Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

Relevanta dokument
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

Syftet med rapporten. Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer. Diskutera orsaker till utvecklingen

Likvärdig förskola. 12 februari 2018 Johannes Lunneblad

Decentralisering, skolval och friskolor:

Skolframgång och social bakgrund. Forum Jämlik stad 25 januari 2018 Johannes Lunneblad

Att bryta segregation genom utbildning. Challenging segregation through education. Emma Arneback, Andreas Bergh och Jan Jämte

Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor

Kapitel 6 Likvärdighet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer

Social Bakgrund, Invandring, Segregering och Utbildningskarriär

Kartläggning av huvudmäns arbete med att motverka

Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Redovisning av elevresultat våren 2016 i grundskolan, del II

Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

Vägen genom skolan har din bakgrund någon betydelse?

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

Elevsammansättningens roll och betydelse. -en forskningsöversikt

Om studier av skolsegregation och närliggande områden. Några aspekter och en aktuell studie

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Skolsegregation och studieresultat, årskurs 9. Grönköping. ilden är en är. en är en är

Sammanfattning. Rapportens syfte

Kraftsamling fullföljda studier

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Skolsegregation, årskurs 1-9. Grönköping. ilden är en är. en är en är

DET FRIA SKOLVALET ÖKAR KLYFTOR MELLAN SKOLOR

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Policy Brief Nummer 2017:4

Motion till riksdagen: 2014/15138 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) En skola att lita på

AUGUSTI Likvärdigheten i PISA förändringar och förklaringar

Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Miljongapet. Lön för mödan. - om skolan och samhällsekonomin. Stefan Fölster

LUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Juli Mindre klasser ger högre resultat i skolan

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Att motverka skolmisslyckanden

Hur skapar vi framgångsrika skolor?

DOM. Meddelad i Stockholm. 2. Skolinspektionen Box Stockholm

Motion, utbildningsutskottet

UNDERLAG FÖR DISKUSSION OM NY RESURSFÖRDELNINGSMODELL FÖR GRUNDSKOLAN I NACKA

Elever och personal i fritidshem hösten 2014

När gick det fel för svensk skola?

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Friskolereformens långsiktiga

Utredning om ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor

Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.

Statistik om skolan vad är mätbart och hur kan vi tillgodose behoven hos en bred målgrupp?

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

OCH BOENDESEGREGATION ARBETSMARKNADSINTEGRATION. Sofia Wixe

Motion till riksdagen 2016/17:1988 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)

Anders Böhlmark och Helena Holmlund. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?

Finns förstelärarna där de bäst behövs?

En analys om denna fallande skolprestation i Sverige.

Översyn av resursfördelningssystemet

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Statens skolverk Stockholm

Trender och likvärdighet

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Utbildningsdepartementet. Departementspromemoria. Fler obligatoriska nationella ämnesprov i grundskolan m.m.

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Det fria skolvalet varken mirakelmedicin eller undergångsrecept

Redovisning av uppföljning av indikatorer identifierade i regeringsuppdrag Indikatorer för ungdomars levnadsvillkor

Läxhjälp i skolan för alla

en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola

Att bedöma lärarkvalitet

Att organisera för skolframgång

Skolelederkonferansen

Affektiva faktorer, attityder, kön och social bakgrund i högskolans matematikundervisning. Översikt. Matematik väcker känslor

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Sammanfattande analys

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Martin Westbrandt

Svar på motion om obligatoriskt skolval

Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga

Skolsegregation och skolval

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Information om skolval till förskoleklass

Transkript:

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet

Skollagen, 1 kap. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

Indikatorer på likvärdighet Resultatskillnader med avseende på kön, social bakgrund, utländsk bakgrund, Resultatskillnader mellan elever, skolor, kommuner och regioner Skolsegregation med avseende på social bakgrund och utländsk bakgrund

Den sociala bakgrundens betydelse Elevers sociala bakgrund skall ha liten, och helst minskande betydelse, för deras studieresultat En lång rad studier av bl a IFAU pekar på: Oförändrade samband med föräldrarnas utbildningsnivå Oförändrade syskonkorrelationer Möjligen något ökande samband med föräldrarnas inkomst

Gustafsson, J.-E., & Yang Hansen, K (in press). Changes in the impact of family education on student educational achievement in Sweden 1988 2014. Scandinavian Journal of Educational Research Educ2 = tvåställig utbildningsvariabel, Educ6 = sexställig utbildningsvariabel Grade = betyg (relativa före 1998, målrelaterade från 1998), PercGrade = percentiltransformerade betyg

Samband Educ6 - PercGrade

Slutsatser Sambandet mellan föräldrautbildning och elevens utbildningsresultat har ökat mellan 1988 och 2014 Detta har inte upptäckts, därför att: Föräldrautbildning mätts alltför grovt De målrelaterade betygen har dåliga mätegenskaper Andelen elever med utländsk bakgrund har ökat Kan ökande skolsegregation vara en förklaring till det ökande sambandet?

Yang Hansen. K & Gustafsson, J.-E. (in press): Causes of educational segregation in Sweden school choice or residential segregation? Educational Research and Evaluation Undersökning baserad på jämförelse mellan elevsammansättning i: Fiktiva skolor placerade nära elevens hem (mäter omfattningen av boendesegregationen) Faktiska skolor (omfattningen av boendesegregation plus effekter av skolval) Samtliga avgångselever från åk 9 åren 1998 2014.

Segregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå

Segregation med avseende på utländsk bakgrund

Segregation med avseende på skolprestation

Några slutsatser Både boendesegregation och skolval påverkar skolsegregationen Minskande betydelse av boendesegregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå och oförändrad betydelse med avseende på migrationsbakgrund Ökande betydelse av skolval för skolsegregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå och migrationsbakgrund Ökande segregation med avseende på skolprestation kopplat till skolval

Samband mellan föräldrautbildning och skolresultat på elev-, skol-, och kommunnivå Ökningen av sambandet mellan föräldrautbildning och skolresultat förklaras helt av förändringar på skol- och kommunnivå

Hur påverkar skolsegregation skillnader i undervisningskvalitet mellan skolor? Kamrateffekter Ogynnsamma kamrateffekter i låg-ses skolor Kamrateffekter kan vara mer gynnsamma i hög-ses skolor, men kan också medföra sociala jämförelser med negativa motivationseffekter (BFLPE) Förväntanseffekter Lägre förväntningar på elevers prestationer i låg-ses än i hög-ses skolor Undervisningsmiljö Mindre gynnsam undervisningsmiljö i låg-ses skolor

Skolsegregation och undervisningskvalitet, forts Lärarkompetens Högre lärarkompetens i hög-ses än i låg-ses skolor i Sverige Effekter av resurser (fr a lärare, klasstorlek, särskilt stöd) Större effekt av resursökningar i låg-ses än i hög-ses skolor Leder mindre omfattande skolsegregation till bättre resultat generellt?

Förändring i skolsegregation och förändring i matematikprestation 2006-2015 Korrelationen mellan Index of Social Inclusion (ISI) och resultatförändring i matematik mellan åren 2006 och 2015 är 0,37 (p < 0,03).

Förändringar på kommunnivå Ökande segregation mellan kommuner med avseende på utbildningsnivå/socioekonomiska förhållanden. Städer och i synnerhet storstadsområdena attraherar högutbildade Större skillnader avseende både elever och lärare mellan kommuner

Slutsatser Likvärdigheten i grundskolan har minskat enligt sambandet föräldrautbildning elevresultat Skolvalsdriven skolsegregation med avseende på föräldrarnas utbildningsnivå, migrationsbakgrund och skolprestation har ökat Förändringarna i sambandet föräldrautbildning elevresultat finns endast på skol- och kommunnivå

Slutsatser, forts En hypotes är att skolsegrationen direkt och indirekt orsakar kvalitetsskillnader i undervisningen mellan skolor med olika elevsammansättning, och att dessa i sin tur orsakar resultatskillnader Även på kommunnivå finns ökande segregation med avseende på befolkningens utbildningsnivå och sannolikt även med avseende på undervisningens kvalitet Det finns även indikationer på att ökande skolsegregation är förknippad med sjunkande nationella medelresultat