Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

Relevanta dokument
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

Hjärnkoll förändrar attityder

Allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar samt attityder till och avsikter för framtida beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom

UTVÄRDERING AV DIALOGUTBILDNINGAR I SKÅNE

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Attitydkampanjen (H)järnkoll

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH NSPHiG Lokalt nätverkn

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Återhämtning - en introduktion

Stigma och prestige; (ir)rationella faktorer som påverkar prioritering?

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barn med psykisk ohälsa

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Vi hjälper er att prata om det som är svårt

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Underlag för psykiatrisk bedömning

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

-man slutar bara att leva

Till dig som bryr dig

Patientforum. Vad är det och hur går det till?

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

INFORMATION OM INVEGA

4. Behov av hälso- och sjukvård

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

Alkohol- och drogpolicy

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

YTTRANDE 1(3) LJ2014/ att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Alna. Dilemma Alna modell

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Belöna dem som lyckas

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

UNGA MÅR ALLT SÄMRE ELLER?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

2015:1. Jobbhälsobarometern personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

Antagen av Samverkansnämnden

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Coachning som rehabiliteringsmetod

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Vad är psykisk ohälsa?

Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Intervju med Elisabeth Gisselman

Transkript:

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012

SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar attityder, kunskaper och förväntade beteenden (tabell 1-4). Det finns också en tabell som utgör en jämförelse mellan 2011 och 2012 avseende de specialfrågor som riktades till chefer med personalansvar, tabell 5. Antalet deltagare 2011 var 429 och 2012 338 personer. Resultaten visar generellt sett en tendens till mer positiva attityder och förväntat beteenden, men endast två signifikanta förändringar i attityder, varav den ena kan ses som en förändring i negativ riktning. Förväntade beteenden har i två avseenden förändrats signifikant i positiv riktning, man är i mindre utsträckning motståndare till att personer med psykisk sjukdom bor i grannskapet och upplever mindre oro för att besöka personer med psykisk sjukdom. Vad gäller de frågor som riktades enbart till chefer med personalansvar finns också generellt sett tendenser till mer positiva uppfattningar, dock signifikant mer positiva endast i ett avseende som berör vikten av att personalansvariga chefer har goda kunskaper om hur man ska agera för att stödja personer som får problem med sin psykiska hälsa. En fråga handlade om att ge en bedömning av hur stor andel av dina anställda som kommer att utveckla psykisk ohälsa under någon del av sitt yrkesliv. I denna fråga fanns inga signifikanta skillnader mellan åren. I ett stort antal undersökningar har livstidsprevalensen av psykisk ohälsa (att man uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos) genomförts. Resultaten från dessa är inte helt överensstämmande, men en försiktig slutsats är att livstidsprevalensen för någon psykiatrisk diagnos sammanlagt är cirka 25%. Detta innebär att cheferna i denna undersökning kraftigt undervärderar förekomsten av psykisk ohälsa, även om frågan i denna undersökning enbart gällde psykisk ohälsa under den yrkesverksamma delen av livet.

Tabell 1. Attityder till personer med psykisk sjukdom (CAMI) bland chefer. Jämförelser mellan 2011-2012. Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis inte instämmer i respektive påstående i undersökningen 2011 respektive 2012. Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och 2012 338 personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Den bästa behandlingen för människor med en psykisk sjukdom är att vara delaktiga i samhället Så långt det är möjligt bör psykiatrisk verksamhet bedrivas i öppna vårdformer Vi måste inta en mer tolerant inställning till människor i vårt samhälle, som har en psykisk sjukdom Det är skrämmande att tänka sig att människor med psykiska sjukdomar bor i mitt bostadsområde Jag skulle inte vilja bo granne med människor som har haft en psykisk sjukdom för att få psykiatrisk vård Den lokala befolkningen behöver inte vara rädd för de människor som besöker deras närområde för att få psykiatrisk vård Ingen har rätt att utestänga människor med en psykisk sjukdom från deras grannskap Det är bäst att undvika människor som har en psykisk sjukdom Det bästa sättet att omhänderta människor med en psykisk sjukdom är att låsa in dem De flesta personer som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik är pålitliga barnvakter 25,9 23,0 25,9 24,3 25,8 21,2 82,1 84,1 80,3 84,0 32,8 34,8 20,4 17,9 84,9 87,9 93,0 91,6 58,9 60,8

Lokalbefolkningen bör acceptera att en psykiatrisk verksamhet utlokaliseras till deras bostadsområde för att tillgodose samhällets behov Människor med en psykisk sjukdom är mycket mindre farliga än vad de flesta människor tror Människor med en psykisk sjukdom ska inte behandlas som utstötta från samhället Människor med en psykisk sjukdom bör isoleras från resten av samhället Utlokalisering av en psykiatrisk verksamhet till ett bostadsområde utgör ingen fara för lokalbefolkningen Psykisk sjukdom är en sjukdom som vilken annan sjukdom som helst Psykiatriska verksamheter bör inte förläggas till bostadsområden Lokalbefolkningen har goda skäl att motarbeta utlokalisering av psykiatrisk verksamhet till deras bostadsområde Att skydda samhället från människor med en psykisk sjukdom borde betonas mindre Att ha människor med en psykisk sjukdom boende i ett bostadsområde må hända vara bra för dem, men riskerna för lokalbefolkningen blir i så fall alltför stora Jag skulle hellre vilja ha en kvinna som tidigare varit patient inom psykiatrin som granne, än en man som tidigare varit patient inom psykiatrin som granne 34,7 30,0 27,2 24,9 12,3 11,6 90,1 91,4 36,1 34,9 29,3 36,8.05 66,3 75,0.01 72,2 77,7 40,3 36,8 75,9 81,4 74,0 75,8

Tabell 2. Förväntat beteende mot personer med psykisk sjukdom (FABI) bland chefer. Jämförelser mellan 2011-2012. Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningarna som helt eller delvis inte instämmer i respektive påstående i undersökningen 2011 respektive 2012. Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och 2012 338 personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Jag är motståndare till att människor som har en psykisk sjukdom bor i mitt grannskap Jag kan tänka mig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom Jag skulle bjuda in någon till mitt hem även om jag visste att denne led av en psykisk sjukdom Jag kan tänka mig att ha en vän som tidigare har varit patient inom psykiatrin Jag skulle undvika att prata med grannar som tidigare haft en psykisk sjukdom Jag skulle känna mig orolig om jag besökte någon med en psykisk sjukdom Om någon, som tidigare hade varit patient inom psykiatrin blev min granne, skulle jag välkomna denne i mitt hem någon gång då och då Jag skulle kunna prata naturligt med grannar som har haft en psykisk sjukdom Om någon som tidigare har haft en psykisk sjukdom blev min granne, skulle jag besöka denne 81,2 88,2.01 21,8 23,2 19,1 16,6 9,2 7,4 93,3 91,1 82,5 87,9.05 23,6 19,3 12,6 13,0 23,2 23,8

Tabell 3a. Tidigare och nuvarande erfarenheter av personer med psykisk ohälsa (RIBS) bland chefer. Jämförelser mellan 2011 2012. Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som svarat ja på respektive fråga 2011 respektive 2012. Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och 2012 338 personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Fråga Bor du för närvarande, eller har du någon gång bott tillsammans med en person med psykiska problem? Arbetar du för närvarande, eller har du någon gång arbetat tillsammans med en person med psykiska problem? Har du för närvarande, eller har du någon gång haft en granne med psykiska problem? Har du för närvarande, eller har du någon gång haft en nära vän med psykiska problem? 33,2 36,0 66,9 65,0 52,7 58,0 68,7 72,2 Tabell 3b Framtida förväntat beteende visavi personer med psykisk ohälsa (RIBS) bland chefer. Jämförelser mellan 2011-2012 Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som helt eller delvis instämmer i respektive påstående 2011 respektive 2012. Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och 2012 338 personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). I framtiden skulle jag kunna tänka mig att bo tillsammans med en person som har psykiska problem I framtiden skulle jag kunna tänka mig att arbeta tillsammans med en person som har psykiska problem 37,0 38,2 71,5 71,9

I framtiden skulle jag kunna tänka mig att bo nära en person som har psykiska problem I framtiden skulle jag kunna tänka mig att fortsätta relationen med en vän som fick psykiska problem 69,3 71,3 86,7 84,6 Tabell 4. Kunskaper om psykisk ohälsa (MAKS) bland chefer. Jämförelser mellan 2011 2012. Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som helt eller delvis instämmer i respektive påstående 2011 respektive 2012. Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och 2012 338 personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). De flesta människor med psykiska problem vill ha ett lönearbete Om jag hade en vän med psykiska problem, vet jag vilket råd jag skulle ge honom/henne för att få professionell hjälp Läkemedel kan vara en effektiv behandling för människor med psykiska problem Psykoterapi (t.ex. kognitiv terapi eller stödsamtal) kan vara en effektiv behandling för människor med psykiska problem Människor med allvarliga psykiska problem kan återhämta sig fullständigt De flesta människor med psykiska problem får professionell hjälp inom sjukvården 75,3 73,2 61,7 59,3 83,0 83,2 91,2 89,7 63,7 57,7 29,4 24,6 Depression är en form av psykisk sjukdom 77,3 76,8 Stress är en form av psykisk sjukdom 27,7 21,2.05 Schizofreni är en form av psykisk sjukdom 97,2 96,3 Bipolärt syndrom (mano-depressiv sjukdom) är en form av psykisk sjukdom Alkohol och drogmissbruk är en form av psykisk sjukdom 95,4 94,7 42,8 46,3 Sorg är en form av psykisk sjukdom 27,4 27,5

Tabell 5. Frågor till chefer om policy och rutiner. Jämförelse mellan 2011 och 2012. Tabellen visar procentuella andelar av antalet deltagare i undersökningen som helt eller delvis instämmer i respektive påstående 2011 respektive 2012. Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och 2012 338 personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Jag är villig att anställa en person som har erfarenhet av psykisk ohälsa Organisationer tar en avsevärd risk när de anställer personer med psykisk ohälsa som i sitt arbete möter kunder eller har en offentlig roll i organisationen Som personalansvarig chef har jag god kunskap om hur jag ska agera för att stödja anställda som får problem med sin psykiska hälsa Det är viktigt att personalansvariga chefer har goda kunskaper om hur man ska agera för att stödja personer som får problem med sin psykiska hälsa På min arbetsplats finns rutiner för hur jag ska agera för att stödja anställda som får problem med sin psykiska hälsa Det är viktigt att arbetsplatsen har rutiner för hur ansvariga ska agera för att stödja personer som får problem med sin psykiska hälsa 72,6 71,1 42,1 35,7 56,7 58,2 88,6 94,3.01 49,7 53,8 83,5 88,0

Tabell 6. Hur stor andel av dina anställda, tror du, kommer att utveckla psykisk ohälsa under någon del av sitt yrkesliv? Tabellen visar den procentuella fördelningen av cheferas bedömning av andelen anställda man bedömer kommer att utveckla en psykisk ohälsa under sitt yrkesliv i undersökningen 2011 respektive 2012. Antal deltagare i undersökningen 2011 var 429 personer och 2012 338 personer. Vikter har använts för att göra urvalet representativt med avseende på vissa bakgrundsvariabler. Jämförelser mellan de två åren har gjorts och i förekommande fall anges om skillnader är statistiskt säkerställda (P<.05). Andel som kommer att få psykisk ohälsa 2011 2012 Totalt 0% 9,8% 8,3% 9,1% 1 5% 23,3% 23,1% 23,2% 6 10% 22,4% 23,4% 22,8% 11 5% 7,2% 9,5% 8,2% 16 20% 8,2% 4,5% 6,5% 21 25% 3,7% 4,7% 4,2% 26 30% 3,0% 1,8% 2,5% >30% 2,8% 2,7% 2,7% Vet ej 19,6% 22,0% 20,6%