Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Relevanta dokument
AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Sven Lindblom 1

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hemsidor. Lästips

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Årshjul systematiskt arbetsmiljöarbete

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Kränkande särbehandling

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

SAM vid uthyrning av

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Checklista/lathund/körschema för SAM, med fokus på OSA

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Allmänna reflektioner

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Att tänka på Lars Nordfors

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

REGLER FÖR UPPGIFTSFÖRDELNING I DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Konsekvensbedömning?

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Kränkande särbehandling

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Maj 2017

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Bättre arbetsmiljö varje dag

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

JOBBA PRAKTISKT. med organisatorisk och social arbetsmiljö. Prevent OS A + S A M = S A NT

Kränkande särbehandling och trakasserier

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Att (in)se innan det går för långt

Transkript:

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön Konflikter och mobbing Belöningen liten i förhållande till ansträngningen Osäkerhet i anställningen Utsätts för orättvisor Nattarbete Långa arbetsveckor Skiftarbete Källa: Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering SBU Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet Balans mellan arbete och fritid Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål anställningstrygghet Är det värt att investera i arbetsmiljön? Fråga? Arbetsmiljöproblem orsakade högre prestationsnedsättning än hälsoproblem. Dåligt ledarskap och socialt klimat var de faktorer som påverkade prestationen mest. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni? (Lohela M. et al 2014) 1

AFS 2015:4 Arbetsgivaren är ansvarig för: Föreskriften adresserar: Hur arbetsgivaren organiserar arbetet Hur det sociala samspelet på arbetsplatsen fungerar Fokus på förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete Att kartlägga risker och vidta åtgärder innan ohälsa uppstår Arbetsbelastning Arbetstider Kränkande Ohälsa orsakad av bristande ledning och fördelning av arbete. I AML finns regler mot brister i arbetsledning, bemanning och organisation som kan leda till ohälsa hos de anställda. OSA förtydligar AML Arbetsmiljöombud/ skyddsombudets roll Arbetsmiljöombud/ skyddsombudets roll Lagligt stöd: AML SAM AFS 2015:4 Arbetsmiljöpolicy, rutiner, riskbedömningar, handlingsplan i SAM Behov av utbildning Chef, arbetsledare, skyddsombud? SAMRÅD Bevaka att arbetsgivaren fortlöpande: undersöker och bedömer risker för ohälsa och olycksfall Genomför åtgärder, skriftlig handlingsplan Följer upp åtgärder Skyddsombud har rätt att delta i bedömning, upprättande av handlingsplan och uppföljning TRYCK PÅ FÖR FÖRÄNDRING ARBETSBELASTNING Tecken på ohälsosam arbetsbelastning 9 Arbetstagarna får inte ha en ohälsosam arbetsbelastning Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet Arbetsgivaren bör arbeta förebyggande med detta genom att ge möjlighet till återhämtning, andra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning Låg kvalitet på / sen leverans av arbetsresultat Bristande motivation, nedstämdhet, blir lättare irriterad Försämrad koncentrationsförmåga, ökad glömska, svårare att komma igång och ta initiativ, svårare att fatta beslut Konflikt, samarbetssvårigheter, kränkningar Värk/sömnbesvär/magtarmbesvär Sjukskrivningar, sjuknärvaro, hög personalomsättning Olyckstillbud 2

Krav och resurser KRAV Oklara förväntningar på arbetsinsats Påfrestningar som genereras av hot och våldsrisker Krävande kontakter med klienter, kunder, anhöriga m.fl. Krav som genereras av svåranvända ITsystem Stor arbetsmängd Ständiga förändringar Hög personalomsättning RESURSER ARBETSINNEHÅLL Arbetsmetoder Arbetsredskap Kompetens Bemanning Socialt stöd från chefer och kollegor Återkoppling på arbetsinsats Möjligheter till kontroll i arbetet Möjligheter till återhämtning 10 1. Vilka arbetsuppgifter de ska utföra 2. Vilket resultat som ska uppnås 3. Om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur 4. Vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. Vem de ska vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet Starkt psykiskt påfrestande krav i arbetet 11 Att bemöta människor i svåra situationer Att fatta svåra beslut där etiska dilemman ingår Exempel på åtgärder: Professionell handledning Information och utbildning Hjälp och stöd från chefer och kollegor Rutiner för att hantera krävande situationer ARBETSTID 12 Arbetstidens förläggning får inte leda till ohälsa. Risk för ohälsa finns t ex vid skiftarbete, natt-arbete, delade arbets-pass, förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och se till att det finns tid för återhämtning. 3

Motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa Fackliga verktyg AML, ATL Undvika arbetstidsförläggning som innebär risker (om det går) Förstärka möjligheter till återhämtning (raster, pauser, enklare uppgifter) Förlägga belastande och riskfyllda arbetsmoment till dagtid Erbjuda medicinska kontroller Begränsa kontakter på ledig tid (mobil, mejl osv) Medurs schema vid skiftarbete Rätten att delta i planering vid förändringar Rätten till information Hänvändelserätten Stopprätten Vända sig till Arbetsmiljöverket KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING 13 Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy. Det ska finnas rutiner för hur kränkande ska hanteras, t ex hur/var utsatta snabbt ska få hjälp. Arbetsmiljöombud/Skyddsombudets roll Vänta inte! Gå igenom med den kränkte och dokumentera Neutral hållning- Lyssna på alla berörda Be om tillstånd att koppla in ag. Ge stöd Koppla in den lokala fackliga organisationen KUNSKAP MÅL Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande förebyggs och hanteras. Arbetsgivaren ska sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö. Hur ser det ut hos er idag? 4

ATT GÖRA PÅ ARBETSPLATSEN ATT GÖRA RÄTT INSATSER Anpassa resurserna till kraven i arbetet (eller vice versa) Klargöra arbetets innehåll Vad som görs, vad som ska göras och vem som ska göra vad Kvantitet (hur mycket) och kvalitet (tillräckligt bra) Arbetsgång/metod Prioriteringsprinciper Identifiera psykisk påfrestning Bedöma risker kopplade till arbetstid Förebygg kränkande Ha rutiner för hur kränkande ska hanteras Vem tar emot information Vad mottagaren ska göra Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp Se till att chefer/arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ovanstående Komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö. Vad behövs Insatser i inom verksamheten organisationen Kompetens inom: Lagar och regelverk inom arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hälsa Policys Arbetsmiljöutbildning för chefer med syfte att Utbilda chefer och arbetsledare i hur ohälsosam arbetsbelastnin g och kränkande förebyggs och hanteras Det som är verksamt Chefer tillämpar policys och ökar sin kunskap om arbetsplatsrelat erad psykisk ohälsa Mål på kort sikt Minskad stress Balans mellan arbetsinsats och belöning Ökad kontroll av arbetet Ökat engagemang och ansvar från medarbetare och chef i den egna arbetsmiljön Mål på lång sikt Minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro Vidmakthållen/ förbättrad hälsa Ökad produktivitet 5