ALTERNATIV TILL JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! TALSPRÅKSKOMMUNIKATION



Relevanta dokument
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om?

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

BCI. Mats Lundälv. Senior IKT-pedagog. f.d. DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset) och SPSM BCI

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Britt Claesson. Kommunikation TAKK

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Särskolans språkliga profil

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

LPP Magiska dörren ÅR 4

Teckenspråk för döva och hörselskadade

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Tecken som AKK Biennalen

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Lek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Idrott, genus & jämställdhet

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Det FRIA ORDET - ska det vara något - också för användare av AKK?

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Individuell studieplan

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Arbetsplan för Ängen,

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Förslag den 25 september Engelska

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Vetenskaplig verksamhet

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Kommunikationskarnevalen

Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Sandra Degsell Telefon: E-post: Ann Lidbrink Telefon: E-post:

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna oktober 2015

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Det önskvärda barnet. Anette Emilson

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Lära matematik med datorn

Anna förmår inte gå i skolan

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Jenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka

UTBILDNINGSKATALOG 2014/2015 Upplands Väsby Lärvux

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Om intellektuell funktionsnedsättning

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Lärarhandledning Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Transkript:

JAG HAR NÅGOT ATT SÄGA! ALTERNATIV TILL TALSPRÅKSKOMMUNIKATION Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Avd för logopedi, Lunds universitet annika@huh.se Likavärdekonferensen Örebro 2014-02-03--04

DISPOSITION Betydelsen av tidigt samspel kommunikation Vad är det som sker utveckling Om talat språk inte utvecklas - Alternativ och kompletterande kommunikation - AKK Samtal när AKK används Äldre barn Små barn Internationell studie Vad kan barnens situation leda till Till slut. 2014-02-03--04 2

KOMMUNIKATION Barn skickar signaler som tolkas av samtalspartnern Krävs minst två, gemensam konstruktion Icke-språklig kommunikation övergår i språklig sk symbolisk representation som innebär språk som behövs för att uttrycka saker utanför här och nu, informera, berätta, dela upplevelser 2014-02-03--04 3

ANVÄNDNING AV ALTERNATIV TILL TALAD KOMMUNIKATION 1. Användning i EXPRESSIVT syfte Stort gap mellan vad man förstår och vad man kan uttrycka 2:a språk Explicit inlärning 2. Användning i STÖDJANDE syfte Talar otydligt svårt att förstå för andra Temporärt Användning som alternativ 1:a språk implicit 2014-02-03--04 4

ALTERNATIV OCH KOMPLETTERANDE KOMMUNIKATION - AKK Manuella tecken teckenspråk manuellt teckensystem Grafiska tecken, exempel Bliss PCS - Picture Communication Symbols Bilder Foton 2014-02-03--04 5

SAMTALSMÖNSTER - TIDIGARE FORSKNING De vuxna Gissar Upprepar vad de redan vet Tar över Väljer ämne Ställer ja/nej-frågor Ger metakommunikativa kommentarer Inriktade på kontakt snarare än innehåll Tror att barnen förstår allt men inte kan bidra med särskilt mycket Barnen Anpassar sig till de vuxna Svarar Använder enstaka symboler Asymmetriskt mönster, mödosamt 2014-02-03--04 6

STUDIE AV SMÅ BARNS KOMMUNIKATION Syftet var att undersöka mönstret i kommunikationen mellan små barn med talskada och deras föräldrar Barn med mental ålder 18 månader Jämförelsegrupp talande barn 3 dyader i varje grupp 2014-02-03--04 7

RESULTAT De yngre barnen med talskada verkar kommunicera mer eller mindre som talande barn i samma ålder Föräldrar till barnen med talskador är aktiva och styr samtalet mer än föräldrar till talande barn Mönstret ändras när barnen blir äldre 2014-02-03--04 8

SLUTSATSER Det är alltså viktigt att upprätthålla och utveckla barnens kommunikation genom att ge barnen ett kommunikationssätt tidigt och ge stöd till samtalspartnern 2014-02-03--04 9

VAD VINNER BARNEN? större precision möjlighet att kontrollera konversationen möjlighet att introducera egna ämnen möjlighet att berätta om och kommentera: känslor, händelser, personer, saker 2014-02-03--04 10

Becoming aided communicators - BAC Utvecklingen av kommunikativ kompetens hos barn med rörelsehinder som använder AKK och barn med talat språk i åldern 5 15 år Bl a Stephen von Tetzchner, Martine Smith, Carmen Basil, Margreta Jennische, Maria Amelia Almeida, Beata Batorowicz, Débora Deliberato, Kaisa Launonen, Janice Murray, Leila Nunes, Annika Dahlgren Sandberg, Kristine Stadskleiv, Cátia C. Figueiredo Walter 2014-02-03--04 11

Syfte Att undersöka tillgången till kommunikativa hjälpmedel och grafiska kommunikationssystem samt beskriva den typiska utvecklingsgången Omfattar beskrivningar av läget- yttre förutsättningar, barnens förståelse av grafiska symboler, samtal samt hur man löser kommunikativa uppgifter, deras användning av sitt AKK. Metod Intervjuer, skattningsskalor, testuppgifter, kommunikation kring videofilmer, benämning osv, med hjälp av barnens eget AKK 2014-02-03--04 12

Skolplacering Procent Deltar inte i undervisning utanför hemmet 1.2 «Vanlig» förskola 2.5 Specialgrupp i «vanlig» förskola 2.5 Grundskola 47.5 Specialgrupp i grundskola 15.0 Specialskola 28.8 Delad skolgång: delvis special-, delvis grundskola 2.5 Totalt 100.0 2014-02-03--04 13

Brist på samband mellan resultat på de språkliga uppgifterna och ålder i gruppen barn som använder AKK - ett viktigt fynd Tyder på att det är andra faktorer än utvecklingsålder som påverkar barnens utveckling av kommunikation med AKK 2014-02-03--04 14

Finns en stor variation i svaren från barnen som använder AKK - kan vara en effekt av skillnader i tiden det tar att konstruera yttranden, i språklig erfarenhet, i erfarenheter av kontakt med den fysiska omvärlden och i graden av stöd från den språkliga miljön 2014-02-03--04 15

- också förstås av den kommunikativa metoden, dess vokabulär och struktur - en konsekvens av att vara begränsad till en viss mängd ord och begrepp för att skapa en bredd av betydelser, vokabulär och syntax 2014-02-03--04 16

Resultat från studier av barn med rörelsehinder och talskada, Ravens matriser 14 12 10 8 6 4 2 0 År 1 År 2 År 3 Kronologisk ålder, barn med funktionshinder Mental ålder, barn med funktionshinder Kronologisk ålder k- grupp Mental ålder k-grupp 2014-02-03--04 17

Stavning, % korrekt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Time 1 Time 2 Time 3 Dictation words, SSI Dictation nonwords, SSI Visually presented material, SSI Dictation words, comparison Dictation nonwords, comparison Visually presented material, comparison 2014-02-03--04 18

SLUTSATSER Ge erfarenheter Ge tid Upprätthåll barnets kommunikationsfärdigheter gm att t ex använda det kommunikativa hjälpmedlet som stöd till det egna talet Ge tekniska hjälpmedel så långt det går Utmana barnet tro att de kan 2014-02-03--04 19