Hantering av förorenade områden orsakade av industriverksamheter. En lathund för medlemmarna i Teknikföretagen och Plast- & Kemiföretagen

Transkript

1 Hantering av förorenade områden orsakade av industriverksamheter En lathund för medlemmarna i Teknikföretagen och Plast- & Kemiföretagen 1

2 2

3 Förord Din verksamhet eller en tidigare verksamhet på fastigheten kan ha förorenat byggnader, mark och vatten. Det är viktigt att veta om det finns föroreningar i området. Föroreningar kan både innebära en sämre arbetsmiljö och orsaka skada i miljön. Som verksamhetsutövare och i vissa fall som fastighetsägare har du ofta ansvar enligt miljöbalken för att utreda eller åtgärda föroreningarna. Med god kännedom om föroreningssituationen blir det lättare vid framtida ombyggnader och grävarbeten. Det kan också vara viktig information vid tecknande av försäkringar eller vid en eventuell försäljning. Eventuella åtgärder kan dessutom kosta mindre om du upptäcker problemet innan det har förvärrats. Sammanställ den kunskap som finns om företagets historia sett ur ett miljöperspektiv, innan den försvinner. En stor del av ett sådant inventeringsarbete kan du göra själv, med hjälp av checklistan sist i denna skrift. Utöver inventering av förorenade områden får du här information om miljötekniska undersökningar och utredningar, din roll som beställare, vikten av riskkommunikation och om efterbehandlingsansvaret enligt miljöbalken. Skriften har tagits fram av branschorganisationerna Teknikföretagen och Plast- & Kemiföretagen i samarbete med Helena Fürst miljökonsult AB. Stockholm, oktober

4 Innehåll Arbetsgång förorenade områden Historisk inventering... 5 Miljötekniska undersökningar... 6 Riskbedömning... 7 Åtgärdsutredning... 7 Riskvärdering... 7 Åtgärdsmål och entreprenadkrav... 8 Förberedelser och genomförande... 8 Uppföljning och dokumentation... 8 Beställarens roll... 9 Riskkommunikation... 9 Efterbehandlingsansvaret enligt miljöbalken* Mer information *) Den 1 augusti 2007 genomfördes förändringar i miljöbalkens 10 kap. Dessa innebar bland annat att terminologin förändrades och termerna avhjälpande och föroreningsskador infördes. På grund av övergångsbestämmelserna till 10 kap. miljöbalken är det dock huvudsakligen kapitlets äldre lydelse som kommer att användas i praktiken under en lång tid framöver. Därför använder vi i denna skrift den äldre lydelsen av miljöbalkens 10 kap. avseende begrepp som efterbehandlingsansvar och förorenade områden. 4

5 1. Historisk inventering Föroreningarna till följd av industriprocesser är till största delen historiska och du kan tjäna på att ha kunskap om föroreningssituationen. Därför är det viktigt att sammanställa den kunskap som finns om din verksamhets historik innan den försvinner. Du kan själv se till att samla på all information som finns om företagets nuvarande och tidigare verksamhet. Det kan till exempel vara: Ritningar som visar var, på fastigheten, processerna ägde rum. Vilka kemikalier som användes och i vilken kvantitet. Produktionsvolymer. Information om hur processvatten och avfall hanterades. Ritningar som visar om- och tillbyggnader samt var kemikalier hanterades och förvarades. Äldre fotografier. Mycket av informationen är lämplig att dokumentera på en situationsplan eller annat kartunderlag. Använd också gärna framtagen checklista till hjälp. Tips! Ta hjälp av företagets pensionärer som kan dra sig till minnes hur hanteringen gick till långt tillbaka i tiden. Myndigheternas inventering Många förorenade områden i Sverige kom till när miljömedvetenheten var låg och miljölagstiftning saknades, men förorenade områden har också uppstått senare. Tillsynsmyndigheterna (länsstyrelserna och kommunerna) arbetar med att hitta de mest förorenade områdena i landet. De följer en metodik som förkortas MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Områden som, utifrån bransch, misstänks vara förorenade tittar man närmare på. Bland annat genom arkivstudier, intervjuer med tidigare anställda och platsbesök (en så kallad MIFO fas 1). Utifrån insamlade uppgifter gör myndigheten en riskklassning, en första form av riskbedömning. Ett område som bedöms kunna innebära mycket stor risk för människors hälsa eller miljö tilldelas riskklass 1. Vidare i skalan finns stor risk (klass 2), måttlig risk (klass 3) och liten risk (klass 4). Syftet är att kunna prioritera de områden som ur risksynpunkt är viktigast att utreda vidare och vid behov åtgärda. Myndighetskrav Om du bedriver en pågående miljöfarlig verksamhet har tillsynsmyndigheten möjlighet att ställa krav på att du ska inventera din verksamhet. Den kan inom ramen för sin tillsynsverksamhet besluta att du ska ta fram uppgifter eller utföra översiktliga undersökningar (enligt 26 kap. 21 och 22 miljöbalken). Krav på inventering kan även ställas med stöd av 2 kap. 2 miljöbalken (kunskapskravet). Hjälpmedel Checklista för inventering. 5

6 2. Miljötekniska undersökningar Om området misstänks vara förorenat behöver du ta reda på mer om föroreningssituationen. Det har du själv nytta av i olika situationer, men du kan också få krav från tillsynsmyndigheten om att utföra undersökningar, utredningar och åtgärder. Allt går inte att förutse från början, men ett bra underlag har stor betydelse för såväl resultat som ekonomi. Efter den historiska inventeringen (fas 1) kan en översiktlig undersökning med provtagning och analys behövas i en fas 2. I vissa fall är misstanken om föroreningar så stark redan från början, att man kan gå vidare med mer detaljerade undersökningar direkt. Genom att arbeta stegvis kan man dock anpassa omfattning och inriktning till en rimlig ambitionsnivå. Det är viktigt att se till helheten när man planerar för undersökningarna. Normalt behöver du som verksamhetsutövare ta hjälp av en miljöteknisk konsult. Några moment bör du dock själv vara mycket delaktig i och förankra med tillsynsmyndigheten. Det handlar om att: beskriva problemet och områdets historik beskriva syftet med undersökningen informera berörda medverka till en provtagningsplan. Konsulten genomför sedan undersökningen, samlar och presenterar data. Resultatet från undersökningarna bör omfatta en beskrivning av: planerad markanvändning området och omgivningen förekomsten av föroreningar provtagnings- och analysresultat. Syftet är viktigt! Misstänkt förorening Syfte: Ta reda på om området är förorenat eller inte. Konstaterad förorening Syfte: Ta reda på vilken risk föroreningarna kan innebära för människor och miljö. Ta reda på hur man kan minska risken om det behövs. Planering av genomförandet Syfte: Ta reda på sådant som kan påverka kostnaderna, till exempel geologiska förhållanden. Köp- och säljsituationer Syfte: Ta reda på vilka kostnader föroreningarna skulle kunna innebära i framtiden. Det gör det möjlig att reglera framtida kostnader i köpeavtalet. Ta hjälp av någon som kan hjälpa dig att granska framtaget underlag, om du behöver. Tänk på att Provtagning kan öka föroreningsspridningen. Till exempel är det viktigt att konsulten/entreprenören inte okontrollerat borrar igenom ett tätt jordlager så att förorenat grundvatten sprids vidare nedåt. Se till att i uppdragsavtalet skriva över ansvaret på konsulten/entreprenören för att utföra de skyddsåtgärder och det samordningsansvar som behövs för att genomföra uppdraget enligt 2 kap. 3 miljöbalken respektive 3 kap 7 arbetsmiljölagen. Avtal med konsulten/entreprenören bör ske enligt ABK (Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag). Ansvarsbelopp för eventuell skada bör vara minst 5 miljoner kr för sak- och personskada samt förslagsvis 1 miljon kr för ren förmögenhetsskada. Se till att det finns en försäkring för konsult-/ entreprenadarbete som täcker dessa ansvarsbelopp. Undersökningen/provtagningen kan vara anmälningspliktig, enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Rådgör med konsulten och tillsynsmyndigheten om du ska anmäla planerade arbeten. Om du äger eller använder en fastighet och upptäcker en förorening ska tillsynsmyndigheten genast kontaktas, enligt 10 kap. 11 miljöbalken. Lämpligen avbryter du arbetet tills situationen är utredd och ser till att dokumentera alla vidtagna åtgärder. 6

7 3. Bedömning av risk och behov av efterbehandlingsåtgärd Det är viktigt att få svar på om risken som är förknippad med föroreningarna är acceptabel för människor och miljö. Är den inte acceptabel behöver man minska risken och i så fall bestämma på vilket sätt det ska ske. Det finns vägledning om hur man kan arbeta för att hitta en lämplig och kostnadseffektiv efterbehandlingsåtgärd, i första hand i Naturvårdsverkets rapport 5978 (se vidare avsnitt Mer information ). Som verksamhetsutövare behöver du anlita konsulter för att genomföra hela eller delar av utredningarna. Du har dock ansvaret och fattar de väsentliga besluten. Tips! Redan i projektets start-skede är det bra att tänka igenom kommunikation och information. Var också noga med att hela utredningsprocessen dokumenteras, så att den går att följa även av någon som inte är insatt i projektet. Riskbedömning När du har data från den miljötekniska undersökningen behöver risken bedömas. En riskbedömning behöver svara på: Vilka risker innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Innebär föroreningen en oacceptabel risk för människor eller miljön? Hur mycket och på vilket sätt behöver riskerna minskas? Riskbedömningen bör inledas med en beskrivning av problemet. Det kan man göra genom att sammanfatta hur föroreningarna kan spridas och påverka människa eller miljö (se figur). Riktvärdeslistor är ett av flera verktyg i en riskbedömning. Åtgärdsutredning Om riskbedömningen visar att risken behöver minskas är det lämpligt att utreda olika åtgärdsalternativ. På så sätt kan man hitta det som ger störst nytta för miljön och samtidigt är kostnadseffektivt. I en åtgärdsutredning analyserar man möjliga åtgärdsalternativ utifrån: möjlighet att uppnå önskat resultat teknisk genomförbarhet kostnader risker och störningar andra förutsättningar (se ruta). (Naturvårdsverkets rapport 5977) Exempel på andra förutsättningar Framtida markanvändning Finansieringsmöjligheter Tidsramar för genomförandet Riskvärdering En riskvärdering genomförs för de åtgärdsalternativ som bedöms vara mest intressanta. I denna vägs resultaten från den naturvetenskapliga riskbedömningen mot andra aspekter. Det kan vara tekniska och ekonomiska aspekter samt allmänna och enskilda intressen. I slutet av riskvärderingen bör du ha fått fram det bästa åtgärdsalternativet utifrån miljö, teknik och ekonomi. 7

8 4. Genomförande av en efterbehandlingsåtgärd Att planera och genomföra en efterbehandlingsåtgärd har mycket gemensamt med vanliga markentreprenader. Att marken eller vattnet är förorenat innebär dock vissa försiktighetsåtgärder. När du som verksamhetsutövare har bestämt dig för att genomföra en efterbehandlingsåtgärd på ditt område behöver åtgärden planeras mer i detalj. Förberedelserna kan omfatta: projektering av åtgärden anmälan om efterbehandling ansökan om tillstånd. Anmälan eller tillstånd Det krävs i princip alltid en anmälan för efterbehandlingsåtgärder, enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS 1998:899. Du får påbörja anmälda arbeten tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Om åtgärden omfattar behandling, deponering i egen anläggning eller s.k. vattenverksamhet (t.ex. avledning av grundvatten) kan du behöva tillstånd enligt 9 eller 11 kapitlet miljöbalken. Exempel på andra regler som du kan behöva ta hänsyn till är förordningen om PCB m.m. (SFS 2007:19) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest (AFS 2006:1). För projekteringen tar du som verksamhetsutövare hjälp av konsulter med kompetens inom grund- och anläggningsprojektering. Framtaget utredningsunderlag behöver omvandlas till ett kalkylerbart förfrågningsunderlag. De mål som är uppsatta för valt åtgärdsalternativ behöver man formulera så att entreprenören kan räkna på kostnaderna för utförandet. Exempel på aktiviteter som behöver vara kalkylerbara är: klassificering av föroreningar masshantering skyddsåtgärder kontroll. Exempel på några funktioner du kan behöva anlita inför själva genomförandet är en: byggledare byggarbetsmiljösamordnare miljökontrollant. Tänk på att Åtgärderna kan öka föroreningsspridningen. Se till att i avtalet med konsulten/entreprenören skriva över ansvaret för att vidta de skyddsåtgärder som behövs, se vidare rutan Tänk på att under kap. 2. Planerade skyddsåtgärder ska beskrivas i anmälan till tillsynsmyndigheten. Du som låter utföra en efterbehandlingsåtgärd är byggherre på samma sätt som i en vanlig entreprenad, med ansvar enligt arbetsmiljölagen. Se till att skriftligt överlåta arbetsmiljöarbetet till entreprenören. Det är viktigt att dokumentera utförda efterbehandlingsåtgärder. Särskilt viktigt är det att bevara informationen om: eventuella kvarlämnade föroreningar efter åtgärden eventuella restriktioner inom området till följd av kvarlämnade föroreningar framtida behov av underhåll och kontroll. Informationen bör finnas hos både dig som verksamhetsutövare och hos tillsynsmyndigheten. Informationen kan komma att ingå i kommunens fysiska planering eller under vissa förutsättningar registreras i fastighetsregistret. 8

9 5. Beställarens roll och riskkommunikation Din målsättning med utredningarna och åtgärderna av det förorenade området är förstås att nå bästa möjliga resultat. Ta därför hänsyn till olika parters önskemål i dina beslut så långt det är möjligt. Ställ också tydliga krav på konsulter och entreprenörer. Som utförare är du ansvarig enligt både miljöbalken och arbetsmiljölagen för att förebygga skada och olägenhet för människor och miljö. Som beställare vill du också ha utfört rimliga och kostnadseffektiva undersökningar och åtgärder. Underlaget är viktigt för resultatet. Genom att arbeta systematiskt kan du: Lägga arbetet på rätt nivå. Välja bästa åtgärd ur olika aspekter för området. Avbryta processen i rätt tid, om det inte finns anledning att gå vidare. Det går att dela upp arbetet och anlita olika konsulter för olika moment. En konsult kan göra riskbedömningen och en annan åtgärdsutredningen. Kunskapsöverföringen är dock viktig och redovisningarna måste Tips! Se till att förankra arbetssätt och dina beslut så långt det är möjligt hos tillsynsmyndigheten. Ställ krav på de konsulter och entreprenörer du anlitar, så att du får rätt kvalitet och rätt omfattning på arbetet. Dokumentera all kommunikation i projektet skriftligt, till exempel genom att föra dagbok. vara tydliga så att det lätt går att följa gjorda val. Ta också hänsyn till situationen på platsen när du ställer krav. En förorening med klorerade lösningsmedel kan till exempel vara mer komplicerad att utreda än en metallförorening. Det är alltid du som beställare som måste fatta besluten under arbetets gång. Ju mer man delar upp arbetet mellan olika konsulter och utförare desto större ansvar kommer att ligga på beställaren. Oavsett upplägg av arbetet bör du som ansvarig föra dialogen med tillsynsmyndigheten. När du anlitar en konsult Var tydlig i din förfrågan till konsulten med uppdragets syfte och mål. Skaffa dig en bild av konsultens kompetens och omdöme Begär skriftliga referenser på tidigare utförda uppdrag av liknande karaktär. Ring upp konsultens tidigare beställare för muntlig referens. Ställ krav på noggrann planering av uppdraget innan några fältarbeten görs. Se till att i uppdragsavtalet, så långt det är möjligt, skriva över ansvaret för utförande av skyddsåtgärder mot såväl föroreningsrisker som arbetsmiljörisker. I många fall kan kostnader minskas genom att anlita en andra konsult som oberoende av den första kan hjälpa dig att leda projektet, formulera krav eller granska framtaget material. Framför allt när det gäller att bedöma om ambitionerna är för höga i förhållande till den miljörisk som föreligger. Som beställare ansvarar du också för information och kommunikation. När det gäller risker kan det skilja sig mycket mellan hur experten bedömer risken och hur den upplevs av andra. Det är viktigt att ta den upplevda risken på allvar. Tänk på att: Föra en öppen dialog med berörda aktörer. Förbereda dig noga när åtgärdsval och information om risk ska förmedlas till olika aktörer eller allmänheten. Ta hjälp av oberoende experter om det behövs, till exempel inom kommunikation. 9

10 6. Efterbehandlingsansvaret enligt miljöbalken Har din verksamhet orsakat föroreningar? Då kan företaget vara ansvarigt för utredningar och efterbehandlingsåtgärder. Ansvarets omfattning kan dock variera, liksom hur reglerna ska tolkas. Använd dig vid behov av en juridisk rådgivare. I första hand är den som har orsakat föroreningarna (verksamhetsutövaren) ansvarig för utredningar och efterbehandlingsåtgärder. Ansvaret gäller: Om den faktiska driften har pågått efter den 30 juni Om det fortfarande (efter den 31 december 1998) finns ett behov av att åtgärda föroreningarna. Tips! Kartlägg ditt företags ansvar för föroreningar (enligt 2 kap. 8 och 10 kap. miljöbalken). Det gör dig förberedd inför ett eventuellt krav från tillsynsmyndigheten. Utför arbetet parallellt med inventeringen av verksamheten. Utgå från organisationsnumret och beskriv kedjan av aktörer från verksamhetens start till idag. Enligt Miljööverdomstolen gäller ansvaret även om den del av verksamheten som orsakade föroreningarna upphörde före Två helt skilda tekniska processer före och efter 1969 har dock ansetts vara olika verksamheter (se Mer information). I andra hand, om det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare, kan en fastighetsägare bli ansvarig. Köpet ska i så fall ha skett efter den 31 december 1998 samt att fastighetsägaren kände till eller borde ha känt till föroreningen vid köpet. En verksamhetsutövare ansvarar för föroreningen till dess att skadan eller olägenheten har upphört, men bara i den omfattning det är skäligt enligt 10 kap. miljöbalken. Tillsynsmyndigheten utreder ansvarets omfattning i två steg: 1) Vilka utredningar eller efterbehandlingsåtgärder är miljömässigt motiverade? Miljönyttan vägs mot kostnaden. 2) Hur långt är det skäligt att kräva att verksamhetsutövaren utför utredningarna eller åtgärderna? Steg 1 är främst en naturvetenskaplig bedömning. För att avgöra ansvarets omfattning i steg 2 tar man bland annat hänsyn till: hur länge sedan föroreningarna uppkom den ansvariges dåvarande skyldighet att förebygga framtida skador solidariskt ansvar (se faktaruta) övriga omständigheter. Solidariskt ansvar Flera verksamhetsutövare som har bidragit till föroreningarna har ett gemensamt och lika ansvar (s.k. solidariskt). Tillsynsmyndigheten kan ställa krav mot en eller flera verksamhetsutövare. De får därefter själva fördela kostnaderna mellan sig. I förarbetena till miljöbalken säger man inget om vad övriga omständigheter kan vara. Angående tidsaspekten ger Miljööverdomstolen viss vägledning när det gäller ansvaret för efterbehandlingsåtgärder. I flera domar (se Mer information) kan man utläsa att ansvaret för föroreningar som uppkom: Före och under 1950-talet bör jämkas till noll. Undantag kan göras om det finns särskilda skäl, till exempel att verksamheten bedrevs i strid med gällande regler. Efter 1950-talet och fram till och med 1969 bör ge ett begränsat ansvar. Efter 1969 är ansvaret fullt. Ansvaret för att utföra utredningar anses utifrån rättspraxis vara relativt långtgående. 10

11 Mer information Inventering Naturvårdsverket, Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport under Inventering av förorenade områden ( ). Utredningar Naturvårdsverket, Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Rapport Naturvårdsverket, Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport Naturvårdsverket, Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del I: Strategi (rapport 4310) och Del II: Fältarbete (rapport 4311). Svenska Geotekniska Föreningen, Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar. Rapport 1: under Att utreda och efterbehandla förorenade områden ( ). Riskkommunikation och tillsyn Asplund, J, Lundgren, F och Brorson, T (2007). Vem kan man lita på? Att kommunicera risker i samband med förorenade områden. Naturvårdsverkets rapport 5664 (kunskapsprogrammet Hållbar sanering). Miljösamverkan Västra Götaland, 2006/2008. Förorenade områden vid pågående verksamheter - tillsynshandledning. I bilagor finns bland annat exempel på ärenden med förelägganden och exempel på blankett för anmälan enligt 28 förordningen 1998:899. Finns att ladda ner på under Dokument/Utgivet/ Avlopp, Vatten och Mark ( ). Miljöjuridik Naturvårdsverket, Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Bilaga 2 Miljörättsliga förutsättningar. Rapport 5978.* Tillsyns- och föreskriftsrådets webbplats med information om och bevakning av tillsyn och lagstiftning enligt miljöbalken. Se bl.a. under Vägledande domar, Miljööverdomstolen, Efterbehandling/Förorenade områden ( ). Miljööverdomstolen, Mål nr M (faktisk drift efter 1969). Miljööverdomstolen, Mål nr M (olika tekniska processer). Miljööverdomstolen, Mål nr M , M , M (tidsaspekten). Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket, Marksanering - om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Handbok nr H359. Prevent, Samordningsansvar. Sveriges Byggindustrier, Avtal om överlåtelse av arbetsmiljöansvar, tillägg till entreprenadavtal. *) Naturvårdsverket arbetar med en vägledning om efterbehandlingsansvar, som i juli 2011 inte hade publicerats. 11

12 Checklista för inventering av ett förorenat område Eftersom föroreningarna till följd av industriprocesser till största delen är historiska är det viktigt att sammanställa den kunskap som finns inom ditt företag, innan den försvinner. Eftersom Gör föroreningarna merparten av till jobbet följd med av industriprocesser inventeringen nu genom till största att samla delen in all är historiska är information det viktigt som att sammanställa finns om företagets den kunskap nuvarande som och finns tidigare inom verksamhet. ditt företag, Dokumentera försvinner. i nedanstående Gör merparten checklista av jobbet samt på med en situationsplan inventeringen och nu andra genom lämpliga att samla in all innan den ritningar. information som finns om företagets nuvarande och tidigare verksamhet. Dokumentera i nedanstående checklista samt på en situationsplan och andra lämpliga ritningar. Datum Kontaktperson Företag Adress Telefon E-post Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Kommun Län Företagsnamn Ägare Bransch Produkt Total produktionsmängd Driftstart (årtal) Processbeskrivning Större ändringar av verksamheten under årens lopp (årtal, ändrade reningsmetoder, kemikalier osv.) Företag Typ av verksamhet Företag Typ av verksamhet Företag Typ av verksamhet 12

13 Företagsnamn Ägare Bransch Produkt Total produktionsmängd Driftperiod (årtal) Processbeskrivning Hela eller delar av verksamheten på annan plats? Ja/nej samt fastighet Företagsnamn Ägare Bransch Produkt Total produktionsmängd Driftperiod (årtal) Processbeskrivning Hela eller delar av verksamheten på annan plats? Ja/nej samt fastighet Företagsnamn Ägare Bransch Produkt Total produktionsmängd Driftperiod (årtal) Processbeskrivning Hela eller delar av verksamheten på annan plats? Ja/nej samt fastighet Företagsnamn Ägare Bransch Produkt Total produktionsmängd Driftperiod (årtal) Processbeskrivning Hela eller delar av verksamheten på annan plats? Ja/nej samt fastighet Fler tidigare verksamheter (ja/nej) Anges i bilaga nr 13 2(5)

14 Kemikalie 1. Uppskattad mängd (ange enhet) Tidsperiod (år-år) Beskriv hanteringsplatser och förvaringsplatser för kemikalier på en situationsplan. Visa processavlopp och liknande på ledningsritningar. Komplettera beskrivningen av avfall på en situationsplan. 14 3(5)

15 Årtal Beskrivning av spill, brand, läckage etc. (förlopp, plats, kemikalier, omfattning, åtgärder m.m.) Årtal Beskrivning av spill, brand, läckage etc. (förlopp, plats, kemikalier, omfattning, åtgärder m.m.) Årtal Beskrivning av spill, brand, läckage etc. (förlopp, plats, kemikalier, omfattning, åtgärder m.m.) Namn Årtal Författare/konsult Namn Årtal Författare/konsult Namn Årtal Författare/konsult Namn Årtal Författare/konsult Namn Årtal Författare/konsult 15 4(5)

16 Områdesbeskrivning m.m. på ritningar och kartor Beskriv följande på en SITUATIONSPLAN eller dylikt Hanteringsplatser och förvaringsplatser för kemikalier. Upplag, tippar, deponier och utfyllnader (placering, innehåll, mängder och ålder). Nuvarande byggnader på området (användning och placering på karta). Cisterner över/under jord (innehåll och placering, nuvarande och tidigare). Tillgänglighet (öppet, inhägnat etc.), hårdgjorda ytor. Kända eller misstänkta föroreningar (t.ex. plats för olycka eller spill). Beskriv följande på en LEDNINGSRITNING eller dylikt Ledningsgravar, dagvattenbrunnar och avlopp. Brunnar och eventuella grundvattenrör (placering). Beskriv följande på en TOPOGRAFISK KARTA eller dylikt Verksamheter på grannfastigheter som eventuellt kan ha påverkat området (nuvarande och tidigare). Markförhållanden (jordarter, fyllnadsmassor, grundvattennivåer) Topografi. Exempel på dokument som är bra att ha tillgängliga i en inventering situationsplan ledningsritningar kemikalieförteckningar foton, till exempel äldre flygfoton miljökontrollprogram miljörapporter beslut, tillstånd, byggnadslov, villkor produktinformation miljöpolicy miljöredovisning rapporter från geotekniska undersökningar rapporter från miljötekniska undersökningar. 16