Konflikten mellan prognosstyrd och miljömålsstyrd planering 2018-09-07 Nätverket för hållbart resande GR Viktor Hultgren Malin Lindh
Är Trafikverket Mål- eller Prognosstyrda?
Agenda Exempel på konfliktområden mellan mål och prognoser Into till Trafikverkets basprognos Hur används prognoser? Känslighetsanalyser alternativa prognoser Konkreta exempel för att komma runt konfliktområden Diskussion
Exempel på konfliktområden mellan mål och prognoser Motsättningar mellan prognosstyrd och målstyrd planering av infrastruktur Rapport från Trivector Traffic och IVL, 2017
Motsättning: Trafikverket och kommunerna har olika uppdrag Trafikverket Transportpolitiska mål, Tillgänglighet, Säkerhet, Miljö och Hälsa Kommunen Stadsbyggande, hållbart resande, attraktivitet Konflikt Kommunen upplever att framkomlighet ofta betyder framkomlighet för bil, Trafikverket upplever att ansvar och kostnader skjuts över på Trafikverket
Motsättning: Prognosen som argument trumfar mål Trafikverket Trafikverket behöver säkerställa acceptabel framkomlighet och ta höjd för en trafikökning Kommunen Kommunen vill inte satsa på kapacitetshöjande åtgärder, då de har mål om att biltrafiken ska minska Konflikt Trafikverket lägger för stor tilltro till prognoserna och bortser från inducerad trafik. Kommunen redovisar inte åtgärder som minskar biltrafiken i linje med sina mål.
Motsättning: Riksintresse kommunikationer Trafikverket Trafikverket stöttar länsstyrelsen i arbetet med att bevaka utpekade riksintressen för kommunikationer Kommunen Kommunen vill fortsätta bostadsbyggandet och upplever att Trafikverket bromsar planerna med hänvisning till riksintresset Konflikt Definitionen av riksintresset är inte tydlig vilket försvårar samverkan mellan parterna.
Motsättning: Lokal trafik eller Genomfartstrafik? Trafikverket Trafikverket ska säkerställa framkomligheten för alla trafikslag Kommunen Kommunen vill prioritera stadsmässighet och göra om vägen till stadsgata Konflikt Vilken funktion ska vägen ha? Ska något intresse stå tillbaka?
Trafikverkets basprognos Trafik- och transportprognoser ger svar på. Hur ofta? Var? Med vilket färdsätt? Vilken väg/rutt?..trafikanter och gods färdas genom transportsystemet.
Trafikverkets basprognos vad grundar den sig på? Prognosmodeller Utgår från dagens resmönster Uppgifter om framtidens transportsystem Utgår från beslutad politik Infrastrukturplaner Styrmedel Förutsättningar Befolkning Inkomstutveckling Export m fl
Trafikverkets basprognos vad grundar den sig på? Tillförlitligheten i trafikprognoser är beroende av tillförlitligheten i andra prognosunderlag! Trafikprognoser ska ses som en indikation över vilken utveckling som kan förväntas givet att de förutsättningar som antagits inträffar!
Trafikverkets basprognoser vad tror man om framtiden 2018 års basprognoser
Trafikverkets basprognos hur väl har prognosen stämt? Prognos över biltrafikens utveckling 1975 2009, och faktisk utveckling Orsaker till felaktigt utfall: Bränslekostnaderna steg mer än vad som antagits (skatter och råoljepriser) Bränsleeffektiviteten lägre Viss tendens överskattning BNP Körkortsinnehavare i hushåll utan bil Överskattning av bilresande till stor del konsekvens av felaktiga antaganden, snarare än fel i modellen Men! Viktigt att vara ödmjuk, omständigheter i omvärlden kan förändras kraftigt, och därmed också prognoserna
Trafikverkets basprognos hur används prognoserna? Användningsområden: För fysisk planering Kapacitetsutredningar Dimensionering av åtgärder För strategisk planering Nationella och Regionala transportplaner Till samhällsekonomiska analyser som utgör en del av samlade effektbedömningar (SEB)
Känslighetsanalyser Utebliven bränsleskattehöjning Ingen energieffektivisering av personbilsflottan 12 % minskad biltrafik 2040 mot 2014 (= 33 % mindre 2040) Oförändrade real inkomst 2014-2040
Alternativa angreppssätt komma runt konfliktområden Alternativa scenarier, ÅVS Metrobuss och ÅVS Lundbyleden Kollektivtrafikscenario (målbild koll 2035 en förutsättning) Hållbarhetsscenario (styrmedel för minskad biltrafik) ÅVS Tvärförbindelse Landvettervägen Tydliga mål för ÅVSen där kollektivtrafik, gång och cykel prioriteras. Fässbergsdalen Uppföljning av resandet, därefter beslut om åtgärder Regionala analyser GR Utgå från kommunernas tillväxtambitioner för att bedöma transportefterfrågan
Diskussionsfrågor Vilka erfarenheter har ni av motsättningen mellan målstyrd och prognosstyrd planering? Hur komma runt frågan om olika framtidsprognoser, exempelvis vid detaljplaner och vid dimensionering? Har ni egna positiva exempel? Behöver nya samverkansformer utarbetas eller handlar konflikten om att uppdragen ser olika ut? Behöver Trafikverkets uppdrag förändras/tydliggöras? På vilket sätt? Vilka krav ska finnas på kommunerna att visa vilka åtgärder som behövs för att nå uppsatta hållbarhetsmål? Ska Trafikverket lita blint på kommunerna och tvingas ta konsekvenserna om målen inte uppnås?