Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1
Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING 1970 90 OCH UTBILDNINGSNIVÅ 2010I ÖREBRO LÄNS KOMMUNER (CIRKLARNAS STORLEK PROPOTIONELLA MOT ANTAL INVÅNARE 2010) 25% 20% Örebro UTBILDNINGSNIVÅ Karlskoga 15% 10% Lindesberg Nora Kumla Hällefors Hallsberg Askersund Laxå Ljusnarsberg 5% Degerfors 0% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Gula cirklar = Örebros LA (2008) Blå cirklar = Karlskogas LA (2008) Röd cirkel = Hällefors LA (2008) BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING 1990 2010 OCH UTBILDNINGSNIVÅ 2010 I ÖREBRO LÄNS KOMMUNER (CIRKLARNAS STORLEK PROPOTIONELLA MOT ANTAL INVÅNARE 2010) 25% 20% Örebro UTBILDNINGSNIVÅ Laxå Ljusnarsberg Hällefors 15% Nora Karlskoga Lindesberg 10% Askersund Hallsberg Degersfors 5% Kumla 0% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Gula cirklar = Örebros LA (2008) Blå cirklar = Karlskogas LA (2008) Röd cirkel = Hällefors LA (2008) BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
Befolknings respektive sysselsättningsförändring per kommun år 1990 2010 (befolkning) respektive 1990 2009 (sysselsättning). 10% Örebro 0% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 20% 30% Hallsberg 10% Askersund Kumla SYSSELSÄTTNINGS FÖRÄNDRING Karlskoga Hällefors 20% Lindesberg 30% Nora Ljusnarsberg Degerfors Laxå 40% 50% Gula cirklar = Örebros LA (2008) Blå cirklar = Karlskogas LA (2008) Röd cirkel = Hällefors LA (2008) BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING
Stora och täta regioner växer snabbare än små I stort sett växer inga kommuner i regioner under 100 tusen invånare
Globalisering påskyndar den internationella arbetsfördelningen!
Kortare produktlivscykler Källa: Bonnier utbildning
Andel av befolkningen 20 65 år i Örebro län med minst tre års eftergymnasiala studier efter ålder år 2000 och 2010. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år År 2000 År 2010 Källa: SCB
Andel av befolkningen 16 74 år med minst tre års eftergymnasiala studier per län år 2010 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: SCB
Andel sysselsatta med högre utbildning fördelade efter kommun år 2009 24% har högre utbildning i Örebro 10% i Laxå och Askersund 25,0 20,0 15,0 (%) 10,0 5,0 - Örebro Lind ndesberg Karlskoga Ludvika Lekeberg Nora Kumla Hallsberg Storfors Hällefors Ljusn narsberg Degerfors Smedje jebacken Ask skersund Laxå Kommun 11
Förändring i antalet sysselsatta med högre utb. fördelade efter kön 1997 2009 riket och Örebro län 140 120 100 Pro ocent 80 60 40 20 0 Män Kvinnor Män Kvinnor Riket Örebro län 12
Förändring i antalet sysselsatta med högre utb. fördelade efter födelseland 1997 2009 riket och Örebro län Proc cent 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Sverige Övrigt Sverige Övrigt Riket Örebro län 13
Andel sysselsatta med högre utbildning i Örebro län och riket som är födda i Sverige respektive utomlandsår 2009. 30 25 20 15 10 5 0 Riket Örebro län Sverige Utomlands
Andelen 30 45 åringar med en minst treårig eftergymnasial teknisk utbildning och antal invånare per FA region (lokal arbetsmarknad) år 2010. 12,0% R² = 0,6907 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Ludvika FA Karlskoga FA Örebro FA 20% 2,0% Hällefors FA 0,0% 1000 10000 100000 1000000 10000000 Antal invånare (logaritmisk skala)
Andelen 30 45 åringar med en minst treårig eftergymnasial pedagogisk utbildning och antal invånare per FA region år 2010. 8,0% R² = 0,0365 7,0% 6,0% Örebro FA Hällefors FA 5,0% Ludvika FA 40% 4,0% Karlskoga FA 3,0% 2,0% 1000 10000 100000 1000000 10000000
Sysselsatta i Örebro län fördelade efter yrkesområden (SSYK1) år 2009 25,0 20,0 0 15,0 10,0 5,0-17 Service-, omsorgs- och försäljning gsarbete Teoretisk specialistko kompetens Kortare högskoleutbildnin ning eller motsvarande kunskaper Proc ocess- och maskinoperatö atörsarbete, transportarbe bete m.m. Byggverksamhet och tillv illverkning Kontors- och kundservice icearbete Ej krav på särskild yrkesu utbildning Okänd Ledning ngsarbete Jordbruk uk, trädgård, skogsbruk och fiske Yrke %
Förändring i antalet sysselsatta i Örebro län fördelade efter yrkesområden Yrkesområde (SSYK1) 2004-2007 Ledningsarbete 4,9 Teoretisk specialistkompetens 76 7,6 Kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper 3,7 Kontors- och kundservicearbete - 3,1 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 48 4,8 Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 37,3 Byggverksamhet och tillverkning 4,1 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. - 1,9 Ej krav på särskild yrkesutbildning 0,6 18
Antalet sysselsatta i Örebro län, 2004 2009, med specialistkompetens (från SCB:s yrkesstatistik) ökar med 8 procent, med högre utbildning (från SCB:s utbildningsstatistik) ökar med 24 procent. Varför är det så stor skillnad mellan de båda siffrorna? Det kan finnas flera förklaringar : att yrkesstatistiken inte fångar till fullo en fortgående akademisering av vissa yrken dvs. sysselsatta med lägre utbildning ersätts med sysselsatta med högre utbildning successivt vid pensionsavgångar o.dyl. att den mycket kraftiga expansionen av det högre utbildningssystemet lett till ett kompetensöverskott dvs. att det finns ett antal sysselsatta som inte har ett yrke som svarar mot deras formella kompetens. 19
Förändring av antal anställda Arbete inom jord i Eskilstuna år 2005 2008 och skogsbruk k Kontors och kundservice per yrkesområde, antal och procent (bubblornas storlek är proportionella i förhållande till antalet anställda) 15% 10% Process & maskinoperatörer Service, omsorg & försäljning Under konjunkturuppgången fram till år 2008 ökade antalet anställda inom samtliga yrkesgrupper utom yrkesgruppen där det inte krävs någon särskild yrkesutbildning. Yrkesgruppen där det krävs en kortare eller längre högskoleutbildning ökade med drygt 600 anställda, men var samtidigt den grupp som ökade procentuellt sett minst. 5% Ledningsarbete Hantverk inom bygg och tillverkning Arbete som kräver kortare eller längre högskola 0% 200 100 0 100 200 300 400 500 600 700 800 5% Arbete utan krav på yrkesutbildning 10% 20
Förändring av antal anställda i Eskilstuna år 2008 2009 per yrkesområde, antal och procent (bubblornas storlek är proportionella i förhållande till antalet anställda) Arbete som kräver kortare eller längre högskola 0% 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 5% Under den djupa konjunkturnedgången år 2009 minskade antalet anställda i samtliga yrkesgrupper. Process och maskinoperatörer var den grupp som minskade kraftigast i både absoluta och relativa tal, vilket beror på att tillverkningsindustrin var den del av arbetsmarknaden som påverkades allra mest av konjunkturnedgången. Yrken, där det inte krävs någon högskoleutbildning, både ökade och minskade mer under upp och nedgång. Mer kvalificerade yrken framstår alltså som mindre konjunkturkänsliga än övriga. Inom respektive yrkesgrupp är dock skillnaderna mellan olika yrkeskategorier stora. Process & maskinoperatörer Service, omsorg & försäljning Hantverk inom bygg & tillverkning Kund & kontorservice Ledningsarbete 5% Arbete utan krav på yrkesutbildning 10% Arbete inom jord &skogsbruk 15% 20% 21
30 procent av sysselsatta med teoretisk specialistkompetens är äldre än 55 år Inom flera yrken är mer än 40 % äldre än 55 år, vilket leder till stora pensionsavgångar i ett 5-10 års perspektiv: Receptarier Bibliotekarier Distriktssköterskor Speciallärare Advokater och åklagare Skol- och utbildningskonsulenter Arkitekter och stadsplanerare Gymnasielärare i yrkesämnen Sjuksköterskor, psykiatrisk vård 22
Avgångar och rekryteringar till och från Eskilstunas arbetsmarknad år 2008 och 2009 för alla yrken. 5000 4000 Omkring tio procent av arbetskraften lämnar Eskilstunas arbetsmarknad varje år samtidigt som ungefär lika många rekryteras till arbetsmarknaden. 3000 2000 Under krisåret 2009 minskade antalet sysselsatta främst genom att rekryteringarna från andra kommuner minskade. Det totala antalet avgångar från arbetsmarknaden förändrades lite. Det var dock något färre som bytte jobb till något jobb utanför kommunen och istället ökade antalet personer som lämnade arbetsmarknaden helt. 1000 0 1000 År 2008 År 2009 Lämnat Avgått externt Nya Extern rekrytering Mönstret varierar dock mellan olika yrkesgrupper. För de mest kvalificerade 2000 yrkena minskade rekryteringar och avgångar ungefär lika mycket. När det exempelvis gäller process och maskinoperatörer så minskade det totala antalet anställda främst 3000 genom att rekryteringar av arbetskraft som jobbar i andra kommuner minskade. Samtidigt ökade antalet anställda som helt lämnade arbetsmarknaden (se nästa bild). 4000 5000 Källa: Eskilstuna kommun/länsstyrelsen i Södermanland/specialbearbetade data från SCB 23
Avgångar och rekryteringar från och till Eskilstunas arbetsmarknads år 2008 och 2009 Yrken som kräver längre eller kortare högskola respektive process och maskinoperatörsyrken Längre och kortare högskola Process och maskinoperatörer 1500 400 300 1000 200 500 100 0 År 2008 År 2009 0 100 År 2008 År 2009 500 200 300 1000 400 1500 Extern rekrytering Nya Avgått externt Lämnat 500 Et Extern rekrytering Nya Avgått externt t Lämnat Källa: Eskilstuna kommun/länsstyrelsen i Södermanland/specialbearbetade data från SCB 24
Andel rekryterade i genomsnitt per år av totalt sysselsatta, kvalificerad arbetskraft per yrkesområde i Örebro län år 2004 2009. 10,0 9,0 80 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Tekniker Lärare Ekon./jurist Vård
Andel rekryterade (nya + externt) till Eskilstuna per yrkesgrupp år 2008. 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Tekniska yrken Vård Lärare Ekonomer, jurister, m fl Övriga Längre Kortare
Andel nya av total rekrytering till Eskilstuna per yrkesgrupp år 2008 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tekniska yrken Vård Lärare Ekonomer, jurister, m Övriga fl Längre Kortare
De sysselsattas rörlighet mellan länets kommuner Örebro har ett positivt inflöde av arbetskraft från samtliga kommuner utom Ljusnarsberg (dock få personer), Örebro har det största positiva nettoinflödet av sysselsatta från Hallsberg och Lindesberg, Mellan ea Kumla Hallsberg, asbeg, Askersund sesud Hallsberg asbegoch Karlskoga Degerfors är det relativt stora flöden av sysselsatta men nettoeffekterna på sysselsättningen i respektive kommuner är små. 28
De sysselsattas rörlighet mellan länet och övriga regioner Länet har: ett positivt inflöde av sysselsatta från samtliga närliggande arbetsmarknadsregioner utom Norrköpings arbetsmarknadsregion, ett stort flöde av sysselsatta till och från Stockholms län, en negativ balans i rörligheten med Stockholms län framförallt för sysselsatta med högre utbildning, en positiv balans i rörligheten med övriga regioner framförallt fö för sysselsatta med högre utbildning. i 29
Rekrytering till kvalificerade yrken till Eskilstunas arbetsmarknad år 2008 per yrkesområde Tekniska yrken Vård Stockholm Stockholm_Nord Stockholm_Syd Uppland Västerås Sörmland Övriga Nya Lärare Ekonomer, jurister, m fl Övriga kvalificerade yrken Källa: Eskilstuna kommun/länsstyrelsen i Södermanland/specialbearbetade data från SCB 30