Åtgärdsmål vid in-situ sanering Formulering och kontroll av mätbara åtgärdsmål

Relevanta dokument
Åtgärdskrav vid In-situ sanering

Spridning av klorerade alifater

FÄRGAREN 3, F d kemtvätt på Bomgatan Studiebesök

TERMISK IN-SITU BEHANDLING Fd RENO KEMOMAT KEMTVÄTT NILS RAHM

Riskvärdering F.d. Phylatterion AB Fastställd vid projektgruppsmöte

Lyckade och misslyckade in-situ projekt

Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på?

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?

Åtgärdskrav vid In-Situ efterbehandling

Maria Florberger & Åke Eriksson, Golder Associates AB. Sanering utifrån risk eller värdering?

Hur tydlig ska en beskrivning vara? Renare Mark - Upphandling inom förorenade områden , Gustaf Sjölund, Umeå

Miljökontroll av omgivningspåverkan

In Situ-behandling av bensin- och oljeföroreningar

Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.

Övervakad naturlig självrening (ÖNS) som en hållbar åtgärdslösning. Niklas Törneman, Sweco

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

STABCON stabilisering och solidifiering av förorenade sediment

Vårmöte Nätverket Renare Mark Sundsvall 13/4 2011

Förorenad mark i byggprojekt

Certifierad BAS-P Entreprenad juridik som intresse Administrativa Föreskrifter som specialitet Upphandling av entreprenader som affärside

MER Fält ett verktyg för upphandling

EKA projektet. Rapportförteckning

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering

Åtgärdsplan. Förslag till avhjälpandeåtgärder på fastigheten Högsbo 37:1, Göteborg (f d Forbo Project Vinyl ABs fabriksområde)

Om roller i EBH-entreprenader Att svara för eller ansvara för, det är frågan. Berith Juvonen ringde och sa: Avgränsningar mm

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

Innehållsf. llsförteckning

Ansökan om bidrag för genomförande av åtgärder inom etapp 3 avseende f.d. BT Kemi-området, södra delområdet, i Svalövs kommun

KvRenen i Varberg. Bakgrund och lägesrapport från huvudstudie

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Statusrapporter RENARE MARKS VÅRMÖTE, ARLANDA

Hållbara och kostnadseffektiva åtgärdslösningar

En match för en giftfri miljö

Kompletterande åtgärder med hjälp av syreavgivande medel vid restförorening. Kristin Forsberg, RGS90 Vårmöte,

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

Sanering av Klippans Läderfabrik. Studiebesök Renare Mark Syd

Dricksvatten. Senapen Senapen Senapen Senapen Senapen Senapen Blomkålen Blomkålen Gräns. Ämne

Hantering av ett bidragsprojekt. Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län

Förorenad mark på bilskrotar

Hur förklarar man risker för personer som bor på en förorenad fastighet?

Sammanfattning av huvudstudie för f.d. Phylatterion AB i Trelleborg

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

PM Fd Phylatterion AB, Trelleborg

Tillsynsmyndighetens verktyg. Innehåll. Tillsynsmyndighetens uppdrag Ebh-processen,, kunskap, roller och kommunikation

Storskalig screeningundersökning. f.d. kemtvättar i Västra Götaland Ett prioriteringsverktyg

Pilotstudie av temperaturförstärkt SVE för sanering av kvicksilver i jord och berg under en kloralkalifabrik

Miljötekniska förutsättningar för anläggning av gångoch cykelväg samt gata inom planområdet Kv Malmen och Charleshill, Varberg

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV FÖRORENAT OMRÅDE ( 28)

Förorenade områden och ansvaret kring båtklubbar

PÅLKOMMISSIONEN PÅLKOM M I SSI ON EN

Länsvattenhantering och upphandling

SCHAKTSANERING FÄRGAREN 3

Landstingstvätten i Alingsås

Samverkan i Trafikverkets projekt Bas Kontraktsmodell Hög Göran Domås, inköpsstrateg

Slutrapport Utveckling, implementering och förvaltning av ett enkelt beräkningsprogram för växthusgasutsläpp från markarbeten (steg 2)

Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket

Förorenad mark i byggprojekt

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

In-situ övertäckning av förorenade sediment

Hantering av förorenade områden orsakade av industriverksamheter. En lathund för medlemmarna i Teknikföretagen och Plast- & Kemiföretagen

Provtagning hur och varför?

Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden

På uppdrag av enhetschefen Ann Lundström meddelas att Havs- och vattenmyndigheten avstår från att yttra sig i rubricerat ärende.

Länsstyrelsens erfarenheter av förelägganden och undersökningar vad är rimligt att kräva inledningsvis?


Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Projektledare Norrortsleden

Dynamiska undersökningar med MIP och LIF för kartläggning. föroreningssituationer. Agenda

Hantering av miljön i byggskedet. NVF-seminarium Tomas Holmström Funktionsledare Miljö Förbifart Stockholm. TMALL 0141 Presentation v 1.

Sammanställning över erhållna resultat från pågående grundvattensanering inom fastigheten Svarvaren 14, Karlstad kommun.

Samverkan i Trafikverket Bas Kontraktsmodell Hög

Kompetensutveckling i Grundläggnings- branschen i alla led för ett bättre utförande. Mikael Creütz Golder Associates AB

Översiktlig kostnadsuppskattning för åtgärd av förorenade områden inom Kopparlunden DP Norr.

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

Upphandlingsstrategier

Grundläggande om riskbedömning

Riskvärdering med AHP exempel åtgärdsval för fd kemtvätt i bostadsområde

Entreprenadupphandlingar hur kan byggherrar främja effektivitet och innovation genom lämpliga upphandlingsstrategier?

Ljud från vindkraftverk

Sanering av villaträdgårdar vid fd Klippans Läderfabrik

Bra att veta. Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel?

Före detta bensinstation Brånshult

STATUS OCH KOMMANDE ARBETEN

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors Projektstatus rapport nr 6

Bohus Varv HUVUDSTUDIE. Undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning. Thomas Holm SWECO

Vem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren,

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg

EBH-processen. Åtgärd och uppföljning. Upplägg av passet

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Workshop kring kontrollprogram för uppföljning av vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss.

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden

Introduktion till Riktlinje för Partnering. Henrik Erdalen

Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)

Från utredningar till Förfrågningsunderlag

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med biosparging vid oljedepåerna Preem 1 och 2, fastigheten Lamberget 1:1, Karlstad

RGS 90 sanering av Försvarsmaktens drivmedelsdepå i Moheda

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

Transkript:

Åtgärdsmål vid in-situ sanering Formulering och kontroll av mätbara åtgärdsmål Lena Torin, Golder Associates (lena_torin@golder.se) Syfte och målm Syfte att utgöra underlag för hur mätbara åtgärdsmål för in-situ behandling av organiska föroreningar i mark och grundvatten kan formuleras och kontrolleras. Mål är att ge branschen en gemensam metodik som medger upprättande av miljö- och kostnadseffektiva kontrollprogram vid in-situ sanering, som leder till fler och bättre genomförda in-situ saneringar.

Författare: Från Golder: Lena Torin, Johan Alm och Anna-Lena Öberg-Högsta Från MB Enviroteknik: Jonny Bergman och Jan-Erik Lindström Finansiärer: Författare, finansiärer samt referensgrupp SGF - Svenska Geotekniska Föreningen Naturvårdsverket MB Envirotek Golder Associates Referensgrupp: Kjell Färnkvist/Erika Skogsjö/Helena Fürst, Naturvårdsverket Bo Johansson, SPIMFAB Thomas Liljedahl, MCN Tomas Niklasson, OKQ8 Ola Lindstrand, Ramboll Jan Nilsen, Sweco Henrik Ekman, Ekotec Anders Khil, Statoil Björn Lidbom/Johan Wigh, SGU Lars Davidsson, WSP Fredrik Engelke, SGI Hans Hägglund, Preem Mattias Claesson, URS/(Shell) Hjälpmedel vid formulering och kontroll av åtgärdsmål/ l/åtgärdskrav 1997: Åtgärdskrav vid EBH 2009: Åtgärdsmål vid in-situ Fokus på schaktsanering Fokus på in-situ behandling, men metodiken kan även användas vid andra åtgärder Hjälp finns även i NV:s nya Att välja efterbehandlingsåtgärd samt i kvalitetsmanualen

Åtgärdsmål l kontra åtgärdskrav Mätbara åtgärdsmål är det som mäts/kontrolleras efter åtgärden för att utvärdera åtgärdens grad av måluppfyllelse Åtgärdskrav är åtgärdsteknikspecifika, kalkylerbara och utgör i princip ett FU för entreprenaden (t.ex. X st ventilationsbrunnar installeras i ett rutnät med X m mellanrum etc.) Gränsen mellan mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav är flytande, speciellt vid in-situ sanering Åtgärdsmålen bör utgå från det behov av riskreduktion som krävs för att risken skall bli acceptabel Vår rapport fokuserar på: Vad skall uppnås? (dvs. formulering av mätbara åtgärdsmål) Hur skall åtgärden följas upp och utvärderas? (kontrollprogram med mätningar, statistik) Formulering av mätbara m åtgärdsmål Haltkrav i form av t.ex. acceptabla resthalter/emissionsnivåer/spridningshalter Naturliga haltvariationer kan leda till felbedömning, bör utredas innan åtgärd Mängdkrav i form av t.ex. acceptabel restmängd Används främst i källområde Svårt att mäta/uppskatta föroreningsmängd i marken, särskilt vid förekomst av egen fas (både fri och residual) Avlägsnande av mobila faser Reduktion av föroreningstillförsel till plym Reduktion av föroreningens toxicitet i marken Reduktion av DNAPL mobilitet i fri fas Åtgärdsmålen bör mätas och utvärderas på samma sätt före som efter åtgärd

Upprätta och utvärdera kontrollprogram Kontrollprogrammet syftar till att visa åtgärdens måluppfyllelse Bör innehålla: Målbeskrivning för kontrollen Undersökningsprogram Tillvägagångssätt för utvärdering av måluppfyllelse Vilka kostnader och nyttor medför kontrollprogrammet? Iterativt utifrån: 1. Erforderligt antal analyser/prov-punkter för att uppnå önskade resultat med tillräcklig säkerhet 2. Kostnaden för detta 3. Väga kostnader mot osäkerheter Statistik och trendanalys För att möjliggöra bra utvärdering av måluppfyllelse krävs statistik: Kan vara enklare i form av medelvärden etc. Kan vara mer komplex, t.ex. icke parametriska metoder Erfoderlig säkerhet beror av de negativa effekternas allvarlighet (akuta/kroniska) Styrka bör vara > 80 %, dvs. max 20 % sannolikhet att fel beslut tas

Lämpliga kontrollmedium/parametrar Prioriteringsordning media vid kontroll av haltkrav: 1. Grundvatten 2. Porgas (varierar mer) 3. Jord (ev. i källområde och vid slutkontroll) Kontrollparametrar (vad skall mätas/analyseras) Främst halter, men finns även mer komplexa Kontrollpunkter: Lämpligt antal Utformning av provpunkt/brunn Placering/avstånd Provtagningsfrekvens Entreprenad Ansvarsområden Totalentreprenad Utförandeentreprenad ABT06 AB04 FU:s riktighet B B (E i viss del) Projektering (inkl. pilottest) E B In situ systemets funktion E B Installation av in-situ system E E Drift E E Okända förhållanden B B Arbetsmiljöansvar B/E B (enl. avtal) Kontrollprovtagning E B (ev. E) Utvärdering E/B B B = Beställare, E = Entreprenören Totalentreprenad (funktions) vanligast vid in-situ numera Fast pris endast på det som är känt och kalkylerbart Reglerbara delar: Driftstid (maskinell utrustning) Tillsatsmängder (t.ex. oxidationsmedel) Övervakning/kontroll (tid/antal) Vid anpassning mot åtgärdsmål: Definiera områdesgränser om olika krav/mål i olika delar Definiera kontrollperiodens tidsomfattning

Tack för f r uppmärksamheten!