varor, tjänster, personer och kapital. Gotland ser sin roll som mer interaktiv än tidigare och fungerar som samarbetspart i frågor som rör allt från näringsliv till miljö. Gotland har valt att utarbeta ett proaktivt rekryterings system för personer från de nya medlemsländerna som vill etablera sig på ön. Detta har en positiv effekt på befolkningsmängden men också på transport och logistiklösningar i Östersjöregionen. 26

Arbetet med omvärldsanalysen leds av en projektgrupp bestående av Lennart Johansson, Anders Gripne, Åke Wennerberg och Jan Larsson

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 150 Au 108 Omvärldsanalys 2002-2007 - Ledningskontoret utkast 2002-05-15 Den genom ledningskontoret utarbetade omvärldsanalysen innehåller förutom de tre scenarierna för Gotlands utveckling en målbild för Gotland 2007 och strategier för de kommunala åtgärderna kopplade till den. Målet för befolkningsutvecklingen anges till 59 000 invånare. HUVUDPUNKTERNA i bilden innebär att befolkningen ökar på nytt, att ekonomin är i balans, att kommunikationerna har förbättrats, att bostadsförsörjningen är i balans, att kommunen är en attraktiv arbetsgivare men en anpassad organisation, att säsongen förlängts och nya koncept utarbetats inom turistnäringen, att "Region Gotland" är under utveckling och tillväxt inom profilområden. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Omvärldsanalysen godkänns med den inriktning som anges i den föreslagna målbilden för Gotland 2007 och därtill angivna strategier. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 151 Au 109 Mål för god ekonomisk hushållning Målet för den ekonomiska förvaltningen, såsom det anges i kommunallagen (8 kap 1 ) är: "Kommuner och landsting skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer". Med begreppet avses bl.a. att över en längre tid upprätta balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) mellan generationerna. Kommunfullmäktige har för perioden 2000-2002 angett finansiella mål och nyckeltal: Utdebiteringen ska inte höjas under planperioden, Årets resultat ska vara positivt, Soliditeten ska bibehållas eller öka under planperioden, samt Investeringsvolymen (netto) ska i genomsnitt under planperioden inte överstiga 100 mkr per år exklusive icke skattefinansierade verksamheter. Ledningskontoret har (i "beredningsunderlag") framlagt förslag till finansiella mål för mandatperioden. Ett realistiskt mål för mandatperioden är, anser kontoret, att ekonomin ska stabiliseras på den s.k. lagstadgade nivån * för att sedan successivt kunna utvecklas. Målet, att den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat, ska gälla fr.o.m. 2003. De övriga två målen bedöms kunna uppnås i slutet av mandatperioden. * Begrepp i Sv. Komunförbundets idéskrift "Kommunen väljer resultatnivå" i vilken fyra resultatnivåer beskrivs: den urholkande nivån, den lagstadgade miniminivån (balanskravet), den förvaltande nivån och den utvecklande nivån. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Följande mål ska gälla för mandatperioden 2003-2006: Mål 1: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Mål 2: Nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med egna medel. Mål 3: Återbetalning av låneskulden ska påbörjas. Mål 1 måste vara uppfyllt innan mål 2 kan uppnås. På samma sätt måste mål 2 uppnås, innan mål 3 blir aktuellt. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 10 april 2002 SON 58 Anhörigstöd - permanent verksamhet Dnr SON 2002/0063-83 SON/Au-A 21, 2002-03-15 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen antog i september 1999 en treårig handlingsplan för att utveckla och förbättra stödformerna till anhöriga/närstående som ger vård och omsorg till äldre, funktionshindrade eller långvarigt sjuka. Handlingsplanen har arbetats fram med representanter från äldreomsorgen och frivilligorganisationer i kommunen. Under tre år (1999-2001) har regeringen avsatt 100 miljoner Anhörig 300 för arbetet. Stimulansbidraget från socialstyrelsen är grundat på antal personer 65 år och äldre som är bosatta i kommunen, vilket för Gotlands kommun motsvarar 1,9 miljoner kronor. Projekt Anhörig 300 har pågått sedan april 1999 och avslutas juni 2002. Projektet har byggts upp med lokal förankring för att uppnå likvärdiga insatser över hela Gotland.. En samordnare (projektledare) driver och samordnar utvecklingsarbetet tillsammans med tre kontaktpersoner och lokala arbetsgrupper i Slite, Hemse och Visby. Det är av största vikt att arbetet kan bedrivas lokalt för att nå anhöriga/närstående och fortsätta utvecklingsarbetet med ideella föreningar och organisationer. Offensivt arbete med stöd och hjälpinsatser till anhöriga/närstående är viktigt för att underlätta deras situation fysiskt, psykiskt och socialt och förebygga ohälsa, samt öka möjligheterna till kvarboende i hemmet längre. Ekonomiska vinster görs i form av lägre kostnader för institutionsvård. Med den nya organisationen som trädde i kraft första januari 2002 ansvarar socialoch omsorgsnämnden (SON) för uppdrag, beställning, finansiering och uppföljning. Styrelsen för Gotlands vård och omsorg (GVO) ansvarar för implementering och genomförande. I förslag till permanent stöd till anhöriga/närstående har resterande stimulansmedel fördelats t o m år 2003 med delfinansiering av socialoch omsorgs- nämnden. När stimulansmedlen upphör från år 2004 övergår finansieringen till socialoch omsorgsnämnden. Förslaget omfattar fortsatt arbete för en 0,5% tjänst som samordnare juli 2002-december 2003 medel motsvarande 1,5 % tjänst för arbetet med stöd till anhöriga och närstående med en tvåårig finansieringsplan enligt nedanstående förslag

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 10 april 2002 Forts SON 58 stöd och insatser för anhöriga/närstående finansieras av stimulansmedel år 2002 delfinansieras av socialoch omsorgsnämnden år 2003 och helt från 2004 av Social och omsorgsnämnden. Ekonomisk översikt av kostnader och fördelning av resterande stimulansmedel 2002-2004 Stöd till anhöriga/ närstående Stimulansmedel Samordnare juli dec 125 000 Kontaktpersoner 112 000 (överförda till utförar - nämnden från vårdförvaltn) Insatser för anhöriga Trygghetsplatser _ 2002 2003 2004 Kostnader SON* Kostnader SON Stimulansmedel Stimulansmedel Kostnader SON 250 000 150 000 _ 260 000 _ 450 000 439 000 _ 50 000 100 000 _ 150 000 108 000 ** intäktsförlust 108 000 _ 108 000 SUMMA 676 000 258 000 300 000 468 000-708 000 * Social- och omsorgsnämnd (beställarnämnd) ** Beräknad enligt nytt avgiftssystem med s k maxtaxa inom äldre- och handikappomsorgen. Den enskildes avgift motsvarar högst högkostnadsskyddet 1516 kr per månad. Förslag till beslut Social och omsorgsnämnden antar ovanstående förslag till permanent stöd för anhöriga/närstående och hemställer att budgetberedningen avsätter årliga medel enligt ovanstående. Arbetsutskottets förslag till nämnden Hos Kommunfullmäktige hemställa att medel avsätts i socialoch omsorgsnämndens budgetram fr o m år 2003 med 708 000 kr för vardera året, samt täcka årets kostnader med kvarvarande stimulansmedel.

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 10 april 2002 Forts SON 58 Vid nämndens sammanträde redogör projektledare Elisabeth Öhrling, ledningskontoret och utvecklingsledare Birgitta Nylund, beställarkontoret, för projektet med anhörigstöd. Information lämnas om arbetets innehåll och om de anhörigträffar som anordnas runt om på Gotland. Vidare informeras om "vad som är på gång". Bl.a. en anhörigcentral och olika nätverksträffar. Social- och omsorgsnämndens beslut 1. Social och omsorgsnämnden antar förslag till permanent stöd för anhöriga/närstående. 2. Hos Kommunfullmäktige hemställa att medel avsätts i socialoch omsorgsnämndens budgetram fr. o. m. år 2003 med 708 000 kr för vardera året, samt 3. täcka årets kostnader med kvarvarande stimulansmedel. Protokollsutdrag: Kommunfullmäktige Elisabeth Öhrling, Lk Birgitta Nylund

1(3) 2002-05-15 Dnr Ledningskontoret KS 2002/0171 Eva Sellberg Åke Wennerberg Budgetberedningen/ Kommunstyrelsen Hemställan om medel från socialoch omsorgsnämnden för permanent Anhörigstöd Social- och omsorgsnämnden har 2002-04-10 beslutat att anta förslag till permanent anhörigstöd och att till kommunstyrelsen hemställa om utökade medel för 2003 och framåt med 708 tkr. Riktade stimulansmedel har givits från socialstyrelsen för att utveckla anhörigstöd. Totalt har Gotlands kommun fått 1,9 mkr i stimulansmedel under 1999-2001. Återstående 937 mkr av stimulansmedlen har i förslag till permanent anhörigstöd fördelats tom år 2003 för implementering av fortsatt anhörigstöd och utvecklingsarbete. Social- och omsorgsnämnden beslutade att finansiering för anhörigstöd under år 2002 sker med stimulansmedel från socialstyrelsen. Bakgrunden till utveckling av stöd till anhöriga/närstående är den av riksdagen antagna nationella handlingsplanen för äldrepolitiken 1998. Den innebar bl.a. möjlighet att ansöka om stimulansmedel för att påbörja utvecklingsarbetet. Ett flertal nationella studier visar på att närstående utför ett stort antal insatser och omfattande stöd i form av informell omsorg. Idag saknas metoder för att kostnadsberäkna omfattningen av insatserna. Projektet med anhörigstöd på Gotland påbörjades våren 1999 genom stimulansmedel från socialstyrelsen. Kommunstyrelsen antog en handlingsplan i september 1999. Förslaget till permanent anhörigstöd bygger på lokal förankring för att uppnå likvärdiga insatser över hela Gotland. Mycket arbete kvarstår med implementering, samordning, information och samverkan med frivillig organisationerna. En samordnare (projektledare) driver och samordnar utvecklingsprojektet tillsammans med tre kontaktpersoner och lokala arbetsgrupper i Slite, Hemse och Visby. Det är av största vikt att arbetet kan Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan 2 0498-26 90 00 (växel) www.gotland.se 621 81 VISBY Visby 0498-21 55 20 (telefax) gotlands.kommun@gotland.se 339-8328 18 97 50-3

fortsätta att bedrivas lokalt för att nå anhöriga/närstående och fortsätta det positiva utvecklingsarbetet som pågår med ideella föreningar och organisationer. Förslaget innebär också införande av trygghetsplatser, fortsatt arbete med anhöriggrupper samt nätverks- och informationsträffar. Implementeringen av anhörigstöd utvärderas under 2003 för att ta ställning till om samordnarfunktionen behövs framöver. Arbetets genomförande och framtida upplägg beskrivs i slutrapport som bifogas. Kostnadsfri avlösning med 10-14 timmar per månad infördes januari 2001 med särskilt budgeterade medel (1 mkr/år). Idag är det 35 personer som får del av detta anhörigstöd. En uppföljning genomfördes under våren 2002 genom samtal med anhörigstödjaren och den som får hjälpen. Flertalet av dessa personer är i behov av särskilt boende. Med anhörigas hjälp och andra stödinsatser är kvarboende i egna hemmet möjligt. De traditionella stödformer som funnits har bestått av korttidsboende, hemtjänst och särskilt boende. Gotlands kommun har under 1990-talet inte arbetat aktivt med att utveckla olika former av anhörigstöd. En form av ekonomiskt bidrag s.k. hemsjukvårdsbidrag beslutades av kommunstyrelsen 1995-02-23 26 att avvecklas av besparingsskäl under en femårsperiod. Bidraget upphörde fr.o.m. år 2000. År 1999 hade totalt 33 personer hemsjukvårdsbidrag. En minskning av bidraget skedde successivt från 1 000 kr/mån till 400 kr/månad. Stödinsatser från anhöriga kan omfatta någon timme per dag till dygnet runt omsorg. Hjälpen kan handla om att genom sin närvaro ge allmän trygghet och tillsyn, praktisk hjälp i form av ADL-träning, hjälp med hygien, av och påklädning, toalettbesök, inkontinens, matsituationen, hjälp i och ur rullstol och hushållsgöromål som handling, tvätt och städning. Med anhörigstöd får hjälpbehövande tryggare livs- och boendevillkor vilket också möjliggör kvarboende i egna hemmet längre. Med utbyggt stöd till anhöriga och med lyhördhet för hela familjens livssituation och behov av individuell hjälp och stöd ökar valmöjligheterna för den enskilde att kunna välja eget boende. Omsorgen om äldre och funktionshindrade kommer framöver att alltmer vara beroende av de insatser som anhöriga frivilligt vill ge för sina nära. Anhörigstödjaren kommer att behöva stöd från äldre- och handikappomsorgen och hälso- och sjukvården. Anhörigstöd bör nu och framöver ses som en angelägen strategisk planeringsinsats. Forskning visar på att bland de anhöriga/närstående som ger dagligt stöd till sammanboende finns en mindre grupp som upplever ohälsa med ökad risk för sjukdom. Offensivt arbete med stöd och hjälpinsatser till anhöriga/närstående är viktigt för att underlätta deras situation fysiskt, psykiskt, socialt och för att förebygga ohälsa, samt öka möjligheterna till kvarboende i hemmet. Vinster görs bl.a. i form ökade valmöjligheter, ökad

trygghet och ekonomiska vinster i form av lägre kostnader för bl.a. hemtjänst, särskilt boende och institutionsvård. Finansieringen av ovanstående förslag till permanent anhörigstöd föreslås ske med de s.k. försvarsmiljonerna som är riktade till insatser enligt den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården där anhörigstöd är ett av åtgärdsområdena. Kommunstyrelsen antog i december 2001 den lokala handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården avseende primärvård, psykiatri och vården och omsorgen om äldre. För Gotlands kommun innebär försvarsmiljonerna ett tillskott år 2003 med cirka 20 miljoner kronor. Detta innebär en ökning med cirka 13 mkr jämfört med år 2002. Dessa medel ingår i det generella statsbidraget till kommunen. Ledningskontoret föreslår att 708 tkr/år tillskjuts till permanent anhörigstöd från de s.k. försvarsmiljonerna from år 2003. Förslag till beslut i kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige! Social- och omsorgsnämndens förslag till permanent anhörigstöd antas.! Budgetramen för socialoch omsorgsnämnden utökas med 708 tkr from 2003. Bo Dahllöf regiondirektör

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 22 maj 2002 SON 98 Ramförstärkning av budget 2003 p g av ökade arvodeskostnader familjehem Dnr SON 2002/0088-04 Ärendebeskrivning Vid kontakter med Svenska Kommunförbundet har individ- och familjeomsorgen erfarit att det pågår en översyn av rekommendationerna av ersättningar till familjehem. Sociala avdelningen på Svenska Kommunförbundet avser att lägga fram förslag till beslut om detta till förbundsstyrelsen i juni 2002. I utredningsdirektiven har man pekat på att arvodet för familjehemmen endast har ökat marginellt de senaste åren eftersom det är knutet till basbeloppet men att familjehemmen borde få en löneutveckling som liknar andra löntagares. I det förslag som nu läggs fram föreslås att familjehemmen får en 15% ökning av arvodet 2003-01-01 för att kompensera den eftersläpning som skett sedan 1994 samt att arvodet i framtiden följer löneutvecklingen. Omkostnadsersättningen anser man ligga på en rimlig nivå så där görs inga engångshöjningar. Gotlands kommun har valt att följa Svenska Kommunförbundets rekommendationer för familjehemsersättningar och antas ovanstående förslag av förbundsstyrelsen medför det väsentliga merkostnader nästa år. Under 2001 utbetalades 851 tkr i arvode till jourhemmen och 9 363 tkr till familjehemmen varav 212 tkr respektive 2 329 tkr är PO-avgifter. Med en höjning på 15% inkluderat PO så behövs det en förstärkning av jourhemskontot med 128 tkr och av familjehemskontot med 1 404 tkr. Det finns i dag inga tecken på att antalet jourhems- eller familjehemsplaceringar kommer att minska så för att klara 2001 års nivå behövs en ramförstärkning för 2003 på 1 532 tkr om den föreslagna höjningen går igenom. Social- och omsorgsnämndens beslut 1. Hos kommunstyrelsen hemställes om ramförstärkning för 2003 på 1 532 tkr till ökade kostnader för jourhems- eller familjehemsplaceringar med anledning av Svenska Kommunförbundets förestående förslag till höjning av arvodena. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen/budgetberedningen Lena Gustavsson, Ifo, GVO, Göran Lindbom, Son B justerare Utdragsbestyrkande

GOTLANDS KOMMUN 2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 27 maj 2002 HSN 204. Förslag fördelning resurser SON och HSN hs 2000/0007, HSN 186, förslag HSN 204 sid 1(3) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår kommunstyrelsen att i budgetberedningen inför budgetarbetet 2003 särskilt anvisa medel motsvarande 7,8 mkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden för ansvaret för nedan beskrivna arbetsuppgifter enligt hemsjukvård nivå 0. Bakgrund; Hemsjukvården kan beskrivas i olika nivåer: Egenvård Egenvård är uppgifter/insatser som ansvarig läkare efter bedömning lämnar till patient eller anhörig att sköta och som kan utföras efter enklare instruktion. Egenvård sker alltid på den enskildes ansvar. Om en vårdtagare på grund av ett funktionshinder överlåter arbetsuppgiften på en icke legitimerad vårdpersonal är detta fortfarande att betrakta som egenvård. I dessa fall kan vårdtagaren själv och på eget ansvar instruera vårdpersonalen. Om den enskilde behöver hjälp med egenvårduppgifter ska behovet ligga till grund för en biståndsbedömning. Personliga assistenter till personer med stöd enligt LSS fungerar som dennes förlängda arm och kan utföra de sjukvårdande uppgifter som personens läkare bedömer att de klarar av efter enklare instruktion. ( Hänvisning till Den kommunala Hälso- och sjukvårdens omfattning 2001-110-17). (SOSFS 1996:9) Hemsjukvård nivå 0 Hemsjukvård nivå 0 är ett begrepp för insatser av sjukvårdskaraktär som utförs i ordinärt boende av vårdpersonal utifrån delegation. De vanligaste förekommande uppgifterna är läkemedelshantering och enklare sår- och hudvård. Arbetsuppgifter som inte kräver sjuksköterskekompetens för själva utförandet. Hemsjukvård nivå 1 Enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. Hemsjukvård nivå 2 Regelbunden hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och som kräver läkarmedverkan. Stöd från kvälls- och nattpatrull kan behövas, men det gäller fortfarande s.k. basal hemsjukvård som klaras av inom allmänläkarsystemet.

GOTLANDS KOMMUN 3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 27 maj 2002 Hemsjukvård nivå 3 Specialiserad sjukvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt team. Denna nivå beskrivs ofta med uttrycket Sjukhusets säng i patientens hem. Omfattning och ansvar för hemsjukvård nivå 0 Hemsjukvårdsinsatserna nivå 0 tom 3 är Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar. Utförandet av arbetsuppgifterna har gjorts både inom äldreomsorgen och inom primärvården. En inventering och kostnadsberäkning har gjorts av insatserna inom båda organisationerna. Totalt beräknas ca 31 300 timmar/år (7920 tim inom primärvården och 23565 timmar inom äldreomsorgen) åtgå för arbetsuppgiften, exklusive restider, handledning etc. Social och omsorgsförvaltningen beräknar en kostnad av 246 kr per timme. Den totala kostnaden för insatserna är idag alltså ca 7,8 mkr. Diskussioner har förts om i vilken organisation ansvaret och därmed ersättningen för insatserna ska ligga. Dessa har lett fram till ett gemensamt ställningstagande om att ansvar och därmed resurser ska ingå i Hälso- och sjukvårdsorganisationen. Ordinationerna av uppgifterna görs i hälso- och sjukvården. Därmed finns påverkansmöjligheter att effektivisera vårdplanering och förskrivningar. Ansvar och resurser bör sammanfalla. Att delegera är en form av beställning. Genom ett samlat ansvar underlättas kommunikationen och gränsdragningsdiskussioner kan undvikas. Färre antal personer som arbetar med delegerade sjukvårdsuppgifter ökar troligen patientsäkerheten. En del av arbetsuppgifterna utförs redan idag av undersköterskorna inom primärvården. Deras kompetens behövs även i de övriga hemsjukvårdsnivåerna. Uppföljning underlättas genom dokumentation i gemensam datajournal. Oavsett vilken organisation som ansvarar för insatsen kommer det att kräva ett fortsatt samarbete kring dessa vårdtagare. För att utnyttja de gemensamma resurserna på bäst sätt ska även i fortsättningen eftersträvas att vissa enklare delegerade sjukvårdsuppgifter utförs av hemtjänstens personal då de ändå är hos vårdtagaren för biståndsbedömda insatser. Insatser på andra tider ska särskilt ersättas liksom för den tid som krävs för utbildning och själva delegeringen. Utvärdering av överenskommelsen ska göras i slutet av 2003. För social och omsorgsnämndens beslut bifogas skrivelse gjord i december 2001 om överföring av resurser för läkarinsatser i särskilt boende samt protokoll från beslut i Gotlands södra Vårdnämnd och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. HSN 204 sid 2(3)

GOTLANDS KOMMUN 4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 27 maj 2002 HSN 204 sid 3(3) Förvaltningarna föreslår att Hälso- och sjukvårdsnämnden och Social- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att i budgetberedningen inför budgetarbetet 2003 särskilt anvisa medel motsvarande 7,8 mkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden för ansvaret för ovan beskrivna arbetsuppgifter enligt hemsjukvård nivå 0. Social och omsorgsnämnden hemställer hos KS om att medel för läkarinsatserna i de särskilda boendena motsvarande 3, 431 mkr förs över från socialoch omsorgsnämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med budget 2003. För år 2002 kommer summan att interndebiteras. Anslag/Bevis Paragrafem är justerad. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum: 27 maj 2002 204 omedelbart justerad Datum för anslags uppsättande: 29 maj 2002 Datum för anslags nedtagande: 20 juni 2002 Förvaringsplats för protokollet: Sjukvårdsledningens kansli, S:t Göransgatan 3 VISBY Underskrift: delges kommunstyrelsen

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 22 maj 2002 SON 110 Ansvar för utförandet av sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende Dnr SON 2002/0012-04, 2002/0088-04 Ärendebeskrivning Bakgrund I början av 1990-talet genomfördes Ädelreformen i hela Sverige förutom på Gotland. Reformen innebar bland annat att överenskommelser gjordes mellan landstingen och de olika kommunerna om fördelning av ansvaret för sjukvårdsinsatserna i hemsjukvården. På Gotland ansågs detta inte nödvändigt eftersom det var samma huvudman Gotlands kommun. Det bedömdes dock som viktigt att ha all hemsjuksjukvård i samma organisation. 1993 skapades vårdnämndsorganisationen med samlat ansvar för primärvård och äldre- och handikappomsorg. En fördelning gjordes trots det av ansvaret för sjuksköterskeuppgifterna i de särskilda boendena de tidigare sjukhemmen var äldre- och handikappomsorgens ansvar övriga särskilda boenden och vården i det ordinära boendet primärvårdens. 1999 övertog äldre- och handikappomsorgen ansvaret för sjuksköterskeinsatserna i alla särskilda boenden, pengar fördelades från primärvården till äldre- och handikappomsorgen. 2000 bildades en ny gemensam hälso- och sjukvårdsnämnd/förvaltning. Primärvården lämnade vårdnämnderna. 2002 upphörde vårdnämnderna och verksamheten organiseras i nya nämnder utifrån en beställar- utförarmodell. Detta tillsammans med att primärvården formulerat sitt uppdrag i ett kostnadsberäknat basåtagande sätter fokus på en grupp vårdtagare med hemsjukvårdsinsatser som idag utförs av personal både från primärvården och från äldre- och handikappomsorgen. Kostnadsansvaret för dessa insatser har aldrig diskuterats och är inte fördelat. En del av de underskott verksamheterna presenterar förklaras av detta. Pengar för arbetsuppgiften finns varken i äldre- och handikappomsorgen eller i primärvården. Ärendebeskrivning Hösten 2001 bildades en gemensam arbetsgrupp med representanter från äldreoch handikappomsorgen från både beställarkontoret och Gotlands vård och omsorg, primärvården, ledningskontoret och medicinkliniken. Arbetsgruppens uppgift är att arbeta fram gemensamma överenskommelser, förslag till avtal mm i det gemensamma arbetsfältet. Föreliggande skrivelse är ett resultat av detta samarbete. justerare Utdragsbestyrkande

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 22 maj 2002 Forts SON 110 I skrivelsen beskrives hemsjukvården i olika nivåer enligt följande: A. Egenvård Egenvård är uppgifter/insatser som ansvarig läkare efter bedömning lämnar till patient eller anhörig att sköta och som kan utföras efter enklare instruktion. Egenvård sker alltid på den enskildes ansvar. Om en vårdtagare på grund av ett funktionshinder överlåter arbetsuppgiften på en icke legitimerad vårdpersonal är detta fortfarande att betrakta som egenvård. I dessa fall kan vårdtagaren själv och på eget ansvar instruera vårdpersonalen. Om den enskilde behöver hjälp med egenvårduppgifter ska behovet ligga till grund för en biståndsbedömning. Personliga assistenter till personer med stöd enligt LSS fungerar som dennes förlängda arm och kan utföra de sjukvårdande uppgifter som personens läkare bedömer att de klarar av efter enklare instruktion. ( Hänvisning till Den kommunala Hälso- och sjukvårdens omfattning 2001-110-17). (SOSFS 1996:9) B. Hemsjukvård nivå 0 Hemsjukvård nivå 0 är ett begrepp för insatser av sjukvårdskaraktär som utförs i ordinärt boende av vårdpersonal utifrån delegation. De vanligaste förekommande uppgifterna är läkemedelshantering och enklare sår- och hudvård. Arbetsuppgifter som inte kräver sjuksköterskekompetens för själva utförandet. C. Hemsjukvård nivå 1 Enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. D. Hemsjukvård nivå 2 Regelbunden hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och som kräver läkarmedverkan. Stöd från kvälls- och nattpatrull kan behövas, men det gäller fortfarande s.k. basal hemsjukvård som klaras av inom allmänläkarsystemet. E. Hemsjukvård nivå 3 Specialiserad sjuvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt team. Denna nivå beskrivs ofta med uttrycket Sjukhusets säng i patientens hem. F. Omfattning och ansvar för hemsjukvård nivå 0 Hemsjukvårdsinsatserna nivå 0 tom 3 är Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar. Utförandet av arbetsuppgifterna har gjorts både inom äldreomsorgen och inom primärvården. En inventering och kostnadsberäkning har gjorts av insatserna inom båda organisationerna. Totalt beräknas ca 31 300 timmar/ år (7920 tim inom primärvården och 23565 timmar inom äldreomsorgen) åtgå för arbetsuppgiften, exklusive restider, handledning etc. justerare Utdragsbestyrkande

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 22 maj 2002 Forts SON 110 Social och omsorgsnämndens beställarkontor beräknar en kostnad av 246 kr per timme. Den totala kostnaden för insatserna är idag alltså ca 7,8 mkr. Diskussioner har förts om i vilken organisation ansvaret och därmed ersättningen för insatserna ska ligga. Dessa har lett fram till ett gemensamt ställningstagande om att ansvar och därmed resurser ska ingå i Hälso- och sjukvårdsorganisationen. Ordinationerna av uppgifterna görs i hälso- och sjukvården. Därmed finns påverkansmöjligheter att effektivisera vårdplanering och förskrivningar. Ansvar och resurser bör sammanfalla. Att delegera är en form av beställning. Genom ett samlat ansvar underlättas kommunikationen och gränsdragningsdiskussioner kan undvikas. Färre antal personer som arbetar med delegerade sjukvårdsuppgifter ökar troligen patientsäkerheten. En del av arbetsuppgifterna utförs redan idag av undersköterskorna inom primärvården. Deras kompetens behövs även i de övriga hemsjukvårdsnivåerna. Uppföljning underlättas genom dokumentation i gemensam datajournal. Oavsett vilken organisation som ansvarar för insatsen kommer det att kräva ett fortsatt samarbete kring dessa vårdtagare. För att utnyttja de gemensamma resurserna på bäst sätt ska även i fortsättningen eftersträvas att vissa enklare delegerade sjukvårdsuppgifter utförs av hemtjänstens personal då de ändå är hos vårdtagaren för biståndsbedömda insatser. Insatser på andra tider ska särskilt ersättas liksom för den tid som krävs för utbildning och själva delegeringen. Utvärdering av överenskommelsen ska göras i slutet av 2003. För social och omsorgsnämndens beslut bifogas skrivelse gjord i december 2001 om överföring av resurser för läkarinsatser i särskilt boende samt protokoll från beslut i Gotlands södra Vårdnämnd och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden och Social- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att i budgetberedningen inför budgetarbetet 2003 särskilt anvisa medel motsvarande 7,8 mkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden för ansvaret för ovan beskrivna arbetsuppgifter enligt hemsjukvård nivå 0. Social och omsorgsnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om att medel för läkarinsatserna i de särskilda boendena motsvarande 3, 431 mkr förs över från socialoch omsorgsnämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med budget 2003. För år 2002 kommer summan att interndebiteras. justerare Utdragsbestyrkande

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 22 maj 2002 Forts SON 110 Social- och omsorgsnämndens beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Social- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att i budgetberedningen inför budgetarbetet 2003 särskilt anvisa medel motsvarande 7,8 mkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden för ansvaret för ovan beskrivna arbetsuppgifter enligt hemsjukvård nivå 0. 2. Social och omsorgsnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om att medel för läkarinsatserna i de särskilda boendena motsvarande 3, 431 mkr förs över från socialoch omsorgsnämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med budget 2003. För år 2002 kommer summan att interndebiteras. 3. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen/budgetberedningen Hälso- och sjukvårdsnämnden Göran Lindbom Birgitta Nylund justerare Utdragsbestyrkande

1(6) 5 juni 2002 Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Ansvar för utförandet av sjukvårdsuppgifter i ordinärt boende Bakgrund I början av 1990-talet genomfördes Ädelreformen i hela Sverige förutom på Gotland. Reformen innebar bland annat att överenskommelser gjordes mellan landstingen och de olika kommunerna om fördelning av ansvaret för sjukvårdsinsatserna i hemsjukvården. På Gotland ansågs detta inte nödvändigt eftersom det var samma huvudman Gotlands kommun. Det bedömdes dock som viktigt att ha all hemsjuksjukvård i samma organisation. 1993 skapades vårdnämndsorganisationen med samlat ansvar för primärvård och äldre- och handikappomsorg. En fördelning gjordes trots det av ansvaret för sjuksköterskeuppgifterna i de särskilda boendena de tidigare sjukhemmen var äldre- och handikappomsorgens ansvar övriga särskilda boenden och vården i det ordinära boendet primärvårdens. 1999 övertog äldre- och handikappomsorgen ansvaret för sjuksköterskeinsatserna i alla särskilda boenden, pengar fördelades från primärvården till äldre- och handikappomsorgen. 2000 bildades en ny gemensam hälso- och sjukvårdsnämnd/förvaltning. Primärvården lämnade vårdnämnderna. 2002 upphörde vårdnämnderna och verksamheten organiseras i nya nämnder utifrån en beställar- utförarmodell. Detta tillsammans med att primärvården formulerat sitt uppdrag i ett kostnadsberäknat basåtagande sätter fokus på en grupp vårdtagare med hemsjukvårdsinsatser som idag utförs av personal både från primärvården och från äldre- och handikappomsorgen. Kostnadsansvaret för dessa insatser har aldrig diskuterats och är inte fördelat. En del av de underskott verksamheterna presenterar förklaras av detta. Pengar för arbetsuppgiften finns varken i äldre- och handikappomsorgen eller i primärvården. Hösten 2001 bildades en gemensam arbetsgrupp med representanter från äldreoch handikappomsorgen, primärvården, ledningskontoret och medicinkliniken. Denna arbetsgrupp har som uppgift att arbeta fram gemensamma ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\gemensamt yttr hsn-son ord boende.doc 02-06-10 16:30, ver 2

2(6) 5 juni 2002 överenskommelser, förslag till avtal mm i det gemensamma arbetsfältet. Denna skrivelse är ett resultat av detta samarbete. Hemsjukvården kan beskrivas i olika nivåer: Egenvård Egenvård är uppgifter/insatser som ansvarig läkare efter bedömning lämnar till patient eller anhörig att sköta och som kan utföras efter enklare instruktion. Egenvård sker alltid på den enskildes ansvar. Om en vårdtagare på grund av ett funktionshinder överlåter arbetsuppgiften på en icke legitimerad vårdpersonal är detta fortfarande att betrakta som egenvård. I dessa fall kan vårdtagaren själv och på eget ansvar instruera vårdpersonalen. Om den enskilde behöver hjälp med egenvårduppgifter ska behovet ligga till grund för en biståndsbedömning. Personliga assistenter till personer med stöd enligt LSS fungerar som dennes förlängda arm och kan utföra de sjukvårdande uppgifter som personens läkare bedömer att de klarar av efter enklare instruktion. ( Hänvisning till Den kommunala Hälso- och sjukvårdens omfattning 2001-110-17). (SOSFS 1996:9) Hemsjukvård nivå 0 Hemsjukvård nivå 0 är ett begrepp för insatser av sjukvårdskaraktär som utförs i ordinärt boende av vårdpersonal utifrån delegation. De vanligaste förekommande uppgifterna är läkemedelshantering och enklare sår- och hudvård. Arbetsuppgifter som inte kräver sjuksköterskekompetens för själva utförandet. Hemsjukvård nivå 1 Enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. Hemsjukvård nivå 2 Regelbunden hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och som kräver läkarmedverkan. Stöd från kvälls- och nattpatrull kan behövas, men det gäller fortfarande s.k. basal hemsjukvård som klaras av inom allmänläkarsystemet. Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\gemensamt yttr hsn-son ord boende.doc 02-06-10 16:30, ver 2

3(6) 5 juni 2002 Hemsjukvård nivå 3 Specialiserad sjuvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt team. Denna nivå beskrivs ofta med uttrycket Sjukhusets säng i patientens hem. Omfattning och ansvar för hemsjukvård nivå 0 Hemsjukvårdsinsatserna nivå 0 tom 3 är Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar. Utförandet av arbetsuppgifterna har gjorts både inom äldreomsorgen och inom primärvården. En inventering och kostnadsberäkning har gjorts av insatserna inom båda organisationerna. Totalt beräknas ca 31 300 timmar/ år (7920 tim inom primärvården och 23565 timmar inom äldreomsorgen) åtgå för arbetsuppgiften, exklusive restider, handledning etc. Social och omsorgsförvaltningen beräknar en kostnad av 246 kr per timme. Den totala kostnaden för insatserna är idag alltså ca 7,8 mkr. Diskussioner har förts om i vilken organisation ansvaret och därmed ersättningen för insatserna ska ligga. Dessa har lett fram till ett gemensamt ställningstagande om att ansvar och därmed resurser ska ingå i Hälso- och sjukvårdsorganisationen. Ordinationerna av uppgifterna görs i hälso- och sjukvården. Därmed finns påverkansmöjligheter att effektivisera vårdplanering och förskrivningar. Ansvar och resurser bör sammanfalla. Att delegera är en form av beställning. Genom ett samlat ansvar underlättas kommunikationen och gränsdragningsdiskussioner kan undvikas. Färre antal personer som arbetar med delegerade sjukvårdsuppgifter ökar troligen patientsäkerheten. En del av arbetsuppgifterna utförs redan idag av undersköterskorna inom primärvården. Deras kompetens behövs även i de övriga hemsjukvårdsnivåerna. Uppföljning underlättas genom dokumentation i gemensam datajournal. Oavsett vilken organisation som ansvarar för insatsen kommer det att kräva ett fortsatt samarbete kring dessa vårdtagare. För att utnyttja de gemensamma resurserna på bäst sätt ska även i fortsättningen eftersträvas att vissa enklare delegerade sjukvårdsuppgifter utförs av hemtjänstens personal då de ändå är hos vårdtagaren för biståndsbedömda insatser. Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\gemensamt yttr hsn-son ord boende.doc 02-06-10 16:30, ver 2

4(6) 5 juni 2002 Insatser på andra tider ska särskilt ersättas liksom för den tid som krävs för utbildning och själva delegeringen. Utvärdering av överenskommelsen ska göras i slutet av 2003. För social och omsorgsnämndens beslut bifogas skrivelse gjord i december 2001 om överföring av resurser för läkarinsatser i särskilt boende samt protokoll från beslut i Gotlands södra Vårdnämnd och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden och Social- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen att i budgetberedningen inför budgetarbetet 2003 särskilt anvisa medel motsvarande 7,8 mkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden för ansvaret för ovan beskrivna arbetsuppgifter enligt hemsjukvård nivå 0. Social och omsorgsnämnden hemställer hos KS om att medel för läkarinsatserna i de särskilda boendena motsvarande 3, 431 mkr förs över från socialoch omsorgsnämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med budget 2003. För år 2002 kommer summan att interndebiteras. Jan-Olof Henriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör Göran Lindbom Förvaltningschef Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\gemensamt yttr hsn-son ord boende.doc 02-06-10 16:30, ver 2

5(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Överföring av medel för läkarinsatser och laboratorieprover i särskilt boende I samband med omorganisationen då ansvaret för primärvård och tandvård överfördes från de tre vårdnämnderna till hälso- och sjukvårdsnämnden beslöts att medel för läkarinsatserna i de särskilda boendena skulle vara kvar i vårdnämndernas budget. Motsvarande medel för fyra distriktsläkartjänster, beräknat på månadslön om 45 000 kr totalt 3,280 mkr. Tjänsterna fördelar sig med en tjänst i Gotlands södra respektive norra vårdnämnd och två tjänster i Visby vårdnämnd Tanken var att vårdförvaltningarna skulle ha ett större inflytande över hur arbetet utfördes. Ett förslag på avtal som skulle reglera insatser och ersättning för dessa togs fram. Avtalet undertecknades aldrig. Efter möte den 30 juni 2001 med förvaltningschef Göran Lindbom som representerade samtliga vårdchefer, hälso- och sjukvårdsdirektör Jan-Olof Henriksson samt primärvårdssamordnaren Ann-Christin Olsson Kullberg gjordes en överenskommelse om att de budgeterade medlen i vårdförvaltningarna för läkartjänsterna skulle föras över till hälso- och sjukvårdsförvaltningen inklusive årlig uppräkning. I åtagandet ligger dessutom kostnaderna för lab.prover. För de tidigare sjukhemmen belastar kostnaderna vårdförvaltningarna med totalt 136 000 kr. Även dessa medel föreslås tillsammans med ansvaret för insatsen föras över till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Från Gotlands norra vårdnämnd 820 000 kr för läkartjänsten 41 000 kr för lab kostnader, totalt 861 000 kr. Från Gotlands södra vårdnämnd 820 000 kr för läkarinsatsen, 24 000 kr för lab.kostnader, totalt 844 000 kr. Från Visby vårdnämnd 1640 000 för läkarinsatsen samt 86 000 kr för lab kostnader, totalt 1 726 000 kr. Förslag till beslut Att Hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer hos KS om att medel motsvarande ovan beskrivna fördelning förs över från vårdförvaltningarna till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med budget 2002. För år 2001 kommer summorna att interndebiteras. Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\gemensamt yttr hsn-son ord boende.doc 02-06-10 16:30, ver 2

6(6) Jan- Olof Henriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör HSN 145. Ekonomi: Överföring av resurser hs 2001/0001 och hs 2001/0002, ersättning för läkarinsatser i ssk boende Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att från räddningstjänsten till hälso- och sjukvårdsförvaltningen överföra budget för luftburen ambulanssjukvård 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer att kommunstyrelsen beslutar att ersättning för läkartjänst och lab.kostnader förs över från Gotlands norra vårdnämnd med totalt 861 tusen kronor, från Gotlands södra vårdnämnd med 844 tusen kronor och från Visby vårdnämnd med 1 726 tusen kronor Hälso- och sjukvårdsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. GSV 101 Överföring av budgetmedel till hälso- och sjukvårdsnämnden Dnr VN 2000/0060-04 Ärendebeskrivning Förvaltningen föreslår att vårdnämnden överför uppgift och resurs till hälsooch sjukvårdsförvaltningen för kassafunktionen vid Hemse vårdcentrum med 265 500 kronor och för en läkartjänst inom äldreomsorgen med 840 000 kronor. Vårdnämndens beslut Gotlands södra vårdnämnd överför uppgift och resurs till hälso- och sjukvårdsförvaltningen för kassafunktionen vid Hemse vårdcentrum med 265 500 kronor och för en läkartjänst inom äldreomsorgen med 840 000 kronor. Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\gemensamt yttr hsn-son ord boende.doc 02-06-10 16:30, ver 2

GOTLANDS KOMMUN 281 Hälso- och sjukvårdsnämnden 13 maj 2002 HSN 195. Inrättande av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet på Gotland hs 2000/0051,, Kf 76/2001, HSN 72/2001 HSN 195 sidan 1(2) Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut - Hälso- och sjukvårdsnämnden avser att samverka vid tillskapande av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet - Hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar med läkartid och viss sjukskötersketid - Hälso- och sjukvårdsnämnden avser att ställa lokaler till förfogande det vill säga nuvarande PIRen - Hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer att kommunstyrelsen beviljar socialoch omsorgsnämnden ramförstärkning till den tilltänkta verksamheten Bakgrund 2002-04-23 HSN au 158. Inrättande av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet på Gotland: Bakgrund: Utdrag ur SON 68/200 Social- och omsorgsnämndens beslut 1. Nämnden tillstyrker att 2 834 tkr, inom befintlig ram, används för att tillskapa en tillnyktringsoch avgiftningsenhet för att uppnå en kvalitetsförbättring av missbrukarvården och ett minskat underskott. Beslutet gäller under förutsättning att hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker motsvarande medel för verksamheten Förvaltningen erinrar om att hälso- och sjukvården presenterade för år 2001 ett underskott om 77 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden har stora krav på sig att minska kostnaderna och att driva verksamheterna inom de anvisade ekonomiska ramarna med försämringar i tillgängligheten och krav på hårda prioriteringar som följd. Att till underskottet lägga ytterligare kostnader som ska rymmas inom befintliga ramar bedöms inte som realistiskt. En tillnyktringsoch avgiftningsenhet innebär inte att minskningar kan göras i sjukvårdens åtagande som skulle möjliggöra neddragning av befintlig verksamhet. Det är inom nuvarande verksamheter endast de två platser som beräknas åtgå till patienter som behöver avgiftning som påverkas. En minskning av två platser på en avdelning möjliggör inte neddragning av personalresurser lokaler etc. Övriga delar i den nya enheten är en förbättring av verksamheten och vården av missbrukare som inte direkt leder till minskat behov av resurser i sjukvården. Enheten innebär en viktig och angelägen höjning av kvalitet och ambitioner för vården och förutsättningarna inom missbruksvården. Ställningstagande för tillskapandet av enheten borde tas i ett gemensamt kommunalt perspektiv av kommunstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser ingen möjlighet att inom befintliga ekonomiska ramar kunna skapa utrymme för de 2,834 miljoner kronor som krävs för en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. k:\hs\ hsn\_020513\13maj02.doc 02-05-28 09:22

GOTLANDS KOMMUN 282 Hälso- och sjukvårdsnämnden 13 maj 2002 Arbetsutskottet föreslår hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att - inte tillskjuta medel - hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder socialoch omsorgsnämnden att överta lokaler - hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder enheten läkartid vid avgiftning -föreslå kommunstyrelsen ge socialoch omsorgsnämnden i uppdrag att begära tilläggsanslag för att tillskapa en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. HSN 195 sidan 2(2) delges Social- och omsorgsnämnden och ärendet aktualiseras vid rotelträff den 21 maj k:\hs\ hsn\_020513\13maj02.doc 02-05-28 09:22

1(3) 12 juni 2002 HS 2000/0051 Hälso- och sjukvårdsnämnden Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Inrättande av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet på Gotland Bakgrund Visby vårdnämnd fick augusti 2000 i uppdrag av Kommunstyrelsen att tillsammans med berörda nämnder/styrelser redovisa möjligheterna till att tillskapa en vårdkedja inklusive tillnyktring och avgiftning samt ett kommungemensamt system för kartläggning, diagnos och vårdhänvisning. Januari 2001 presenterades utredningen om en missbrukarvårdskedja på Gotland med förslag på att tillskapa en ny verksamhet med uppdrag: - Att ansvara för och erbjuda tillnyktring i de fall inte patientens medicinska status kräver lasarettsvård. - Att hålla motiverande samtal samt erbjuda avgiftning i såväl öppen som sluten vård. - Att göra kartläggningar, diagnoser och bedömningar av beroendeproblematik och därtill knutna somatiska och psykiatriska problem. Dessa insatser skall leda fram till adekvata vårdhänvisningar. - Att följa upp de vårdhänvisningar som görs så att resultatet kan utvärderas. - Att erbjuda en avgiftningsplats för ungdomar under 20 år med möjlighet att ta emot föräldrar tillsammans med ungdomen i en akutfas. Enheten föreslås ha 5 platser för avgiftning ( idag används 2-3 platser på psykiatriska kliniken för uppgiften, cirka 200 tillfällen per år). Lika med ett nytillskott med 2-3 platser. 2-3 platser för tillnyktring - detta görs idag hos polisen. Inte i överensstämmelse med regler och riktlinjer för verksamheten och inte tillfredsställande. Även det ett nytillskott jämfört med nu. 1 ungdomsplats. Finns inte idag men behovet är stort. Även det en nysatsning. Tagna beslut Kommunstyrelsen beviljade för 2001 ett tilläggsanslag till Västerby behandlingscenter (VBC) med 1,6 miljoner kronor för inrättande av en tillnyktringsenhet. Inför budget 2002 begärde Visby vårdförvaltning ramförstärkning (för VBC) med 4,5 miljoner kronor för genomförande av utredningens samtliga förslag. Budgetberedningen avsatte 2 miljoner kronor för år 2002 för att täcka kostnaderna för avgiftningsenheten. Övriga förslag i utredningen bedömdes Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\hsf 020423.doc 02-06-12 11:56, ver 2

2(3) 12 juni 2002 HS 2000/0051 Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY inte möjliga att realisera. Kommunstyrelsen beslöt att utredningen skulle ses som en ambitionsplan att förverkliga när ekonomiska möjligheter därtill föreligger. Kommunfullmäktige fattade ett likalydande beslut 2001 06 11. Mars 2001 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att ställa sig bakom utredningens förslag. Förvaltningen fick i uppdrag att belysa möjliga omdisponeringar av resurser till missbrukarvårdsenheten. Nämnden tog inte ställning till finansiering av verksamheten och konstaterade att ett det krävdes ett resurstillskott på totalt 5,8 miljoner kronor. Förslaget bygger på omdisponering av befintliga medel från Visby vårdnämnd, hälso- och sjukvårdsnämnden och Västerby behandlingscenter, 3,2 miljoner kronor. Därtill behövs resurstillskott för investeringar 1,35 miljoner kronor och för drift 4,518 miljoner kronor. Under våren 2002 har beslut om nedläggning av Västerby behandlingscenter tagits. Styrelsen för Gotlands vård och omsorg beslutade vid sitt sammanträde 2002-03-27 att ge ordföranden mandat att fatta beslut om projektering så fort samverkan är genomförd. Målet är att verksamheten ska vara igång i Visby den 1 oktober 2002. I protokollet hänvisas till att en överenskommelse är gjord mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten om att dela på kostnaderna för driften och att i övrigt följa missbruksvårdens förslag. Social och omsorgsnämnden fattade den 10 april 2002 beslut om att inom ram använda 2,834 miljoner kronor för att tillskapa en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. Beslutet gäller under förutsättning att Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker motsvarande medel för verksamheten. Beställarkontoret fick i uppdrag att utreda möjligheterna till finansiering av investeringarna till verksamheten. Nämnden räknar med att inrättande av enheten ska minska behovet av vård på behandlingshem och därmed minska kostnaderna. Insatser som 2001 genererade ett underskott om 4,767 miljoner kronor (i budget 6 miljoner kronor). Hälso och sjukvårdens förutsättningar Hälso- och sjukvården presenterade för år 2001 ett underskott om 77 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden har stora krav på sig att minska kostnaderna och att driva verksamheterna inom de anvisade ekonomiska ramarna med försämringar i tillgängligheten och krav på hårda prioriteringar som följd. Att till underskottet lägga ytterligare kostnader som ska rymmas inom befintliga ramar bedöms inte som realistiskt. En tillnyktringsoch avgiftningsenhet innebär inte att minskningar kan göras i sjukvårdens åtagande som skulle möjliggöra neddragning av befintlig verksamhet. Det är inom nuvarande verksamheter endast de två platser som Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\hsf 020423.doc 02-06-12 11:56, ver 2

3(3) 12 juni 2002 HS 2000/0051 beräknas åtgå till patienter som behöver avgiftning som påverkas. En minskning av två platser på en avdelning möjliggör inte neddragning av personalresurser lokaler etc. Övriga delar i den nya enheten är en förbättring av verksamheten och vården av missbrukare som inte direkt leder till minskat behov av resurser i sjukvården. Enheten innebär en viktig och angelägen höjning av kvalitet och ambitioner för vården och förutsättningarna inom missbruksvården. Ställningstagande för tillskapandet av enheten borde tas i ett gemensamt kommunalt perspektiv av kommunstyrelsen. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ser ingen möjlighet att inom befintliga ekonomiska ramar kunna skapa utrymme för de 2,834 miljoner kronor som krävs för en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. Jan-Olof Henriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Olsson Kullberg Primärvårdssamordnare Primärvårdssamordnare Gotlands Kommun Hälso- sjukvård Ann-Christin Olsson 621 84 VISBY Tfn 0498 26 85 59 Fax 0498 20 35 58 ann_christin.olsson@hsf.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 u:\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\hsf 020423.doc 02-06-12 11:56, ver 2

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 22 maj 2002 SON 99 Tillnyktrings och avgiftningsenhet inom missbrukarvården Dnr SON 2002/0062-85 Ärendebeskrivning Bakgrund Utredning om missbrukarvårdskedja på Gotland genomfördes av Visby Vårdförvaltning på uppdrag av Kommunstyrelsen. Utredningens förslag tillstyrktes av de nämnder och övriga organisationer som bereddes tillfälle att delta i utredningsarbetet. Kommunfullmäktige beslöt 2001-06-11 att anta missbrukarvårdsutredningens förslag om inrättande av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet inom Gotlands kommun. Beslutet togs som en ambitionsplan med avsikten att förverkliga planen när det fanns ekonomiskt utrymme. Kommunstyrelsen tillsköt 2 miljoner kronor för 2002 till Västerby Behandlingscenter (VBC) att bedriva avgiftningsverksamhet i avvaktan på att en permanent lösning kunde komma till stånd i Visby. Missbrukarvårdsutredningen skall ses som det huvudsakliga underlaget i detta ärende. Aktuell situation Västerby Behandlingscenter, som numera inryms inom Gotlands vård och omsorg, kommer att läggas ner helt från 2002-09-30. För att kunna bedriva verksamheten i enlighet med missbrukarvårdsutredningens förslag krävs förutom de 2 miljoner kronor som ovan nämnts (VBC), ytterligare 5,6 miljoner kronor. Social- och omsorgsnämnden beslutade 2002-04-10 att inom ramen för kostnaderna för missbrukarvården satsa 2,8 miljoner kronor för att på det sättet komma ner i kostnader totalt. Individ- och familjeomsorgen kan inom den egna verksamheten omdisponera 600 000 kronor till en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. Individ- och familjeomsorgens behov av medel till denna verksamhet uppgår därmed till 2,2 miljoner kronor. För år 2001 var underskottet för placeringar av missbrukare ca 4 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden kan enligt beslut bidra med 10 läkartimmar per vecka vilket budgeterats med 227 000 kronor i missbrukarvårdsutredningen. Således saknas 2 573 000 kronor. Förverkligandet av missbrukarvårdsutredningens ambitioner har diskuterats mellan sjukvården och socialtjänsten och huvudmannaskapsfrågan har dryftats. justerare Utdragsbestyrkande

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Social- och omsorgsnämnden 22 maj 2002 Forts SON 99 Där är man nu eniga om att socialtjänstens individ- och familjeomsorg bör vara ansvarig. Påpekas bör att det inom verksamheten även ingår hälso- och sjukvårdsuppgifter. En ledningsgrupp med personer från båda nämnderna bör, vid ett eventuellt positivt besked om tilldelning av medel, tillsättas snarast. Beställarkontoret och individ- och familjeomsorgen föreslår i tjänsteutlåtande att nämnden hos kommunstyrelsen ska begära 2 573 000 kronor till inrättandet av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet, vilket avser den del som hälso- och sjukvården ej beslutat att bidra med. Vidare föreslås att kommunstyrelsen utser en ledningsgrupp om 2-3 personer från respektive sjukvården och socialtjänsten. Lena Gustavsson, chef vid individ- och familjeomsorgen framhåller det stora behovet av att en tillnyktringsoch avgiftningsenhet tillskapas. Nämnden anser att det föreligger ett mycket stort behov av en enhet för tillnyktringsoch avgiftning och anser det mycket angeläget att den tillskapas. Om verksamheten skall kunna bedrivas inom den ekonomiska ramen krävs utöver de 2 573 000 kronor ytterligare 2 miljoner kronor för att täcka socialtjänstens insatser. Social- och omsorgsnämndens beslut 1. Hos kommunstyrelsen hemställes om 4 773 000 kronor till inrättandet av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. 2. Nämnden hemställer att kommunstyrelsen utser en ledningsgrupp om 2-3 personer från respektive sjukvården och socialtjänsten. 3. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen/budgetberedningen Lena Gustavsson, Ifo, GVO Göran Lindbom justerare Utdragsbestyrkande

2002-05-28 Dnr 2002/0183-04 Ledningskontoret Anders Gripne Lars Petersson Eva Sellberg Kommunstyrelsen Ramförstärkning och tilläggsanslag till investeringar för tillnyktringsoch avgiftningsenhet på Gotland Aktuella beslut Kommunfullmäktige antog (2001-06-11 76) förslag i Utredning om missbrukarvårdskedja på Gotland. Förslaget antogs som en ambitionsplan. Samtliga remissinstanser tillstyrkte förslaget (ex polisen, kriminalvården). Beslutet innebär en organisation med en sammanhållen missbrukarvårdkedja har visat ett behov av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. Syftet med verksamheten beskrivs enligt följande: Att erbjuda stöd i tillnyktringsoch avgiftningsfasen kopplat till motivations- och kartläggningsarbete i teamsamverkan. Genom detta arbete skall missbrukare erbjudas adekvat vård med hänsyn tagen till såväl beroendeproblem som social, fysisk och psykisk hälsa. Samtidigt kan inläggning för avgiftning minska antalet personliga misslyckanden och bespara kommunen betydligt högre kostnader för behandlingshemsplatser i vissa fall där klienten inte själv har nykterheten som mål. Rundgång i vården skall undvikas genom att sjukvård, socialtjänst och missbrukarvård samverkar runt varje klient. Social- och omsorgsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden är helt överens om behovet av en samordnad verksamhet för missbrukarvården på Gotland. Problemet för nämnderna är finansieringen. Social- och omsorgsnämnden begär (2002-04-17, 78) hos kommunstyrelsen tilläggsanslag med 1 350 tkr för investeringar till missbrukarvårdskedja på Gotland. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade (2002-05-13, 195) att samverka vid tillskapande av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet, bidra med läkartid och viss sjukskötersketid, ställa lokaler till förfogande (PIRen) samt att hemställa att kommunstyrelsen beviljar socialoch omsorgsnämnden ramförstärkning till den tilltänkta verksamheten. Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan 2 0498-26 90 00 (växel) www.gotland.se 621 81 VISBY Visby 0498-21 55 20 (telefax) gotlands.kommun@gotland.se 339-8328 18 97 50-3 1

Social- och omsorgsnämnden begär (2002-05-22, 99) hos kommunstyrelsen en ramförstärkning med 4 773 tkr varav 2 200 tkr för individ- och familjeomsorgen inom Gotlands vård och omsorg samt 2 573 tkr för hälsooch sjukvårdens del. Ekonomi Såväl antalet vårddagar som vårdkostnaden har ökat betydligt om år 2001 jämförs med år 2000 enligt Social- och omsorgsnämndens beställarkontor (2002-03-11). En stor del av ökningen beror på svårigheten att få bostäder till vuxna missbrukare i kommunen. Detta medförde en kraftig ökning av placering på s k omvårdnadsplatser. Budgetunderskottet för vård av vuxna missbrukare har också varit stort de senaste åren, -4,8 mkr år 2001 (på en budget på 6,1 mkr netto). Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar att en minskning av hälso- och sjukvårdens åtagande inte skulle möjliggöras med en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. Inom nuvarande verksamheter beräknas att endast två platser inom psykiatrin skulle kunna leda till en besparing. Men en motsvarande minskning av platser på en avdelning är inte möjlig att genomföra med neddragning av personalresurser och lokalkostnader. Enligt utredningens kalkyl uppgår de totala driftkostnaderna för tillnyktringsoch avgiftningsenheten till 7,7 mkr varav 2 mkr finns avsatt till avgiftning sedan tidigare. Verksamheten för avgiftning förlades till Västerbyhemmet. Från och med 1 oktober läggs Västerbyhemmet ned och meningen är att avgiftningsenheten skall flyttas till Visby. Socialtjänst och hälso- och sjukvården har båda ett ansvar för vården av missbrukare. Avsikten är att verksamheten ska startas den 1 oktober 2002 i lokaler i Piren där psykiatriska kliniken har verksamhet idag. Investeringarna uppskattas till totalt 1 350 tkr varav 1 100 tkr avser ombyggnad och resterande 250 tkr möbler, utrustning m m. Social- och omsorgsnämndens beslut (2002-05-22, 99) innebär en justering av driftkalkyl för SON:s andel till 2 200 tkr. En omdisponering beräknas kunna ske inom individ- och familjeomsorgen med 600 tkr. 2 mkr finns redan i budget för avgiftningsenheten enligt tidigare beslut. Dessutom tillkommer 2 573 tkr för hälso- och sjukvårdsnämndens del. Ursprungliga beloppet har reducerats med 227 tkr för 10 läkartimmar per vecka. Tilläggsanslag för driften under tiden 1 oktober tom 31 december har socialoch omsorgsnämnden inte beskrivit eller begärt. Gotlands vård och omsorg uppskattar behovet av medel för drift under denna period till 1 240 tkr. Konsekvenser Konsekvenser av att inte starta verksamheten (bevilja begärda medel) innebär att uppgifterna med avgiftning som förvärvarande finns vid Västerby behandlingscenter övergår i psykiatrins ansvar. Kvalitén minskar. Projektanställd personal (4-5 personer) med kompetens kommer inte att kunna anställas vidare. Dessa kommer att sluta 1 augusti då avgiftningsenheten stängs, alla kommer att arbeta juli månad ut för att sedan få semester och därefter avslutas anställningarna. Avsaknaden av en ungdomsplats kommer med all sannolikhet innebära kostnader för dyra tillfälliga placeringar, oftast på fastlandet, som även blir längre än om en plats kunnat ordnats på Gotland. 2

Poängteras bör att barnoch ungdomspsykiatrin inte har någon dygnetruntvård. De övriga möjligheter som finns är jourhem, som inte klarar att ta hand om påverkade eller gravt utåtagerande ungdomar. Västerby behandlingscenter har varit helt intäktsfinansierad, vilket har till följd att det inte finns budgeterade medel för fast anställd personal. Ekonomiska aspekter Efterfrågan finns om möjligheten att beskriva och beräkna besparingar eller ekonomiska vinster av att inrätta en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. I SBU:s (Statens beredning för medicinsk utvärdering) evidensbaserade kunskapsammanställning Behandling av alkohol- och narkotikaproblem volym 1 och 2, 2001 redovisas bl a studier om ekonomisk utvärdering av missbrukarvård, internationellt och nationellt. En slutsats är att inga studier finns tillgängliga som visar i vilken utsträckning resurserna används effektivt. Internationella studier är få och dokumentationen om olika teknologiers och strategiers kostnader och effekter är otillräcklig. Situationen är den som inom så många andra områden att det är svårt att med tillförlitliga uppgifter kostnadsberäkna effekterna av en tillnyktringsoch avgiftningsenhet. Däremot finns stora behov av metoder för att beräkna och bevisa effekter av olika typer av insatser för att ge bra beslutsunderlag. Grundinställning bör vara att tro på att utredningens förslag ger resultat utifrån en sammanhållen missbruksvårdskedja för tidigare ingripanden, en bra öppenvård med tvärfackliga konsekvenser samt en bra tillgänglighet av en adekvat resurs. I utredningen om sammanhållen missbruksvårdskedja ingår en beskrivning av olika insatser från samhället för två personer samt en kostnadsberäkning (bifogas). Ledningskontorets bedömning Ledningskontoret anser att tillnyktringsoch avgiftningsenheten är en kommunal angelägen verksamhet att prioritera. Tidigare beskrivna motiv i utredningen har sedan 2000-2001 ytterligare förstärkts. Dels av nationella handlingsplaner och dels av oroande uppgifter om ökande drogmissbruk. Riksdagen har beslutat om två nationella handlingsplaner, en för alkoholpolitiken och en för narkotikapolitiken. Dessutom pågår en utredning om översyn av polisens arbetsuppgifter och ansvar för bl.a. omhändertagande av berusade personer. I en promemoria (Ds 2001:31) konstateras att det finns starka skäl för att ansvaret för omhändertagna under tillnyktring bör överföras från polisen till annan huvudman. I ett tilläggsdirektiv skall förslag lämnas i december 2002 angående framtida huvudmannnaskap och finansiering. Kommunstyrelsen har (2002-05-23) antagit ett förslag till arbete med narkotikafritt Gotland. Strategiskt avgörande för det kommande arbetet beskrivs bl a En fungerande kedja som innefattar resurser för avgiftning och individanpassad behandling där såväl medicinsk som psykosocial kompetens ingår är en avgörande ingrediens. För samtliga ovan redovisade planer ingår en tillnyktringsoch avgiftningsenhet som en viktig del i helheten för arbetet med missbruksfrågor. Ledningskontoret vill betona att socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för missbruksvården. Enligt uppgifter i utredningsdirektiv för översyn av tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) beskrivs ansvarfördelningen mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården kortfattat enligt följande. 3

Socialtjänstens/kommunernas ansvarar enligt socialtjänstlagen för att förebygga missbruk och den långsiktiga rehabiliteringen. Avgiftning, psykiska komplikationer i samband med missbruk samt substitutionsbehandling är främst ett ansvar för hälso- och sjukvården. Vid en framtida ramförstärkning för denna verksamhet bör medel tilldelas både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Ramförstärkningen bör preciseras till denna enhet. Gotlands vård och omsorg har framfört att de är beredda att ta på sig processägaransvaret (ledningsansvaret) för verksamheten. Ledningskontoret anser att om finansiering inte kan ske inom befintliga ramar måste genomförandet skjutas upp till ett kommande år. Bo Dahllöf Regiondirektör 4

GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22 BUN 48 Omorganisation Hablingbo och Havdhems skolor Distriktschef Lennart Blom har redovisat att skolorganisationen vid Hablingbo- Havdhem skulle kunna samordnas vid Havdhems skola under förutsättning att vissa ombyggnader sker vid Havdhem skola. Distriktschef Lennart Blom anför i skrivelse 2002-03-18 följande: För att inrymma allmän förskola för den gemensamma barngruppen i Havdhemoch Hablingboområdet förhyres förskolebyggnad om 160 m 2 som placeras på skoltomten i Havdhem. I samband med denna utökning av barnantalet måste tillagningsköket renoveras för att klara det utökade antalet portioner. Vid en överflyttning av skolverksamheten från Hablingbo till Havdhem kommer antalet undervisningslokaler att behöva kompletteras. Inredning av förberedd vind kommer att lösa detta lokalbehov. Ekonomiska konsekvenser, Hablingbo till Havdhem Investering kök 1 000 tkr Investering vind 2 000 tkr Driftkonsekvenser Hyresökning, Havdhem ( -) 350 tkr Hablingbohyra ( +) 389 tkr Personaleffektivisering *) (+) 650 tkr Skolskjutsar (-) 250 tkr Tot. Kostnadseffektivisering (+) 439 tkr *) 1,0 Lärare och 1.0 Förskollärare/fritidspedagog Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. BUN hemställer hos KS att medel upptas i BUNs investeringsram för 2003 med 1,0 mkr för investering i köket samt 2,0 mkr för investering i vindsvåningen vid Havdhem skola. 2. Under förutsättning att medel enligt ovan beviljas beslutar BUN att skolverksamheten upphör vid Hablingbo skola och att förskole- och skolverksamheten samordnas till Havdhem skola fr o m läsåret 2003. Anm: Antecknas att tjänstgörande ersättaren Ann-Christin Munter ej var närvarande vid beslutet.

1(1) 020530 Nya lokaler för Dialysverksamheten Bakgrund Sedan slutet av 2000 har lokalfrågan för dialysverksamheten utretts. Tre alternativa lösningar har konsekvensbeskrivits och redovisats för Hälso- och sjukvårdsnämnden i april 2001.Förvaltningen fick förtroende att gå vidare med en projektering av nybyggnation i väster i anslutning till hus 01. Tekniska förvaltningen fick i uppdrag att tillsammans med företrädare för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förprojektera för uppförande av en ny byggnad. Kostnad Förprojektering har skett och en kalkyl har framtagits, av projektledare på Tekniska förvaltningen, för byggnationen vilken uppgår till 25 Mkr. Inredning och utrustning beräknas uppgå till 2,5 Mkr. Tidplan Tidplan för projektet visar att det skall vara in flyttningsklart i januari 2004. Förslag Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen i budgetberedningen avsätter medel med motsvarande 27,5 Mkr för utökande av lokaler inkl inredning/utrustning för dialysverksamheten. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- FÖRVALTNINGEN GOTLANDS KOMMUN. Jan-Olof Henriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör.. Inger Norrby Planeringschef Hälso- och Sjukvårdsledningen Gotlands Kommun 621 84 VISBY Tfn 0498 26 80 26 Fax 0498 20 35 58 Inger Norrby Gotlands Kommun på Internet; http://www.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 \\nunnan\vol1\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\dialys020520-rätta.doc 02-06-10 17:03

1(1) 020530 Lokaler för Rehabverksamheten samt Kommunikationscentrum Bakgrund För att kunna reducera lokalbeståndet och sammanföra verksamheter och uppnå målet att få en fungerande men effektivare verksamhet är en del lokalanpassningkostnader oundvikliga. I första hand planeras att under en övergångsperiod utöka lokalytan med målet om att reducera antalet kvadratmeter totalt. Rehabiliteringsverksamheten har sedan 2001-09-01 samorganiserats och behöver nu sammanföras även lokal mässigt. En planering och förprojektering av lokaler på Korpen har genomförts och anpassningen av lokalerna beräknas kosta ca 1.8 Mkr. Vidare har en planering av att organisera och samlokalisera mindre verksamheter som till stor del har en gemensam målgrupp; patienter med kommunikationsproblem. Beräknad kostnad för denna lokalanpassning är 2,5 Mkr,(varav ca 600 kkr avser utbyte av ventilation).denna omflyttning möjliggör att andra verksamheter kan effektiviseras och sammanföras så att en hel del lokaler kan lämnas. Dessa enheter har redan annonserats till tekniska Förvaltningen om uppsägning från årsskiftet 2003. Hälso och sjuk vårdsförvaltningen föreslår; att kommunstyrelsen avsätter medel med motsvarande 4,3 Mkr för lokalanpassning av Korpen hus 8 till Rehabverksamheten och Kommunikationscentrum. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- FÖRVALTNINGEN GOTLANDS KOMMUN Jan-Olof Henriksson Hälso- och sjukvårdsdirektör Inger Norrby Planeringschef Hälso- och Sjukvårdsledningen Gotlands Kommun 621 84 VISBY Tfn 0498 26 80 26 Fax 0498 20 35 58 Inger Norrby Gotlands Kommun på Internet; http://www.gotland.se Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 \\nunnan\vol1\users\aek\dok\annkfsekr\2. produktion\2.b kallelse\020619\budget 2003\hsn\rehab020530.doc 02-06-10 16:59

Centrala samverkanskommitténs utskott Protokoll 2002-06-07 28 Förhandling, MBL 11, budget 2003 och flerårsplan 2003-07 29 Förslag till inköpsstopp 30 Kommunstyrelsens ärenden till sammanträdet den 10 juni

GOTLANDS KOMMUN Centrala samverkanskommittén Samverkansutskottet 2002-06-07 1 Plats och tid Ledningskontoret, kl. 08.30-11.30 Beslutande Övriga deltagande Bo Dahllöf, ordförande Inger Seffers, TCO Sverker Lanner, SACO Kirsten Åkerman, SACO Hans-C Holmert, Kommunal Birgitta Tell, sekr Åke Wennerberg Utses att justera Inger Seffers, Sverker Lanner och Hans-C Holmert Justeringens plats Ledningskontoret, 10 juni 2002 och tid Underskrifter Sekreterare Paragrafer 28-30 Birgitta Tell Ordförande Bo Dahllöf Justerande Inger Seffers Sverker Lanner Hans-C Holmert

GOTLANDS KOMMUN Centrala samverkanskommittén Samverkansutskottet 2002-06-07 2 28 Förhandling, MBL 11, budget 2003 och flerårsplan 2003-2007 Den 4 juni 2002 har de fackliga organisationerna informerats, enligt MBL 19, om budget 2003 och flerårsplan 2003-2007. Ordföranden Bo Dahllöf gick igenom beredningens förslag. De fackliga representanter ställde frågor och lämnade följande synpunkter: Personalpolitiska mål Personalkostnader bör redovisas tydligare, hänvisar till tidigare yrkanden om detta. Hanteringen av ekonomisystemet är inte tillfyllest Kompetensutvecklingspengar saknas Investeringsförslag Tekniska förvaltningens affärsdrivande verksamhet bör vara i bolagsform Ny förskola A7 bör diskuteras vidare på längre sikt Besparingar TN; Ökad konkurrensutsättning i stället för ökad användning av entreprenörer HSN; Ej höjning av patientavgifter HSN; GLF (Gotlands läkarförening) har lämnat in skriftliga synpunkter med anledning av ytterligare besparingar, se bilaga 1. Kommunal, TCO och SACO ställer sig bakom detta yttrande. BUN; Ej positiva till besparingar på gymnasieskolan BUN; Avgiftsbefrielse för den allmänna förskolan för 4-5-åringar. TCO och SACO yrkar avslag på BUN:s förslag, se bilaga 2 BUN; Skolutvecklingsavtalets genomförande. Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund yrkar att kostnaderna för genomförandet inarbetas i budgeten, se bilaga 3

GOTLANDS KOMMUN Centrala samverkanskommittén Samverkansutskottet 2002-06-07 3 BUN; Lönekostnadsökningar för att uppfylla skolutvecklingsavtalet återförs till BUN samt den lönereserv som är avsatt centralt vill TCO och SACO vara med och diskutera fördelningen av. Ordföranden meddelade att han tar med sig fackens synpunkter och yrkanden till KS sammanträde den 7 juni och förklarade därmed förhandlingen avslutad. 29 Förslag till inköpsstopp Ordföranden meddelade att det föreliggande förslaget till inköpsstopp dras tillbaka. Inköpsstoppet kommer att bli en allmän rekommendation till förvaltningscheferna. 30 Kommunstyrelsens ärenden till sammanträdet den 10 juni Ordföranden gick igenom kallelsen till KS:s sammanträde den 10 juni

Bilaga 1 Synpunkter att framföras från Gotlands Läkarförbund vid budgetförhandlingar 020607. Sjukvården på Gotland är kroniskt underbudgeterad och på vissa håll kroniskt underbemannad. Vi klarar knappt idag att uppfylla kraven med nuvarande tilldelning av medel. Än mindre kommer det att vara möjligt med ytterligare besparingar. Detta är ingens "fel". Uppdraget är omöjligt oavsett ledning. Grundproblemet uppfattar vi ligger i att Gotlands befolkning ej utgör tillräckligt skatteunderlag för att finansiera ett akutsjukhus. Visby lasarett hör till Sveriges absolut minsta akutsjukhus och vi har inte möjlighet till nedläggning och samordningsvinster som på andra håll i landet p.g.a. öläget. Tiden börjar bli mogen då vi alla får inse att vi måste söka extern finansiering om vi skall ha sjukvården kvar. Osthyvelsprincipen är ej längre möjlig då vi redan idag är förbi smärtgränsen. Vi är redan i en destruktiv nedåtgående spiral med personalflykt och kompetensutarmning. Sjukvården är vare sig mer eller mindre än den samlade kompetensen hos medarbetarna som nu har allt mindre möjligheter till fortbildning, exempelvis genom reseförbud och kronisk överbelastning och övertidsarbete. Vi söker alla se ljusglimtar i tillvaron men tillståndet är tyvärr kritiskt. Karl Kodela för GLF, Visby 020606

2002-06-07 Bilaga 2 TCO och SACO yrkar avslag till BUN:s förslag att tillämpa avgiftsbefrielse för de föräldrar som väljer att ha sina 4-5 åringar i familjedaghem istället. Kostnaderna för detta är inte utredda. Var pengarna ska tas är inte klarlagt. Med tanke på budgetläget i kommunen finns bättre användning för dessa pengar. Men framförallt ger förslaget felaktiga signaler om hur Gotlands kommun ser på riksdagsbeslutet om allmän förskola - det livslånga lärandet, våra läroplaner, det pedagogiska arbete våra lärare utför och hur man ser på projektet Attraktiv skola. Meningen med statens beslut om allmän förskola är väl ändå att alla barn ska ha möjlighet att ta del av förskoleverksamhet ledd av pedagogiskt utbildad personal, förskollärare, för att få största chans till den utveckling som behövs för att möta dagens- och morgondagens samhälle. Med BUN:s förslag är risken stor att resurserna splittras upp så att utbyggnaden av allmän förskola försvåras, vilket kan ha till följd att föräldrar väljer det för stunden enklaste alternativet för sitt barn, därför att förskolemöjligheten inte är tillräckligt lätt tillgänglig. Inger Seffers För TCO Sverker Lanner För SACO

2002-06-07 Bilaga 3 Eftersom BUN beslutat att inte äska medel för skolutvecklingsavtalets genomförande, gör vi det enligt följande: Skolutvecklingsgruppen har i enlighet med avtalet utrett vad det skulle kosta att göra förändring av förskollärares och fritidspedagogers arbetstidsavtal så att de jämställs med övriga lärare. Kostnad ca 34 mkr. Kostnaden skall ställas i relation till den kvalitetsökning som förväntas ske om detta blir verklighet. Den integrering av grundskola - förskola - fritidshem som beslutades av Gotlands kommun för ca 10 år sedan skulle äntligen kunna få fullt genomslag. Den tid som idag åtgår för planering m.m. av verksamheten kostar egentligen ca 13 mkr, tid som idag tas ur den volymtimmeberäkning som har sin grund endast i den tid som barnet vistas på förskolan. Alltså måste förskollärarna "stjäla" tid från arbetet med barnen för att kunna planera verksamheten. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund yrkar att dessa kostnader inarbetas i kommunens (BUN:s) budget. Inger Seffers För Lärarförbundet Sverker Lanner För Lärarnas Riksförbund

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2002 06 19 Handlingar till Ärende 3 Inriktningsmål Innehåll Kommunstyrelsen 2002 06 10, 152 Sammanställning av tekniska nämndens förslag Miljö- och hälsoskyddsnämnden och tekniska nämnden har föreslagit förändringar. Se motivskrivelserna. Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring 26 93 18

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 152 Au 111 Inriktningsmål - Motivskrivelser - Ledningskontorets sammanställning av tekniska nämndens förslag Miljö- och hälsoskyddsnämnden och tekniska nämnden har i sina motivskrivelser till budget 2003 föreslagit ändring av sina inriktningsmål. (De ingår tillsammans med byggnadsnämnden i de mål som fastställs för området "Samhällsbyggnad"). Ledningskontoret har utgått ifrån att övriga nämnder inte föreslagit ändringar i inriktningsmålen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljö- och hälsoskyddsnämndens och tekniska nämndens förslag till ändring av inriktningsmålen fastställs. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Tekniska nämndens förslag till ändring av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt för perioden 2001-2002 ( 95/2002) Fastställda av kommunfullmäktige 2000-11-27. (Inriktningsmål för "Samhällsbyggnad", som avser verksamheter inom byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och tekniska nämnden.) Nuvarande lydelse Verksamhetsidé Föreslagen lydelse eller ändring Ingen ändring. Tekniska förvaltningen skall genomföra kommunens åtaganden vad gäller de tekniska verksamheterna. Det innebär att service mot kommuninnevånarna och kommunens förvaltningar skall ges inom områdena fastigheter, lokaler, gator och allmänna platser, trafik, kollektivtrafik, vatten och avlopp, renhållning samt hamnar. Verksamheten bedrivs utifrån kommunfullmäktiges uppdrag och i övrigt enligt gällande lagstiftning. Förvaltningsövergripande inriktningsmål Förvaltningen skall kännetecknas av effektivitet och service, och inom våra verksamhetsområden vara kompetent och konkurrenskraftig. Genom ett medvetet kvalitetsarbete skall all verksamhet kvalitetssäkras i lämplig omfattning. Förvaltningens verksamheter är en betydande del av kommunens miljöpåverkan. Miljöfrågor skall därför vara en naturlig del i alla beslutsunderlag. De handikappades möjligheter att ta del av och medverka i samhällets olika aktiviteter, är i stor utsträckning beroende av utformningen av förvaltningens lokaler, anläggningar och tjänster. Genom ett nära samarbete med berörda organisa-tioner skall tillgängligheten till samhällets tjänster säkerställas. Rubriken tas bort. Ingen ändring i övrigt. Förvaltningens medarbetare kännetecknas av helhetssyn, kvalitetstänkande, kompe-tens och ansvarstagande samt är stolta över förvaltningen. 1(7)

283 Arrendefastigheter 283 Arrendefastigheter Ingen ändring Långsiktig upplåtelse av mark där nyttjanderättshavaren uppfört eller planerar att uppföra byggnad eller anläggning. Kortsiktiga upplåtelser av den obebyggda markreserven. 284 Markreserv 284 Markreserv Förvaltning av mark som på sikt kan bli aktuell för exploatering liksom strategiska markinnehav. Mark som inte uppfyller villkoren eller är olönsam bör säljas. Mark som bedöms ej ha betydelse för framtida exploatering skall avvecklas. Oförändrad. Stryks Mark som ej bedöms ha betydelse för framtida exploatering skall avvecklas. (Redaktionell ändring) 285 Tomträtter 285 Tomträtter Tomträttsinnehavare skall erbjudas möjligheten att friköpa sin tomträtt till ett pris motsvarande 80% av det av kommunfullmäktige antagna tomtpriset. Tillhandahålla tomtmark för olika ändamål till en rimlig kostnadsnivå. Oförändrad. Stryks 29 Bad och rastplatser 29 Bad och rastplatser De av kommunen ägda badstränderna skall ha en standard som uppfyller marknadens krav. Medverka till att drift och underhåll av de icke kommunägda badstränderna successivt överförs till lokala aktörer. Där så kan ske ska ett kommunalt stöd kunna påräknas. Oförändrad. 32 Gatu- och väghållning 32 Gatu- och väghållning Gator och vägar ska hålla en trafikanpassad standard. Underhållet skall utföras så att anläggningarnas värde vidmakthålls. I enlighet med av kommunfullmäktige antagen handlingsplan för handikappade. Enskilda vägar som uppfyller vissa villkor kan erhålla kommunalt underhåll eller bidrag. Enskilda vägar som leder till av kommunen och länsstyrelsen särskilt utvalda platser av kulturhistoriskt värde eller till platser som av Medverka till att drift och underhåll av de icke kommunägda badstränderna successivt överförs till lokala aktörer. (Sista meningen stryks) Oförändrad. Av kommunfullmäktige antagen handlingsplan för handikappade skall tillämpas. (Ny lydelse) Oförändrad. Oförändrad. 3(7)

Ledning, stab, administrativa avdelningen 05 Gemensam verksamhet De gemensamma verksamheterna skall genom ledning, stöd och tjänster inom tekniska, administrativa och ekonomiska frågor stödja verksamheterna i deras måluppfyllelse ansvara för nämndadminsitrativa frågor samt ge information och service till all-mänhet, övriga kommunala verksamheter och andra berörda samhällssektorer. 05 Gemensam verksamhet Ingen ändring Hamnavdelningen 14 Hamnverksamhet 14 Hamnverksamhet Ingen ändring Hamnavdelningen skall genom behovsanpassad hamnservice skapa optimala förutsättningar för gods-, passagerar-, färjeoch kryssningstrafik på Gotland samt för fiskeoch småbåtstrafik. Arbeta för att hamnverksamheten i Visby säkerställs och utvecklas. Bevaka kryssnings-, RoRo-, och fraktmarknaden i Östersjön. Arbeta för en god miljösatsning i hamnarna och havsmiljön samt verka för hög säkerhet i hamnarna. Verka för en utökad aktivitet i hamnarna utanför Visby Trafikmässigt mindre hamnar bör på sikt utarrenderas eller överlåtas till klubbar, hamnföreningar o.s.v. Gatu- och markavdelningen 21 Exploateringsverksamhet 21 Exploateringsverksamhet Ingen ändring Tillgodose kommunens behov av mark för framtida exploateringar. Aktivt verka för att bostads- och industrifastigheter nybildas i de delar av kommunen där efterfrågan finns eller där det finns en allt ökande efterfrågan på bebyggbar mark. Med utgångspunkt från översiktsplaner samt efterfrågan på bebyggbar mark ska en femårig markreserv hållas. 2(7)

andra skäl utgör viktiga utflyktsmål för turistnäringen skall underhållas så att en trafikanpassad standard vidmakthålls. Där kommunen är huvudman eller övertagit underhållet för gator inom detaljplanelagda områden för permanentboende skall gatubelysning anläggas. Kommunens belysning på vägar som inte kan inordnas i ovanstående underhålls så länge den har en teknisk livslängd. Därefter skall om förutsättningar finns samverkan ske med kyrkan, föreningar eller dylikt på orten om ett eventuellt övertagande av belysningen innan den demonteras. Oförändrad. Kommunens belysning på vägar som inte kan inordnas i ovanstående underhålls så länge den har en teknisk livslängd. Därefter skall samråd ske med kyrkan, föreningar eller dylikt på orten om ett eventuellt övertagande av belysningen innan den demonteras. (Ny lydelse) 34 Offentlig service 34 Offentlig service Enligt antagna regler och principer upplåta allmän platsmark. 39 Trafiksäkerhet 39 Trafiksäkerhet I enlighet med av kommunfullmäktige antaget trafiksäkerhetsprogram. Oförändrad. Verka för god renhållning i naturen och god gatumiljö. (Ny). Av fullmäktige antaget trafiksäkerhetsprogram ska beaktas. (Ny lydelse) 40 Parkverksamhet 40 Parkverksamhet Ingen ändring Erbjuda allmänheten en god park- och naturmiljö. Underhållet skall ha en sådan standard så anläggningarnas värde vidmakthålls. Utveckla grönområden efter ekologiskt riktiga principer. Fastighetsavdelningen 22 Fastighetsförvaltning 22 Fastighetsförvaltning Att bibehålla fastighetsinnehavets reala värde och goda funktion. Att driva och underhålla lokaler och installationer till lägsta totalkostnad under byggnadens livscykel enligt gällande lagar och förordningar Att förvaltning och byggande sker med beaktande av antagna miljömål och övriga miljöhänsyn. Att på bästa sätt tillgodose förvaltningarnas lokalbehov samt optimera fastighets- Oförändrad. Att driva och underhålla lokaler och installationer till lägsta möjliga totalkostnad med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna under byggnadens livscykel. (Ny lydelse) Oförändrad. Oförändrad. 4(7)

nyttjandet. Att genom utnyttjande av i huvudsak kända material och beprövad teknik skapa en sund inomhusmiljö som motverkar uppkomst av ohälsa. Oförändrad. 25 Fastighetsservice 25 Fastighetsservice Ingen ändring Ge god fastighetsservice på konkurrenskraftiga villkor. 281 Semesterbyar/campingplatser 281 Semesterbyar/campingplatser Avveckla i första hand de anläggningar som är belägna utanför Visby genom försäljning och normalt upplåta marken med tomträtt. Verksamheten ska ge en positiv avkastning. Oförändrad Avveckla det kommunala engagemanget i semesterbyar/campingplatser genom försäljning och normalt upplåta marken med tomträtt. (Ny lydelse). 282 Hyresfastigheter 282 Hyresfastigheter Ingen ändring Se 22 Fastighetsförvaltning. Avveckla fastigheterna när marknadsläget så medger. Bygg- och projektavdelningen 23 Bygg och projektledning 23 Bygg och projektledning. Ingen ändring. Genomföra beställda projekt inom angiv-na produktionskostnadskalkyler och tids-ramar med beaktande av framtida drift-, underhållsoch ombyggnadskostnader. Bevaka utvecklingen på byggmarknaden så att ny teknik och nya material kan ut-nyttjas på ett ekonomiskt och miljömässigt tillfredsställande sätt. 27 Bostadspolitiska frågor 27 Bostadspolitiska frågor Ingen ändring Verksamheten skall med hög kompetens ge professionell rådgivning och service samt handlägga ärenden avseende bra boendemiljö för handikappade och fullfölja övriga bostadspolitiska beslut. Teknisk Service 24 Städservice 24 Städservice. Ingen ändring Tillhandahålla kunderna städservice med hög kvalitet till konkurrenskraftiga priser 5(7)

37-38 Teknisk service 37-38 Teknisk service. Ingen ändring Med hög kvalitet och konkurrenskraftiga priser tillhandahålla förnödenheter, mas-kiner och fordon. Utföra service, reparationer och skylttillverkning med rätt kvalitet och pris. Ha kompetens och resurser så att drift och underhåll av vägar, parker och vatten/ avloppsnät utföres med hög kvalitet och konkurrenskraftigt pris. Kollektivtrafikavdelningen 36 Kollektivtrafik 36 Kollektivtrafik I enlighet med av kommunfullmäktige antagen verksamhetsplan för kollektivtrafik. Verka för en samordning och utveckling av samhällsbetalda resor. Samreseutredningens intentioner för kollektivtrafik skall följas. (Ny lydelse) Oförändrad. Driftavdelningen 54 Vatten och avloppsverksamhet 54 Vatten och avloppsverksamhet Vatten med god kvalitet och i efterfrågad mängd skall anskaffas och distribueras på ett säkert och hygieniskt sätt till i första hand abonnenter inom av kommunfull-mäktige fastställda verksamhetsområden. För att tillgodose förväntade framtida vattenbehov skall kommunen bedriva långsiktig planering, skydda och säkra befintliga vattentäkter samt lokalisera möjliga vattentäkter. Avloppsvatten från i första hand abonnenter inom av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsområden skall omhändertas och renas. Oförändrad. För att tillgodose förväntade framtida vattenbehov bedriva långsiktig planering, skydda och säkra befintliga vattentäkter samt lokalisera möjliga vattentäkter. (Redaktionell ändring). Avloppsvatten från i första hand abonnenter inom av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsområden skall omhändertas och renas så mycket som möjligt med minsta miljöpåverkan på ett kostnadseffektivt sätt. (Ny lydelse). 56 Avfallshantering 56 Avfallshantering Avloppsanläggningarna skall uppfylla tillsynsmyndighetens utsläppskrav. (Ny) Avfallshantering skall bedrivas i enlighet med gällande renhållningslag och förordning samt kommunens renhållningsordning. Behovet av avfallsdeponi för Gotland skall tillgodoses Avfallshantering skall bedrivas i enlighet med gällande lagar, förordningar och kommunens renhållningsordning. (Ny lydelse) 6(7)

Verka för att avfallsplanens mål uppnås. (Ny) Utveckling inom återvinnings- och källsorteringsområdet skall bevakas och tillvaratas Återvinningsmaterial och restavfall skall avsättas resp slutbehandlas på bästa sätt med avseende på resursbesparing, ekonomi och miljövård. Verka för att den totala avfallsmängden på sikt skall minska. Oförändrad. Stryks. Stryks. Kundernas behov av information skall tillgodoses så att målen för Gotlands avfallshantering kan uppnås. (Ny) 7(7)

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2002 06 19 Handlingar till Ärende 4 Förändringar inom räddningstjänsten; räddningstjänstplan Innehåll Kommunstyrelsens förslag 2002 05 23, 118 Räddningstjänsten 2002 05 13

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 05 23 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002 05 14 Ks 118 Au 89 Förändringar inom räddningstjänsten; räddningstjänstplan KS2002/0209-01 - Räddningstjänsten 2002-05-13 För att anpassa räddningstjänstens organisation till de för verksamheten angivna ekonomiska ramarna har räddningschefen föreslagit följande förändringar av räddningskårens organisation fr.o.m. 1 juli 2002 och åtföljande ändring av räddningstjänstplanen: deltidskårerna i Fårösund respektive Visby minskas med två personer och räddningsvärnen i Dalhem och Garda läggs ner. Totalt skulle kostnaderna minska med 1,4 mnkr per år och således minska med 700 000 kr innevarande år. 400 000 kr avsåg helårseffekt för de två räddningsvärnen. Räddningschefen Jan Bejrum föredrog ärendet och upplyste att förhandlingar enligt MBL 11 ägt rum. Han framhöll också att de i räddningstjänstplanen angivna insatstiderna inte påverkades. Yrkande: Jan Lundgren (s) yrkade, med instämmande av Brittis Benzler (v) att räddningsvärnen i Dalhem och Garda inte skulle läggas ner men tillstyrkte förslaget i övrigt. Ordföranden ställde proposition på Jan Lundgrens yrkande och förklarade sig anse att kommunstyrelsen bifallit det. Kommunstyrelsens beslut I stället för den uteblivna besparingen 2002 på räddningstjänsten ska ledningskontoret minska kostnaderna innevarande år med 200 000 kr. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Deltidskårerna i Fårösund och Visby minskas med av räddningschefen föreslagna två befattningar vardera fr.o.m. 1 juli 2002.

2002-05-13 Räddningstjänsten Kommunstyrelsen Revidering av Gotlands kommuns räddningstjänstplan Kommunfullmäktige antog i juni 1997 den nu gällande räddningstjänstplanen för kommunen. I planen klargörs hur räddningstjänsten skall vara organiserad och vilken beredskap som skall finnas för att avvärja eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Räddningstjänstens organisation har genom åren utretts ett antal gånger. Senast av konsultfirman NIRAK 2000-08-28. Nedanstående tabell klargör nuvarande brandstationers lokalisering och förslag till förändringar samt den kostnadsreducering som uppnås. Tabellen ansluter sig i princip till NIRAKS utredningsförslag. Tillkommit har förslaget om reducering av deltidskåren i Visby. Brandstation Förändring till Kostnadsred. Visby deltid 1+3 0+2 0,5 mkr Dalhems värn läggs ner 0,2 mkr Gardas värn läggs ner 0,2 mkr Fårösund deltid 1+4 1+2 0,5 mkr Totalt 1,4 mkr Detta innebär en reducering av kostnaderna för år 2002 om 0,7 miljoner kronor. För att anpassa räddningstjänstens verksamhet till den tilldelade ekonomiska ramen krävs att ovanstående förändringar genomförs. Räddningstjänsten föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa den förändrade räddningstjänstplanen att gälla från 2002.07.01 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Jan Bejrum Räddningschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Katrinelund 621 81 VISBY Visby 0498-26 90 00 (växel) 0498-28 47 18

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2002 06 19 Handlingar till Ärende 5 Avgifter i förskola Innehåll Kommunstyrelsen 2002 06 10, 158 Barn- och utbildningsnämnden 2002 05 22, 51 Bakgrundsmaterial: Kommunfullmäktige 2001 11 26, 167 Barn- och utbildningsnämndens avgifts- och inskrivningsregler Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring 26 93 18

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 158 Au 120 Avgifter i förskolan KS 2002/0238-88 - Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22, 51 Barn- och utbildningsnämnden har föreslagit kommunfullmäktige att fastställa den (högsta) avgift som ska erläggas för 4-5 åringar i förskolan innebärande att avgiftsbefrielsen ska omfatta 3/8 av maxtaxan. Nämnden har vidare föreslagit ändringar i reglerna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (se nedan). HÖGSTA AVGIFT I FÖRSKOLEVERKSAMHET FASTSTÄLLD AVGIFT FÖRSLAG 4-5 ÅRINGAR SEPT-MAJ (vid 3/8 reducering) högst Barn 1 3 % av inkomsten - dock högst 1 140 kr/mån 712 kr/mån Barn 2 2 % av inkomsten - dock högst 760 kr/mån 475 kr/mån Barn 3 1 % av inkomsten - dock högst 380 kr/mån 238 kr/mån Barn 4 Ingen avgift - - Den högsta avgiften i resp verksamhetsform skall betalas för det yngsta barnet i resp hushåll ÄNDRING OCH KOMPLETTERING AV AVGIFTSREGLERNA Barn- och utbildningsnämnden har vidare föreslagit att reglerna ska ändras enligt följande (innebärande att kommunfullmäktige ändrar den lydelse som vidtogs när reglerna fastställdes 26 november 2001, 167): För 4-5 åringar i allmän förskola, för 6-åringar i förskoleklass samt barn i behov av särskilt stöd i förskolan får avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. (Anm. 1. Förslaget innebär att den med fet stil markerade texten - som slopades när reglerna fastställdes - ska ingå. Anm 2. Reglerna om "Reducering avgift - avgiftsfri placering återfinns i a v g i f t s r e g l e r n a ). Reglerna föreslås också kompletteras med texten: "Avgiftsfriheten gäller alla 4-5 åringar, från höstterminen det år de fyller 4 år, oavsett om de har placering i allmän förskola eller ej". Forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 158 forts AVGIFTSGRUNDANDE INKOMST. Enligt gällande avgiftsregler avses med avgiftsgrundande inkomst "lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) under bidragsåret". Eva Nypelius (c) föreslår att "Underhållsbidrag/underhållsstöd" och "Studiepenning" ska utgå ur den uppräkning av olika inkomstslag som ingår i avgiftsreglerna. Yrkande: Brittis Benzler (v) yrkade att bestämmelsen om avgiftsfrihet i stället utvidgas och därmed få följande lydelse: "För 4-5 åringar i allmän förskola, för 6- åringar i förskoleklass samt barn i behov av särskilt stöd i förskolan och på fritidshem får avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året". Proposition: Ordföranden ställde proposition på Brittis Benzlers förslag till lydelse och barnoch utbildningsnämndens förslag, som arbetsutskottet tillstyrkt, och förklarade sig anse att Brittis Benzlers yrkande avslagits. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Avgiftsbefrielsen för den allmänna förskolan för 4-5 åringar ska omfatta 3/8 av maxtaxan under tiden 1 september t.o.m. 31 maj (motsvarande terminstid 9 månader per år). Bestämmelsen gäller fr.o.m. 1 januari 2003. Barn- och utbildningsnämndens förslag till ändringar i avgiftsreglerna för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bifalls. Bestämmelsen gäller fr.o.m. 1 juli 2002. "Studiepenning" och "Underhållsbidrag/underhållsstöd" ska utgå ur den uppräkning av olika inkomstslag som ingår i avgiftsreglerna. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22 BUN 51 Taxekonstruktion inom förskoleverksamheten BUN beslöt vid sammanträdet 2002-04-24 att ge förvaltningen i uppdrag att till BUNs sammanträde 2002-05-22 bl a redovisa förslag till taxa för förskoleverksamheten med anledning av den allmänna förskolan. Förvaltningen hade förslagit att avgiftsbefrielsen bestäms till att omfatta 3/8 av maxtaxan, dvs följande belopp (avgift per barn och månad): Högsta avgift i FÖRSKOLEVERKSAMHET Vid 3/8 reducering, högst: Barn 1 3 % av inkomsten - dock högst 1 140 kr/mån 712 kr/mån Barn 2 2 % av inkomsten - dock högst 760 kr/mån 475 kr/mån Barn 3 1 % av inkomsten - dock högst 380 kr/mån 238 kr/mån Barn 4 Ingen avgift - - Den högsta avgiften i resp verksamhetsform skall betalas för det yngsta barnet i resp hushåll BUNs ordförande föreslog att BUN anhåller att kommunfullmäktige fastställer följande principer beträffande taxan för förskoleverksamheten: 1. Avgiftsbefrielsen för den allmänna förskolan för 4-5-åringar skall omfatta 3/8 av maxtaxan under tiden 1 september t o m 31 maj maj (motsvarande terminstid, 9 mån/år). 2. Texten i Inskrivningsreglerna under rubriken Reducering av avgift-avgiftsfri placering ges följande lydelse i enlighet med skollagen: För 4-5 åringar i allmän förskola, för 6- åringar i förskoleklass samt barn i behov av särskilt stöd i förskola får avgift tas ut endast till den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. 3. Avgiftsfriheten gäller även 4-5-åringar placerade i familjdaghem från höstterminen det år de fyller 4 år. (forts) 1 (2)

GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22 BUN 51 Taxekonstruktion inom förskoleverksamheten (forts) Ledamoten Eric Martell yrkade avslag beträffande tillägget enligt punkt 3 i ovanstående förslag. Sedan votering begärts godkändes följande voteringsproposition: Den som vill stödja förslaget till tillägg enligt punkt 3 ovan röstar ja, den som vill stödja Eric Martells yrkande röstar nej. 6 ledamöter röstade ja, 4 ledamöter röstade nej. Följande ledamöter röstade ja: Kjell Kuylenstierna, Gösta Hjort, Jan Lindell, Bo Lindström, Bo Frense samt Eva Nypelius. Följande ledamöter röstade nej: Eric Martell, Barbro Ekström-Klang, Ylva Simander samt Ann-Christin Munter. BUN hade sålunda beslutat föreslå kommunfullmäktige att texten i Inskrivningsreglerna under rubriken Reducering av avgift-avgiftsfri placering ges följande tillägg: Avgiftsfriheten gäller alla 4-5 åringar, från höstterminen det år de fyller 4 år, oavsett om de har placering i allmän förskola eller ej. Barn- och utbildningsnämndens beslut BUN hemställer att kommunfullmäktige fastställer följande principer beträffande taxan för förskoleverksamheten: 1. Avgiftsbefrielsen för den allmänna förskolan för 4-5-åringar skall omfatta 3/8 av maxtaxan under tiden 1 september t o m 31 maj. 2. Texten i Inskrivningsreglerna under rubriken Reducering av avgift-avgiftsfri placering ges följande lydelse i enlighet med skollagen: För 4-5 åringar i allmän förskola, för 6- åringar i förskoleklass samt barn i behov av särskilt stöd i förskola får avgift tas ut endast till den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. 3. Avgiftsfriheten gäller även 4-5-åringar placerade i familjedaghem från höstterminen det år de fyller 4 år. 2 (2)

Avgiftsregler för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Avgift för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg uttages enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Kf 2002 Maxtaxa gäller för hushåll. Med hushåll avses ensamstående och makar. Med makar skall jämställas man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och 1. har eller har haft gemensamt barn eller 2. är folkbokförda på samma adress. Med makar skall också jämställas personer som lever tillsammans i ett homosexuellt förhållande och är folkbokförda på samma adress. Avgift per månad och barn, 2002-01-01 Högsta avgiften i FÖRSKOLEVERKSAMHET Barn 1 3% av inkomsten - dock högst 1 140:-/mån Barn 2 2% av inkomsten - dock högst 760:-/mån Barn 3 1% av inkomsten - dock högst 380:-/mån Barn 4 ingen avgift Högsta avgiften i SKOLBARNSOMSORG Barn 1 2% av inkomsten - dock högst 760:-/mån Barn 2 1% av inkomsten - dock högst 380:-/mån Barn 3 1% av inkomsten - dock högst 380:-/mån Barn 4 ingen avgift Den högsta avgiften i respektive verksamhetsform skall betalas för det yngsta barnet i respektive hushåll. Fastställelse av avgift Fast avgift gäller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Avgiften debiteras tolv månader per år. Inga reduceringar medges vid barns tillfälliga frånvaro p g a sjukdom, övriga ledigheter etc. Enskild verksamhet får ej ta ut en högre avgift än vad som Kommunfullmäktige beslutat. Bestämmelserna om avgift regleras i skollagen kap 2 a. samt i utfärdad förordning för kommuner som tillämpar maxtaxa. Avgiftsgrundande inkomst Med avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) under bidragsåret: Lön och andra ersättningar i anslutning till anställning Familjehemsföräldrars arvodesersättning Pension (ej barnpension) Livränta (vissa undantag finns) Föräldrapenning Vårdbidrag för barn till den del det utgör arvode (ersättning för merutgifter skall inte tas med) Sjukbidrag Sjukpenning Underhållsbidrag/underhållsstöd Studiepenning Arbetslöshetsersättning Kontant arbetsmarknadsstöd Utbildningsbidrag avseende arbetsmarknadsutbildning Familjebidrag i form av familjepenning Dagpenning vid repetitionsutbildning för värnpliktiga m m För familjehemsplacerade barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall avgiftsgrundande inkomst utgöras enbart av familjehemsersättning, dvs.enbart arvodesdelen. Beträffande egna företagare och andra för vilka det föreligger svårigheter att beräkna årsinkomst skall den inkomst som anmälts till försäkringskassan vara vägledande, alternativt vid behov kontrolleras hos Skattemyndigheten.

Avdrag från inkomsten Från den avgiftsgrundande inkomsten medges avdrag för underhållsbidrag. Avdrag beviljas under förutsättning att det kan styrkas att underhållsbidrag erlägges. Fördelad avgift vid gemensam vårdnad/umgängesrätt För föräldrar som efter separation har flyttat isär, men som har gemensam vårdnad alternativt umgängesrätt till barnet, fastställs avgiften utifrån den förälders hushåll där barnet är folkbokförd. Om båda föräldrarna inkommer med en gemensamt undertecknad begäran kan avgiften fastställas för var och en av föräldrarna, beräknat utifrån vardera hushålls avgiftsgrundande inkomst och barnets vistelsetid där. Reducering av avgift avgiftsfri placering För 4-5 åringar i allmän förskola, för 6 åringar i förskoleklass samt barn i behov av särskilt stöd i förskolan får avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Avgiftsfrihet för 4-5 åringar i förskola och för 6 åringar i förskoleklass omfattas av skolans indelning i terminer. Bestämmelserna regleras i skollagen kap 2 a, 8 a, 9 och 10, samt kap 2 b. OBS: Allmän förskola träder i kraft från och med 2003-01-01 i enlighet med Skollagen kap 2 a, 8 a. Inkomstuppgifter och schema Inkomstanmälan samt schema skall lämnas i samband med skriftligt accepterande av erbjuden plats. Har inte inkomstuppgift lämnats debiteras efter högsta avgift. Avgifterna omräknas vid ändrade inkomster och räkningsmottagaren skall därför vid förändrad inkomst lämna ny inkomstuppgift vid varaktighet som överstiger en månad. Ändrade levnadsvillkor som påverkar avgiften skall anmälas till respektive handläggare. Anmälan skall avges på heder och samvete. Vid förändring av inkomsten tillämpas den nya avgiften från och med nästföljande månad. Byte av schema som medför varaktigt förändrade placeringstider, minst 14 dagar skall meddelas minst 14 dagar i förväg. Uppsägning av plats Föräldrar som inte önskar utnyttja barnets placering i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall skriftligt säga upp platsen minst 30 dagar i förväg. Plats som inte sagts upp debiteras med gällande månadsavgift. Barn som anvisats plats kan mista sin plats med en uppsägningstid av 45 dagar i följande fall: fastställd avgift inte betalats placering utnyttjas inte på sådant sätt som är överrenskommet, frånvaro från placeringen mer än 14 dagar i följd utan anmälan. Avgiftsskyldighet kvarstår under uppsägningstiden. Kravåtgärder som lagsökning och utmätning fullföljs oberoende av eventuell avstängning från plats. För sen betalning Avgiften skall betalas senast den 30:e i samma månad som platsen nyttjats. Om inte betalning sker inom den tid som anges på räkningen debiteras dröjsmålsränta i enlighet med riktlinjer för fakturering och inkasso. Beslut i enlighet med fastställt reglemente Barn och utbildningsnämnden tolkar taxan och beslutar om kompletterande tillämpningsregler när så erfordras. Beslut i enskilda ärenden samt nedsättning av eller befrielse från avgift delegeras av nämnden i enlighet med fastställt reglemente. Barn och utbildningsförvaltningen kommer därutöver regelmässigt att begära nya inkomstuppgifter och scheman vid minst två tillfällen under året eller vid särskilt behov därav. Barn- och utbildningsdistrikt Nord-Östra Gotland Box 6, 620 30 SLITE Tfn 20 45 00. Barn- och utbildningsdistrikt Visby 621 82 VISBY Tfn 26 33 93 Vid förfrågan vänd dig till din handläggare/assistent eller rektor/förskolechef. Barn- och utbildningsdistrikt Klinte/Sudret Storgatan 58 620 12 HEMSE Tfn 20 46 00. Produktion: Ulf Nygren, Utvecklingsavdelningen/BUF, nov 2001

Inskrivningsregler för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2002 Förklaringar Placeringsformer Allmänna regler Uppsägning av plats Öppen verksamhet Ansökan Placering Resor för barn i behov av särskilt stöd Placering av barn i behov av särskilt stöd Verksamhetsformer Förskoleverksamhet är förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barn i åldern 4-5 år erbjuds avgiftsfri förskola allmän förskola från höstterminen det år de fyller fyra år som omfattar minst 525 timmar om året. Allmän förskola träder i kraft från och med 2003-01-01 och anordnas integrerad i sedvanlig förskola. Öppen förskola är en verksamhet för barn där föräldrar deltar i verksamheten. Förskoleklass anvisas barn från och med höstterminen det år då barnet fyller 6 år. Skolbarnsomsorg är fritidshem och familjefritidshem. För barn mellan 10-12 år kan verksamhet även bedrivas som öppen fritidshemsverksamhet. Placeringsformer Förskola avser barn i förskoleåldern 1-5 år. Allmän förskola är en del av förskolan och erbjuds alla barn i åldern 4-5 år. Familjedaghem avser barn i åldern 1-5 år. Förskoleklass anvisas barn från och med det år barnet fyller 6 år. Fritidshem avser barn i förskoleklass och skola i åldern 6-12 år. Familjefritidshem omfattar barn i åldern 6-12 år. Öppen verksamhet (ej inskrivna barn) Öppen förskola kan i vissa fall erbjudas barn med föräldrar i åldern 1-5 år. Öppen fritidsverksamhet kan i vissa fall anordnas för barn i åldern 10-12 år. Allmänna regler Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattar barn i åldern 1-12 år, vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, har fackliga eller politiska uppdrag, samt barn som enligt skollagen kap 2 a, 3 och 9, på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Barn i förskoleverksamhet vars föräldrar är arbetslösa eller är barnlediga skall erbjudas förskoleverksamhet under minst 3 timmar dagen alternativt 15 timmar i veckan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg omfattar alla barn bosatta i Sverige som stadigvarande vistas i Gotlands kommun och är i behov av verksamhet under minst 1 månad per tillfälle. Barn till säsongsanställda föräldrar och föräldrar med tillfälligt behov av hjälp med förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg erbjuds möjlighet till tillfällig placering omfattande en tid av minst 1 månad per tillfälle. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg regleras i skollagen kap 2 a. och förskoleklass i kap 2 b. Schema Schemat skall ange barnets vistelsetider. Placeringstiden fastställs i varje enskilt fall med utgångspunkt från föräldrarnas arbetstid, studerandetid, tid för fackliga och politiska uppdrag, tid för barnets vistelse, samt skälig tid för lämning och hämtning av barnet. Vid föräldrars arbetslöshet och vid föräldraledighet har barnet rätt till plats i förskoleverksamhet enligt överrenskommen tid, minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Ansökan Ansökan om plats/byte av plats görs skriftligt på särskild blankett i god tid före önskat placeringsdatum. På ansökningsblanketten skall arbetsgivare eller utbildningsanstalt, fast adress, önskad

placeringstid, datum för önskad placering samt de tider som skall ligga till grund för beslut om placering anges. Ansökan för barn i behov av särskilt stöd enligt skollagen kap 2 a, 3 och 9 görs på särskild plats i ansökningsblanketten. Placering Plats skall erbjudas på önskat placeringsdatum. Om detta inte är möjligt skall plats erbjudas senast 4 månader efter det att ansökan om plats inkommit till handläggaren. Om förälder riskerar att avstå från erbjudande om arbete eller utbildning skall behov av plats särskilt beaktas. Handläggaren lämnar skriftligt erbjudande om plats. Föräldrarna lämnar därefter skriftligt svar om platsen accepteras eller inte. Det skriftliga svaret skall ha inkommit senast det datum som anges på erbjudandet om plats. Om erbjuden plats inte tagits i anspråk senast inom 14 dagar återtas erbjudandet. Placeringen påbörjas vid överenskommen tid. Inskolningstidens längd bestäms i varje enskilt fall av inskolningsansvarig personal i samverkan med förälder. Uppsägning av plats Uppsägning av plats sker skriftligt. Uppsägningstiden är 30 dagar räknat från det datum uppsägningen inkommit till handläggaren. Om inte avgifts och inskrivningsreglerna uppfylls kommer platsen att sägas upp med en uppsägningstid av 45 dagar. Vid frånvaro mer än 14 dagar i följd utan att meddelande har lämnats sägs platsen upp med en uppsägningstid av 45 dagar. Resor för barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd skall medges fria resor till och från förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg efter prövning av rektor/förskolechef beträffande behov, färdväg och ressätt. Placeringen gäller från och med det att föräldrarna tillsammans med det skriftliga accepterandet, lämnat inkomstuppgifter och det schema som skall ligga till grund för beslut om barnets placeringstid. I samband med verksamhetens årsplanering/barnets placering görs en överrenskommelse med föräldrarna utifrån de dagar som är planerade för arbetslagets fortbildning. Information lämnas i god tid inför eventuell stängning eller sammanslagning av verksamheten under semesterperioden. Om särskilt behov föreligger kan annan tillfällig plats erbjudas barnet. Ändring av barnets vistelsetid som omfattar minst 14 dagar skall meddelas skriftligt minst 14 dagar i förväg. Placeringstiden för barn i åldern 4-5 år allmän förskola- erhåller den avgiftsfria placeringstiden inom ram för förskoleklassens/skolans indelning i terminer. Barn- och utbildningsdistrikt Nord-Östra Gotland Box 6, 620 30 SLITE Tfn 20 45 00 Barn- och utbildningsdistrikt Visby 621 82 VISBY Tfn 26 33 93 Placering av barn i behov av särskilt stöd enligt skollagen kap 2 a, 3 och 9. Kriterierna: Fysiska skäl t ex. rörelsehindrade barn hörselskadade barn synskadade barn barn med fysiska talsvårigheter Psykiska skäl t ex. barn med särskilda omsorger barn som erhåller behandling, ex vid BUP Andra skäl t ex. barn vars familj är i svår krissituation, har sociala eller psykiska problem eller vars föräldrar är fysiskt eller psykiskt handikappade barn med försenad tal- och språkutveckling invandrar- och flyktingbarn Vid förfrågan vänd dig till din handläggare/assistent eller rektor/förskolechef Barn- och utbildningsdistrikt Klinte/Sudret Storgatan 58 620 12 HEMSE Tfn 20 46 00 Produktion: Ulf Nygren, Utvecklingsavdelningen/BUF, okt 2001

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2001 11 26 Kf 167 Avgifter inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (maxtaxa) KS 2001/0215-88 - Kommunfullmäktige 2001-06-11, 70 - Barn- och utbildningsnämnden 2001-09-19 - Ledningskontoret 2001-10-29 - Sv kommunförbundet cirkulär 2001:16 - Kommunstyrelsen 2001-10-30, 281 Barn- och utbildningsnämnden har framlagt förslag till avgift för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg med anledning av kommunfullmäktiges beslut att införa maxtaxa fr.o.m. 1 januari 2002. Statsbidrag lämnas under förutsättning att avgift uttas enligt förordning om (2001:160) statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg. Barn- och utbildningsnämndens förslag överrenstämde med dessa beloppsgränser. Kommunstyrelsen har tillstyrkt förslaget Anföranden: Anföranden hölls av Sonia Landin (s) och Carina Flodman-Andersson (v). Yrkanden: Eva Nypelius (c) yrkade att barnoch utbildningsnämndens förslag till regelsystem och avgifter första stycket under avsnittet "Reducering av avgift - avgiftsfri placering" skulle ha följande lydelse: För 4-5 åringar i allmän förskola, för 6-åringar i förskoleklass samt barn i behov av särskilt stöd (i förskolan) får avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. A n m : Den inom parentes intagna texten skulle slopas. Claes-Göran Nilsson (s) yrkade att det inledande avsnittet om avgiftens storlek skulle kompletteras för att det tydligare skulle framgå vilken avgift som skulle erläggas av familjer med flera barn. Han yrkade också att förslaget skulle undergå viss redaktionell överarbetning. Ordföranden ställde proposition på kommunstyrelsens förslag och Eva Nypelius' yrkande och förklarade sig anse att kommunfullmäktige bifallit Eva Nypelius' yrkande. Ordföranden ställde sedan proposition på Claes-Göran Nilssons yrkande och förklarade sig anse att kommunfullmäktige bifallit det. Forts

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2001 11 26 Kf 167 forts Kommunfullmäktiges beslut Med den förändrade lydelsen av reglerna för reducering av avgift m.m. fastställs barnoch utbildningsnämndens förslag till avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg att gälla fr.o.m. 1 januari 2002. Barn- och utbildningsnämnden ska göra redaktionell överarbetning av regelverket. Expedieras: Barn- och utbildningsnämnden

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2002 06 19 Handlingar till Ärende 6 Avgifter kulturskolan Innehåll Kommunstyrelsen 2002 06 10, 157 Barn- och utbildningsnämnden 2002 05 23, 49 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring 26 93 18

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 157 Au 119 Avgifter i Kulturskolan KS 2002/0233-66 - Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22, 49 Barn- och utbildningsnämnden har framlagt förslag till ändrade avgifter i Kulturskolan att gälla fr.o.m. 1 juli 2002. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Barn- och utbildningsnämndens förslag till ändrade avgifter i Kulturskolan fastställs att gälla fr.o.m. 1 juli 2002. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22 BUN 49 Ändrad taxa och inriktning vid Kulturskolan Barn- och utbildningsnämnden hade vid sammanträdet 2002-03-27 (BUN 02/18) givit Kulturskolan i uppdrag att se över ambitionsnivån avseende Kulturskolan i syfte att begränsa utbudet till att omfatta endast dans- och musikundervisning. se över och lämna förslag till reviderad taxa för Kulturskolans olika verksamheter. Rektor Winni Löfquist redovisade förslag till ändrad taxa enligt följande: Undervisning Undervisningsform Nuvarande taxa. Avgift per termin Förslag till ny taxa. Avgift per termin Anm. Kursdeltagare som deltagit vid tre kurstillfällen betalar alltid full avgift. Barndans/barnkör Projekt 10 ggr 300 kr 400 kr Ämneskurs Allmän inriktning 3-4 elever, 40 min 600 kr 600 kr 2 elever, 30 min 600 kr 600 kr enskilt, 20 min 600 kr 600 kr piano enskilt, 20 min 650 kr 600 kr Särskild inriktning enskilt, 30 min 700 kr 900 kr piano enskilt, 30 min 750 kr 900 kr enskilt, 40 min 800 kr 1 200 kr piano enskilt, 40 min 850 kr 1 200 kr Suzuki, 40 min/v 850 kr 900 kr ", vuxenelev 750 kr 1 000 kr Dans, = ämne 500 kr 600 kr Fördjupningskurser, teori m m Grupp, 40 min 300 400 kr Ensemble, kör, orkester Elev som deltar i ämneskurs 0 kr 0 kr Elev som inte deltar i ämneskurs 200 kr 400 kr Projekt 300 kr 400 kr Instrumenthyra 300 kr 400 kr Barn- och utbildningsnämndens beslut Se nästa sida, forts. 1 (2)

GOTLANDS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 2002-05-22 BUN 49 Ändrad taxa och inriktning vid Kulturskolan (forts) Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. BUN hemställer att kommunfullmäktige fastställer ny taxa vid Kulturskolan från 2002-07-01 enligt förslag. 2. Förvaltningen ges i uppdrag att redovisa konsekvensbeskrivning vid bibehållen ambition vid Kulturskolan resp vid minskat utbud till den ursprungliga inriktningen musik och dans. 3. Förvaltningen ges i uppdrag att vid BUNs sammanträde 2002-08-28 redovisa möjligheterna till alternativa finansieringsformer inom Kulturskolan 2 (2)

Kommunfullmäktige Sammanträdesdag 2002 06 19 Handlingar till Ärende 7 Avgifter inom kultur- och fritidsnämnden Innehåll Kommunstyrelsen 2002 06 10, 156 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott 2002 05 03, 82 Föreslagen taxa Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring 26 93 18

GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2002 06 10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2002-05-29--31 och 06-05 Ks 156 Au 118 Avgifter inom kultur- och fritidsförvaltningen KS 2002/0212-70 - Kultur- och fritidsnämnden 2002-05-03, 82 (2002-04-17, 55) Kultur- och fritidsnämnden har framlagt förslag till nya avgifter inom dess verksamhetsområde fr.o.m. 1 juli 2002. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämndens förslag till avgifter fastställs att gälla fr.o.m. 1 juli 2002. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

GOTLANDS KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott 2002-05-03 Au 82 Avgifter inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde Kultur och fritidsnämnden beslöt under 55, att som ett led i det erhållna besparingsuppdraget, ge arbetsutskottet uppdrag att utarbeta och till kommunstyrelsen avge förslag till höjning av avgifterna inom nämndens verksamhetsområde. Ändringen bör, för att ge bästa effekt redan 2002, gälla från 2002-07-01. Kultur- och fritidsförvaltningen redovisade förslag i ärendet där utöver baden även i stort samtliga övriga lokalhyror, som inte justerat på flera år, föreslås höjas med ca 10 %. Arbetsutskottets beslut Förslaget överlämnas till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige.

KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGENS AVGIFTSLISTA GILTIG FR O M 2002-07-01--TILLS VIDARE