Lönebildning i ny miljö Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-217
Nominell löneökning, inflation och reallöneförändring, procent 6 5 4 3 2 1-1 (a) KPI 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 6 5 4 3 2 1-1 (b) KPIF 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Reallöneökning Nominallöneökning Inflation
2.4 Lönekostnadsandel i hela ekonomin, näringslivet och industrin, procent av förädlingsvärdet till faktorpris 7 65 6 55 5 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Hela ekonomin Näringslivet Industrin
Relativ lönekostnadsandel i hela ekonomin och tillverkningsindustrin 1,5 1,,95,9,85,8,75,7,65 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Hela ekonomin relativt 22 OECD-länder Tillverkningsindustrin relativt 18 europeiska länder
Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin gentemot 21 OECD-länder, 1998 = 1 15 1 95 9 85 8 75 7 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Relativ enhetsarbetskostnad i nationella valutor Relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta
Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet, procent av arbetskraften 9,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet
Brist på arbetskraft i näringslivet, procent 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Brist på arbetskraft Genomsnitt 2-216
Främsta hindret för expansion av verksamheten är brist på arbetskraft, procent 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 23 25 27 29 211 213 215 Tillverkningsindustri Privata tjänstenäringar Byggsektor
Årets avtalskrav I förra avtalrörelsen sprack LOs samordning och industrins märkessättning utmanades av 6F-förbunden - men i slutändan blev industrimärket ändå normerande LO-förbunden och industrifacken kräver nu 2,8 procent - samma som i förra avtalsrörelsen - plus låglönesatsning i kronor Goda förutsättningar att lågt industrimärke ska bli normerande
Starkare inhemsk efterfrågan än exportefterfrågan Inte bara kortsiktigt konjunkturfenomen Också långsiktig strukturell utveckling - stora överskott i bytesbalansen sedan 199-talet - större sparande än investeringar - osannolikt att vi i all framtid ska fortsätta ackumulera finansiella nettofordringar på omvärlden - lägre sparande och högre efterfrågan på välfärdstjänster till följd av åldrande befolkning - stort behov av investeringar i bostäder och infrastruktur Större utrymme för löneökningar i hemmamarknadssektorn än i den internationellt konkurrensutsatta sektorn
Industrins märkessättning Lågt industrimärke styrande för hela ekonomin Bra för sysselsättningen om: - tillräckligt utbud av arbetskraft till hemmamarknadssektorerna - fungerande utbildnings- och omskolningsinsatser - omorganisation av produktion och lönebildning med fler enkla låglönejobb Industrimärke som tar större hänsyn till läget i andra sektorer Om otillräckligt utbud av arbetskraft till hemmamarknadssektorerna Annars kronisk arbetskraftsbrist Ineffektiv allokering av arbetskraften Ombalansering av ekonomin där hemmamarknadssektorn växer och den internationellt konkurrensutsatta sektorn krymper
Produktivitetsförändring, förädlingsvärdeprisförändring och utrymme för lönekostnadsökningar i olika sektorer, genomsnitt per år, procent Produktivitetsförändring Industri Tjänstesektor Byggsektor 1981-1997 3,7 1,3 1,6 1998-215 4,1 1,9 -,7 Förädlingsvärdeprisförändring Industri Tjänstesektor Byggsektor 1981-1997 4,3 5,6 4,6 1998-215 -,3 1,5 4, Utrymme Industri Tjänstesektor Byggsektor 1981-1997 8, 6,9 6,2 1998-215 3,8 3,4 3,4
Utrymme, procent 2 15 1 5-5 -1 1981 1984 1987 199 1993 1996 1999 22 25 28 211 214 Industrin Tjänstesektorn Byggsektorn
Industrimärkets framtid Över tiden allt mindre samvariation mellan utrymmet för löneökningar (prisplus produktivitetsökning) i industrin och den privata tjänstesektorn - korrelation 1995-24:,58 - korrelation 25-215:,16 Iett läge med långvarig arbetskraftsbrist i hemmamarknadssektorerna kan ett lågt industrimärke leda till gradvis ökande spänningar - risk att den nuvarande samordningen till slut kollapsar Ska fler sektorer släppas in i märkessättningen? - det är en myt att alla sektorer numera är starkt internationellt konkurrensutsatta - det räcker antagligen inte med större hänsynstagande bara till direkt internationellt konkurrensutsatta tjänstesektorer och industrinära tjänster
Utrymmet i industrin, direkt internationellt konkurrensutsatta tjänster och industrinära tjänster, procent 2 15 1 5-5 -1 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Industrin Tjänster utsatta för direkt internationell konkurrens Industrinära tjänster
Restpost och brist på arbetskraft under olika år, procent 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, -,2 Näringsliv 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 45 4 35 3 25 2 15 1 5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Industri 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 5 4 3 2 1 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, -,2 -,4 23 25 27 29 211 213 215 Restpost Tjänster Brist på arbetskraft 5 4 3 2 1
Avtalade löneökningar och brist på arbetskraft under olika avtalsperioder, procent 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Näringsliv 1998-2 21-23 24-26 27-29 21-211 212 213-215 4 35 3 25 2 15 1 5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Industri 1995-1997 21-23 27-29 212 5 4 3 2 1 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Tjänster 24-26 27-29 21-211 212 213-215 4 35 3 25 2 15 1 5 Genomsnittlig årlig avtalad löneökning Brist på arbetskraft
Regressioner för att förklara restposten (löneökningar utöver avtal) i industrin och näringslivet (1) (2) Industri Näringsliv Brist på arbetskraft,21**,16*** -,8 -,5 Vinstandel -,11 -,26 -,36 -,35 Inflation (tidsförskjuten ett kvartal),325***,21*** -,6 -,64 Avtalade löneökningar -,259*** -,3*** -,9 -,7 Konstant 1,46 1,831-1,66-1,431 Antal observationer 7 7 Determinationskoefficient,315,234
7 Totala löneökningar, avtalade löneökningar och restposten i näringslivet, procent 6 5 4 3 2 1-1 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Totala löneökningar Avtalade löneökningar Restpost
Lägre avtalade löneökningar ger lägre totala löneökningar Löneglidningen samvarierar med bristen på arbetskraft - men inte så starka effekter Löneglidningen har över tiden minskat som andel av de totala löneökningarna Lägre avtalade löneökningar ger högre löneglidning - men bara partiell kompensation
Lägre avtal i industrin än i andra sektorer? Det skulle gå på tvärs mot den tidigare utvecklingen Spridningen i avtalade löneökningar mellan olika sektorer har minskat över tiden Men inte otänkbart med stora bestående skillnader i förutsättningarna mellan olika sektorer - Kan industrin fortsätta att bestämma de genomsnittliga löneökningarna i ekonomin? - Eller bryter samordningen samman? - Går det att få samförstånd om relativlöneförändringar mellan sektorer?
Genomsnittlig årlig spridning i avtalade löneökningar mellan olika områden, per avtalsperiod Hela ekonomin Näringslivet Arbetare, näringslivet Tjänstemän, näringslivet 27-29,69,95,57 1,22 21-211,42,47,44,31 212,39,45,44,38 213-april 215,22,3,17,37