Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult- och serviceförvaltningen Ersätter dokument: Riktlinjer för måltider vid särskilda boenden 2007 Relaterade dokument: Policy för måltider och livsmedel. Målgrupp: Förvaltningar, allmänhet. Dokumentnamn: Strategi för måltider vid ordinära boenden Dokumentansvarig: Kostchef Revideras: Varje mandatperiod Ärendebeteckning: 2016:246 Publiceras: Örnkom www.ornskoldsvik.se Utvärderas: Efter 2 år och vid revidering
INNEHÅLL Inledning... 5 1. Syfte... 5 2. Strategier... 5 3. Ansvar... 6 4. Samverkan... 6 5. Kost- och nutritionsbehandling... 6 6. Kvalitetskrav, Måltidens sociala betydelse... 7 6.1 Måltidsordning och näring... 7 7. Uppföljning... 8 8. Revidering... 9 9. Aktuell lagstiftning, författningar... 9 10. REFERENSER... 9
INLEDNING Örnsköldsviks kommuns måltids- och livsmedelspolicy, står till grund för strategier för måltider i Ordinärt boende. Målgrupp för strategierna är ansvariga för måltider och nutrition(näring, näringstillförsel)i ordinärt boende inom Örnsköldsviks kommun. Strategierna tydliggör det ansvar och samarbete som föreligger mellan Välfärdsförvaltningen och Konsultoch serviceförvaltningen. Strategin ligger till grund för rutiner som utarbetas i verksamheterna. 1. SYFTE Syftet med strategierna inom ordinärt boende är att utifrån beslut och med hänsyn till den enskildes önskemål möjliggöra: En god nutritionsstatus hos äldre i ordinära boenden. Att måltiderna som levereras från kommunens kök har en god kvalité, är näringsriktiga, omväxlande och anpassade efter matgästens behov. Kvalitetsvärden som doft, smak, utseende och konsistens samt näringsinnehåll ska prioriteras. Krav på innehåll gällande råvaror för våra livsmedel ska följas samt beslut angående en säker hantering av livsmedel. Att vi följer Nordiska näringsrekommendationer, Livsmedelsverkets råd samt Socialstyrelsens vägledning till grund för måltidsarbetet och är vägledande i införandet. Att vi följer Socialstyrelsens föreskrifter gällande utredning, dokumentation och uppföljning. Att vi följer vår måltids och livsmedelspolicy. 2. STRATEGIER Befolkningen blir allt äldre och med detta ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning som kan leda till näringsbrist och nya sjukdomar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras inom ordinära boenden håller hög kvalitet, säkerhet och anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Det är viktigt att i god tid upptäcka, identifiera och förhindra undernäring hos brukarna samt att kunskap om kost och måltider finns hos köks- och vårdpersonal. Den sjuka individens nutrition betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling dvs. det är viktigt med utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation.
3. ANSVAR Primärt har den enskilde individen eget ansvar för sin näringstillförsel. I de fall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel har Landstinget och Kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses För att ge de äldre så god nutritionsstatus som möjligt krävs övergripande mål och samsyn, samt en tydlig ansvarsfördelning för olika yrkesgrupper inom kommun och landsting. Det är viktigt att se till helhetsperspektivet med måltiden och även väga in måltidsmiljö, trivsel, samvaro som en del i arbetet. Personalens kompetens och möjlighet till kompetensutveckling är viktig del för att upprätthålla en god kvalité gällande kost- och nutrition. För att målen för strategierna ska uppnås krävs samverkan mellan olika yrkeskategorier. Implementering, uppföljning och utvärdering i verksamheten är viktigt för att kvalitetsäkra en god nutrition för brukaren. OMSORGSNÄMNDEN Vid mera insatser kring brukaren så har Omsorgsnämnden följande ansvar: Omsorgsnämnden ska som vårdgivare fastställa rutiner för när en patients näringstillstånd ska utredas och hur en utredning av näringstillståndet ska göras. Vårdgivaren ska vidare fastställa rutiner för hur undernäring ska förebyggas, och hur undernäring ska behandlas. Beslutar om Strategier för måltider inom ordinära boenden inom Örnsköldsviks kommun. I strategin underliggande riktlinje anges ansvarsfördelningen mellan olika funktioner i kommunens olika förvaltningar och Landstinget. 4. SAMVERKAN Samverkan mellan förvaltningarna är viktig för att gemensamt arbeta med att nå målen för måltider, kost och nutrition. Varje avdelning utarbetar rutiner för verksamheterna och det är viktigt att rutinerna överensstämmer med den övergripande strategin och riktlinjerna samt att samverkan sker så att rutinerna är kända och fungerar att följa även mellan förvaltningarna. 5. KOST- OCH NUTRITIONSBEHANDLING Uppgifter om behov och önskemål gällande kost- och nutrition ska framgå i genomförandeplan för brukaren om den har insatser för måltid. Vid förflyttning mellan olika verksamheter eller vårdgivare ska information om vårdtagarens nutrition och pågående behandling, vikt, nutritionsproblem, behov av måltider och ät stödjande åtgärder rapporteras. Nutritionsbehandling kan behövas både förebyggande, för att undvika undernäring och terapeutisk, vid konstaterad risk för undernäring eller diagnostiserad undernäring.
För att brukaren ska kunna tillgodogöra sig maten och öka aptiten är en god och regelbunden munhygien av största vikt. 6. KVALITETSKRAV, MÅLTIDENS SOCIALA BETYDELSE Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras inom ordinärt boende håller hög kvalitet och säkerhet och anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Mat ger inte bara energi och näringsämnen, utan varje måltid är också en viktig social aktivitet som kan bidra till hälsa och välbefinnande. Det allra viktigast är att den äldre själv får välja när och med vem/vilka man vill inta sin måltid med. För de som inte har sitt sociala nätverk kvar finns möjlighet till umgänge under måltider med jämnåriga vid kommunens restauranger. Matsedeln ska vara näringsvärdesberäknad och överensstämma med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer. Variationen i energiintag mellan olika dagar ska vara så liten som möjligt. Detta gäller alla koster. Valmöjligheter gällande maträtter ska erbjudas och matgästerna ska iden mån det är möjligt kunna påverka utbudet. Samtliga koster som anges i Nordiska närings- rekommendationer för äldre ska kunna serveras med konsistensanpassning efter individuella behov, med undantag av flytande kost. Vid livsmedelsupphandlingar så används kvalitetskrav som innebär bl.a. krav på innehåll i produkterna, krav på djurskydd enligt miljöstyrningsrådets rekommendationer, krav på andel ekologisk produktion. Miljöpåverkan minskas b.la genom att ta fram metoder som minskar matsvinnet, att införa mera vegetabilier i kosten och att införa en större andel livsmedel som är närproducerade. Inom vård- och omsorg finns risk för smittspridning via personal som växlar mellan vårdarbete och livsmedelshantering. Äldre personer har ofta ett lägre immunförsvar och är känsligare för eventuella bakterier och mikroorganismer som kan förekomma via livsmedel, där av är det av extra vikt att rutinerna gällande Livsmedelshygien följs. Rutiner för livsmedelshantering i hemtjänst skall finnas och regelbundet uppdateras. 6.1 MÅLTIDSORDNING OCH NÄRING En lämplig måltidsordning d.v.s. fördelning av måltiderna under dagen, är en förutsättning för att brukaren ska äta den serverade maten och därmed täcka sitt energi- och näringsbehov. En lämplig måltidsordning är att sprida måltiderna under dagen och servera frukost, lunch samt middag och minst 3 mellanmål. Mellanmålen är av stor betydelse för alla men särskilt för de med dålig aptit och de som har ett förhöjt energibehov. Måltiderna ska inte serveras för tätt, nattfastan d.v.s. tiden mellan sista kvällsmålet och första morgonmålet, ska inte överstiga 11 timmar. Nattmål serveras vid behov.
Kosttillägg och berikning ska utgöra ett komplement till maten när den inte räcker till för att tillfredsställa behovet av energi och näring. Avvikande kost från ordinarie utbud på maträtter ska kunna härledas till matallergi eller medicinska skäl för att kunna beställas. Hos ett mindre antal brukare, är förmågan att äta så nedsatt att kostbehandling och tillägg är otillräckligt för att tillgodose deras näringsbehov. I sådana fall ska behovet av näringstillförsel på konstgjord väg d.v.s. artificiell nutrition utredas. 7. UPPFÖLJNING Uppföljning gällande måltider, kost och nutrition inom förvaltningarna görs internt samt med enkätundersökningar både internt och externt. Enkät gällande NKI (Nöjd-kund-Index) genomförs årligen. Kostavdelningen skickar ut måltidsenkäter till de boende i syfte att undersöka vilka synpunkter som finns på den mat som serveras. De boende som kan svarar då själv på enkäten. De som behöver hjälp får hjälp med att fylla i enkäterna. I denna enkät ingår frågor gällande vad de boende anser om maten samt utbudet av maträtter. Utifrån dessa tas statistik fram för Andel nöjda matgäster i ordinärt boende. Resultatet redovisas till nämnd och är ett mått som används vid framtagande av resultatet för Medborgarnytta som är ett av Perspektiven i Konsult och Serviceförvaltningens styrkort. Andel nöjda matgäster i ordinärt boende redovisas i bokslutet. Andelen ekologiska livsmedel, andelen inköpta ekologiska livsmedel i förhållande till total inköpt volym mäts genom leverantörsstatistik varje kvartal redovisas till nämnd är ett av måtten för att ta fram resultatet för perspektivet Utveckling och förnyelse som är ett av perspektiven i Konsult och Serviceförvaltningens styrkort. Kostombudsträffar genomförs 2 ggr per år, vid dessa följs frågor gällande måltider upp av kostombud samt kökets personal. Andel genomförda kostombudsträffar redovisas. Måltidens innehåll kontrolleras även genom näringsvärdesberäkningar och priskontroll. Recept på måltiden ska följas för en kontroll på spårbarhet och innehåll i måltiden. Internkontroll kopplat till test näringsinnehåll. Livsmedelshygien säkerställs genom fastställda egen kontroll program för enheterna samt kontinuerlig utbildning för personalen. Socialstyrelsen gör uppföljningar där frågor gällande kost och måltider ingår i den årliga enkäten till äldre. Resultatet från enkäten redovisas i Äldre guiden samt Öppna jämförelser-vård och omsorg om äldre. Resultaten redovisas för Omsorgsnämnden Internt förs statistik på följsamhet på inköp av livsmedel via avtal.
8. REVIDERING Revidering av Strategierna görs varje mandatperiod eller vid behov. Utförs av Kostavdelning i samarbete med Välfärdsförvaltningen. 9. AKTUELL LAGSTIFTNING, FÖRFATTNINGAR o SFS 2001:453 Socialtjänstlagen (SOL) o SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) o SOSFS 2008:14 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården o SOSFS 2015:12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utredning av vårdskador o SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete o SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. o SFS 2006:804 Livsmedelslagen o SFS 2006:813 Livsmedelsförordningen o Vårdhandboken.www.inera.se 10. REFERENSER o SOFS 2014:10 Förebyggande för behandling av undernäring o SFS 2006:804 Livsmedelslagen o SFS 2006:813 Livsmedelsförordningen o Livsmedelsverkets råd Bra mat i äldreomsorgen o Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 2011-09-02 o Nordiska Näringsrekommendationer, NNR 12 o Kost- och livsmedelspolicy, Örnsköldsviks kommun, 2014