Bidragskalkyler för ekologisk produktion 2018 Landsbygdsavdelningen (Borås, Skara, Uddevalla) Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg
Illustration omslag: Rebecca Elfast Tryck: April 2018 Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, landsbygdsavdelningen
INNEHÅLL Förord 3 Omläggning till ekologisk produktion.. 5 Avkastningsnivåer. 7 Förfruktseffekter 8 Växtföljder 8 Prisutveckling för KRAV-godkända avsalugrödor 2006-2017... 10 Certifiering och kontroll.. 10 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 11 Lönekostnader för anställd arbetskraft.. 11 Beskrivning av olika stödformer 11 Exempel på maskinkostnader. 18 Exempel på beräkning av traktortimmar per hektar för olika grödor 19 Förklaringar till bidragskalkyler mjölk- och nötköttsproduktion.. 21 Bidragskalkyler Växtodling Höstvete-brödsäd fånggr. Förfrukt: ärter 22 Bete betesmark standard 86 Höstvete-brödsäd Förfrukt: gröngödsling, vall 24 Bete betesmark högavkastande 88 Höstvete-fodersäd Förfrukt: ärter, vall 26 Bete betesmark specialklass 90 Speltvete Förfrukt: stråsäd 28 Bete rovdjursavvisande stängsel 92 Höstråg Förfrukt: vall, gröngödsling 30 Gröngödsling Skördad/Putsad 94 Höstrågvete Förfrukt: höstraps, vall 32 Träda Bevuxen/Svartträda 96 Höstraps Förfrukt: gröngödsling, vall 34 Husdjur Vårvete Förfrukt: åkerböna, höstraps 36 Mjölkko 8 000/9 000 koncentrat 98 Vårvete Förfrukt: gröngödsling, vall 38 Mjölkko 10 000/9 000 konc/färdigfoder 100 Korn-foder Förfrukt: vall 40 Mjölkko 8 000/9 000 bönor+rapskaka 102 Korn-malt Förfrukt: stråsäd 42 Mjölkko 10 000 bönor+rapskaka 104 Havre-foder Förfrukt: stråsäd 44 Mjölkraskviga-rekrytering 106 Havre-gryn Förfrukt: stråsäd 46 Mjölkrastjur 108 Blandsäd-havre/korn 48 Mjölkrasstut 110 Blandsäd-ärt/havre 50 Diko-köttras jan-, marskalvning 112 Blandsäd-åkerböna/vårvete 52 Diko-köttras juni-, sept.kalvning 114 Foderärt 54 Köttraskviga-rekrytering född i jan/mars 116 Åkerböna 56 Köttraskviga-rekrytering född i juni/sep. 118 Lupin (med havre) 58 Köttraskviga-slakt född i jan./mars 120 Matpotatis-bevattnad 60 Köttraskviga-slakt född i juni/sep. 122 Frövall-rödklöver 62 Köttrastjur född i jan./mars 124 Frövall-vitklöver 64 Köttrastjur född i jan./mars 126 Frövall-timotej 66 Köttrastjur född i juni/sep. 128 Frövall-ängssvingel 68 Köttrasstut född i jan./mars 130 Helsädesensilage Havre/ärt 70 Köttrasstut född i juni/sep. 132 Helsädesensilage Vete/åkerböna 72 Modersugga-ute KRAV-cert. 134 Slåttervall-ensilage Balar 74 Modersugga-byggnad KRAV-cert. 136 Slåttervall-ensilage Plansilo 76 Modersugga-byggnad EU-cert. 138 Slåttervall ensilage/bete 78 Slaktgris-blött/torrt foder KRAV-cert. 140 Slåttervall hö/bete 80 Slaktgris-blött/torrt foder EU-cert. 142 Betesvall 82 Lammproduktion jan-, marslammn. 144 Betesvall rovdjursavvisande stängsel 84 1
Register bidragskalkyler.. 146 Bilagor Bilaga 1. Blanketter för sammanställning Bilaga 2. Miljöersättning betesmarker 2
FÖRORD Bidragskalkylerna är anpassade till förutsättningarna i Västra Götalands län. De har gjorts i samarbete mellan husdjurs- och växtodlingsrådgivare i länet och Jordbruksverkets regionala rådgivare. Kalkylerna är avsedda som hjälpmedel vid driftsplanering i enskilda företag. De kan också användas för information om insats- och avkastningsuppgifter i olika produktionsgrenar. När kalkylerna används för driftsplanering bör de justeras med hänsyn till data från den enskilda gården. Genom att räkna med dina egna siffror för avkastning och priser får du bättre grepp om ekonomin. I årets upplaga har bland annat priser justerats. Nya kalkyler har gjorts för vitklöverfrö, blandsäd åkerböna/vårvete (tröskning) samt träda (bevuxen träda resp. svartträda). Kalkylpriser och avkastningsnivåer I häftet finns exempel på hur man kan räkna på en omläggning till ekologisk produktion och handledning till beräkningarna. Kalkylerna är exempel på hur omlagd ekologisk produktion kan fungera och vilka resultat man i genomsnitt kan uppnå. Kalkylerna är gjorda som prognoskalkyler och en prognos har alltid en osäkerhet. Kalkylerna är gjorda vintern 2017/2018 och baseras på den kunskap vi hade då. Priserna har valts med utgångspunkt från prisläget under hösten 2017. Texten intill kalkylerna innehåller en förklaring om vilken prisnivå som använts i respektive fall. Agriwise 2017 syftar på det pris som anges i kalkylprogrammet Agriwise inför 2018. Jordbruksverket ansvarar nu för driften av Agriwise som ursprungligen utvecklades av SLU. Om du får bättre pris genom lagring, annan inköpstidpunkt eller egen förädling kan du ange ditt pris i högerkolumnen istället eller behandla prisskillnaden som en organisationsintäkt. Vallfoder och bete produceras som regel för användning på gården och dessa priser har satts med hänsyn till markens alternativvärde. Växtodlingskalkylerna har gjorts med olika avkastningsnivåer. Vissa grödor med höga förfruktsvärden underskattas om man bara ser till deras direkta avkastning. En tabell med förfruktseffekter finns för att försöka spegla odlingen i ett längre perspektiv. Gödselgivorna är anpassade efter kalkylens avkastning och Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning 2018. Resultat Lönsamhetsmåttet i bidragskalkylerna är täckningsbidraget. Täckningsbidraget för en produktionsgren är lika med de totala intäkterna minskat med särkostnaderna. Täckningsbidrag 1 (TB 1) visar netto efter att rörliga särkostnader är betalda. Täckningsbidrag 2 (TB 2) visar netto efter att samtliga särkostnader är betalda, där även kostnaderna för arbete och ränta på djur- och rörelsekapital är särkostnad. Totala nettot från TB 2 ska tillsammans med övriga intäkter (stöd, miljöersättningar och ersättning för ekologisk produktion) i företaget betala samkostnaderna samt räntor och avskrivningar på maskiner och byggnader samt markkostnad. Vill du ha hjälp med att göra en omläggning till ekologisk produktion, med både biologiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar beaktade, kan du vända dig till t.ex. Länsstyrelsens Landsbygdsavdelning eller andra rådgivningsorganisationer för rådgivning. Gårdsstöd och miljöersättningar Gårdsstödet är inte kopplat till produktionen och varken gårdsstödet eller miljöersättningar har tagits med på intäktssidan i kalkylerna. Du får själv komplettera kalkylerna med de stöd som är aktuella på din egen gård. Information om stöd som kan vara aktuella lämnas på sidorna 11-18. 3
Maskinkostnader Kostnaden för maskiner som är den största posten i växtodlingen varierar med val av bearbetningsstrategi, maskinstorlek och jordart. Val av maskiner och bearbetningsstrategi har dessutom stor betydelse för växtnäringsutnyttjande och bekämpningsbehov. Arbets- och dieselförbrukning för kalkylerna utgår från konventionell bearbetning enligt beräkningarna på sidorna 19-20. Drivmedelsförbrukningen i maskinkostnadsberäkningarna och i växtodlingskalkylerna baseras på jordbearbetning av jordar med 25 % lerhalt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Eftertryck utan tillåtelse förbjuden. 4
OMLÄGGNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION Att lägga om gården till ekologisk produktion innebär biologiska, tekniska och ekonomiska förändringar av produktionen. Hur ekonomin påverkas vid en omläggning beror i stor utsträckning på vilken produktionsinriktning företaget har. För en del gårdar blir det ekonomiska utfallet sådant att det är klart intressant att lägga om gården, för andra gör det ingen skillnad i gårdens ekonomi. Det finns också gårdar där en omläggning ger ett sämre resultat än nudriften. Det ekonomiska utfallet beror på en rad faktorer, t.ex. gårdens förutsättningar, företagets tidigare resultat, omläggningstakten och marknadssituationen. I den ekonomiska bedömningen måste man använda underlag från den enskilda gården. De befintliga resurserna som arbetskraft, byggnader, maskiner, kunskap etc. påverkar valet av inriktning. Andra faktorer som bör vägas in är avkastningsförmåga, produktionskostnader, extrakostnader under omläggningsperioden samt investeringsförmåga. Därtill skall man lägga bedömningen av hur ekonomin i företaget utvecklas både på kort och på lång sikt. Omläggningen kan ge gården nya möjligheter som motiverar risktagande och kortsiktiga påfrestningar på ekonomin. Att lägga om växtodling och djur till ekologisk produktion är kanske inte det svåraste ofta är det bonden och hans eller hennes tankar som tar längst tid att ställa om. Det krävs intresse, klar målsättning och noggrann planering för att nå positiva resultat och lyckad omläggning till ekologisk produktion. Att tänka på vid omläggningen: Hur går nudriften? Låga produktionsresultat blir inte bättre med ekologisk produktion. Ett underskott bör rättas till innan en eventuell omläggning. Ekologisk produktion är sällan lösningen på ekonomiska svårigheter! Vilka förändringar medför omläggningen i avkastning? Hur påverkas avkastningen från djur och grödor? Ekologisk produktion kan ge större årsvariationer. Behövs investeringar? Krävs nya maskiner och byggnader för att lägga om? Hur ordnas finansiering, tål företaget ökad skuldsättning? Eller innebär omläggning till ekologisk produktion att vissa investeringar inte behövs? Likviditet? Hur snabbt kan driften läggas om utan att anstränga ekonomin? Har företaget tillräckligt med pengar för att klara ett år när skörden slår fel? Avsättning för produkterna? Hur säljer företaget produkterna? En förutsättning för merpris är anslutning till certifiering; KRAVeller EU-certifiering. Även miljöersättningen för ekologisk produktion förutsätter certifiering. Pris och kvalitet I ekologisk produktion har priset som betalas för produkterna ofta en nära koppling till kvaliteten. Den merbetalning som förekommer förutsätter att en hög kvalitet uppnås. Därmed kan den ekologiska produktionen påverkas mer drastiskt av eventuella årsvariationer än vad som är fallet med konventionell produktion. Det ekonomiska utfallet kan bli väldigt bra om de efterfrågade kvaliteterna uppnås. En förhållandevis låg avkastning kan på så vis ändå ge ett hyfsat netto. Blir däremot kvaliteten dålig, särskilt kombinerat med låg avkastning, kan ekonomin i produktionen bli mycket dålig. Således är kvalitet och pris viktiga riskfaktorer att beakta vid kalkylering av ekologisk produktion. 5
Omläggningsplanering Vid omläggningsplanering är det lämpligt att jämföra nudriften med den planerade ekologiska produktionen. För nuvarande drift görs efterkalkyler och för den ekologiska görs förkalkyler. Det är inte relevant att bara jämföra enskilda grödor eller produktionsgrenar i konventionell respektive ekologisk produktion. Det är istället den helt omlagda produktionen med alla grödor i en växtföljd och alla djur i produktion, det samlade täckningsbidraget för gården, som skall jämföras för de olika produktionsformerna. Nedan följer en kortfattad vägledning i punktform hur man går tillväga för att räkna på gården före och efter omläggning. En del punkter på checklistan för djurhållning ligger till grund för beräkningarna i checklistan för växtodling. Räkna gärna på bästa och sämsta utfall i produktionen för att bedöma känsligheten i driften. Bidragskalkylerna kan också användas för att få grepp om vilka avkastningsnivåer som är minimum för att klara ekonomin under omläggningen. Checklista för ekologisk växtodling gör en växtföljd som grundas på behov av grovfoder, de grödor som är odlingssäkra på gården och efterfrågas av marknaden samt andelen närande (kvävefixerande baljväxter) och tärande grödor fördela mängden stallgödsel och planera eventuella inköp av gödselmedel godkända för ekologisk odling gör bidragskalkyler för respektive gröda, avkastningsnivån beräknas efter förfrukt och stallgödseltillgång lägg ihop TB1 för alla grödorna i växtföljden blir totalt TB1 för planerad växtföljd rimligt? (jämför bästa och sämsta alternativ) lägg till eventuella EU-ersättningar som söks Checklista för ekologisk djurhållning hur många djur av olika slag kommer att finnas på den omlagda gården? beräkna årligt foderbehov för dessa djur beräkna producerad gödselmängd gör en bidragskalkyl för respektive djurslag sammanställ TB1 för alla djuren blir totalt TB1 för planerad produktion rimligt? (jämför bästa och sämsta alternativ) lägg till eventuella EU-ersättningar som söks Sammanställning I bilaga 1 finns tomma formulär för sammanställning av täckningsbidrag för växtodlingen respektive djurhållningen. Där kan täckningsbidragen (TB 1) från kalkylerna fyllas i och bruttoresultatet av de olika produktionsformerna räknas fram. Titta gärna på checklistorna ovan och kolla av de sista punkterna. Sedan kommer det viktigaste: att utvärdera resultatet av beräkningarna och fatta beslut om vilken produktion som skall bedrivas. Här nedan följer några av de frågor som kan vara väsentliga att ställa. Du kan säkert komma på fler som är viktiga för dig och ditt företag. Ger den ekologiska produktionen ett acceptabelt resultat jämfört med nuvarande produktion? Vad gör merpriset för resultatet? Hur blir resultatet om produkterna inte skulle hålla kvalitetskraven och merbetalningen uteblir? Vad gör EU-ersättningarna? Vad händer om bidragssystemet försvinner inom några år och hur påverkar det ekonomin? 6
AVKASTNINGSNIVÅER Räkna med sänkt avkastningsnivå under och efter omläggning till ekologisk produktion. Hur stora sänkningarna blir beror på många faktorer. För växtodlingen har grundförutsättningar såsom klimat, geografiskt läge, jordens bördighetsförhållande samt dränering, kalkning, gödsling etc. en avgörande betydelse. Växtföljden och grödornas placering i växtföljden är också mycket viktiga faktorer. Utgå från ett medeltal av skörden i nuvarande drift, t.ex. de senaste fem åren. Jämför hellre med dig själv i nuvarande drift än med normskörden i området. Titta gärna också på bästa och sämsta tänkbara skörd. Det ger en uppfattning om variationerna i omlagd produktion. Klarar du foderbalans och ekonomi i det sämsta alternativet? Djurhållning Begränsningar i de ekologiska reglerna beträffande grovfoder och kraftfoder etc kan påverka produktion, tillväxt och klassning av djuren. Tillgång till ett bra grovfoder är en mycket viktig förutsättning för att få nötkreatur och lamm att avkasta tillfredsställande i ekologisk mjölk- och köttproduktion. För mjölk har det visat sig att det kan bli en nedgång i produktion med omkring 10 % (0-20 %). Korna kan anpassa sig till de nya förutsättningarna och avkastningen kan öka på längre sikt. När det gäller köttproduktion är det svårare att förutsäga eventuell sänkning av avkastningen. Tabell 1. Tänkbara skördenivåer i ekologisk växtodling. Variationen kan vara större p.g.a. årsvariation etc. Gröda Skörd, % av konventionell (normalår) Förutsättning Vårsäd 60-70 % Anpassad växtföljd & gödsling Höstsäd 60-70 % Anpassad växtföljd & gödsling Trindsäd 80-100 % Kontroll på ogräs Slåttervall 1 80-100 % 30-50 % baljväxt i grönmassan Betesvall 90-100 % 2 ca 30 % vitklöver i grönmassan 1 Skörden för slåttervall avser en jämförelse med konventionell klöver/gräsvall de två första åren. 2 Betad nettoskörd ca 3 000 kg ts/ha. 7
FÖRFRUKTSEFFEKT Förfrukt Kväveeffekt, kg N/ha Skördeökning höstvete, kg/ha Skördeökning vårsäd, kg/ha Korn, höstsäd 0 0 0 Havre 0 700 Gräsvall 15 400 200 Blandvall Gröngödslingsvall 40 50-60 800 1 000-3 000 Foderärter 25-35 1 000 500 Åkerbönor 25 700 700 Höstraps 40 1 200 Potatis 10 800 800 500 1 000-3 000 VÄXTFÖLJDER Växtföljden är grunden i ekologisk odling. Med växtföljden försöker man minimera förekomst av t.ex. ogräs och sjukdomar. Är djur en viktig del av produktionen skall växtföljden också tillgodose foderbehovet i så stor utsträckning som möjligt, samtidigt som djurhållningen ger stallgödsel som kan spridas på valfri plats i växtföljden. För att den ekologiska produktionen skall fungera ställs bl.a. följande krav på växtföljden: den skall vara varierad minst 35 50 % kvävefixerande baljväxtvall eller gröngödsling (trindsäd ej medräknad) minst 30 40 % baljväxter i den kvävefixerande vallen/gröngödslingen högst 3 år i rad med tärande grödor, t.ex. spannmål Den enskilda gårdens förutsättningar i form av klimat, jordarter, maskiner, tork- och lagringsmöjligheter, lantbrukarens intresse och efterfrågan från marknaden m.m. avgör vilka grödor som till slut odlas i växtföljden. Grödvalet i växtföljden är också en viktig del av ekonomin, särskilt när det gäller växtodlingsgårdar med kreaturslös drift. Här nedan följer några exempel på växtföljder för ekologisk produktion i västra Sverige för växtodlingsgårdar och djurgårdar. Eftersom området varierar stort mellan slättbygder och skogsbygder ges exempel både för gårdar med hög och med låg djurtäthet. Växtföljderna är tänkta att ge vägledning vid planering av växtföljd på den egna gården. Avkastningsnivåerna är skattade till vad som är möjligt att uppnå, men ger inte direkt svar på hur det går på den enskilda gården. Bidragskalkyler för grödorna i respektive växtföljd samt sammanställningar av TB1 etc. finns längre fram i häftet. Gård utan nötkreatur eller får På en gård utan idisslare odlas vall till avsalu, frövall eller gröngödsling på 25-40 % av arealen, och i övrigt ärter, åkerbönor och stråsäd. Höstoljeväxter kan odlas om man har lämpliga förutsättningar, liksom potatis på lättare jord. Om man har ekologiska KRAV-grisar blir växtföljden likartad, men då finns också behov av areal för bete/böke åt grisarna. Betesvall till grisar kan läggas in i växtföljden nedan eller i en särskild växtföljd på de skiften där det passar att hålla grisarna. 8
Tabell 2. Exempel på växtföljd för en ekologisk växtodlingsgård. Växtodlingsgård Avkastning Kommentarer havre + insådd 4 000 kg Gödslas med t.ex. hönsgödsel el. pelleterat köttbenmjöl vall eller gröngödsling - höstraps 2 500 kg Radhackning. Gödsling vid sådd viktigast. vårvete + insådd 4 000 kg Gödslas med t.ex. pelleterat köttbenmjöl vall eller gröngödsling - höstvete 4 500 kg Radhackning. åkerböna eller ärter 3 000 kg Radhackning. Höstsäd som förfrukt ger en bra markstruktur och är oftast en bättre förfrukt än vårsäd till ärter och bönor. Gårdar med nötkreatur eller får På gårdar med idisslare blir djurens behov av bete och grovfoder tillsammans med arealtillgång avgörande för växtföljden. Ju högre djurtäthet desto större andel av arealen måste vara grovfoder. I de första två exemplen på växtföljd för djurgårdar cirkulerar dessutom betesvallar i en särskild växtföljd närmast ladugården. Tabell 3. Exempel på växtföljd för en ekologisk djurgård med låg djurtäthet. Djurgård Avkastning Kommentarer helsäd + insådd 3 500 kg ts vall I 7 000 kg ts vall II 5 500 kg ts 2 skördar höstraps 2 500 kg 40 ton nötflytgödsel, radhackning höstvete 4 500 kg 30 ton nötflytgödsel åkerböna 3 000 kg Radhackning havre 3 000 kg 20 ton nötflytgödsel Tabell 4. Exempel på växtföljd för en ekologisk djurgård med medelhög djurtäthet. Djurgård Avkastning Kommentarer grönfoder + insådd 3 500 kg ts vall I 7 000 kg ts vall II 5 500 kg ts 2 skördar, 20 ton nötflytgödsel höstvete 4 500 kg 30 ton nötflytgödsel havre 3 500 kg 20 ton nötflytgödsel Om man har lämpliga förutsättningar kan upp till hälften av höstvetet i denna växtföljd ersättas med höstraps. Detta är särskilt aktuellt på mjölkgårdar, där tillgång till rapsmjöl eller krossat rapsfrö är mycket värdefullt i utfodringen. Tabell 5. Exempel på växtföljd för en ekologisk djurgård med hög djurtäthet. Djurgård Avkastning Kommentarer helsäd+ insådd 4 500 kg ts 30 ton nötflytgödsel vall I 7 000 kg ts vall II 5 500 kg ts 20 ton nötflytgödsel vall III/bete 3 000 + 2 100 kg ts 30 ton nötflytgödsel bete 3 300 kg ts Här utgörs hela arealen av grovfoder och bete. Eventuellt behov av foderspannmål eller proteinkraftfoder får köpas in. 9
PRISUTVECKLING FÖR KRAV-GODKÄNDA AVSALUGRÖDOR Lantmännens odlarpriser 2006-2017 för prisområde Västra Sverige, Pool 1, kr/kg. 2006-2012 inkl. lagerersättning 1 och kontraktstillägg. KRAV-godkänd vara. Några priser före 2017 från andra prisområden (matärt, maltkorn, oljeväxter) Några priser har hämtats från Varaslättens Lagerhus, avräkningspriser vid skörd. Rågvete 2014-2017 Svenska Foder Slutpris odlingskontrakt. Varuslag 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Höstvete 1,74 3,20 2,37 1,82 3,00 3,03 3,00 2,55 2,33 2,75 3,00 3,12 Fodervete 1,73 3,20 2,25 1,77 2,89 3,03 3,00 2,33 2,25 2,55 2,80 Råg 1,54 3,20 2,69 1,60 2,41 2,96 2,87 2,50 1,88 1,70 2,10 3,00 Vårvete 13 % 2,38 3,75 2,70 2,13 3,07 3,28 3,17 2,65 2,53 3,00 3,30 3,42 protein Foderhavre 1,94 2,81 2,51 1,28 2,86 2,53 2,47 1,81 1,93 2,20 2,30 2,42 Grynhavre 2,03 2,95 2,66 1,37 3,06 3,28 2,82 2,08 2,33 2,60 2,70 3,02 Foderkorn 1,98 3,21 2,24 1,80 3,00 3,03 2,90 2,45 1,78 2,30 2,50 2,60 Maltkorn 2,38 3,75 2,85 1,83 3,36 3,23 3,23 2,85 2,38 2,70 3,20 3,34 Matärt 2,60 3,90 3,85 2,85 3,6 - - 3,70 3,88 4,00 3,90 3,60 Foderärt 1,90 3,55 3,45 2,44 3,14 3,41 3,42 3,20 3,38 3,30 3,30 3,60 Åkerböna 1,90 3,55 3,42 2,33 3,08 3,51 3,42 3,26 3,43 3,30 3,30 3,70 Raps, rybs 3,63 5,10 6,26 5,63 6,02 6,45 7,17 7,28 7,60 7,20 7,70 8,30 Rågvete 1,62 2,91 2,00 2,69 2,91 2,90-1,82 1,85 2,65 1) För leverans under skördeperioden är priset 5 öre lägre per kg. (år 2006-2009) CERTIFIERING OCH KONTROLL För att få ut ersättningen för ekologisk produktion och för att kunna sälja produkterna som ekologiska och få ut ett högre pris måste produktionen vara certifierad. För att din produktion ska bli certifierad måste den kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan. Det finns tre kontrollorgan för ekologisk primärproduktion i Sverige: SMAK Certifiering, Kiwa och HS Certifiering. Du certifierar din produktion enligt EU-reglerna, som är den nivå som krävs för att du ska få sälja dina produkter som ekologiska. Om du vill kan du dessutom certifiera din produktion enligt KRAV:s regler. Kostnaderna för certifiering varierar något mellan de tre certifieringsorganen och är också beroende på omfattningen av produktionen. Som exempel kostar certifiering (2017) för ett företag med bara växtodling som omfattar 101-300 hektar ca 6 400 kr per år. Om man även har djurhållning (nöt, får, grisar) kostar det ca 8 300 kr per år. Därutöver tillkommer licensavgift för KRAV-märkningen 2 000 kr per år (100-150 hektar, inkl. djurhållning). 10
ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Ändamål Arbetsgivaravgift % 2018 Egenavgift % 2018 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 0,70 0,70 Sjukförsäkringsavgift 4,35 4,44 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 Arbetsskadeavgift 0,20 0,20 Arbetsmarknadsavgift 2,64 0,10 Allmän löneavgift 10,72 10,72 Summa avgiftsprocent 31,42 28,97 Egenavgifter gäller vid en karensdag Undantag 2018 För anställda som är födda 1938 1952 ska särskild löneskatt och ålderspensionsavgift betalas med 6,15 % + 10,21 % dvs 16,36 %. För anställda som är födda 1937 ska en särskild löneskatt på 6,15 % betalas. LÖNEKOSTNADER FÖR ANSTÄLLD ARBETSKRAFT Avtalen för lönerna gäller från 1 juli 2017 och grundlönen är ca 131 kr/tim. Till grundlönen kommer semesterlönen på 13 %. Till detta ska läggas arbetsgivaravgiften enligt ovan på 31,42 % samt avtalsförsäkringar på ca 5,7 %. Övertid vardagar ersätts enligt avtalet med ca 63 kr/tim, och övertid på helger ersätts med ca 107 kr/tim. Även på övertiden utgår semesterlön, arbetsgivaravgift och avtalsförsäkring. Inom djurskötseln tillkommer ett lönetillägg för att en del av arbetstiden är förlagd till lördag, söndag och andra helgdagar, ca 61 kr/tim. För storhelger är lönetillägget ca 99 kr/tim. Även på lönetilläggen utgår semesterlön, arbetsgivaravgift och avtalsförsäkring. I kalkylerna använder vi de lönekostnader som finns i Agriwise 2017; 222 kr/tim för växtodling och 237 kr/tim för djurskötsel. BESKRIVNING AV OLIKA STÖDFORMER Kontrollera alltid information om stöden med den senaste informationen som finns på Jordbruksverkets webbsida www.jordbruksverket.se Gårdsstödet Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Det är den som har rätt att använda marken, som ansvarar för driften och förvaltningen av marken den 15 juni och som redovisar marken i sin SAM-ansökan som kan söka gårdsstöd. Hur mycket gårdsstöd du kan få beror på värdet av dina stödrätter. Du måste ha minst 4 hektar 11
jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar i din ansökan för att gårdsstödet ska betalas ut. Stödrätterna är inte knutna till ett visst skifte. Det krävs bara att du har stödrätter som motsvarar den areal jordbruksmark som du vill ha gårdsstöd för. Mer information om gårdsstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. Förgröningsstöd Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är bra för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. För att få förgröningsstöd måste du få gårdsstödet utbetalt och följa de villkor för förgröningsstödet som gäller dig. Om du har mark med certifierad ekologisk odling får du förgröningsstödet utan att behöva uppfylla villkoren för förgröningsstödet på den marken. Du ska ha minst två eller tre grödor på din åkermark Ett av villkoren för förgröningsstödet är att du ska odla ett visst antal grödor på din åkermark under perioden 1 maj 30 juni. Hur många grödor du ska ha beror på var i landet du har din jordbruksmark och hur många hektar åkermark du har. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver uppfylla villkoret i förgröningsstödet att odla ett visst antal grödor: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har mindre än 10 hektar åkermark kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall eller träda eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om mer än hälften av den åkermark som du söker gårdsstöd för i år inte fanns med i din ansökan förra året och all din åkermark i år odlas med en annan gröda än förra året. Om du inte passar in i någon av dessa punkter behöver du odla två eller tre grödor. Mer information om två eller tre grödor finns på Jordbruksverkets webbsida. Minst fem procent av din åkermark ska vara ekologiska fokusarealer I förgröningsstödet finns regler om att du ska ha minst fem procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Detta gäller dig som har mer än hälften av din jordbruksmark i slättbygd och vissa andra områden i Götaland och Svealand och har mer är 15 hektar åkermark. Ekologiska fokusarealer är områden som kan förbättra den biologiska mångfalden. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver ha ekologiska fokusarealer oavsett var i Sverige du har din jordbruksmark: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har 15 hektar åkermark eller mindre kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall, träda eller baljväxter eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. 12
Om du inte passar in i någon av dessa punkter och mer än hälften av din jordbruksmark ligger i slättbygd eller vissa andra områden i Götaland och Svealand behöver du ha minst fem procent av din åkermark som ekologisk fokusareal. Från och med 2018 kan du använda en mellangröda som ekologisk fokusareal. Mellangrödan ska sås in efter skörd av huvudgrödan, men senast den 31 augusti. Mellangrödan får brytas tidigast den 1 november. Mellangrödan ska bestå av minst två av de grödor som finns listade på Jordbruksverkets webbsida. Mer information om ekologiska fokusarealer finns på Jordbruksverkets webbsida. Nötkreatursstöd Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Stödet ska ge företag inom näringen möjlighet att behålla en lönsam produktion och dämpa en nedåtgående trend inom branschen. Du kan få ersättning för alla nötkreatur över 1 år som du har under beräkningsperioden. Du kan få ersättning för varje dag som djuret är över 1 år, även om djuret är yngre än så när beräkningsperioden startar. Alla djurens in- och uthändelser ska vara registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) inom 7 dagar. För år 2017 får du stöd för de nötkreatur som du har under beräkningsperioden 1 augusti 2016 31 juli 2017. Mer information om nötkreatursstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. Stöd till unga jordbrukare Nu finns det ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag för första gången. Syftet med stödet är att göra det lite lättare för unga personer att starta ett jordbruksföretag. Du kan få stöd till unga jordbrukare om du: är 40 år eller yngre det första året som du söker stödet har startat ett jordbruksföretag för första gången 2012 eller senare har stödrätter och får gårdsstöd samma år som du söker stöd Mer information om stödet till unga jordbrukare finns på Jordbruksverkets webbsida. Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Du kan få ersättning om du sköter eller bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Syftet är att bevara och förstärka betesmarkernas och slåtterängarnas natur- och kulturmiljövärden. Du kan läsa mer om betesmarker i bilaga 2. Miljöersättning för minskat kväveläckage Du kan få ersättning om du antingen odlar fånggröda eller vårbearbetar, eller gör både och på samma mark. Syftet är att minska kväveutlakning och fosforförluster från åkermark och att lagra in kol i marken. För att få ersättningen måste din åkermark ligga i ett nitratkänsligt område. Åtagandet är femårigt. Storleken på åtagande är den areal du har sökt utbetalning för första året i åtagandet. Där ingår den sammanlagda arealen för fånggröda, vårbearbetning eller en kombination av bägge delarna på samma mark. År 2-5 måste du söka utbetalning för minst 80 procent av arealen, och du kan som mest söka utbetalning för 120 procent av arealen som ingår i ditt åtagande. Med fånggröda menas växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas i syfte att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall, eller bevuxen träda, räknas inte som huvudgröda. 13
Du ska så fånggrödan med en utsädesmängd som är normal för arten och syftet med odlingen. Om fånggrödan inte är tillräckligt etablerad kan din ersättning minskas. Du ska så fånggrödan så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve under hösten. Det här får du inte göra med fånggrödan Du får inte använda fånggrödan förrän efter tidigaste datum för brytning. Fånggrödan får inte heller övergå till huvudgröda året efter det aktuella stödåret. Efter skörd av huvudgrödan får du inte gödsla eller sprida växtskyddsmedel på marken fram till datum för brytning av fånggrödan. Du får inte låta täckdika marken innan fånggrödan bryts. Grödor som du får använda som fånggröda Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får bestå av vallbaljväxter. Du ska så in fånggrödan i huvudgrödan. Huvudgrödan kan inte vara potatis, rotfrukter eller grönsaker. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska du så fånggrödan snarast efter att du har skördat huvudgrödan. Om huvudgrödan är annan än potatis, rotfrukter eller grönsaker så ska du så in fånggrödan i huvudgrödan eller så den snarast efter att du har skördat huvudgrödan. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Du ska så fånggrödan snarast efter att du har skördat potatis, rotfrukter eller grönsaker. Det finns inga specifika datum för när olika fånggrödor senast måste ha såtts. Däremot finns ett villkor att du ska så fånggrödan vid en tidpunkt så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve efter skörd av huvudgrödan. Du får bryta din fånggröda tidigast den 10 oktober om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas tidigast 1 januari året efter stödåret. Med vårbearbetning menas att du inte får jordbearbeta marken på hösten. Tidigast den 1 januari året efter det aktuella stödåret efter skörd av en huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda får du jordbearbeta marken. Om du söker stöd för vårbearbetning får du bearbeta marken tidigast den 1 januari året efter det aktuella stödåret. Det betyder att du till exempel inte får gräva täckdiken under hösten. Däremot får du göra en grund jordbearbetning inför sådd av vitsenap, oljerättika eller rättika. Efter att du har skördat huvudgrödan får du inte gödsla eller sprida växtskyddsmedel på marken förrän efter årsskiftet. Året efter det aktuella stödåret ska du så en huvudgröda eller vall senast den 30 juni. Ersättningsnivå Miljöersättning Fånggröda Vårbearbetning Fånggröda + vårbearbetning 1 100 kr/ha 600 kr/ha 1 700 kr/ha 14
Miljöersättning för vallodling Du kan få ersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning för vallodling är att stimulera hållbar odling och minska läckage av växtnäring. För att få ersättningen behöver du uppfylla de här villkoren: Du ska odla fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd Vallen ska vara korrekt anlagd senast den 30 juni Vallen ska skötas varje år. Detta kan du göra genom skörd eller att låta djuren beta motsvarande en vallskörd. Senast den 31 oktober ska detta vara gjort Vallen är korrekt anlagd om den är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa. Högst 50 procent inblandning av insektsbefrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall Vallen är godkänd om vallgrödan som täcker marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har ett fodervärde. Dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter ingå men får inte vara dominerande Vallen ska vara huvudgröda det år du söker utbetalning Den vall som du söker utbetalning för ska ligga obruten i minst 3 odlingssäsonger. Vallen får brytas tidigast 31 juli det tredje året Du får inte sprida kemiska växtskyddsmedel på vallen under den tiden som den ska ligga obruten. Men du får bryta den kemiskt efter 3 odlingssäsonger Du kan söka miljöersättning för vallodling utanför de områden där du kan söka kompensationsstöd. Karta över stödområdena finns på Jordbruksverkets webbsida. Ersättningsnivå Miljöersättning Vallodling 500 kr/ha Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion Du som har eller ställer om till ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för din produktion. Ersättningarna finns för att vi ska bibehålla och öka den ekologiska produktionen. För att få ersättning till ekologisk växtodling eller omläggning till ekologisk växtodling ska du: ha ett 2-årigt åtagande för ersättning för omställning till ekologisk produktion, eller ha ett 5-årigt åtagande för ekologisk produktion Du ska även: följa villkoren för åtagandet från och med den 1 januari det år du går in i åtagandet söka utbetalning för ersättningen varje år i SAM Internet följa EU:s regler för ekologisk produktion. Du kan läsa mer om EU:s regler för ekologisk produktion på Jordbruksverkets webbsida vara ansluten till ett kontrollorgan för ekologisk produktion Du kan bara få ersättning för växtodling på åkermark. Din odling måste bedrivas på samma mark under hela åtagandeperioden. Du ska odla dina grödor med sikte på god skörd. Grödan måste skördas och användas för att du ska ha rätt till ersättning. Spannmål och proteingrödor ska du odla för att tröska eller ensilera 15
Oljeväxter, oljelin, bruna bönor och konservärtor ska du odla för att tröska Frövall ska du odla för att tröska. Du ska också kunna visa ett avtal med utsädesleverantör Grönfoder ska vara ettåriga grödor och duga till foder Du kan inte få ersättning för grödor som du odlar för energiproduktion. Däremot kan du få ersättning för stärkelsepotatis och hampa. Du får inte heller ersättning för att du odlar vall. Om du däremot har ekologisk djurhållning kommer din vall vara med i underlaget för den ersättning du kan få för djuren. Detsamma gäller för betesmark och slåtterängar om du har miljöersättning för dem. För att få ersättning för ekologisk djurhållning och för omställning till ekologisk djurhållning ska du: ha ett 2-årigt åtagande för omställning till ekologisk produktion djurhållning, eller ha ett 5-årigt åtagande för ekologisk produktion - djurhållning Du ska även ha ett 2-årigt åtagande för omställning till ekologisk produktion växtodling eller ha ett 5- årigt åtagande för ekologisk produktion växtodling följa villkoren för åtagandet från och med den 1 januari det år du går in i åtagandet söka utbetalning för ersättningen varje år i SAM Internet följa EU:s regler för ekologisk produktion. Du kan läsa mer om EU:s regler på Jordbruksverkets webbsida vara ansluten till ett kontrollorgan för ekologisk produktion Antalet djur styr hur mycket pengar du får Ersättning för ekologisk produktion med djurhållning och ersättning för omställning till ekologisk produktion med djurhållning baseras på det antal mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphönor och slaktkycklingar som du har inom företaget. För att få utbetalt för 1,0 djurenhet måste du ha 1 hektar åkermark eller 2 hektar betesmark. Dina djur räknas om till djurenheter enligt tabellen nedan. Antal djur som motsvarar en djurenhet Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet Antal djurenheter som ett djur motsvarar Mjölkkor, am- och dikor 1,00 1,00 Ungnöt (6 mån-2 år) 1,67 0,60 Tackor, getter 6,67 0,15 Suggor 2,00 0,50 Slaktsvin (slaktade) 3,33 0,30 Slaktkyckling 33,33 0,03 Värphöns 71,43 0,014 Djurantalet får variera mellan åren under åtagandeperioden. Den ekologiska djurhållningen måste under varje år i hela åtagandeperioden minst omfatta något av följande djur: 1 tacka, 1 get eller 1 sugga under hållandeperioden 1 nötkreatur i genomsnitt 2 djurenheter av värphöns i genomsnitt 2 djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt 1 slaktsvin som levererats till slakteri 16
Ersättningsnivå Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omläggning till ekologisk produktion Spannmål, oljeväxter, proteingrödor m.fl. (inte 1 500 kr per hektar vallodling på åkermark) Potatis och grönsaker 5 000 kr per hektar Frukt och bär 7 500 kr per hektar Djurersättning på åkermark, där 1 ha åkermark 1 600 kr per hektar motsvarar1 djurenhet Djurersättning på betesmark, där 2 ha betesmark 800 kr per hektar motsvarar1 djurenhet Kompensationsstöd Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva jordbruk. För att få kompensationsstöd måste du bedriva jordbruk på minst 4 hektar jordbruksmark. Dessa 4 hektar måste finnas inom de stödområden där du kan få kompensationsstöd, se karta på Jordbruksverkets hemsida. Grödorna som du kan få stöd för delas in i olika så kallade typer av jordbruk, typ 1, 2, 3, 4 och 5. Typen av jordbruk och stödområdet där du har marken avgör beloppet per hektar. All din mark med grovfodergrödor klassas som typ 1, 2, 3 eller 5. För typ 1, 2 och 3 ska du uppfylla olika krav på djurtäthet. För typ 5 finns inte något krav på djurtäthet. All din areal med växtodlingsgrödor, som spannmål eller oljeväxter, klassas som typ 4. Det finns inget djurtäthetskrav för växtodlingsgrödor. Det är företagets djurtäthet som avgör vilket belopp per hektar som du kan få för dina grovfodergrödor. Din djurtäthet är ditt antal djurenheter delat med din areal med grovfodergrödor. De grovfodergrödor som du kan få kompensationsstöd för är: vall, betesmarker, slåtterängar och grönfoder De djurslag som godtas är nötkreatur som är minst 6 månader gammalt, get och tacka. Så här många djurenheter blir varje djur Djurslag Antal djurenheter Nötkreatur 2 år eller äldre 1,0 Nötkreatur mellan 6 månader och 2 år 0,6 Get 0,15 Tacka 0,15 Vilken djurtäthet krävs för typ 1, 2, 3 och 5? Hela din areal med grovfodergrödor klassas som samma typ av jordbruk. Grovfodergrödorna klassas som 1, 2, 3 eller 5 beroende på vilken genomsnittlig djurtäthet du har och i vilket område din mark finns. Har du mark i mer än ett kompensationsområde och kravet på djurtäthet är olika för områdena så gäller det krav på djurtäthet som finns för området där ditt brukningscentrum ligger. Har du brukningscentrum utanför kompensationsområdena så gäller kravet för område 6-12. Om du inte har nöt, tackor eller getter i ditt jordbruk eller har under 0,1 djurenheter per hektar klassas dina grovfodergrödor som typ 5. 17
Det här gällde för djurtäthet per hektar grovfoderareal i kompensationsstödet 2017 Område Typ 1 Typ 2 Typ 3 Typ 5 1-5 0,65 eller högre 0,3 eller högre 0,1 eller högre Lägre än 0,1 6-12 1,0 eller högre 0,4 eller högre 0,1 eller högre Lägre än 0,1 Vilka växtodlingsgrödor kan du få ersättning för? De växtodlingsgrödor, typ 4, som du kan få kompensationsstöd för är spannmål, proteingrödor, oljeväxter, potatis och trädgårdsgrödor, energiskog, och vissa andra grödor, du hittar information på Jordbruksverkets webbsida. EXEMPEL PÅ MASKINKOSTNADER Källa: MASKINKOSTNADER 2017, Maskinkalkylgruppen Timkostnaderna utgår från väl utnyttjade maskiner. Kapacitetsuppgifterna är ett medeltal, i praktiken är variationerna stora beroende på arrondering, jordart, stenförekomst etc. Maskin Kostnad kr/tim Kapacitet ha/tim Traktor 50 kw (ca 68 hk) 2-hjulsdrift 55 * Traktor 90 kw (ca 121 hk) 4-hjulsdrift 144 * Traktor 130 kw (ca 176 hk) 4-hjulsdrift 203 * Skördetröska, 4,5 m (140 kw) med hack 1 047 * 1,3 Skördetröska, 7,5 m (275 kw) med hack 1 651 * 2,5 Växelplog, 4-skärig, buren 195 0,8 Kultivator, 4 m 170 2,8 Tallrikskultivator (disc och vält) buren 4 m 195 3,0 Harv, 7 m 352 4,5 Ogräsharv, långfingerharv 6 m 128 4,0 Ogräsharv, långfingerharv 12 m 210 8,0 Såmaskin, 4 m, bogserad 196 2,0 Universalsåmaskin, kombi 4 m 613 2,1 Såmaskin med radrensare 8 m 444 Vält, 9 m 383 4,5 Konstgödselspridare, rampspridare, bogs, 4000 l, 12 m 518 5,0 Konstgödselspridare, kastspridare, buren, 2500 l, 24 m 213 6,0 Slåtterkross, buren, 2,4 m 242 1,6 Slåtterkross, bogserad, 4 m, centrumdrag 570 3,0 Rotorhövändare, 6,5 m 332 3,3 Rotorsträngläggare, 3,5 m 172 2,0 Hackvagn, 35 m 3 825 Lastarvagn, 25-30 m 3 209 Hårdpress 226 Rundbalspress med snitt 401 Inplastare, bogserad 265 Betesputsare/rotorklippare, 6 m 419 Potatissättare, 4-radig, buren 688 0,6 Potatisupptagare, 1-radig 984 0,2 Potatiskupare, 4-radig 274 1,7 Fastgödselspridare, vertikalspridare, 12 m 3 245 Tankvagn, 15 m 3, slangspridare 12 m 395 * Exklusive förare och bränsle/ 18
EXEMPEL PÅ BERÄKNINGAR AV TRAKTORTIMMAR PER HA FÖR OLIKA GRÖDOR Beräkningarna nedan ligger till grund för arbetsbehov och dieselförbrukning i kalkylerna på sida 22-97. Höststråsäd, med stallgödsel Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 3 ggr 0,7 Sådd (4 m, universalsåmaskin) 0,5 Flytgödselspridning (15 m³), giva 30 m³ 0,7 Ogräsharvning (12 m) 1 gång 0,1 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 1 gång 0,4 Transport 0,5 Summa traktortimmar 4,2 Vårstråsäd, med pelleterat köttbenmjöl Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 2 ggr 0,4 Sådd (4 m, universalsåmaskin kombi, frölåda) 0,5 Gödselspridning (24 m, buren 2 500 l) 0,2 Ogräsharvning (12 m) 2 ggr 0,3 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 2 ggr 0,7 Transport 0,5 Summa traktortimmar 3,9 Åkerbönor Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 1 ggr 0,2 Sådd (4 m, universalsåmaskin) 0,7 Ogräsharvning (12 m) 3 ggr 0,4 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 1 ggr 0,4 Transport 0,5 Summa traktortimmar 3,5 19
Höstraps Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 3 ggr 0,6 Sådd (8 m, bogserad såmaskin med radrensare) 0,3 Gödsling (24 m buren 2 500 l), 2 ggr 0,3 Ogräshackning (8 m) 1:a gång 0,3 Ogräshackning (8 m) 2:a och 3:dje gång 0,5 Stubbearbetning/stubbputsning (4 m) 0,33 ggr 0,1 Transport 0,3 Summa traktortimmar 3,7 Ensilage (3 skördar, 7 000 kg ts/ha, balar, pressning och inplastning ingår ej i beräkningen) Arbete Traktortimmar/ha En extra harvning vid sådd (kombisådd i vårsäd) 0,33 ggr 0,1 Flytgödselspridning (15 m 3 ) giva 20 m 3 /ha, 2 år av 3, 2 ggr 0,4 Slåtterkross (2,8 m, buren) 3 ggr 1,5 Stubbearbetning (4 m) 2 ggr vart tredje år 0,2 Transport av ensilagebalar 1,2 (0,9 vid skörd 5 500 kg ts) Summa traktortimmar 3,4 Potatis (avkastning 33 000 kg/ha) Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 2 ggr 0,4 Kultivator (4 m) 1 ggr 0,4 Potatissättare, 4-radig, buren 1,5 Potatiskupare, 4-radig 2ggr 1,3 Gödselspridning (24 m, buren 2500 l) 3 ggr 0,7 Sprutning (24 m, bogserad) 8,2 ggr 1,2 Potatisupptagare, 1-radig 7,0 Transport 3,0 Övrigt (transport till och från fält, lastning m.m.) 1,2 Summa traktortimmar 18,0 Gräsfrö (liggtid 2 år) Arbete Traktortimmar/ha En extra harvning vid sådd (kombisådd i vårsäd) 0,33 ggr 0,1 Sådd (4 m) 0,5 ggr 0,3 Gödsling (24 m, buren 2 500 l) 0,3 Strängläggning (2,8 m rotorslåtter) 0,5 Putsning höst (4,5 m betesputs) 0,5 Summa traktortimmar 1,7 20
FÖRKLARINGAR TILL BIDRAGSKALKYLER MJÖLK- OCH NÖTKÖTTPRODUKTION Inkalvningsåldern för rekryteringskvigorna av mjölkras är satt till 25 respektive 28 månader, vilket är möjlig ålder respektive en anpassning till medeltalet i kokontrollen. Egenvikt vid inkalvning är 580 kg. För mjölkrastjurar har beräkningar gjorts för både vårfödda (maj) och höstfödda (november) kalvar. Mjölkrasstutarna föds upp extensivt för att få så bra klass som möjligt och slaktas vid 24 eller 27 månaders ålder. Notera att handjur över 24 månader inte ger djurkopplat ekostöd. Foderbehovet är framräknat enligt gällande utfodringsnormer (Fodermedelstabeller för idisslare 2003). Målet har varit att täcka såväl energi- som proteinbehov. I en del ungdjurskalkyler där djuren har lågt proteinbehov har vi accepterat ett mindre proteinöverskott. Samtliga ungdjurskalkyler bygger på att läsaren skall kunna se födelsemånad, slaktålder och slaktmånad. Till exempel är en köttrasstut med beteckningen 3.23.2 född i mars, och slaktas vid 23 månaders ålder i februari. Dikokalkylerna bygger på moderdjur som väger ca 700 kg och betäcks med tung köttrastjur. Vi har valt fyra olika kalvningstidpunkter: januari, mars, juni och september. Följaktligen finns det fyra kalkyler med respektive födelsemånad för köttraskviga-rekrytering, köttraskviga-slakt, köttrastjur och köttrasstut. Rekryteringskvigorna i köttproduktionen går ihop med dikorna vid eller efter betäckningen. De äter därvid samma ensilagekvalitet som dikorna, 10 MJ/kg ts. Deras foderförbrukning stämmer överens med slaktkvigorna fram till att de släpps till tjuren, därefter äter de dikornas ensilage eller bete med lägre energiinnehåll. Då fostret prioriteras kommer den högdräktiga kvigan att växa mindre än vad slaktkvigorna gör. En annan orsak till lägre tillväxt är att kvigan i dikogruppen får sämre grovfoder. Rekryteringskvigorna väger i därför i genomsnitt 50 kg mindre (egenvikt vid kalvning 24 mån) än vad motsvarande köttraskviga skulle ha vägt om man slaktat den vid 24 månaders ålder. Allt foder som dikalvarna intar efter 6 månaders ålder belastar ungdjurskalkylerna. Energiåtgången per kg tillväxt är angiven i respektive ungnötskalkyl. Ingående fodermedel är valda med tanke på djurens energibehov. Detta innebär att dikorna får ett energifattigare ensilage eftersom de annars riskerar att bli för feta. 21
EKO HÖSTVETE MED FÅNGGRÖDA - BRÖDSÄD Förfrukt: ärter Kärna, brödsäd: Lantmännens poolpris 1 2017. Prisområde Västra Sverige. Kärna, fodersäd: Lantmännens poolpris 1 2017. Prisområde Västra Sverige. Förfruktsvärde fånggröda: Upp till 30 kg kväve per hektar till efterföljande vårsäd. Utsäde: Avser inköpt vara av C-kvalitet. Pris dec 2017. Utsäde fånggröda: Gödselmedel: Kalk: Vitklöver/rödsvingel 15/85 %, sådd på våren. Pris dec 2017. Förfruktsvärde ca 10-30 kg/ha till efterföljande vårsäd. Förfruktsverkan från ärter samt gödsling med Biofer 10-3-1 (75 % N-effekt). Långsiktig N-effekt 15 kg/ha. Kostnad för bortförd kalium. Underhållskalkning kg CaO per ha och år. Pris inkl transport och spridning 2017. Hagelförsäkring: Försäkring för hagelskada. Analyskostnad: Torkning: Driv- och smörjmedel: Lastning spannmål: Frakt: Avgift för prov av vattenhalt, rymdvikt, falltal och proteinhalt vid försäljning av spannmål 2017, lassvikt 37 ton. Torkningsavgift vid försäljning av spannmål hösten 2017, torkavtal. Vattenhalt 18%. Ska täcka kostnader för bränsle, oljor och smörjmedel till traktor och tröska. Såmaskin med radrensare; en radhackning, myllning pelleterad gödsel på våren. Traktor: 3,7 tim och 72 l diesel per hektar. Tröska skärbord 4,5 m, med hack: 0,77 tim och 24 l diesel per hektar. Dieselpriset reducerat 1,70 kr/l för återbetalda energi- och koldioxidskatter. Väntetid lastbil utöver 30 min, samt arbete och maskin för lastning. Frakt från gård till leveransort (ca 40 km), lassvikt 37 ton. Rörelsekapital: (Särkostnader + kostnad för arbete) x 60%. 22
BIDRAGSKALKYL EKO HÖSTVETE 3 000 KG EKO HÖSTVETE 4 000 KG EGEN BERÄKNING Brödsäd Brödsäd Vattenhalt 14 % Vattenhalt 14 % Falltal 220 Falltal 220 Rymdvikt 780 g/l Rymdvikt 780 g/l Protein 11,0 % Protein 11,0 % Förfrukt: Ärter Förfrukt: Ärter Kärna brödsäd, kg 2 400 3,12 7 488 3 200 3,12 9 984 Kärna fodersäd, kg 600 2,80 1 680 800 2,80 2 240 Förfruktsvärde bottengröda Sum m a 9 168 Sum m a 12 224 Sum m a Utsäde, höstvete, kg 230 5,20 1 196 230 5,20 1 196 Utsäde, fånggröda, kg 4 55 221 4 55 221 Biofer 10-3-1, kg 400 4,03 1 612 800 4,03 3 224 Gödsel kalium, kg 8 13,43 107 9 13,43 121 Kalk, kg 100 1,30 130 100 1,30 130 Hagelförsäkring, st 1 38 38 1 38 38 Analys, brödvete, dt 32 0,51 16 43 0,51 22 Torkning, spannmål, dt 32 9,50 304 43 9,50 409 Drivmedel, traktor, l 72 9,66 697 72 9,66 697 Drivmedel, tröska, l 24 9,66 232 24 9,66 232 Lastning, spannmål, st 1 89 89 1 118 118 Frakt, dt 32 6,60 211 43 6,60 284 Sum m a 4 854 Sum m a 6 692 Sum m a ÖVRIGA KOSTNADER Benäm ning Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Räntekost rörelsekap, kr 3 672 4% 147 4 774 4% 191 Löner växtodling, h 5,7 222 1 265 5,7 222 1 265 NYCKELTAL Sum m a 1 412 Sum m a 1 456 Sum m a Täckningsbidrag I 4 314 5 532 Täckningsbidrag II 2 901 4 076 Procentsats rörelsekapital (Schablon) 60% 60% 23