Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2009 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer institutionsstyrelsen härmed följande jämställdhetsplan för år 2009. Planen består av två delar: en nulägesbeskrivning i form av statistiska uppgifter - i förekommande fall jämförda med motsvarande uppgifter för föregående period 2008 - och ett avsnitt med målformuleringar, rekommendationer och åtgärder. Som ytterligare bakgrund hänvisar institutionsstyrelsen till de mål för universitetets jämställdhetsarbete som återfinns i universitetets jämställdhetsplan för 2009. Den föreliggande planen är utarbetad för Engelska institutionen som inkluderar två avdelningar: keltiska språk och Svenska Institutet för Nordamerikastudier. Jämställdhetsplanen har utarbetats av: Ruth Hvidberg, Roberta Aplin Roos, Christer Geisler, prefekt, och Ola Jönsson, doktorand. Den har fastställts av institutionsstyrelsen 2009-06-09. Nulägesbeskrivning Grundutbildningen 2008 Tabell 1. Könsfördelning bland studerande (antal HSTK) vid Engelska institutionen 2008. Fristående kurs Masternivå Kurser inom lärarprogr. Keltiska språk Samtliga kurser Kvinnor 138,6 11,3 56,4 10,7 217 Andel 61% 71% 63% 58% 62% Andel 07 62% 69% 70% 46% 64% Män 89,1 4,7 33,3 7,9 135 Andel 39% 29% 37% 42% 38% Andel 07 38% 31% 30% 54% 36% Totalt 227,7 16 89,7 18,6 352,1 Tabell 2. Könsfördelning bland studerande (antal) vid Engelska institutionen 2008. Fristående kurs Grundnivå Masternivå Kurser inom lärarprogr. Keltiska språk Samtliga kurser Kvinnor 432 19 92 25 568 Andel 59% 68% 65% 60% 60% Män 302 9 50 17 378
Andel 41% 32% 35% 40% 40% Totalt 734 28 142 42 946 Figur 1. Studerande vid Engelska institutionen: könsfördelning Inom grundutbildningen och lärarutbildningen kan vi glädjande nog se en klar successiv ökning av antalet manliga studenter, framför allt inom lärarprogrammen, en ökning som troligen beror på ökade informationsinsatser från utbildningsvetenskapliga fakulteten. På samtliga nivåer beaktas genusperspektivet både när det gäller kurslitteratur och framtagandet av kursplaner. Inom C-kurserna och masterkurserna framhålls olika teorier i den språkvetenskapliga undervisningen som behandlar skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk. Studenter och doktorander möts på alla nivåer och ämnesinriktningar av både manliga och kvinnliga lärare och handledare. Ett av målen för den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningen är att belysa genusperspektivet både gällande verksamheten ute på skolorna och inom det rådande skolsystemet. Forskarutbildningen Antalet forskarstuderande med mer än 10 % aktivitet ht 2008 var totalt 19. Inför 2009 antogs en man. Andelen manliga doktorander har ökat under de senaste två åren. Av dem med minst 10 % aktivitet är tio kvinnor och nio män. Under 2009 beräknar vi ha ca sex disputationer, fem kvinnor och en man. Vi har fyra kvinnliga och en manlig huvudhandledare. Vi har fem manliga och fem kvinnliga biträdande handledare.
Många avhandlingar inom institutionen är starkt förankrade i genusteorier. Detta gäller både inom engelsk/amerikansk litteratur och engelska språket. Inom forskarutbildningen beaktas genusfrågor i kurser, seminarier och i avhandlingsarbetet. Anställda Fördelningen på kön bland olika kategorier anställda inom institutionen är vårterminen 2009 följande: Tabell 3. Könsfördelning: personal Personalkategori Kv Män Professor 2 1 Universitetslektor 5 5 Utländsk lektor 0 2 Gästlärare 3 0,5 Universitetsadjunkt 1 2 Forskare 1,5 1 Forskarassistent 1 2 Doktorand med doktorandtjänst 5 4 Doktorand med utbildningsbidrag 2 3 TA-personal 1,5 1 Totalt 22 (24,5) 21,5 (19,5) Institutionens lärare och administrativa personal ges möjligheter till utbildning/fortbildning i genusfrågor. Alla handledare uppmuntras att delta i universitetets kurser för handledare. Beslutsorganisation Institutionens ledningsgrupp består av en man och fyra kvinnor. En förändring skedde hösten 2008 beträffande sammansättningen av institutionsstyrelsen som nu består av sex kvinnor och fyra män. (Inklusive suppleanter omfattar styrelsen totalt åtta män och åtta kvinnor.) Slutsatser Könsfördelningen (vt 09) inom den disputerade lärarkåren är relativt jämn: två professorer är kvinnor och en manlig medarbetare är en befordrad professor. Av docenterna är en man och en kvinna. Bland universitetslektorerna finns fem kvinnor och fem män. Dessutom har tre kvinnor och en man arbetat som gästlärare. Bland forskarna finns tre kvinnor och tre män. Det kan konstateras att institutionen på alla nivåer inte längre har en mycket stor övervikt av kvinnliga studenter. Institutionens personalkategorier är jämnt fördelade mellan män och kvinnor.
Det råder inga större skillnader i lön mellan män och kvinnor. Inom kategorin lärare har institutionen en ganska jämn fördelning av män och kvinnor. Den administrativa personalen består av två kvinnor och en man. Mål och rekommendationer Institutionen ska tillhandahålla en studie- och arbetsmiljö fri från alla former av sexuella trakasserier och etnisk diskriminering. (Informationsansvarig: ledningsgruppen/ studievägledaren.) Institutionen ska informera studenterna och alla anställda om jämställdhetsarbetet. Detta ska ske framför allt med hjälp av institutionens hemsida. Information bör även ges vid exempelvis registreringen och vid studievägledningen av studenterna. (Ansvariga: studievägledare/studierektor.) En målsättning för den kommande treårsperioden ur jämställdhetssynpunkt inom institutionen är att rekrytera fler manliga studerande till grundutbildningen och lärarutbildningen. (Ansvarig: studierektorerna.) Institutionen ska fortsätta med att beakta genusperspektivet vid framtagandet av kursplaner inom alla typer av kurser på alla nivåer. (Ansvariga: studierektorerna.) Institutionen ska ge studenter och anställda klar och tydlig information om vem man ska vända sig till i frågor rörande jämställdhet och sexuella trakasserier. (Ansvariga: prefekten, studierektorerna och studievägledaren.) Vid antagningen till forskarutbildningen gäller att vid lika meriter skall den antas som är av det underrepresenterade könet. Vid annonsering om lediga studiestöd skall underrepresenterat kön uppmuntras att söka. (Ansvariga: prefekten, ämnesföreträdarna och studierektor för forskarutbildningen.) Institutionen ska fortsätta erbjuda undervisning och/eller handledning av lärare av båda könen. Institutionen ska sträva efter en jämn könsfördelning i institutionsstyrelsen. (Ansvariga: prefekten och valnämnden.) Institutionen ska följa universitetets riktlinjer beträffande föräldraledighet samt underlätta att kombinera yrkeskarriär och familjebildning. (Ansvariga: prefekten, ämnesföreträdarna och studierektorerna.) Institutionen ska bjuda in jämställdhetshandläggaren, förslagsvis ht 09, för att informera alla anställda. Genomförda åtgärder 2002-2008 Institutionen gav en kurs för teknisk/naturvetenskapliga programmen samt har även gett en kurs i engelska för ingenjörer. Båda kurserna har en majoritet av manliga sökande. Vid utlysning av lediga befattningar uppmuntrades speciellt underrepresenterat kön att söka. Vid annonsering av nya platser inom forskarutbildningen uppmanades underrepresenterat kön att söka. Fr o m 2005 sköts annonseringen av fakulteten. När kurslitteraturlistor har reviderats har genusperspektivet alltid beaktats. Information till studenterna om diskriminering, kränkande behandling och trakasserier pga av kön har skett både vid registreringen och vid den gemensamma studievägledningen. Doktorander och andra anställda har deltagit i temadagar om jämställdhet.
Institutionen har senaste valet till styrelse uppnått en jämn fördelning kvinnor och män i styrelsen. Seminarier och undervisning läggs i högre grad på tider anpassade till studenter/forskarstuderande med barn. Uppföljning och utvärdering Jämställdhetsplanen ska revideras årsvis.