Sparbanksstämman äger rum onsdag 25 april 2012, kl

årsredovisning 2011

Innehållsförteckning VD-ord...3 Förvaltningsberättelse...4 Fem år i sammandrag... 6 Förslag till disposition av bankens vinst... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning, Rapport över förändring i eget kapital... 9 Kassaflödesanalys... 10 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper... 11 Kapitaltäckning... 34 Styrelsens underskrifter... 36 Revisionsberättelse... 37 Bankens huvudmän, styrelse m.fl.... 38 Företagsstyrning...39 Bankens personal... 40 Grafisk produktion: Mediahavet AB Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild: s styrelse ( från vänster vd Håkan Eriksson, Christina Ährlin, Jan Karlsson, Anna Nilsson, Nils Hamberg, Maria Jonsson samt ordförande Krister Steén. Saknas på bilden gör Eva Asklöf, personalrepresentant.) Foto omslag: Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB. Foto baksidan: Ingalill Ivarsson/Mediahavet AB.

Sparbanksstämman äger rum onsdag 25 april 2012, kl 18.30.

Sparbanksidén online Det är med stolthet jag rekommenderar Valdemarsviks Sparbanks hemsida. Under 2011 har vi byggt en personlig relation mellan våra medarbetare och våra kunder på vår hemsida. Vi har fått mycket beröm och lovord för vårt unika sätt att skapa en relationsbank via internet. Vi har fört sparbanksidén online! Jag vill i det sammanhanget tacka våra modiga medarbetare som ger vår bank ett kompetent och personligt ansikte. Vi fortsätter vårt arbete att möta våra kunder där de är. Vi har under det gångna året förberett inträde i de sociala mediernas värld som Twitter och Facebook. Vi har också utvecklat den nya mobilapplikationen Valdemarsviks Sparbank i din mobil. Kommunikation och relation Ett av våra strategiska mål är att bygga och stärka relationen med befintliga och nya kunder. Därför prioriterar vi också ungdomarna som är våra framtida kunder. En del av vår vinst återinvesteras via sponsring i det ideella ungdomsarbetet i Valdemarsvik. Samtidigt anpassar vi ständigt våra tjänster för att också passa ungdomarnas behov och vanor. Ett annat viktigt strategiskt mål är att stärka vårt befolkningsunderlag. Vi ger vårt bidrag genom att högt och ofta ropa V A L D E M A R S V I K utanför kommunen. har sponsrat flera evenemang som vi tror stärker kommunens goda rykte och ökar antalet besökare under längre eller kortare tid. Vår övertygelse är att det leder till fler åretruntboende och ännu bättre utvecklingsmöjligheter för våra företag. Vår vinst är din vinst Vi är mycket nöjda med det ekonomiska resultat som nådde under 2011. Resultatet visar att vi har förmågan att både stötta utvecklingen av kommunen och samtidigt vårda den trygga och långsiktiga kreditmarknaden i Valdemarsvik. Jag brukar lite enkelt beskriva vårt bokslut med att halva vinsten har vi redan delat ut för att förverkliga vår vision; att aktivt stimulera bygdens utveckling, näringsliv och befolkning. Jag kan med tillfredställelse konstatera att det har vi gjort i år igen! Håkan Eriksson vd 3

Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen för får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 107:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Inom verksamhetsområdet är sparbanken ensamt kreditinstitut med lokal kontorsrepresentation. Sparbankens utveckling Balansomslutning Sparbankens balansomslutning uppgår till 1 245 Mkr (1 090 Mkr), vilket är en ökning med 14,2 %. Medelomslutningen (MO), dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, uppgick till 1 132 Mkr (1 018 Mkr) och har därmed ökat med 11,2 %. Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året till 1 077 Mkr eller med 143 Mkr. Det motsvarar en ökning med 15,3 procent. Det är en mycket glädjande ökning. Bra inlåningsräntor och överströmningar från räntefonder är största förklaringen till ökningen. Förmedlat sparande i Swedbank Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 681 Mkr, en minskning med 113 Mkr, eller 14,2 procent. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten efter avdrag för befarade kreditförluster uppgick vid 2011 års utgång till 947 Mkr, en ökning med 21 Mkr, eller med 2,3 procent. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgår till 872 Mkr, en ökning med 128 Mkr, eller med 17,2 % under år 2011. Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 1 838 Mkr, vilket innebär att bankens utlåningsvolym netto ökat med 151 Mkr eller 9,0 % under året. Aktier i Swedbank AB Sparbanken har 169 000 stamaktier och 103 090 preferensaktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 24,3 Mkr. Värdet av aktieinnehavet överstiger det nedskrivna anskaffningsvärdet med 12,1 Mkr. Aktierna är bokförda till marknadsvärdet. Banken har mottagit utdelning med 850 tkr från Swedbank AB. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 3 823 Mkr (3 660 Mkr), vilket är en ökning med 4,5 % jämfört med föregående år. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 132,9 Mkr (121,3 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 70,3 Mkr (66,1 Mkr), vilket innebär en kapitaltäckningskvot med 1,89 (1,83). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 15,7 Mkr, vilket är en ökning med 6,6 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 14,7 Mkr. Det är en ökning med 6,0 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på att intäkterna har utvecklats väl under året. Räntenettot för år 2011 har ökat med 8,5 Mkr, på grund av högre ränteläge under året, vilket har påverkat banken positivt. Bankens placeringsmarginal har förbättrats från 2,5 % till 3,0 %. Provisionsnettot har ökat med 0,7 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av krediter till Swedbank Hypotek AB. Provisioner från förmedling av fonder och försäkringar har minskat. Allmänna administrationskostnader har stigit jämfört med 2010. Under året har resultatet påverkats med kostnader för marknadskommunikation såsom omarbetning av bankens hemsida. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 22 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 20, varav 13 kvinnor och 7 män. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. Prognos 2012 År 2011 kännetecknades av god volymtillväxt för inoch utlåningen. Stor del av utlåningsökningen har skett genom förmedlad utlåning, med låg räntemarginal. Vi förväntar oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkning men något försämrad räntemarginal under det kommande året. Räntenettot förväntas sjunka något under året. Provisionsintäkterna budgeteras lägre än 2011 beroende på att det nya avtalet med Swedbank AB får fullt genomslag samt osäkerhet om utveckling av provisioner från fondsparandet. Bankens omkostnader kommer att ligga i nivå med år 2011, Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli lägre 2012 än 2011. 4

Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har samarbete inletts med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finansiella instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion och därmed leder till förlust för banken, inräknas också i begreppet likviditetsrisk. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. 5

Fem år i sammandrag Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 3 823 3 660 3 365 2 984 3 045 Förändring under året, % 4,5 8,8 12,8-2,0 8,2 Kapital Soliditet 12,7 13,7 13,8 13,3 15,4 Kapitaltäckningskvot 1,89 1,83 1,87 1,85 1,98 Primärkapitalrelation 19,6 19,6 19,5 18,4 22,8 Resultat Placeringsmarginal 3,0 2,5 2,7 3,4 3,2 Rörelseintäkter/affärsvolym 1,3 1,1 1,3 1,4 1,4 Rörelseresultat/affärsvolym 0,4 0,2 0,3-0,2 0,5 Räntabilitet på eget kapital 7,0 4,5 6,1-3,6 7,9 K/I-tal före kreditförluster 0,67 0,76 0,73 0,63 0,65 K/I-tal efter kreditförluster 0,69 0,77 0,73 0,79 0,65 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 65 69 71 59 72 Andel osäkra fordringar 0,8 0,6 0,6 1,2 0,4 Kreditförlustnivå 0,1 - - 0,9 - Övriga uppgifter Medelantal anställda 20 20 21 21 20 Antal kontor 2 2 2 2 2 Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till riskvägda placeringar Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar exklusive operativ risk Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier 6

Resultat- och balansräkning tkr 2011 2010 2009 2008 2007 Resultaträkning Räntenetto 33 494 25 026 25 474 29 952 27 248 Provisioner, netto 12 081 11 415 10 221 10 130 10 911 Nettoresultat av finansiella transaktioner 362 448-62 -833 190 Övriga intäkter 1 212 985 4 587 1 818 1 826 Summa intäkter 47 149 37 874 40 220 41 067 40 175 Allmänna administrationskostnader -27 065-24 776-24 779-22 179-22 520 Övriga kostnader inkl. avskrivningar -4 411-3 962-4 731-3 628-3 672 Kreditförluster -1 003-433 -18-6 681 161 Summa kostnader -32 479-29 171-29 528-32 488-26 031 Värdeförändring på finansiella tillgångar - - - -15 031 - Rörelseresultat 14 670 8 703 10 692-6 452 14 144 Bokslutsdispositioner 39-126 -602-9 -82 Skatter -3 672-2 646-1 997-1 720-3 159 Årets resultat 11 037 5 931 8 093-8 181 10 903 Balansräkning Kassa 4 943 6 608 5 805 5 633 8 156 Utlåning till kreditinstitut 207 411 115 041 86 912 79 493 109 418 Utlåning till allmänheten 946 823 925 708 856 753 788 686 744 492 Räntebärande värdepapper 49 951 2 657 2 361 1 967 5 000 Aktier och andelar 24 916 25 806 19 739 12 620 31 399 Materiella tillgångar 5 872 6 216 6 665 4 140 4 201 Övriga tillgångar 5 006 7 819 7 662 9 288 7 308 Summa tillgångar 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827 909 974 Skulder till kreditinstitut - - 258 6 998 638 Inlåning från allmänheten 1 076 721 934 282 842 729 763 787 760 584 Övriga skulder 10 187 6 386 6 547 10 887 8 999 Summa skulder 1 086 908 940 668 849 534 781 672 770 221 Obeskattade reserver 847 886 760 158 149 Eget kapital 157 167 148 301 135 603 119 997 139 604 Summa skulder och eget kapital 1 244 922 1 089 855 985 897 901 827 909 974 Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2011 utgör 11 037 015,86 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överförs till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2011 134 021 265,44 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 11 037 015,86 kr Reservfonden uppgår härefter till 145 058 281,30 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,89 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 1,83 ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 132 910 tkr (121 257 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 70 270 tkr (66 112 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 7

Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2011 2010 Ränteintäkter 47 287 28 765 Räntekostnader -13 793-3 739 Räntenetto 4 33 494 25 026 Erhållna utdelningar 5 850 52 Provisionsintäkter 6 14 613 13 796 Provisionskostnader 7-2 532-2 381 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 362 448 Övriga rörelseintäkter 9 362 933 Summa rörelseintäkter 47 149 37 874 Allmänna administrationskostnader 10-27 065-24 776 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 177-1 040 Övriga rörelsekostnader 11-3 234-2 922 Summa kostnader före kreditförluster -31 476-28 738 Resultat före kreditförluster 15 673 9 136 Kreditförluster, netto 12-1 003-433 Rörelseresultat 14 670 8 703 Bokslutsdispositioner 13 39-126 Skatt på årets resultat 14-3 672-2 646 Årets resultat 11 037 5 931 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2011 2010 Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -2 171 6 767 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14 - -78 Årets övrigt totalresultat -2 171 6 689 Årets totalresultat 8 866 12 620 8

Balansräkning Per den 31 december Tillgångar tkr Not 2011 2010 Kassa 4 943 6 608 Utlåning till kreditinstitut 15 207 411 115 041 Utlåning till allmänheten 16 946 823 925 708 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 49 951 2 657 Aktier och andelar 18 24 916 25 806 Materiella tillgångar 19 5 872 6 216 - Inventarier 3 195 3 362 - Byggnader och mark 2 677 2 854 Aktuell skattefordran - 352 Övriga tillgångar 20 93 373 Uppskjuten skattefordran 14-616 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 913 6 478 Summa tillgångar 1 244 922 1 089 855 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 - - Inlåning från allmänheten 23 1 076 721 934 282 Aktuell skatteskuld 304 - Övriga skulder 24 5 284 2 184 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 4 599 4 202 Summa skulder 1 086 908 940 668 Obeskattade reserver 26 847 886 Reservfond 134 021 128 090 Fond för verkligt värde 27 12 109 14 280 Årets resultat 11 037 5 931 Summa eget kapital 157 167 148 301 Summa skulder och eget kapital 1 244 922 1 089 855 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 28 30 494 32 621 Åtaganden 29 81 739 72 548 Ställda panter inga inga Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Totalt eget kapital 2010 Tkr IB eget kapital 2010-01-01 119 997 7 513 8 093 135 603 Årets resultat 5 931 5 931 Årets övrigt totalresultat 6 767 6 767 Årets totalresultat 6 767 5 931 12 698 Vinstdisposition 8 093-8 093 UB eget kapital 2010-12-31 128 090 14 280 5 931 148 301 Årets resultat Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital 2011 Tkr IB eget kapital 2011-01-01 128 090 14 280 5 931 148 301 Årets resultat 11 037 11 037 Årets övrigt totalresultat -2 171-2 171 Årets totalresultat -2 171 11 037 8 866 Vinstdisposition 5 931-5 931 UB eget kapital 2011-12-31 134 021 12 109 11 037 157 167 9

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december 2011-12-31 2010-12-31 tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 14 670 8 703 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 14-647 Avskrivningar (+) 1 177 1 040 Kreditförluster (+) 1 270 735 Betald inkomstskatt (-) -3 672-2 400 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 13 459 7 431 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) -22 360-69 535 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -49 951 - Ökning av inlåning från allmänheten (+) 142 439 91 553 Minskning av skulder till kreditinstitut (-) - -258 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 2 813-157 Förändring av övriga skulder (+/-) 3 762-35 Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 162 28 999 Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) 1 967 404 Investering i finansiella tillgångar (-) -591 - Avyttring av materiella tillgångar (+) - 331 Förvärv av materiella tillgångar (-) -833-802 Kassaflöde från investeringsverksamheten 543-67 Årets kassaflöde 90 705 28 932 Likvida medel vid årets början 121 649 92 717 Likvida medel vid årets slut 1) 212 354 121 649 tkr 2011-12-31 2010-12-31 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 4 943 6 608 Utlåning till kreditinstitut 207 411 115 041 Summa 212 354 121 649 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten tkr 2011-12-31 2010-12-31 Erhållen utdelning 850 52 Erhållen ränta 47 039 28 243 Erlagd ränta 13 708 3 821 1) Utöver likvida medel har banken en outnyttjad checkräkningskredit på 50 Mkr. 10

Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 25 april 2012. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas redovisas aktier i Swedbank AB. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2011. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Utformning av de finansiella rapporterna I IASBs årliga förbättringsprojekt ( annual improvements process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. 11

I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstilllämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9,utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39 Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS9 och har heller inte kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Valutaexponering förekommer endast i den utländska sedeldepån. Sparbanken har mottransaktioner med Swedbank till samma värde och utländska belopp som kundtransaktioner, varför någon valutaexponering för kundtransaktioner inte uppkommer i sparbanken. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. 12

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver i form av skillnad mellan skattemässig avskrivning och avskrivning enligt plan avseende inventarier. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Uppskjuten skattefordran avser skatt på orealiseade värdeförändringar på finansiella instrument, vilken kommer att kunna tillgodoräknas vid realisation av tillgångarna. Aktuell skattesats vid räkenskapsårets utgång har tillämpats. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 13

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som innehas till förfall Investeringar som innehas till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. 14

De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat faställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 659 tkr (68 tkr). Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. 15

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år. I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning, har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75 2,5 %. Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. 16