Bidragskalkyler. för. Konventionell Produktion. Landsbygdsavdelningen (Borås, Skara, Uddevalla) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg

Transkript

1 Bidragskalkyler för Konventionell Produktion 2016 Landsbygdsavdelningen (Borås, Skara, Uddevalla) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göteborg

2

3 INNEHÅLL Förord 2 Normskördar Förfruktseffekter 4 Prisutveckling för avsalugrödor Prisutveckling för KRAV-godkända avsalugrödor Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 5 Lönekostnader för anställd arbetskraft 6 Beskrivning av olika stödformer 7 Exempel på maskinkostnader 15 Exempel på beräkning av traktortimmar per hektar för olika grödor 16 Bidragskalkyler Växtodling Husdjur Höstvete brödsäd 18 Mjölkko kg mjölk 92 Höstvete foder 20 Mjölkko kg mjölk mjölkko majsensilage 94 Höstvete foder med fånggröda 22 Mjölkko bete eller rastbete 96 Höstråg 24 Rekryteringskviga mjölkras 98 Rågvete 26 Mellankalv/gödtjur - mjölkras 100 Höstkorn 28 Vallfodertjur mjölkras 102 Höstraps, traditionell etablering 30 Stut mjölkras 104 Höstraps, etablering utan plöjning 32 Diko köttras 106 Höstraps, radrensande såmaskin 34 Rekryteringskviga köttras 108 Vårvete 36 Slaktkviga köttras 110 Korn foder 38 Ungtjur köttras 112 Korn malt 40 Stut- köttras 114 Havre foder 42 Modersugga 116 Havre gryn 44 Slaktgris spannmål och koncentrat 118 Havre foder med fånggröda 46 Slaktgris spannmål, soja, vassle och premix 120 Vårraps 48 Hybridgylta 122 Oljelin 50 Lammproduktion, januari och mars 124 Foderärt 52 Lammproduktion, april 126 Åkerböna 54 Matpotatis King Edward 56 Matpotatis Faxe, Bintje, Inova 58 Frövall Rödklöver 60 Frövall Timotej 62 Frövall Ängssvingel 64 Helsäd ensilage 66 Slåttervall ensilage balar 68 Slåttervall, ensilage - plansilo 70 Slåttervall hö/ensilage 72 Slåttervall hö/bete 74 Slåttervall ensilage/bete 76 Rörföen hö/halm 78 Betesvall på åkermark 80 Betesvall rovdjursav. Stängsel 82 Bete betesmark 84 Bete rovdjursavvisande stängsel 86 Halm 88 Träda 90 1

4 FÖRORD Bidragskalkylerna är anpassade till förutsättningarna i Västra Götalands län. De har gjorts i samarbete mellan husdjurs- och växtodlingsrådgivare i länet, Jordbruksverkets regionala rådgivare samt Svenska Pig. Kalkylerna är avsedda som hjälpmedel vid driftsplanering i enskilda företag. De kan också användas för information om insats- och avkastningsuppgifter i olika produktionsgrenar. När kalkylerna används för driftsplanering bör de justeras med hänsyn till data från den enskilda gården. Genom att räkna med dina egna siffror för avkastning och priser får du bättre grepp om ekonomin. Årets upplaga har justerats med avseende på bland annat priser, gödsling, kemisk bekämpning, traktortimmar, bränsle och arbetsåtgång. Nya kalkyler för höstraps med olika etableringsmetoder har gjorts. Kalkylpriser och avkastningsnivåer Kalkylerna är gjorda som prognoskalkyler och en prognos har alltid en osäkerhet. Kalkylerna är gjorda vintern 2015/2016 och baseras på den kunskap vi hade då. Priserna har valts med utgångspunkt från prisläget under hösten Texten intill kalkylerna innehåller en förklaring om vilken prisnivå som använts i respektive fall. Om du får bättre pris genom lagring, annan inköpstidpunkt eller egen förädling kan du ange ditt pris i högerkolumnen istället eller behandla prisskillnaden som en organisationsintäkt. Vallfoder och bete produceras som regel för användning på gården och dessa priser har satts med hänsyn till markens alternativvärde. Växtodlingskalkylerna har gjorts med olika avkastningsnivåer. För att underlätta valet av lämplig nivå i olika delar av länet bifogas en tabell över normskördarna för Vissa grödor med höga förfruktsvärden underskattas om man bara ser till deras direkta avkastning. En tabell med förfruktseffekter finns för att försöka spegla odlingen i ett längre perspektiv. Gödselgivorna är anpassade efter kalkylens avkastning och Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning Observera att vilka kemiska bekämpningsmedel som är tillåtna i olika grödor (samt doser etc.) kan ändras efter att dessa bidragskalkyler har färdigställts. Resultat Lönsamhetsmåttet i bidragskalkylerna är täckningsbidraget. Täckningsbidraget för en produktionsgren är lika med de totala intäkterna minskat med särkostnaderna. Täckningsbidrag 1 (TB 1) visar netto efter att rörliga särkostnader är betalda. Täckningsbidrag 2 (TB 2) visar netto efter att samtliga särkostnader är betalda, där även kostnaderna för arbete och ränta på djur- och rörelsekapital är särkostnad. Totala nettot från TB 2 ska tillsammans med övriga intäkter (t ex. stöden) i företaget betala samkostnaderna samt räntor och avskrivningar på maskiner och byggnader samt markkostnad. Gårdsstöd och miljöersättningar Gårdsstödet är inte kopplat till produktionen och varken gårdsstödet eller miljöersättningar har tagits med på intäktssidan i kalkylerna. Du får själv komplettera kalkylerna med de stöd som är aktuella på din egen gård. Information om stöd som kan vara aktuella lämnas på sidorna Maskinkostnader Kostnaden för maskiner som är den största posten i växtodlingen varierar med val av bearbetningsstrategi, maskinstorlek och jordart. Val av maskiner och bearbetningsstrategi har dessutom stor betydelse för växtnäringsutnyttjande och bekämpningsbehov. Arbets- och dieselförbrukning för kalkylerna utgår från konventionell bearbetning enligt beräkningarna på sidorna Drivmedelsförbrukningen i maskinkostnadsberäkningarna och i växtodlingskalkylerna baseras på jordbearbetning av jordar med 25 % lerhalt. 2

5 NORMSKÖRDAR FÖR SKÖRDEOMRÅDEN 2014 SKO Spannmål Potatis 1) vall 2 Slåtter- Höstvetvete Råg- Vår- Råg Vår- Havre Ärter Mat- Höst- Vår- Totalt vete korn potatis raps raps 1331* * * * Vattenhalt: Spannmål 14 %, trindsäd 15 %, oljeväxter 9 %, slåttervall 16,5 %. Skörd kg/ha. * Skördeområdet delat av länsgräns 1) Avser endast den konsumtionsdugliga delen 2) Avser Normskörden är den skörd som man under normala väderbetingelser kan förvänta sig i ett område. Den utgör medeltalet av de senaste 15 årens avkastning enligt skördeskattningarna inom området samt en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till Källa: SCB:s meddelande JO 15 SM 1401, J 15 SM

6 FÖRFRUKTSEFFEKT Förfruktseffekt kan uttryckas som kg kväve till efterföljande gröda eller som skördeökning på efterföljande gröda på grund av effekter av växtnäring, strukturförbättring och sjukdomssanering. I tabellen nedan redovisas den effekt som förfrukten ger på odling av höstvete eller vårsäd. Förfrukt Kväveeffekt, kg N/ha Skördeökning höstvete, kg/ha Skördeökning vårsäd, kg/ha Korn, höstsäd Havre Gräsvall Blandvall Foderärter Åkerbönor Höstraps Våroljeväxter Potatis Stubbträda PRISUTVECKLING FÖR AVSALUGRÖDOR Lantmännens odlarpriser för prisområde Västra Sverige, leverans vid skörd. Oljelin Östra Sverige Leveransort Lidköping Varuslag Höstvete 0,88 0,88 1,06 2,11 1,80 1,00 1,60 1,72 1,90 1,48 1,35 Fodervete 0,84 0,85 0,91 1,92 1,29 0,90 1,38 1,65 1,85 1,23 1,26 Råg 0,77 0,82 0,98 1,89 1,64 0,83 1,42 1,73 1,80 1,18 1,15 Rågvete 0,79 0,82 0,92 1,78 1,25 0,81 1,23 1,55 1,80 1,16 1,17 Vårvete 0,97 0,90 0,98 2,25 2,00 1,13 1,65 1,82 1,95 1,58 1,60 Foderkorn 0,77 0,81 0,90 1,71 1,27 0,82 1,23 1,55 1,65 1,08 1,15 Maltkorn 0,82 0,85 1,08 2,30 1,74 0,88 1,42 1,70 1,75 1,39 1,45 Foderhavre 0,65 0,79 0,98 1,52 1,17 0,68 1,08 1,35 1,48 1,13 1,07 Grynhavre 0,93 0,95 1,06 1,64 1,39 0,92 1,46 1,70 1, ,40 Foderärt 0,96 1,07 1,11 1,90 1,69 1,33 1,83 1,92 2,35 1,83 1,70 Åkerböna 0,86 1,07 1,15 1,80 1,64 1,30 1,75 1,90 2,35 1,88 1,70 Raps, rybs 1,89 1,89 2,07 2,53 3,64 2,40 3,20 4,00 4,00 2,81 3,20 Oljelin 2,45 2,30 2,25 3,15 4,05 2,80 4,20 4,00 4,00 3,98 4,00 4

7 PRISUTVECKLING FÖR KRAV-GODKÄNDA AVSALUGRÖDOR , kr/kg Lantmännens odlarpriser för prisområde Västra Sverige, Pool inkl. lagerersättning 1 och kontraktstillägg. KRAV-godkänd vara. Maltkorn 2013 och 2014 Syd, Matärt 2013 till 2015 Östra Sverige, raps/rybs Syd och Öst. Några priser har hämtats från Varaslättens Lagerhus, avräkningspriser vid skörd. Rågvete 2014 Svenska Foder, 2015 Lantmännen Syd.. Varuslag Höstvete 1,18 1,33 1,74 3,20 2,37 1,82 3,00 3,03 3,00 2,55 2,33 2,75 Fodervete 1,18 1,33 1,73 3,20 2,25 1,77 2,89 3,03 3,00 2,33 2,25 Råg 1,31 1,36 1,54 3,20 2,69 1,60 2,41 2,96 2,87 2,50 1,88 1,70 Vårvete 13 % 1,62 1,83 2,38 3,75 2,70 2,13 3,07 3,28 3,17 2,65 2,53 3,00 protein Foderhavre 1,01 1,18 1,94 2,81 2,51 1,28 2,86 2,53 2,47 1,81 1,93 2,20 Grynhavre 1,07 1,35 2,03 2,95 2,66 1,37 3,06 3,28 2,82 2,08 2,33 2,60 Grynhavre USA 1,19 1,44 2,07 3,00 2,69 1, Foderkorn 1,18 1,32 1,98 3,21 2,24 1,80 3,00 3,03 2,90 2,45 1,78 2,30 Maltkorn 1,35 1,48 2,38 3,75 2,85 1,83 3,36 3,23 3,23 2,85 2,38 2,70 Matärt 2,55 2,52 2,60 3,90 3,85 2,85 3, ,70 3,88 4,00 Foderärt 1,53 1,64 1,90 3,55 3,45 2,44 3,14 3,41 3,42 3,20 3,38 3,30 Åkerböna 1,46 1,54 1,90 3,55 3,42 2,33 3,08 3,51 3,42 3,26 3,43 3,30 Raps, rybs 3,40 4,00 3,63 5,10 6,26 5,63 6,02 6,45 7,17 7,28 7,60 7,2+ utan kontrakt 3,00 Rågvete 1,08 1,19 1,62 2,91 2,00 2,69 2,91 2,90-1,82 1,80 1) För leverans under skördeperioden är priset 5 öre lägre per kg. (år ) ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Ändamål Arbetsgivaravgift % 2015 Egenavgift % 2015 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,17 1,17 Sjukförsäkringsavgift 4,35 4,44 Föräldraförsäkringsavgift 2,60 2,60 Arbetsskadeavgift 0,30 0,30 Arbetsmarknadsavgift 2,64 0,10 Allmän löneavgift 10,15 10,15 Summa avgiftsprocent 31,42 28,97 Egenavgifter gäller vid en karensdag 5

8 Egenavgift till sjukförsäkringen 2015 (vid inkomst upp till 7,5 gånger basbeloppet) 7 karensdagar 4,44 % innebär summa avgiftsprocent 28,97 14 karensdagar 4,34 % ,87 30 karensdagar 4,16 % ,69 Undantag 2015 från redovisningsperioden maj För anställda som är födda 1992 eller senare betalar du bara ålderspensionsavgift på 10,21procent. För anställda som är födda 1990 eller 1991 betalar du bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av övriga avgifter, det vill säga 15,49 procent. För anställda som är födda betalar du bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalar du varken arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Från och med redovisningsperioden maj 2015 betalar du full arbetsgivaravgift för anställda födda LÖNEKOSTNADER FÖR ANSTÄLLD ARBETSKRAFT Avtalen för lönerna gäller från 1 juni Växtodling och annat arbete än djurskötsel Grundlön Semesterlön 13% Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42% Avtalsbundna försäkringar 5,70% Summa timkostnad, normal arbetstid 1850 tim Övertid, vardagar 200 tim x 62,60 kr / 2115 tim Övertid och helgtillägg, lörd, sönd 65 tim x 106,45 kr / 2115 tim Semesterlön på övertidsersättning 13% Avgifter 31,42% + 5,70% på övertidsersättning Timkostnad inkl normal övertid, 1875 tim Kr 128,40 kr 16,70 kr 145,10 kr 45,60 kr 8,30 kr 199 kr 5,90 kr 3,30 kr 1,20 kr 3,40 kr 212,80 kr Djurskötsel Grundlön Semesterlön 13% Arbetsgivaravgift enligt lag 31,42% 127,20 kr 16,50kr 143,70 kr 45,15 kr 6

9 Avtalsbundna försäkringar 5,70% Summa timkostnad, normal arbetstid, vardagar 1642 tim Lönetillägg lörd, sönd, helgdag (uppskattat till 224 timmar per år/2047 h) Lönetillägg storhelg, (uppskattat till 16 timmar per år/2047h) Semesterlön på lönetillägg 13% Avgifter 31,42% + 5,70% på lönetillägg Summa timkostnad, inkl lönetillägg Övertid, vardagar 100 tim x 61,45 kr / 2047 tim Övertid, lörd, sönd 65 tim x 104,25 kr / 2047 tim Semesterlön på övertidsersättning 13% Avgifter 31,42 %+ 5,70 % på övertidsersättning Timkostnad inkl lönetillägg och normal övertid, 100 tim 8,20 kr 197,05 kr 5,25 kr 0,75 kr 0,75 kr 2,25 kr 206,05 kr 3,00 kr 3,30 kr 0,80kr 1,55 kr 214,70 kr BESKRIVNING AV OLIKA STÖDFORMER Gårdsstödet Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Det är den som har rätt att använda marken, som ansvarar för driften och förvaltningen av marken den 15 juni och som redovisar marken i sin SAM-ansökan som kan söka gårdsstöd. Hur mycket gårdsstöd du kan få beror på värdet av dina stödrätter. Du måste ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar i din ansökan för att gårdsstödet ska betalas ut. Stödrätterna är inte knutna till ett visst skifte. Det krävs bara att du har stödrätter som motsvarar den areal jordbruksmark som du vill ha gårdsstöd för. Mer information om gårdsstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. Förgröningsstöd Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är bra för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. För att få förgröningsstödstöd måste du få gårdsstödet utbetalt och följa de villkor för förgröningsstödet som gäller dig. Du ska ha minst två eller tre grödor på din åkermark Ett av villkoren för förgröningsstödet är att du ska odla ett visst antal grödor på din åkermark under perioden 1 juni 31 juli. Hur många grödor du ska ha beror på var i landet du har din jordbruksmark och hur många hektar åkermark du har. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver uppfylla villkoret i förgröningsstödet att odla ett visst antal grödor: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har mindre än 10 hektar åkermark kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. 7

10 Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall eller träda eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om mer än hälften av den åkermark som du söker gårdsstöd för i år inte fanns med i din ansökan förra året och all din åkermark i år odlas med en annan gröda är förra året. Om du inte passar in i någon av dessa punkter behöver du odla två eller tre grödor. Börja med att räkna ut hur många hektar åkermark du har. När du räknar ut hur många hektar åkermark du har i detta sammanhang ska du räkna bort den här åkermarken: mark med permanenta grödor permanent gräsmark Har du hektar åkermark kvar? Då ska du ha minst två grödor på denna mark. Den gröda du har mest av får täcka maximalt 75 procent av åkerarealen som blir kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Har du mer än 30 hektar åkermark kvar? Då ska du ha minst tre grödor på denna mark. De två grödorna som du har mest av får tillsammans täcka maximalt 95 procent av åkerarealen som blir kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Den enskilt största grödan får täcka maximalt 75 procent. Har du mer än 30 hektar åkermark kvar och mer än 75 procent av den marken är något av vall eller träda? Då ska du ha minst två grödor på den del av åkermarken som inte är vall eller träda. Den största grödan får täcka maximalt 75 procent av åkerarealen som inte är vall eller träda. Mer information om två eller tre grödor finns på Jordbruksverkets webbsida. Minst fem procent av din åkermark ska vara ekologiska fokusarealer I förgröningsstödet finns regler om att du ska ha minst fem procent av åkermarken som så kallade ekologiska fokusarealer. Detta gäller dig som har mer än hälften av din jordbruksmark i slättbygd och vissa andra områden i Götaland och Svealand och har mer är 15 hektar åkermark. Ekologiska fokusarealer är områden som kan förbättra den biologiska mångfalden. Det betyder inte att de behöver vara ekologiskt odlade. Om du uppfyller någon av nedanstående punkter får du förgröningsstöd utan att du behöver ha ekologiska fokusarealer oavsett var i Sverige du har din jordbruksmark: Om du har mark med certifierad ekologisk produktion får du förgröningsstöd utan att du behöver följa villkoren för förgröningsstödet på den marken. Om du har 15 hektar åkermark eller mindre kvar när du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark. Om minst 75 procent av din åkermark som blir kvar efter det att du räknat bort permanenta grödor och permanent gräsmark är vall, träda eller baljväxter eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om minst 75 procent av din jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall eller en kombination av dessa och resten av din åkermark är mindre än 30 hektar. Om du inte passar in i någon av dessa punkter och mer än hälften av din jordbruksmark ligger i slättbygd eller vissa andra områden i Götaland och Svealand behöver du ha minst fem procent av din åkermark som ekologisk fokusareal. De ekologiska fokusarealerna har olika omräkningsfaktorer 8

11 som du ska multiplicera med för att få fram hur stor areal de räknas som. Ekologiska fokusarealer får inte ligga på sådan mark som räknas som permanent gräsmark. Du kan välja vilka av de här markerna som du vill ha som ekologiska fokusarealer. Träda Du får bryta trädan tidigast den 16 juli. Träda har omräkningsfaktorn 1. Det betyder att 1 hektar träda räknas som 1 hektar ekologisk fokusareal. Salix Du får inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel, utom det första året grödan odlas. Salix har omräkningsfaktorn 0,3. Det betyder att 1 hektar salix räknas som 0,3 hektar ekologisk fokusareal. Kvävefixerande grödor Du kan ha dessa kvävefixerande grödor på en ekologisk fokusareal: ärter (inklusive konservärter), åkerböna och andra bönor, sötlupin, vicker, kikärter lusern och klöver De kvävefixerande grödorna ska odlas i renbestånd. Alla grödor utom konservärter ska bibehållas på marken minst till och med den 31 juli. Kvävefixerande grödor har omräkningsfaktorn 0,7. Det betyder att 1 hektar kvävefixerande gröda räknas som 0,7 hektar ekologisk fokusareal. Obrukade fältkanter på åkermark En obrukad fältkant på åkermark är en remsa utmed åkerkanten där du inte har någon produktion. Den ska hållas obrukad minst fram till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet den största delen av perioden 1 juni 31 juli. Den obrukade fältkanten kan anläggas mellan två skiften. De obrukade fältkanterna får vara 1 20 meter breda, men du räknar bara löpmeter multiplicerat med omräkningsfaktorn 9. Därför räknas 1 meter obrukad fältkant som 9 kvadratmeter ekologisk fokusareal. Det innebär att 1000 m obrukad fältkant motsvarar 0,9 ha. För den obrukade fältkanten gäller samma allmänna regler som för träda. Tänk på att du inte får putsa din obrukade fältkant mellan 1 mars och 30 juni. Vallinsådd i en huvudgröda Huvudgrödan ska vara spannmål eller oljeväxter. Om du sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken som ekologisk fokusareal i år. Vallinsådd som du gör på hösten i en höstgröda räknas som ekologisk fokusareal följande år. Du får bryta insådden tidigast den 1 november. Omräkningsfaktorn är 0,3. Det betyder att 1 hektar med vallinsådd räknas som 0,3 hektar ekologisk fokusareal. För att vallinsådden ska räknas som ekologisk fokusareal får den inte vara på åkermark som du får miljöersättning för minskat kväveläckage för. Mer information om ekologiska fokusarealer finns på Jordbruksverkets webbsida. Nötkreatursstöd Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Stödet ska ge företag inom näringen möjlighet att behålla en lönsam produktion och dämpa en nedåtgående trend inom branschen. Du kan få ersättning för alla nötkreatur över 1 år som du har under beräkningsperioden. Du kan få ersättning för varje dag som djuret är över 1 år, även om djuret är yngre än så när beräkningsperioden startar. Alla djurens in- och uthändelser ska vara registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) inom 7 dagar. För år 2016 får du stöd för de nötkreatur som du har under beräkningsperioden 1 augusti juli Mer information om nötkreatursstödet finns på Jordbruksverkets webbsida. 9

12 Stöd till unga jordbrukare Nu finns det ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag för första gången. Syftet med stödet är att göra det lite lättare för unga personer att starta ett jordbruksföretag. Du kan få stöd till unga jordbrukare om du: är 40 år eller yngre det första året som du söker stödet har startat ett jordbruksföretag för första gången 2010 eller senare har stödrätter och får gårdsstöd samma år som du söker stöd Mer information om stödet till unga jordbrukare finns på Jordbruksverkets webbsida. Miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Du kan få ersättning om du sköter eller bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Syftet är att bevara och förstärka betesmarkernas och slåtterängarnas natur- och kulturmiljövärden. Miljöersättning för minskat kväveläckage Du kan få ersättning om du antingen odlar fånggröda eller vårbearbetar, eller gör både och på samma mark. Syftet är att minska kväveutlakning och fosforförluster från åkermark och att lagra in kol i marken. För att få ersättningen måste din åkermark ligga i ett nitratkänsligt område. Åtagandet är femårigt. Storleken på åtagande är den areal du har sökt utbetalning för första året i åtagandet. Där ingår den sammanlagda arealen för fånggröda, vårbearbetning eller en kombination av bägge delarna på samma mark. År 2-5 måste du söka utbetalning för minst 80 procent av arealen, och du kan som mest söka utbetalning för 120 procent av arealen som ingår i ditt åtagande. Med fånggröda menas växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas i syfte att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall, eller bevuxen träda, räknas inte som huvudgröda. Du ska så fånggrödan med en utsädesmängd som är normal för arten och syftet med odlingen. Om fånggrödan inte är tillräckligt etablerad kan din ersättning minskas. Du ska så fångrödan vid en tidpunkt så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve under hösten. Det här får du inte göra med fånggrödan Du får inte använda fånggrödan förrän efter tidigaste datum för brytning. Fånggrödan får inte heller övergå till huvudgröda året efter det aktuella stödåret. Efter skörd av huvudgrödan får du inte gödsla eller sprida växtskyddsmedel på marken fram till datum för brytning av fånggrödan. Du får inte låta täckdika marken innan fånggrödan bryts. Grödor som du får använda som fånggröda Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får bestå av vallbaljväxter. Du ska så in fånggrödan i huvudgrödan. Huvudgrödan kan inte vara potatis, rotfrukter eller grönsaker. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska du så fånggrödan snarast efter att du har skördat huvudgrödan. Om huvudgrödan är annan än potatis, rotfrukter eller grönsaker så ska du så in fånggrödan i huvudgrödan eller så den snarast efter att du har skördat huvudgrödan. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Du ska så fånggrödan snarast efter att du har skördat potatis, rotfrukter eller grönsaker. 10

13 Det finns inga specifika datum för när olika fånggrödor senast måste ha såtts. Däremot finns ett villkor att du ska så fånggrödan vid en tidpunkt så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve efter skörd av huvudgrödan. Du får bryta din fånggröda tidigast den 10 oktober om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas tidigast 1 januari året efter stödåret. Med vårbearbetning menas att du inte får jordbearbeta marken på hösten. Tidigast den 1 januari året efter det aktuella stödåret efter skörd av en huvudgröda eller vall, eller efter en bevuxen träda får du jordbearbeta marken. Om du söker stöd för vårbearbetning får du bearbeta marken tidigast den 1 januari året efter det aktuella stödåret. Det betyder att du till exempel inte får gräva täckdiken under hösten. Däremot får du göra en grund jordbearbetning inför sådd av vitsenap, oljerättika eller rättika. Efter att du har skördat huvudgrödan får du inte gödsla eller sprida växtskyddsmedel på marken förrän efter årsskiftet. Året efter det aktuella stödåret ska du så en huvudgröda eller vall senast den 30 juni. Ersättningsnivå Miljöersättning Fånggröda Vårbearbetning Fånggröda + vårbearbetning kr/ha 600 kr/ha kr/ha Miljöersättning för vallodling Du kan få ersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning för vallodling är att stimulera hållbar odling och minska läckage av växtnäring. För att få ersättningen behöver du uppfylla de här villkoren: Du ska odla fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd Vallen ska vara korrekt anlagd senast den 30 juni Vallen ska skötas varje år. Detta kan du göra genom skörd eller att låta djuren beta motsvarande en vallskörd. Senast den 31 oktober ska detta vara gjort Vallen är korrekt anlagd om den är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa. Högst 50 procent inblandning av insektsbefrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall Vallen är godkänd om vallgrödan som täcker marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har ett fodervärde. Dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter ingå men får inte vara dominerande Vallen ska vara huvudgröda det år du söker utbetalning Den vall som du söker utbetalning för ska ligga obruten i minst 3 odlingssäsonger. Vallen får brytas tidigast 31 juli det tredje året Du får inte sprida kemiska växtskyddsmedel på vallen under den tiden som den ska ligga obruten. Men du får bryta den kemiskt efter 3 odlingssäsonger 11

14 Du kan söka miljöersättning för vallodling utanför de områden där du kan söka kompensationsstöd. Det gäller områdena 9:m, 9:s, 10:a och 10:b. Karta över stödområdena finns på Jordbruksverkets webbsida. Ersättningsnivå Miljöersättning Vallodling 500 kr/ha Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion Du som har eller ställer om till ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för din produktion. Ersättningarna finns för att vi ska bibehålla och öka den ekologiska produktionen. För att få ersättning till ekologisk växtodling eller omläggning till ekologisk växtodling ska du: ha ett 2-årigt åtagande för ersättning för omställning till ekologisk produktion, eller ha ett 5-årigt åtagande för ekologisk produktion Du ska även: följa villkoren för åtagandet från och med den 1 januari det år du går in i åtagandet söka utbetalning för ersättningen varje år i SAM Internet följa EU:s regler för ekologisk produktion. Du kan läsa mer om EU:s regler för ekologisk produktion på Jordbruksverkets webbsida vara ansluten till ett kontrollorgan för ekologisk produktion Du kan bara få ersättning för växtodling på åkermark. Din odling måste bedrivas på samma mark under hela åtagandeperioden. Du ska odla dina grödor med sikte på god skörd. Grödan måste skördas och användas för att du ska ha rätt till ersättning. Spannmål och proteingrödor ska du odla för att tröska eller ensilera Oljeväxter, oljelin, bruna bönor och konservärtor ska du odla för att tröska Frövall ska du odla för att tröska. Du ska också kunna visa ett avtal med utsädesleverantör Grönfoder ska vara ettåriga grödor och duga till foder Du kan inte få ersättning för grödor som du odlar för energiproduktion. Däremot kan du få ersättning för stärkelsepotatis och hampa. Du får inte heller ersättning för att du odlar vall. Om du däremot har ekologisk djurhållning kommer din vall vara med i underlaget för den ersättning du kan få för djuren. Detsamma gäller för betesmark och slåtterängar om du har miljöersättning för dem. För att få ersättning för ekologisk djurhållning och för omställning till ekologisk djurhållning ska du: ha ett 2-årigt åtagande för omställning till ekologisk produktion djurhållning, eller ha ett 5-årigt åtagande för ekologisk produktion - djurhållning Du ska även ha ett 2-årigt åtagande för omställning till ekologisk produktion växtodling eller ha ett 5- årigt åtagande för ekologisk produktion växtodling följa villkoren för åtagandet från och med den 1 januari det år du går in i åtagandet söka utbetalning för ersättningen varje år i SAM Internet följa EU:s regler för ekologisk produktion. Du kan läsa mer om EU:s regler på Jordbruksverkets webbsida vara ansluten till ett kontrollorgan för ekologisk produktion 12

15 Antalet djur styr hur mycket pengar du får Ersättning för ekologisk produktion med djurhållning och ersättning för omställning till ekologisk produktion med djurhållning baseras på det antal mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphönor och slaktkycklingar som du har inom företaget. För att få utbetalt för 1,0 djurenhet måste du ha 1 hektar åkermark eller 2 hektar betesmark. Dina djur räknas om till djurenheter enligt tabellen nedan. Antal djur som motsvarar en djurenhet Djurslag Antal djur som motsvarar en djurenhet Antal djurenheter som ett djur motsvarar Mjölkkor, am- och dikor 1,00 1,00 Ungnöt (6 mån-2 år) 1,67 0,60 Tackor, getter 6,67 0,15 Suggor 2,00 0,50 Slaktsvin (slaktade) 3,33 0,30 Slaktkyckling 33,33 0,03 Värphöns 71,43 0,014 Djurantalet får variera mellan åren under åtagandeperioden. Den ekologiska djurhållningen måste under varje år i hela åtagandeperioden minst omfatta något av följande djur: 1 tacka, 1 get eller 1 sugga under hållandeperioden 1 nötkreatur i genomsnitt 2 djurenheter av värphöns i genomsnitt 2 djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt 1 slaktsvin som levererats till slakteri Ersättningsnivå Ersättning för ekologisk produktion och ersättning för omläggning till ekologisk produktion Spannmål, oljeväxter, proteingrödor m.fl. (inte kr per hektar vallodling på åkermark) Potatis och grönsaker kr per hektar Frukt och bär kr per hektar Djurersättning på åkermark, där 1 ha åkermark kr per hektar motsvarar1 djurenhet Djurersättning på betesmark, där 2 ha betesmark 800 kr per hektar motsvarar1 djurenhet Kompensationsstöd Du kan söka kompensationsstöd även Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva jordbruk. För att få kompensationsstöd måste du bedriva jordbruk på minst 4 hektar jordbruksmark. Dessa 4 hektar måste finnas inom de stödområden där du kan få kompensationsstöd, område 1-9:b eller stödområdet där man kan få övergångsstöd, 10:a. Du kan få kompensationsstöd för fler grödor än tidigare år. Grödorna som du kan få stöd för kommer att delas in i olika så kallade typer av jordbruk, typ 1, 2, 3, 4 och 5. Typen av jordbruk och stödområdet där du har marken avgör beloppet per hektar. All din mark med grovfodergrödor klassas som typ 1, 2, 3 eller 5, beroende på din genomsnittliga djurtäthet All din areal med växtodlingsgrödor, som spannmål eller oljeväxter, klassas som typ 4. Det finns inget djurtäthetskrav för växtodlingsgrödor 13

16 Det är företagets djurtäthet som avgör vilket belopp per hektar som du kan få för dina grovfodergrödor. Din djurtäthet är ditt antal djurenheter delat med din areal med grovfodergrödor. De grovfodergrödor som du kan få kompensationsstöd för är: vall, betesmarker, slåtterängar och grönfoder De djurslag som godtas är nötkreatur som är minst 6 månader gammalt, get och tacka. Så här många djurenheter blir varje djur Djurslag Antal djurenheter Nötkreatur 2 år eller äldre 1,0 Nötkreatur mellan 6 månader och 2 år 0,6 Get 0,15 Tacka 0,15 Vilken djurtäthet krävs för typ 1, 2, 3 och 5? Hela din areal med grovfodergrödor klassas som samma typ av jordbruk. Grovfodergrödorna klassas som 1, 2, 3 eller 5 beroende på vilken genomsnittlig djurtäthet du har och i vilket område din mark finns. Har du mark i mer än ett kompensationsområde och kravet på djurtäthet är olika för områdena så gäller det krav på djurtäthet som finns för området där ditt brukningscentrum ligger. Har du brukningscentrum utanför kompensationsområdena så gäller kravet för område 5:c och 5:d. Om du inte har nöt, tackor eller getter i ditt jordbruk eller har under 0,1 djurenheter per hektar klassas dina grovfodergrödor som typ 5. Olika typer av jordbruk Område Typ 1, Jordbruk Typ 2, jordbruk Typ 3, Typ 5, extensivt med betesdjur och fodergrödor mest på åkermark med fodergrödor mest på betesmark fodergrödor mest jordbruk på extensiv betesmark 1, 2:a, 2:b, 3 0,65 eller högre 0,3-0,4 0,1-0,29 0-0,09 4:a 0,65 eller högre 0,3-0,4 0,1-0,29 Ingen ersättning 4:b 0,8 eller högre 0,4-0,79 0,1-0,39 Ingen ersättning 5:a, 5:b 0,9 eller högre 0,4-0,89 0,1-0,39 Ingen ersättning 5:c, 5:d, 9:a, 9:b 1 eller högre 0,4-0,99 0,1-0,39 Ingen ersättning Vilka växtodlingsgrödor kan du få ersättning för? De växtodlingsgrödor, typ 4, som du kan få kompensationsstöd för är spannmål, proteingrödor, oljeväxter, potatis, energiskog, trädgårdsgrödor och vissa andra grödor, du hittar information på Jordbruksverkets webbsida. 14

17 EXEMPEL PÅ MASKINKOSTNADER Källa: MASKINKOSTNADER 2015, Maskinkalkylgruppen Timkostnaderna utgår från väl utnyttjade maskiner. Kapacitetsuppgifterna är ett medeltal, i praktiken är variationerna stora beroende på arrondering, jordart, stenförekomst etc. Maskin Kostnad kr/tim Kapacitet ha/tim Traktor 50 kw (ca 68 hk) 2-hjulsdrift 50 * Traktor 90 kw (ca 121 hk) 4-hjulsdrift 133 * Traktor 130 kw (ca 176 hk) 4-hjulsdrift 196 * Skördetröska, 4,5 m (140 kw) med hack * 1,3 Skördetröska, 7,5 m (275 kw) med hack * 2,5 Växelplog, 4-skärig, buren 185 0,8 Kultivator, fjädrande pinnar 4 m 139 2,8 Tallrikskultivator (disc och vält) buren 4 m 183 3,0 Harv, 7 m 322 4,5 Ogräsharv, långfingerharv 6 m 133 4,0 Ogräsharv, långfingerharv 12 m 218 8,0 Såmaskin, 4 m, bogserad 196 2,0 Universalsåmaskin, kombi 4 m 613 2,1 Såmaskin med radrensare 431 Vält, 9 m 345 3,0 Konstgödselspridare, rampspridare, bogs, 4000 l, 12 m 505 5,0 Konstgödselspridare, kastspridare, buren, 2500 l, 24 m 213 6,0 Spruta, buren 1000 l, 12 m 213 4,0 Spruta, bogserad 3500 l, 24 m 599 7,5 Slåtterkross, buren, 2,4 m 242 1,6 Rotorhövändare, 6,5 m 303 3,3 Rotorsträngläggare, 3,5 m 172 2,0 Hackvagn, 35 m Lastarvagn, m Hårdpress 226 Rundbalspress med snitt 379 Inplastare, bogserad 265 Betesputsare/rotorklippare, 6 m 385 Potatissättare, 4-radig, buren 670 0,6 Potatisupptagare, 1-radig 984 Potatiskupare, 4-radig 274 1,7 Fastgödselspridare, vertikalspridare, 12 m Tankvagn, 15 m 3, slangspridare 12 m 395 * Exklusive förare och bränsle 15

18 EXEMPEL PÅ BERÄKNINGAR AV TRAKTORTIMMAR PER HA FÖR OLIKA GRÖDOR Beräkningarna nedan ligger till grund för arbetsbehov och dieselförbrukning i kalkylerna på sida Vårstråsäd Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 1 ggr 0,2 Sådd (4 m, universalsåmaskin kombi, frölåda) 0,5 Konstgödselspridning (24 m, buren l) 1 ggr, komplettering 0,2 Sprutning (24 m, bogserad) 1,5 ggr 0,2 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 0,3 ggr 0,1 Transport 0,5 Summa traktortimmar 3,0 Åkerbönor Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 1 ggr 0,2 Sådd (4 m, universalsåmaskin kombi) 0,7 Sprutning (24 m, bogserad l) 0,53 ggr 0,1 Stubbearbetning (4 m fjädrande pinnar) 0,3 ggr 0,1 Transport 0,5 Summa traktortimmar 2,9 Ogräsharvning inköpt tjänst. Höstvete brödsäd Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 2 ggr 0,4 Sådd (4 m, universalsåmaskin kombi) 0,5 Konstgödselspridning (24 m, buren l) 2,5 ggr 0,4 Sprutning (24 m, bogserad l) 3,15 ggr 0,45 Stubbearbetning (4 m) 0,3 ggr 0,1 Transport 0,6 Summa traktortimmar 3,75 Höstraps, sådd med radrensande såmaskin Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 2 ggr 0,4 Konstgödselspridning (24 m, buren l) 3 ggr 0,5 Sprutning (24 m, bogserad l) 0,8 ggr 0,1 Stubbearbetning (4 m) 0,3 ggr 0,1 Transport 0,6 Summa traktortimmar 3,5 Sådd och radhackning inköpt tjänst 16

19 Ensilage (3 skördar, kg ts/ha, balar) Arbete Traktortimmar/ha En extra harvning vid sådd (kombisådd i vårsäd) 0,33 ggr 0,1 Konstgödselspridning (24 m, buren l) 3 ggr 0,5 Sprutning (12 m, bogserad) 0,2 ggr (kvickrot) 0,1 Flytgödselspridning (15 m 3 ) giva 30 m 3 /ha och år 0,7 Slåtterkross (2,8 m, buren) 3 ggr 1,5 Transport av ensilagebalar 2,5 (1,8 vid skörd kg ts) Summa traktortimmar 5,2 Pressning och plastning inköpt tjänst Rörflen (Skörd vårvinter av hö/halm; kg ts/ha) Arbete Traktortimmar/ha Sådd (4 m, bogserad) 0,10 ggr (insådd) 0,05 Konstgödselspridning (12 m, buren l) 1 ggr 0,25 Sprutning (12 m, bogserad) 0,1 ggr (kvickrot vid brytning) 0,025 Fastgödselspridning (10 m 3 ) giva 30 m 3 /ha och år 1,5 Slåtterkross (2,8 m, buren) 1 ggr 0,5 Pressning, kapacitet kg ts/tim 1,0 Lastning och transport av balar 1,5 Summa traktortimmar 4,8 Potatis (avkastning kg/ha) Arbete Traktortimmar/ha Plöjning (växelplog 4 skär) 1,3 Harvning (7 m) 2 ggr 0,4 Kultivator (4 m) 1 ggr 0,4 Potatissättare, 4-radig, buren 1,5 Potatiskupare, 4-radig 2ggr 1,3 Konstgödselspridning (24 m, buren 2500 l) 3 ggr 0,7 Sprutning (24 m, bogserad) 8,2 ggr 1,2 Potatisupptagare, 1-radig 7,0 Transport 3,0 Övrigt (transport till och från fält, lastning m.m.) 1,2 Summa traktortimmar 18,0 Gräsfrö (liggtid 2 år) Arbete Traktortimmar/ha En extra harvning vid sådd (kombisådd i vårsäd) 0,33 ggr 0,1 Konstgödselspridning (24 m, buren l) 2 ggr 0,3 Sprutning (24 m, bogserad) 2 ggr 0,1 Putsning höst (4,5 m) 0,5 Summa traktortimmar 1,0 17

20 HÖSTVETE-BRÖDSÄD Kärna, brödsäd: Lantmännens poolpris Prisområde Västra Sverige. Kärna, fodersäd: Lantmännens poolpris Prisområde Västra Sverige. 20 % av skörden klassas som fodersäd. Utsäde: Avser inköpt vara av C2-kvalitet, pris dec Gödselmedel: Kalk: Ogräsbekämpning: Svampbekämpning: Prisperiod dec Priset för N-gödsel är baserat på Axan. P-K-AL-klass 3. För fosfor och kalium är det pris enligt P 20 resp. kalisalt. Mangangödsling 1,0 l Mangannitrat 235. Underhållskalkning 150 kg CaO per ha och år. Pris inkl transport och spridning Preparatkostnad för 1,8 l Boxer och 0,1 l Legacy (höst) och 9 gram Express 50 SX (vår) samt del i kvickrotsbekämpning vart femte år. Preparatkostnad för 0,4 l Proline och 0,2 l Comet Pro (tre år av fyra) samt 0,4 l Forbel mot gulrost vart tredje år. Insektsbekämpning: Hagelförsäkring: Analyskostnad: Torkning: Driv- och smörjmedel: Lastning spannmål: Frakt: Preparatkostnad för 0,1 kg Teppeki mot sädesbladlus (ett år av fem). Försäkring för hagelskada. Avgift för prov av vattenhalt, rymdvikt, falltal och proteinhalt vid försäljning av spannmål 2015, lassvikt 35 ton. Torkningsavgift vid försäljning av spannmål hösten 2014, torkavtal. Vattenhalt 19 %. Ska täcka kostnader för bränsle, oljor och smörjmedel till traktor och tröska. Traktor: 3,8 timmar och 64 l diesel per hektar. Tröska skärbord 4,5 m, med hack: 0,77 timmar och 24 l diesel per hektar. Dieselpriset reducerat 1,70 kr/l för återbetalda energi- och koldioxidskatter. Väntetid lastbil utöver 30 minuter samt arbete och maskin för lastning. Frakt från gård till leveransort (ca 40 km), lassvikt 35 ton. Rörelsekapital: (Särkostnader + kostnad för arbete) x 60 %. 18

21 BIDRAGSKALKYL HÖSTVETE KG HÖSTVETE KG EGEN BERÄKNING Brödsäd. Brödsäd. Omfattning ha höstsäd. Omfattning ha höstsäd. Vattenhalt 14 %. Falltal 220. Vattenhalt 14 %. Falltal 220. Rymdvikt 780 g/l. Protein 12%. Rymdvikt 780 g/l. Protein 12%. Kärna brödsäd , , Kärna fodersäd , , Sum m a Sum m a Sum m a Utsäde, höstvete 210 3, , Gödsel, kväve (N) , , Gödsel, fosfor (P) 14 21, , Gödsel, kalium (K) 13 8, , Gödsel, mangan (Mn) 0, , Kalk 150 1, , Ogräsbekämpning Svampbekämpning Insektsbekämpning Hagelförsäkring Analys, brödvete 59 0, ,51 38 Torkning, spannmål 59 9, , Drivmedel, traktor 64 7, , Drivmedel, tröska 24 7, , Lastning, spannmål Frakt 59 6, , Sum m a Sum m a Sum m a ÖVRIGA KOSTNADER Benäm ning Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Räntekost rörelsekap % % 176 Löner växtodling 5, , NYCKELTAL Sum m a Sum m a Sum m a Täckningsbidrag I Täckningsbidrag II Procentsats rörelsekapital (Schablon) 60% 60% 19

22 HÖSTVETE-FODERSÄD Kärna, fodersäd: Lantmännens poolpris Prisområde Västra Sverige. Utsäde: Avser inköpt vara av C2-kvalitet, pris dec Gödselmedel: Kalk: Ogräsbekämpning: Prisperiod dec Priset för N-gödsel är baserat på Axan. P-K-AL-klass 3. För fosfor och kalium är det pris från P 20 resp. kalisalt. Mangangödsling 1,0 l Mangannitrat 235. Underhållskalkning 150 kg CaO per ha och år. Pris inkl transport och spridning Preparatkostnad för 1 l Starane XL samt bekämpning av gräsogräs med 1,8 l Boxer och 0,1 l Legacy (vart annat år) samt del i kvickrotsbekämpning vart femte år. Svampbekämpning: Preparatkostnad för 0,4 l Proline och 0,2 l Comet Pro (ett år av två) samt 0,4 l Forbel mot gulrost vart tredje år. Insektsbekämpn.: Hagelförsäkring: Analyskostnad: Torkning: Driv- och smörjmedel: Preparatkostnad för 0,1 kg Teppeki mot sädesbladlus (ett år av fem). Försäkring för hagelskada. Avgift för grundanalys, prov av vattenhalt, vid försäljning av spannmål 2015, lassvikt 35 ton. Torkningsavgift vid försäljning av spannmål hösten 2015, torkavtal. Vattenhalt 18 %. Ska täcka kostnader för bränsle, oljor och smörjmedel för traktor och tröska. Traktor: 3,6 timmar och 62 l diesel per hektar. Tröska skärbord 4,5 m, med hack: 0,77 timmar och 24 l diesel per hektar. Dieselpriset reducerat 1,70 kr/l för återbetalda energi- och koldioxidskatter. Lastning spannmål: Väntetid lastbil utöver 30 minuter samt arbete och maskin för lastning. Frakt: Frakt från gård till leveransort (ca 40 km), lassvikt 35 ton. Rörelsekapital: (Särkostnader + kostnad för arbete) x 60 %. 20

23 BIDRAGSKALKYL HÖSTVETE KG HÖSTVETE KG EGEN BERÄKNING Fodervete. Fodervete. Omfattning ha höstsäd. Omfattning ha höstsäd. Vattenhalt 14,5 %. Vattenhalt 14,5 %. Kärna, fodersäd , , Sum m a Sum m a Sum m a Utsäde, höstvete 210 3, , Gödsel, kväve (N) , , Gödsel, fosfor (P) 14 21, , Gödsel, kalium (K) 13 8, , Gödsel, mangan (Mn) 0, , Kalk 150 1, , Ogräsbekämpning Svampbekämpning Insektsbekämpning Hagelförsäkring Analys, fodervete 59 0, ,28 21 Torkning, spannmål 59 9, , Drivmedel, traktor 62 7, , Drivmedel, tröska 24 7, , Lastning spannmål Frakt 59 6, , Sum m a Sum m a Sum m a ÖVRIGA KOSTNADER Benäm ning Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Räntekost rörelsekap % % 169 Löner växtodling 5, , NYCKELTAL Sum m a Sum m a Sum m a Täckningsbidrag I Täckningsbidrag II Procentsats rörelsekapital (Schablon) 60% 60% 21

24 HÖSTVETE-FODERSÄD FÅNGGRÖDA Kärna, fodersäd: Lantmännens poolpris Prisområde Västra Sverige. Utsäde: Avser inköpt vara av C2-kvalitet, pris dec Utsäde fånggröda: Engelskt rajgräs. Inköpt utsäde, pris dec 2015 Gödselmedel: Kalk: Ogräsbekämpning: Prisperiod dec Priset för N-gödsel är baserat på Axan. P-K-AL-klass 3. För fosfor och kalium är det pris från P 20 resp. kalisalt. Mangangödsling 1,0 l Mangannitrat 235. Underhållskalkning 150 kg CaO per ha och år. Pris inkl transport och spridning Preparatkostnad för 1 l Starane XL samt bekämpning av gräsogräs med 1,8 l Boxer och 0,1 l Legacy (vart annat år) samt del i kvickrotsbekämpning vart fjärde år. Svampbekämpning: Preparatkostnad för 0,4 l Proline och 0,2 l Comet Pro (ett år av två) samt 0,4 l Forbel mot gulrost vart tredje år. Insektsbekämpn.: Hagelförsäkring: Analyskostnad: Torkning: Driv- och smörjmedel: Preparatkostnad för 0,1 kg Teppeki mot sädesbladlus (ett år av fem). Försäkring för hagelskada. Avgift för grundanalys, prov av vattenhalt, vid försäljning av spannmål 2015, lassvikt 35 ton. Torkningsavgift vid försäljning av spannmål hösten 2015, torkavtal. Vattenhalt 18 %. Ska täcka kostnader för bränsle, oljor och smörjmedel för traktor och tröska. Traktor: 4,1 timmar och 66 l diesel per hektar. Tröska skärbord 4,5 m, med hack: 0,77 timmar och 24 l diesel per hektar. Dieselpriset reducerat 1,70 kr/l för återbetalda energi- och koldioxidskatter. Lastning spannmål: Väntetid lastbil utöver 30 minuter samt arbete och maskin för lastning. Frakt: Frakt från gård till leveransort (ca 40 km), lassvikt 35 ton. Rörelsekapital: (Särkostnader + kostnad för arbete) x 60 %. 22

25 BIDRAGSKALKYL HÖSTVETE KG HÖSTVETE KG EGEN BERÄKNING Fodervete. Fodervete. Omfattning ha höstsäd. Omfattning ha höstsäd. Vattenhalt 14,5 %. Vattenhalt 14,5 %. Kärna, fodersäd , , Sum m a Sum m a Sum m a Utsäde, höstvete 210 3, , Utsäde fånggröda 5 44, , Gödsel, kväve (N) , , Gödsel, fosfor (P) 14 21, , Gödsel, kalium (K) 13 8, , Gödsel, mangan (Mn) 0, , Kalk 150 1, , Ogräsbekämpning Svampbekämpning Insektsbekämpning Hagelförsäkring Analys, fodervete 58 0, ,28 21 Torkning, spannmål 58 9, , Drivmedel, traktor 61 7, , Drivmedel, tröska 24 7, , Lastning spannmål Frakt 58 6, , Sum m a Sum m a Sum m a ÖVRIGA KOSTNADER Benäm ning Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Räntekost rörelsekap % % 180 Löner växtodling 5, , NYCKELTAL Sum m a Sum m a Sum m a 0 Täckningsbidrag I Täckningsbidrag II Procentsats rörelsekapital (Schablon) 60% 60% 23

26 HÖSTRÅG Kärna, brödsäd: Lantmännens poolpris Prisområde Västra Sverige. Kärna, fodersäd: Lantmännens poolpris Prisområde Västra Sverige. Utsäde: Avser inköpt vara av C2-kvalitet, pris dec Vid skördenivå kg odlas hybridråg. Gödselmedel: Kalk: Ogräsbekämpning: Prisperiod dec Priset för N-gödsel är baserat på Axan. P-K-AL-klass 3. För fosfor och kalium är det pris från P 20 resp. kalisalt. Mangangödsling 1,0 l Mangannitrat 235. Underhållskalkning 150 kg CaO per ha och år. Pris inkl transport och spridning Preparatkostnad för 1,5 l Boxer och 0,1 l Legacy, och vart annat år 9 g Express 50 SX samt del i kvickrotsbekämpning vart femte år. Svampbekämpning: Preparatkostnad för 0,3 l Comet Pro och 0,3 l Proline vart annat år. Insektbekämpning: Preparatkostnad för 0,4 kg Karate WG ett år av tre. Stråförkortning: Hagelförsäkring: Analyskostnad: Torkning: Driv- och smörjmedel: Preparatkostnad för 3 l Cycocel PLUS. Försäkring för hagelskada. Avgift för prov av vattenhalt, falltal och rymdvikt vid försäljning av spannmål 2015, lassvikt 35 ton. Torkningsavgift vid försäljning av spannmål hösten 2015, torkavtal. Vattenhalt 20 %. Ska täcka kostnader för bränsle, oljor och smörjmedel för traktor och tröska. Traktor: 3,6 timmar och 62 liter diesel per hektar. Tröska skärbord 4,5 m, med hack: 0,77 timmar och 24 liter diesel per hektar. Dieselpriset reducerat 1,70 kr/l för återbetalda energi- och koldioxidskatter. Lastning spannmål: Väntetid lastbil utöver 30 min, samt arbete och maskin för lastning. Frakt: Frakt från gård till leveransort (ca 40 km), lassvikt 35 ton. Rörelsekapital: (Särkostnader + kostnad för arbete) x 60 %. 24

27 BIDRAGSKALKYL HÖSTRÅG KG HÖSTRÅG KG EGEN BERÄKNING Populationsråg Hybridråg Omfattning ha höstsäd. Omfattning ha höstsäd. Vattenhalt 14 %. Falltal 120. Vattenhalt 14 %. Falltal 120. Rymdvikt 750 g/l. Rymdvikt 750 g/l. Kärna brödsäd , , Kärna fodersäd 900 1, , Sum m a Sum m a Sum m a Utsäde, höstråg 140 4, , Gödsel, kväve (N) 90 10, , Gödsel, fosfor (P) 11 21, , Gödsel, kalium (K) 10 8, , Gödsel, mangan (Mn) 0, , Kalk 150 1, , Ogräsbekämpning Svampbekämpning Insektsbetsbekämpning Stråförkortning Hagelförsäkring Analys, höstråg 48 0, ,39 27 Torkning, spannmål 48 9, , Drivmedel, traktor 62 7, , Drivmedel, tröska 24 7, , Lastning spannmål Frakt 48 6, , Sum m a Sum m a Sum m a ÖVRIGA KOSTNADER Benäm ning Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Kvantitet À-pris/% Kronor Räntekost rörelsekap % % 173 Löner växtodling 5, , NYCKELTAL Sum m a Sum m a Sum m a Täckningsbidrag I Täckningsbidrag II Procentsats rörelsekapital (Schablon) 60% 60% 25