Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet
Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
Indikatorer på likvärdighet Resultatskillnader med avseende på kön, social bakgrund, utländsk bakgrund, Resultatskillnader mellan elever, skolor, kommuner och regioner Skolsegregation med avseende på social bakgrund och utländsk bakgrund
Den sociala bakgrundens betydelse Elevers sociala bakgrund skall ha liten, och helst minskande betydelse, för deras studieresultat En lång rad studier av bl a IFAU pekar på: Oförändrade samband med föräldrarnas utbildningsnivå Oförändrade syskonkorrelationer Möjligen något ökande samband med föräldrarnas inkomst
Gustafsson, J.-E., & Yang Hansen, K (in press). Changes in the impact of family education on student educational achievement in Sweden 1988 2014. Scandinavian Journal of Educational Research Educ2 = tvåställig utbildningsvariabel, Educ6 = sexställig utbildningsvariabel Grade = betyg (relativa före 1998, målrelaterade från 1998), PercGrade = percentiltransformerade betyg
Samband Educ6 - PercGrade
Slutsatser Sambandet mellan föräldrautbildning och elevens utbildningsresultat har ökat mellan 1988 och 2014 Detta har inte upptäckts, därför att: Föräldrautbildning mätts alltför grovt De målrelaterade betygen har dåliga mätegenskaper Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat Kan ökande skolsegregation vara en förklaring till det ökande sambandet?
Yang Hansen. K & Gustafsson, J.-E. (in press): Causes of educational segregation in Sweden school choice or residential segregation? Educational Research and Evaluation Undersökning baserad på jämförelse mellan elevsammansättning i: Fiktiva skolor placerade nära elevens hem (mäter omfattningen av boendesegregationen) Faktiska skolor (omfattningen av boendesegregation plus effekter av skolval) Samtliga avgångselever från åk 9 åren 1998 2014.
Segregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå
Segregation med avseende på utländsk bakgrund
Segregation med avseende på skolprestation
Några slutsatser Både boendesegregation och skolval påverkar skolsegregationen Minskande betydelse av boendesegregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå och oförändrad betydelse med avseende på migrationsbakgrund Ökande betydelse av skolval för skolsegregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå och migrationsbakgrund Ökande segregation med avseende på skolprestation kopplat till skolval
Samband mellan föräldrautbildning och skolresultat på elev-, skol-, och kommunnivå Ökningen av sambandet mellan föräldrautbildning och skolresultat förklaras helt av förändringar på skol- och kommunnivå
Hur påverkar skolsegregation skillnader i undervisningskvalitet mellan skolor? Kamrateffekter Ogynnsamma kamrateffekter i låg-ses skolor Kamrateffekter kan vara mer gynnsamma i hög-ses skolor, men kan också medföra sociala jämförelser med negativa motivationseffekter (BFLPE) Förväntanseffekter Lägre förväntningar på elevers prestationer i låg-ses än i hög-ses skolor Undervisningsmiljö Mindre gynnsam undervisningsmiljö i låg-ses skolor
Skolsegregation och undervisningskvalitet, forts Lärarkompetens Högre lärarkompetens i hög-ses än i låg-ses skolor i Sverige Effekter av resurser (fr a lärare, klasstorlek, särskilt stöd) Större effekt av resursökningar i låg-ses än i hög-ses skolor Leder mindre omfattande skolsegregation till bättre resultat generellt?
Förändring i skolsegregation och förändring i matematikprestation 2006-2015 Korrelationen mellan Index of Social Inclusion (ISI) och resultatförändring i matematik mellan åren 2006 och 2015 är 0,37 (p < 0,03).
Förändringar på kommunnivå Ökande segregation mellan kommuner med avseende på utbildningsnivå/socioekonomiska förhållanden. Städer och i synnerhet storstadsområdena attraherar högutbildade Större skillnader avseende både elever och lärare mellan kommuner
Slutsatser Likvärdigheten i grundskolan har minskat enligt sambandet föräldrautbildning elevresultat Skolvalsdriven skolsegregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund och skolprestation har ökat Förändringarna i sambandet föräldrautbildning elevresultat finns endast på skol- och kommunnivå
Slutsatser, forts En hypotes är att skolsegrationen direkt och indirekt orsakar kvalitetsskillnader i undervisningen mellan skolor med olika elevsammansättning, och att dessa i sin tur orsakar resultatskillnader Även på kommunnivå finns ökande segregation med avseende på befolkningens utbildningsnivå och sannolikt även med avseende på undervisningens kvalitet Det finns även indikationer på att ökande skolsegregation är förknippad med sjunkande nationella medelresultat