TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-03-16 Dnr: 2016/126-IFN-041 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Kommunfullmäktige Individ- och familjenämnden Individ- och familjenämndens planeringsunderlag år 2017-2020 Förslag till beslut Nämnden beslutar att skicka förvaltningens förslag till planeringsunderlag till kommunstyrelsen för vidare behandling. Ärendebeskrivning Stadsledningskontoret har begärt in planeringsunderlag för år 2017. Planeringsunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till stadsledningskontoret senast den 1 april. Stabens förslag till planeringsunderlag följer den struktur som angetts i stadsledningskontorets anvisningar. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse, daterad 16 mars 2016, lagt fram förslag till beslut. Bilagor Planeringsunderlag 2017 med bilagor Planeringsunderlag 2017 med bilagor Planeringsunderlag 2017 med bilagor Planeringsunderlag 2017 med bilagor Planeringsunderlag 2017 med bilagor Planeringsunderlag 2017 med bilagor Skickad av: Teresia Kjellgren - aq339
Dnr: 2016/126-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Individ- och familjenämnden Planeringsunderlag 2017-2020 Mars 2016
Dnr: 2016/126-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Omvärldsanalys... 2 Pågående utredningar... 4 Verksamhetens utveckling... 4 Verksamhetsförändringar...4 Prioriterade utvecklingsfrågor...5 Styrkort... 5 Strategiska utvecklingsområden... 8 Den sociala hållbarheten...8 Vår fysiska livsmiljö...8 Höjd kunskaps- och kompetensnivå...8 Minskad miljö- och klimatpåverkan...9 Jämställdhetsintegrering... 9 Budgetförutsättningar... 9 Åtgärder för rationaliseringar...9 Demografi... 11 Känslighetsanalys av löne- och prisökningar... 13 Riktade statsbidrag... 13 Ekonomisk översikt... 14 Investeringsplan 2017-2020... 18 Gemensam verksamhet... 18 Ekonomiskt bistånd... 20 Barn och ungdom... 21 Vuxenmissbruk/övriga vuxna... 23 Boende... 24 Flyktingmottagande... 24 Bilagor Bilaga 1: Utfall 2015 och budgetläge 2016 Bilaga 2: Följekort Bilaga 3: Investeringsplan 2017-2020
Nämndens ansvarsområde Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Sammanfattning Individ- och familjenämnden har enligt Västerås stads styrsystem och kommunfullmäktiges mål beslutat om balanserat styrkort för perioden 2016-2019. Individ- och familjenämnden fortsätter under 2017 att arbeta med att stärka och säkra myndighetsutövningen samt att fullfölja och kontinuerligt revidera det ledningssystem som byggts upp. För en rättssäker myndighetsutövning krävs att det finns tillgänglig arbetsledning, att handläggartjänster är tillsatta samt att det finns riktlinjer och rutiner som stöder verksamheten. Särskilda åtgärder pågår för att klara rekryteringen till vakanta tjänster Prioriterat inom försörjningsstöd är arbete för att fler personer ska komma vidare till egen försörjning. Särskilt fokus läggs på unga bidragstagare, barnfamiljer samt hushåll med långa bidragstider. Samarbetet inom Samordningsförbundet samt med Arbetsförmedlingen och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska fortsätta att utvecklas och stärkas. Prioriterat inom barn och ungdomsvården är förutom arbetet med rättssäker myndighetsutövning att dämpa vårdkostnadsutvecklingen särskilt när det gäller att finna alternativ till placeringar i institutionsvård för ungdomar utan att åsidosätta kraven på stöd och skydd för ungdomar i utsatta situationer. Detta bör ske genom att utveckla insatser på hemmaplan kring ungdomar med missbruksproblem, kriminalitet eller psykisk ohälsa. Viktiga samarbetsparter är barn och ungdomspsykiatrin, habiliteringscentrum, skolan, polisen och åklagarmyndigheten. Arbetet med att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar fortsätter inom ramen för det nationella utvecklingsprojektet, Psynk. En överenskommelse och handlingsplan för samverkan kring tidiga insatser och samordnat behandlingsarbete mellan skola, socialtjänst och landstinget finns men ska revideras under 2016. Åtgärder för att dämpa kostnaderna för vården för vuxna missbrukare och övriga vuxna på institution och externa köp av boendeplatser fortsätter. En rättsäker myndighetsutövning och insatser av god kvalitet är prioriterat. Beställda insatser ska svara mot de behov som finns. Arbetet fortsätter med att utveckla samverkan med vårdgrannar och andra aktörer kring vuxna och deras familjer. Systematisk uppföljning av insatsers resultat, nytta och kvalitet fortsätter. Antalet hemlösa och uteliggare har ökat de senaste åren. Bristen på bostäder bidrar till ökade vårdkostnader. Fortsatta åtgärder och samarbete med stadens övriga förvaltningar, bolag och privata fastighetsägare behövs för att få ökad tillgång till boende för olika grupper som tillhör nämndens ansvarsområde. En handlingsplan mot hemlöshet för 2016-2019 utarbetas. Handlingsplanen syftar till att motverka hemlöshet och anger strategier och åtgärder för att utveckla arbetet. 1
Utveckling av insatser för att motverka våld i nära relationer har hög angelägenhet utifrån en ny nationell strategi som förväntas antas under våren 2016. Som följd av detta läggs förslag fram om reviderad regional strategi och de sociala nämnderna förväntas fatta beslut om en reviderad handlingsplan. Förvaltningen har ett pågående projekt för att öka stödet till barn som utsatts för våld i nära relationer. För projektet rekvireras statliga utvecklingsmedel 2016 men 2017 behöver nämnden överta finansieringen. Allt fler människor söker asyl i Sverige. Från maj 2015 har antalet ensamkommande barn ökat långt över Migrationsverkets prognoser och planerat kommunmottagande. Förvaltningen lägger stor kraft på att öka antalet handläggare inom myndighetsutövning och att skapa nya platser i familjehem och hem för vård eller boende. Ökat mottagande medför också ökade behov av gode män och skolplatser i kommunen. Överenskommelsen om antal platser som Västerås tecknat med Migrationsverket för 2016, kommer att förändras. Migrationsverket har fått i uppdrag av regeringen att förändra anvisningssystemet from 1 april 2016. Hur detta kommer att påverka Västerås är oklart. Även övriga flyktingar som söker asyl har ökat kraftigt under sensommaren och hösten 2015. Det påverkar i första hand Migrationsverket men så snart uppehållstillstånd beviljats ska flyktingar kommunplaceras. Ny lagstiftning om tvingande mottagande trädde ikraft 1 mars 2016. Västerås har fått ett fördelningstal på 258 nyanlända som kommer att kommunplaceras under 2016. Planering för att få tillgång till fler bostäder måste genomföras. Schablonbidraget för mottagandet höjdes från 2016 i syfte att möjliggöra ett ökat kommunmottagande. Omvärldsanalys Befolkningen i Västerås ökade med 1 732 personer mellan november 2014 november 2015. En fortsatt ökning förväntas i samtliga åldersgrupper både 2016 och 2017. Ett fortsatt högt flyktingmottagande kommer att förstärka denna ökning. Arbetslösheten har minskat något både i riket och i Västerås under 2015. För 2015 redovisades 8,8 % arbetslösa i Västerås vilket är 1 % högre än i riket. Arbetslöshet och personer som inte kommit in i övriga socialförsäkringssystem, A-kassa och sjukpenningplacering har en direkt påverkan på försörjningsstödet. Andel arbetslösa i grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden har enligt arbetsförmedlingen ökat från cirka 50 procent till drygt 65 procent den senaste sjuårsperioden. Enligt prognosen kommer den gruppen att öka ytterligare och förväntas vid halvårsskiftet 2016 vara cirka 75 %. Det är fler personer som uppbär aktivitetsersättning från Försäkringskassan. De närmaste åren är det fler som blir beroende av försörjningsstöd då ersättningen upphör vid 30 år. Tendensen inom försörjningsstödet är att allt fler hushåll har långa eller mycket långa bidragstider. Staten har flera prioriterade områden inom individ- och familjeomsorgen. Det gäller bland annat utveckling av den sociala barn och ungdomsvården, barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta familjer, som utsätts för våld och som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Rikspolisstyrelsen föreslår att sociala insatsgrupper utvecklas i kommunerna för att tidigare stoppa ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet och missbruk. Nationella undersökningar visar att alkohol-, drog- och tobakskonsumtionen minskar bland unga och att unga tar med sina vanor upp i vuxen ålder. Tillgången på alkohol och 2
droger har ökat och särskilt lättillgängliga nätdroger ökar risken för att fler i tidig ålder utvecklar missbruks- och beroendeproblem. En minskad skillnad mellan mäns och kvinnors alkoholkonsumtion kan ses. Det finns sociala skillnader i skador och konsekvenser mellan olika grupper. Missbruk slår hårdare mot redan socialt utsatta. Den narkotikarelaterade dödligheten har ökat de senaste åren. Antalet som vårdats pga psykiatriska störningar orsakade av narkotika har tredubbalts under åren 1989-2014. Västmanland tillhör de län som har flest personer som vårdas enligt tvångslagstiftningen LVM per invånare. Antalet äldre med hög alkoholkonsumtion väntas öka och samverkan mellan äldreomsorg och kommuners missbruksverksamheter behöver utvecklas. Ca 8 procent av svenska barn har föräldrar som fått vård pga missbruk eller psykisk sjukdom. Barn och anhöriga behöver uppmärksammas mer och ett familjeperspektiv och stöd till barn och anhöriga behöver utvecklas. Reviderade nationella riktlinjer inom missbruks och beroendeområdet samt samverkansavtal mellan länets kommuner och landstinget kommer att få betydelse för hur arbetet kommer bedrivas framöver. Nya bestämmelser för att öka tillgängligheten till läkemedelassiterad behandling vid opioidmissbruk och möjligheterna att kunna erbjuda sprututbytesprogram är andra faktorer som kommer påverka området. Styrelsen för Västmanlands kommuner och landsting (VKL) beslutade 2014 att rekommendera länets kommuner och landsting att tillskapa en tillnyktringsenhet, TNE och att landstinget utökar antalet platser för abstinensvård. Landstingsstyrelsen beslutade 2015 att tillskapa en tillnyktringsenhet med 6-7 platser. Gemensam finansiering av landstinget och länets kommuner behövs för att kunna starta 2017. Tillnyktringsenheten och en utökning av abstinensvården kommer bidra till bättre omhändertagande och ökad tillgång till vård när behov och motivation finns samt förbättrad vårdkedjan. Spel om pengar har blivit ett folkhälsoproblem. En statlig utredning föreslår att kommunerna ska få ett utökat ansvar att förebygga problem orsakade av överdrivet spelande och behandling av spelmissbrukare. Av Socialstyrelsens senaste kartläggning 2011 framgår att hemlösheten har ökat sedan senaste mätningen. Västerås stads egna kartläggningar visar på en markant ökning av hemlösa inklusive uteliggare under de senaste åren. Ökningarna beror på att bostadsförsörjningen inte fungerar. Som en konsekvens har socialtjänsten tvingats ta ett allt större ansvar för bostadssituationen som hyresvärd på en sekundär bostadsmarknad. Socialstyrelen kommer 2017 att genomföra en ny nationell hemlöshetkartläggning. EU-medborgare utan arbetsinkomst och bostad har fortsatt varit en stor fråga för många kommuner. Kommunstyrelsen har gett individ- och familjenämnden i uppdrag att under vinterhalvåret ge viss hjälp för att de som vistas i Västerås ska kunna få möjlighet att sköta basal hygien. Arbetet planeras och genomförs i samverkan med civilsamhället. På grund av krig och oroligheter i världen har flyktingströmmen till Sverige fortsatt att öka under 2015. Cirka 162 800 personer varav 35 369 ensamkommande barn sökte asyl i Sverige. 9 289 av de ensamkommande barnen anvisades till den kommun där barnet avsågs ha en anknytning. 20 283 anvisades i s.k. steg 4 anvisning, d.v.s. till samtliga kommuner i en jämnviktad turordning, då det inte längre fanns lediga platser att anvisa till. Den största gruppen kom från Syrien, därefter Afghanistan och Somalia. Vad gäller ensamkommande barn kom övervägande del, 23 480 personer, från Afghanistan, därefter Syrien och Eritrea. 3
Detta har skapat en extraordinär situation för både Migrationsverket och för staden i att ta fram boendeplatser och HVB för ensamkommande barn. Behovet av bostäder är mycket större än tillgången både för flyktingar och för andra kommuninvånare som söker bostad. Detta gäller både i Västerås och i andra större kommuner. Migrationsverket har lämnat nya prognoser för flyktingmottagandet 2016. Tre olika scenarier beskrivs. Antalet människor som kommer att söka asyl i landet påverkas främst av situationen i hemländerna men också av vilka beslut som tas politiskt både i EU och i landet kring flyktingmottagandet. Regeringen inför en ny förordning från 1 mars 2016. Den innebär att Migrationsverket har rätt att anvisa flyktingar som fått uppehållstillstånd till samtliga kommuner. Fördelningstalen för mottagande 2016 är 258 personer för Västerås. För ensamkommande barn har fördelningstalet för Västerås ökat och nämnden har fattat beslut om platser för mottagande av ensamkommande barn. Mottagandet ska öka succesivt till 439 asylplatser under året, med början den 15 januari då det ska finnas 323 asylplatser för ensamkommande barn. I avtalet inräknas inte barn som placeras i nätverkshem och ankomstbarn. Det finns ett stort behov att följa upp och jämföra kostnader, insatser och dess resultat inom socialtjänsten. Flera nationella jämförelser görs och presenteras. System för att utvärdera resultat av olika insatser på individuell och aggregerad nivå i den egna verksamheten införs. Pågående utredningar Några exempel på aktuella nationella utredningar: Nationell strategi för insatser mot våld förväntas komma att presenteras under 2016. Reviderade riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kommer 2016. Förslag om förebyggande och behandlande insatser vid spelmissbruk väntas inför 2017. Nytt anvisningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn ska tas fram till april 2016. Verksamhetens utveckling Verksamhetsförändringar Socialtjänsten utgör i många fall det yttersta skyddsnätet för personer som saknar egen försörjning, personer med missbruksproblematik samt barn och ungdomar i behov av samhällets stöd och skydd. Verksamheten påverkas i hög grad av demografi, samhällsutvecklingen och utformningen av insatser inom övriga socialförsäkringssystem. Flyktingmottagandet påverkas förutom av situationen i värden av politiska beslut kring mottagandesystemet. Befolkningen ökar i de flesta av landets kommuner och bostadsbristen har blivit påtaglig. Det har medfört att socialtjänsten har fått ta ett allt större ansvar för boendefrågor trots att både mandat och medel saknas för detta. Den sekundära bostadsmarknaden har ökat markant och detta har visat sig i allt högre vårdkostnader för köp av olika former av boendeplatser, övergångsbostäder mm för olika målgrupper. 4
Upphandling IFN Individ och familjenämnden har pågående upphandling av tre särskilda boenden: Eken, Furan och Tennkronan samt tre HVB för ensamkommande barn. Upphandlingarna blir klara under våren 2016. Nämnden kommer även att upphandla ytterligare HVB med behandlingsinriktning för samtliga målgrupper, barn, ungdomar och vuxna under 2016. Beredning av detta är påbörjad. De partnerskap som nämnden ingått med Stadsmissionen upphör under februari 2017, Brottsofferjouren samt Kvinnojouren upphör i december 2017. En osäkerhetsfaktor är hur många boenden för ensamkommande som behövs under kommande år. Det kan både bli fler upphandlade av privata utförare och fler boenden beställda av egenregin. Tyngdpunkten för nämnden ligger på de beställda verksamheterna. Västerås stads Vård och Omsorg samt den nya förvaltningen Stöd, fritid och entreprenad är de som fått i uppdrag att ansvara för driften av olika öppenvårdsverksamheter för stöd till missbrukare och övriga vuxna, stöd till barn och ungdomar och deras familjer samt boenden och sysselsättningsverksamheter. Prioriterade utvecklingsfrågor Vårdkostnader Hemlöshet Försörjningsstöd Styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Vår verksamhet har hög tillgänglighet Bemötandet är professionellt, värdigt och trovärdigt Det ska finnas bra information om verksamheterna Det ska vara lätt att komma i kontakt med verksamheterna Brukaruppföljning/ enkät eller månadens fråga Nöjdhet 4-5 85 % eller mer Hjälp och stöd fås inom rimlig tid Nöjdhet 4-5 75 % eller mer Den enskilde upplever att personalen är kunnig Den enskilde upplever att personalen visar respekt för denne och dennes situation. Den enskilde upplever att personalen är intresserad och lyssnar Nöjdhet 4-5 90 % eller mer Nöjdhet 4-5 90% eller mer Nöjdhet 4-5 90 % eller mer 5
Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Den enskilde känner förtroende för personalen Nöjdhet 3-5 90 % eller mer Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Tillräckligt med personal och personal med rätt kompetens leder till att personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter ökar sin förmåga att leva ett så självständigt liv som möjligt Effektiv och rättsäker handläggning Evidensbaserad praktik Det finns tillräckligt med bostäder och boendestöd Vår verksamhet har god tillgänglighet Andel hushåll med bidragstider 9-12 månader inom försörjningsstöd Andel ej återaktualiserade personer ett år efter avslutad utredning eller insats Enskilda ska efter avslutad insats ha förbättrat sin förmåga att hantera sin situation Utredning enligt Sol, BoU genomförs inom lagstadgad tid Alla beslutsunderlag som omfattas av reglerna i 17 Förvaltningslagen har kommunicerats med den enskilde Barns synpunkter redovisas i utredningar som rör barn och ungdomar Metoder relevanta för målgruppen Antal/andel bostadslösa Besvarade telefonsamtal Besvarade mail Under 40 % Ungdomar : 74 % eller fler Vuxna: 74 % eller fler 75 % eller fler 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll 100% av alla som ingått i egenkontroll Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder Hemlösa/uteliggare: 60 personer eller färre Flyktingar från a-bo: 100 % har eget boende Basmätning 2016 6
Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Kostnadsjämförelser med andra kommuner Avtalstrohet vid inköp vård Rätt insatser till rimlig kostnad Utfall är lika eller lägre än budget Kostnaden är lika eller lägre än andra jämförbara kommuner 75 % inköp inom avtal Samordnade vårdplaner Antal SIP. Basår 2016. Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal SNF har ett tillåtande och öppet arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i verksamhetsutvecklingen Alla tillsvidaretjänster är tillsatta av medarbetare som uppfyller kravprofilen för tjänsten. Det är ett gott ledarskap inom SNF. Medarbetare och chefer upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Medarbetarna kommer med nya innovativa förslag för verksamheten. Vi hittar rätt person vid rekrytering till de myndighetsutövande verksamheterna. Personalomsättning 10 % Ledarskapsindex 63 eller högre Stressindex 10 eller lägre Antal förslag till InnoMera är 1 på 60 medarbetare och 5% av förslagen leder till vidare utveckling. 80% av rekryteringarna leder till anställning. 7
Strategiska utvecklingsområden Den sociala hållbarheten Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Insatser i form av stöd och hjälp till enskilda och familjer ska utformas i samverkan med den enskilde och utgå från enskilda och familjers behov, egna resurser och ansvar för sin situation. Insatser ges med stöd av socialtjänstlagen (SOL), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Kommunfullmäktige har beslutat om en kraftsamling för att uppnå strategiska mål för stadens utveckling. Individ- och familjenämnden avsätter resurser för förebyggande verksamhet och tidiga områdesförlagda insatser tillsammans med främst utbildning och arbetsmarknad, kultur och fritid samt andra aktörer i staden. Kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet. Vår fysiska livsmiljö Individ- och familjenämnden genomför årligen en hemlöshetskartläggning. Kartläggningen visar att bristen på bostäder ställer allt fler personer och grupper av människor i svåra situationer utan eget boende. Individ- och familjenämnden har i skrivelser till Kommunstyrelsen påvisat behovet av vanliga bostäder och kopplar bristen på ordinära bostäder till nämndens ökade kostnader för vård. Det är kostnader för stöd- eller övergångsboenden och att både ungdomar och vuxna blir kvar onödigt länge i familjehemseller institutionsvård trots att vården där kan avslutas. Individ- och familjenämnden har fått ta ett mycket stort ansvar för bostadssituationen under senare år. Boverket rapporterar om att den sekundära bostadsmarknaden har ökat i de flesta av landets kommuner. Individ och familjenämnden ser det som av stor vikt att kommunen arbetar för att byggnationen av bostäder görs i tillräcklig omfattning för att möjliggöra en bra integration för nya kommuninvånare. Höjd kunskaps- och kompetensnivå MKHV, Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd utgör en del av det s.k. Samhällskontraktet regionens fleråriga samarbete med högskolan. De samverkande parterna är förutom Mälardalens Högskola, Västerås stad, Eskilstuna kommun samt landstingen i Sörmland och Västmanland. Det övergripande målet för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning i skärningspunkten mellan de samverkande parterna. Exempel på pågående arbete är ett projekt som följer IFN och NF gemensamma stödteam, kvalitetsregister och kunskapsöversikter/best practice inom några av nämndernas verksamhetsområden. Inom MKHV pågår även ett doktorandprojekt kring unga människor som lever med försörjningsstöd. Därutöver pågår inom akademin för hälsa och välfärd två andra doktorandprojekt ett om sjuksköterskans roll i 8
äldres läkemedels-behandling, det andra avser informations- och kommunikationsteknik i äldres dagliga liv. Förvaltningen avsätter från 2016 en medarbetare som under 10 % av sin arbetstid svarar för de samordnande kontakterna med högskolan. Regeringen har beslutat att förlänga bidragen till kommunerna även 2016 för satsning på utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser inom den sociala barn och ungdomsvården, för en trygg och säker vård. Minskad miljö- och klimatpåverkan Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och slutande av avtal. Vid nyanskaffning av bil ska leverantör med kontrakt enligt LOV skaffa miljöbil enligt den definition som Transportstyrelsen anger. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. När det gäller pappersförbrukningen kopierar personalen det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar via läsplatta. Jämställdhetsintegrering Ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige är övervägande pojkar och med den ökningen av ensamkommande barn som var under 2015 kommer många barn i årskullarna -00 och -99 vara pojkar. Inom gruppen nyanlända som under 2016 ska kommunplaceras är knappt hälften ensamstående män. Nämnden behöver följa upp hur dessa pojkar och unga män integreras i samhället utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utöver den uppföljning som redan görs i ordinarie verksamhet finns behov av uppföljning i form av ex fokusgrupper med nyanlända och ensamkommande barn och unga. Andra aktiviteter i form av informations- och utbildningsinsatser kommer att ses över. Budgetförutsättningar Åtgärder för rationaliseringar Nämnden ska vidta åtgärder för att rationalisera verksamheten motsvarande en procent av budgetramen. Vid beräkning av beloppet har vi undantagit försörjningsstöd och vårdkostnader och kommer då fram till att nämnden ska hitta åtgärder som motsvarar 3,2 miljoner, se tabell nedan. Beräkning rationalisering mnkr Nettobudgetram 2016 758,0 Försörjningsstöd -201,8 Vårdkostnader -232,2 Ram för rationalisering 324,0 1 % rationaliseringskrav 2017 3,2 9
Beskrivning av inriktningen på åtgärder för att möta rationaliseringskravet. Åtgärd för rationaliseringar mnkr Bostad först, 5 lägenheter/bostäder 1,5 Gude, 2 extraplatser (spar in 2 st årsplatser på institution vuxen/stödboende) 1,3 Statliga medel insatser Romer 0,2 Samordningsförbundet 0,2 Total rationalisering 3,2 Bostad först En utökning av antalet lägenheter i boendestödsformen Bostad först sker med fem lägenheter under 2017 och ytterligare fem lägenheter 2018. Utökningen beräknas medföra minskade externa kostnader för vård och stödboenden. Utökning Gude Förutsättningarna undersöks för att tillskapa ytterligare platser på stöd- och motivationsboendet och därmed minska externa vård- och boendekostnader motsvarande två årsplaceringar. Statliga medel insatser Romer Kommunstyrelsen har beslutat om en handlingsplan för romers rätt. Enligt planen finns olika åtaganden för att öka Romers delaktighet. De övergripande målen är att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper, att häva romers maktunder-läge samt att reparera romers tillit till majoritetssamhället och överbrygga för-troendeklyftan. Individ- och familjenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avsätter resurser för romers inkludering i arbetslivet samt för att romska barn i ökad utsträckning ska fullfölja skolgången. Staten utlyser medel till fem pilotkommuner under 2016 2019, 500 tkr per år. Genom att få tillgång till dessa medel kan en del av individ- och familjenämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kostnader för pågående verksamhet minska. Samordningsförbundet Individ- och familjenämnden utökade tillfälligt budgeten för samordningsförbundet år 2016 på grund av att det fanns tillfälliga statliga medel att fördela. Förutsättningen var att kommunen lägger en fjärdedel av kostnaden till förbundet. 2017 finns inte något beslut om ytterligare statliga medel och därmed återgår nämndens kostnad för verksamheten till det belopp som tidigare avsatts i budget. 10
Demografi I redovisning av försörjningsstöd och vårdkostnader barn, ungdom och vuxen anges ökningar och minskningar av kostnaderna främst utifrån beräkningar som gjorts på demografi. Vårdkostnader behöver även bedömas utifrån andra aspekter. Demografin påverkar försörjningsstödet i högre grad än den påverkar vårdkostnaderna. Försörjningsstöd En stor del av befolkningsökningen består av flyktingfamiljer. De får statlig ersättning under etableringsperioden och kommunen får ett schablonbidrag för att bl a täcka kostnader för utbetalat försörjningsstöd som upphör efter tre år plus ankomstår. 2013 var mottagandet av flyktingar mer än tre gånger högre än året innan (183 respektive 619 mottagna) och den grupp som då togs emot och som inte är självförsörjande 2017 kommer att övergå till försörjningsstöd som bekostas av kommunalskattemedel. Om det är 30 procent som har gått vidare till egen försörjning efter etableringen innebär det en succesiv ökning med cirka 430 hushåll personer inom försörjningsstödet under 2017. Försäkringskassan har påvisat att en ökad grupp unga vuxna har beviljats aktivitetsersättning. Från 2016 och åren framåt kommer ett ökat antal av dessa att bli 30 år och då upphör ersättningen om det inte finns medicinska skäl till förtidspensionering. Det är troligt att fler kommer att tvingas söka försörjningsstöd. Förberedelser pågår inom samordningsförbundets myndigheter för att hitta effektiva sätt att möta dessa personer med insatser som gör att fler kan få arbete och egen försörjning. En tendens både inom arbetsförmedlingen och försörjningsstödet är att en allt större del av kunderna, brukarna är människor som står längre från arbetsmarknaden vilket medför längre bidragstider inom försörjningsstödet. En faktor som kan påverka försörjningsstödet positivt är att den bortre gränsen i sjukförsäkringen har tagits bort 2016. Vårdkostnader Bedömningen av vårdkostnadsutvecklingen är svår att göra och därmed osäker. Samhällsutvecklingen som påverkar behoven måste följas kontinuerligt. Individ- och familjenämnden har 2016 kompenserats med 20,0 mnkr i budgeten för ökade vårdkostnader. Under 2015 och 2016 genomfördes/genomförs ett antal åtgärder med syfte att dämpa vårdkostnadsutvecklingen. Det finns en uppenbar risk att vårdkostnader för ungdom och vuxna fortsätter att öka. Detta kan förklaras med faktorer som ligger utanför demografin, såsom ökat blandmissbruk och boendesituationen. Även ökad psykisk ohälsa, socialtjänstens ansvar för åtgärder till ungdomar med kriminell livsstil, ungdomars attityd till droger samt lättillgängligheten till droger påverkar vårdkostnaderna. Vuxengruppen ökar demografiskt men bland unga vuxna minskar däremot antalet i åldersgruppen 20-25 år under några år. Förstärkt samverkan socialtjänst och Bup är en viktig insats för barn och ungdomar med sammansatt problematik och psykisk ohälsa. Samverkansprojektet visade de fyra första månaderna 2015 att fyra ungdomar kunde fortsätta behandling i hemmiljö. Förstärkt samverkan fortsätter och följs nära under 2016 med ambition att ett socialpsykiatriskt team ska kunna etableras under slutet av året med början senast januari 2017. Vårdkostnaderna barn ökade med 0,6 tkr 2016 jämfört med 2015. Bedömningen är att pågående insatser i form av Gemensamt stödteam, akutteamet och behandlingspro- 11
grammet Kibb för barn som misstänks ha utsatts för våld i nära relationer påverkar kostnaderna positivt. En utökning av akutteamet 2016 som bekostas med statliga utvecklingsmedel bör bidra till ytterligare sänkning av kostnader för skyddsplaceringar av barn under utredningstid. Demografiska förändringar Västerås folkmängd uppgick 2015 till 145 218 personer. Under 2015 ökade befolkningen med 1 516 personer. För 2016-2017 beräknas befolkningen öka med 1 276 personer. Västerås folkmängd 2014 2015 2016 2017 143 702 145 218 146 292 147 568 Källa: Stadens preliminära befolkningsprognos Befolkningsutveckling/prognos Grupp 2015 2016 2017 Ålder Barn 22 163 22 000 22 290 0-12 Ungdom 12 704 12 812 12 962 13-20 Vuxen 83 319 83 152 83 654 21-65 Källa: Stadens preliminära befolkningsprognos Unga vuxna Ålder 2015 2016 2017 18-20 4 998 5 044 4 928 20-25 12 198 12 039 11 859 Försök har gjorts att beräkna hur demografi kan påverka behovet av försörjningsstöd. En befolkningsökning på 1 276 individer ger en kostnadsökning på ca 1,7 mnkr om året för försörjningsstödet vilket motsvarar en ökning med ca 28,3 bidragshushåll per år eller 2,2 % av befolkningsökningen. (Ett hushåll kostar i snitt 60 470 kr/året och 16,5 hushåll kostar ca 1,0 mnkr om året i försörjningsstöd.) Demografi 2017 Försörjningsstöd, demografi Vårdkostnader, demografi SUMMA: 1,7 mnkr 1,9 mnkr 3,6 mnkr 12
Vårdkostnaderna ser ut att öka för alla grupperna under år 2016-2017 om endast den demografiska utvecklingen beaktas. Utifrån befolkningsförändringar i grupperna barn, ungdom och vuxen under 2016 kan en kostnadsökning på 1,9 mnkr under 2017 prognostiseras. Befolkningsutvecklingen med ökat antal barn, ungdomar och vuxna kommer att ställa fortsatt höga krav på insatser både i öppenvård, familjehems- och institutionsvård. Det är och blir viktigt att tillhandahålla verkningsfulla öppenvårdsinsatser för att motverka mer kostnadskrävande insatser på institution. Känslighetsanalys av löne- och prisökningar Förändringar i löne- och prisutvecklingen påverkar behovet i 2017 års budgetram. Ökningen redovisas i miljoner kr nedan. Nedan beskrivs förändringen av budgetramen utifrån hur en ökning av kostnaderna med en procent slår. Kostnader: 1% ökning utifrån 2016 års budget, mnkr Löner Övriga kostn Lokalhyror Indexutveckling avtal LOV Totalt Kommunala utförare 0,9 0,2 1,1 Privata utförare 0,2 0,2 Fastighetskontoret 0,1 0,1 Förvaltningen 1,3 0,4 1,7 Försörjningsstöd 2,0 2,0 Vårdkostnader 2,5 2,5 Övrigt 0,2 0,2 Total ökning 2,2 0,1 5,4 0,2 7,9 Riktade statsbidrag Statsbidrag för insatser vid våld i nära relationer, cirka 480 tkr under 2016 möjliggör en utökning av akutteamet riktat till barn som misstänks för att ha utsatts för våld. Utökningen medför att fyra familjer per vecka bör kunna erbjudas insatsen under 2016. Förhoppningen är att det kommer att medföra lägre kostnader för familjehems- eller institutionsvård under utredningstid. Statsbidrag förväntas inte täcka kostnader för insatsen under 2017. Projektets resultat kan påvisa om kostnaden för insatsen kan täckas av minskade kostnader för vård. Statsbidrag för kunskaps- och kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården är avsatta till och med 2018. Särskilda åtgärder för arbetsledare och socialsekreterare planeras bara för det kommande året. 13
Statsbidrag för insatser kring barn och ungas psykiska hälsa används för projekt Gemensamt stödteam som bedrivs gemensamt av individ- och familjenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. Medel finns reserverade för hela kostnaden av projektet till och med 2017. Från 2018 belastar kostnaden för insatserna de båda nämnderna vardera med 0,7 tkr/år. Ekonomisk översikt BEHOV I FÖRHÅLLANDE TILL BUDGETRAM 2016 i mnkr 2017 2018 2019 Demografi Försörjningsstöd demografi 1,7 Vårdkostnader demografi 1,9 3,6 Behov utifrån tidigare beslut Gude helårseffekt (2,6 mnkr helår) 1,2 Tillnyktringsenhet (totalt 3 135 tkr) 2,3 0,9 Eken akutboende, 4 extraplatser 3 120 kr/dygn i 5 månader 0,5 4.0 0,9 Framtida behov, statliga utredningar, projekt Gemensamt stödteam NF/IFN 0,7 Gemensamt boende med NF för ungdomar med sammansatta problematik, 6-10 lgh 6,0 Spelmissbruk, förebyggande och behandling Fler stöd/övergångsboenden 2 st 0,8 0,8 Social insatsgrupp, motverka att ungdomar får en krim. livsstil 0,6 Gruppbostad, personer med samsjuklighet (10 pl) 4,2 4,2 1,4 5,7 4,2 Övrigt Kontaktcenter utsatta EU-medborgare 0,5 SUMMA BEHOV NIVÅHÖJNING RESPEKTIVE ÅR 9,5 12,6 4,2 Övriga behov 2017-2019 Av anvisningar planeringsunderlag 2017-2020, sid 17, framgår att kommunstyrelsens huvudinriktning är att endast kostnadsökningar som är direkt kopplade till demografiska förändringar som exempelvis förändrat barn- och elevantal i förskola och skola samt resursbehov för redan fattade centrala politiska beslut kommer att kompenseras i budgetramarna. Om Kommunstyrelsen bedömer att nämnden inte ska kompenseras för nedan listade behov behöver dessa ställas mot andra delar inom nämndens verksamhetsområde. Åtgärder behöver således vidtas under 2016 för budget i balans 2017. 14
Behov utifrån tidigare beslut: Gude Nämnden har fattat beslut om att överta äldrenämndens nedlagda gruppboende för dels för att byta ut en tidigare utdömd lokal och för att samla vården kring missbrukare på ett bättre sätt. Den upptagna kostnadsökningen avser endast ökad lokalhyra för nämnden. Tillnyktringsenhet/TNE Tanken med lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) var att skapa förutsättningar för ett humant omhändertagande av berusade personer. Vårdinriktade alternativ skulle ha företräde och kvarhållande i arrest var en sista utväg. Missbruksutredningen (SOU 2011:35) konstaterade att utvecklingen inte gått den väg som det var tänkt. Regeringen har tillskjutit medel för att stötta ett bättre omhändertagande av berusade personer. Individ och familjenämnden har årligen haft höga kostnader för tillnyktring och abstinensvård. Genom att TNE tillskapas och landstinget utökar antalet abstinensvårdsplatser skapas bättre förutsättningar för vård och behandling och en sammanhållen vårdkedja. VKL:s styrelse och Vård- och omsorgsberedningen har 2014 beslutat att rekommendera länets kommuner och landsting att utveckla TNE. Landstingsstyrelsen beslutade i maj 2015 att tillskapa TNE med 6-7 platser. Landstinget har även beslutat att inrätta ytterligare abstinensvårdsplatser. Kostnaden för TNE beräknas till ca 12, 2 mnkr. Av VKL:s utredning framgår att landstinget inrättar TNE och kommunerna är med och finansierar verksamheten utifrån en fördelningsnyckel baserat på befolkningsunderlag. Västerås del beräknas till 3 135 mnkr, helårseffekt. 2015 kunde 0, 995 mnkr av nämndens vårdkostnader direkt härledas till tillnyktring och abstinensvård. VKL:s styrelse och Vård och omsorgsberedningen har sanktionerat att VKL hos staten ansökt och hittills beviljats 2,5 mnkr för att stödja uppbyggnaden av TNE. Ytterligare medel anslås 2016 och länet beräknas kunna få sammanlagt ca 4 mnkr för ändamålet. Medlen läggs bl a på ombyggnad av nuvarande landstingslokaler vilket bidrar till att minska hyreskostnaderna. Planering är att TNE ska starta upp under första kvartalet 2017. Med en väl fungerande vårdkedja som inkluderar tillnyktring och abstinensvård skapas förutsättningar för att under 2017-2020 ytterligare dämpa vårdkostnaderna inkl kostnaderna för LVM-vården. Utökning tillfälliga akutplatser Individ och familjenämnden beslutade utöka med fyra tillfälliga akutplatser på Eken under årets kalla period, 22 feb 30 april 2016. Bakgrund var den stora ökningen av antalet uteliggare och att akutplatserna inte räckte till. De hemlösa fick dra kort om platserna. Åtgärden kommer följas upp och nämndens inriktning kommer vara att ha en ambition att möta behovet av akutplatser. Åtagande kring detta kommer att göras i den handlingsplan mot hemlöshet 2016-2019 som nämnden tar fram våren 2016. 15
Om nämnden ska genomföra tidigare beslutade insatser genom omfördelning av medel inom budgetram, 4,0 mnkr så finns följande förslag: Förvaltningen föreslår omfördelning genom minskade insatser inom förebyggande verksamheter, eller verksamhet som inte är tvingande för nämnden att tillhandahålla. Verksamhet som är frivillig för nämnden men som direkt bedöms öka kostnaderna för försörjningsstöd eller vård har undantagits, (det är oftast öppenvårdsinsatser eller boendeplatser som beviljas med biståndsbeslut). De verksamheter som förvaltningen efter detta urval finner möjliga att omfördela medel från är minskat föreningsbidrag till frivilligorganisationer, minskad omfattning på ungdomsmottagningen, minskat antal förebyggande socionomer på de geografiska områdena, minska dagverksamheten för hemlösa samt minskad ersättning för tidig insats för unga 18-25 år. Reduceringar kan göras inom dessa verksamhetsområden, tillsammans motsvarande 4,0 mnkr. Innan beslut om omfördelning görs behöver förslagen gås igenom ytterligare vad gäller omfattning och konsekvensbeskrivningar. Framtida behov, statliga utredningar, projekt Förebyggande och behandling vid spelberoende när det gäller spel om pengar En statlig utredning föreslår att kommunerna ska få ett utökat ansvar att förebygga problem orsakade av överdrivet spelande och behandling av spelmissbrukare. Om kommunerna får ett utökat ansvar avser regeringen att kompensera kommunerna för det utökade ansvaret. De beräkningar som presenterats i utredningen anses av flera bedömare inte täcka kommunens faktiska kostnader. Gemensamt stödteam Gemensamt stödteam pågår som projekt för insatser till familjer med barn som har samtidig social problematik och funktionsnedsättningar. Barn med olika funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser ökar. Behovet att finna insatser som stöd till föräldrar och barn för att klara vardagen och att barnet kan bo i föräldrahemmet är stort. Projektet genomförs i samverkan mellan myndighetsutövning IFN och NF, öppenvården och i nära samarbete med skola, Bup och habilitering. Projektet bekostas under 2016 17 med statliga stimulansmedel enligt överenskommelse mellan staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) för riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016. Gemensamt boende med NF för ungdomar med sammansatta problematik. Behov av ett gemensamt boende med 6-10 lägenhet i samarbete med nämnden för personer med funktionsnedsättning, för unga vuxna personer med sammansatt problematik. Kostnaden beräknas till 12 mnkr på årsbasis, varav 6 mnkr belastar IFN:s budget. Driftstart 1 januari 2018. Fler stödboenden för vuxna med missbruk och övriga vuxna En allt större del av nämndens vårdkostnader härrör sig till externa boendekostnader för vuxna missbrukare och övriga vuxna, bland annat kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Kostnaderna utgör ca 25 procent av nämndens vårdbudget. Behov finns att 16
starta två stödboenden för vuxna med 6-8 platser vardera. Sociala insatsgrupper Polismyndigheten för dialog med kommunstyrelserna i länets kommuner om att införa arbetssättet sociala insatsgrupper. Sociala insatsgrupper är individinriktade insatser som ska förhindra att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. Insatserna sker i samverkan med andra aktörer, bl a polis, skola, fritid och civilsamhället. Samverkan sker i flera led från att identifiera vilka ungdomar som är i behov av stöd och hjälp till att genomföra insatserna. Socialtjänsten beslutar vilka ungdomar som får insatsen. Om nämnden ska prioritera sociala insatsgrupper krävs utökade resurser främst till egen öppenvård för att samordna, utföra och återrapportera insatserna. Alternativet är en avveckling eller minskning av annan verksamhet. Gruppbostad för personer med samsjuklighet En ökning har skett av personer som har med en kombination av psykisk sjukdom och/eller psykisk funktionsnedsättning och missbruk som inte klarar ordinärt boende eller vanligt stödboenden. Behoven är 8-10 platser. Om nämnden ska genomföra framtida behov genom omfördelning av medel inom budgetram, 1,4 mnkr under 2017 så finns följande förslag: Minskade insatser öppenvård barn 0,7 mnkr och öppenvård vuxen 0,7 mnkr. Innan verksamheten minskas måste en genomgång av befintliga insatser och behov inom öppenvården genomföras. Genomgång av beställningar. Övrigt Kontaktcenter och insatser för utsatta EU-medborgare Nämnden har fått 0,5 mnkr 2016 för insatser riktat till målgruppen. Nämnden förutsätter att Kommunstyrelsen anslår nya medel om uppdraget ska genomföras 2017, eftersom målgruppen inte ingår i nämndens kommunala uppdrag. Medel för insatser till barn i ekonomiskt utsatta familjer. Individ- och familjenämnden har av kommunstyrelsen fått en ramökning 2013 om 1 mnkr för insatser till barn i ekonomiskt utsatta familjer. Medlen har de senaste åren använts av barn och utbildningsnämnden för utökat platsantal i dagkolloverksamhet under sommaren och till aktiviteter i samverkan med föreningslivet, Try It, dels under sommaren men också under läsåret. Från 2016 har staten avsatt medel för sommaraktiviteter riktade till barn, Västerås kan rekvirera drygt 3,8 mnkr för detta. Individ- och familjenämnden föreslår att medlen för aktiviteter flyttas till BUF eller återtas av Kommunstyrelsen i och med att nya statliga medel för ändamålet kommit till och rekvireras av stadsledningen. 17
Investeringsplan 2017-2020 Till handlingen är bilagor för föregående års investeringsplan tillagda. Årets investeringsplan kommer redovisas senare under våren. Investeringsprojektet Adelsö kommer tas bort från investeringsplanen då byggnationen är slutförd och projektet avslutat. Investeringsprojektet för Skillsta kommer tas bort från investeringsplanen då byggnationen är slutförd och projektet avslutat. Behovet av bostäder för nämndens målgrupper kommer att vara fortsatt stort särskilt med anledning av rådande brist på bostäder i kombination av ökat behov både av sociala skäl och flyktingsituationen. Därför behöver det fortsatt under perioden kvarstå ett investeringsbehov för anskaffning av bostäder när behoven inte täcks genom stadens samverkansavtal med fastighetsägarna. En ekonomisk översikt redovisas för perioden 2015 2019 på övergripande nivå. Översikten ska innehålla en verksamhetsinriktad budget. Fasta priser. Nämnden totalt Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Gemensamt 159,5 162,5 162,5 Ekonomiskt bistånd 205,0 211,1 211,8 Barn och ungdom 215,1 208,6 207,9 Vuxenmissbruk/övrigt vuxen 95,2 95,6 93,9 Boenden 73,4 80,2 82,3 Totalt exkl flyktingmottagning 748,2 758,0 758,4 Flyktingmottagning -4,3 0,0 0,0 Totalt inkl flyktingmottagning 743,8 758,0 758,4 Plan 2018 Plan 2019 Gemensam verksamhet Under området återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. 18
Ekonomi Gemensam verksamhet Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Politisk verksamhet/nämnd 1,9 1,9 1,9 Ledning/myndighetsutövning 150,3 153,6 153,6 Utvecklingsmedel 1,7 1,7 1,7 Föreningsbidrag 2,6 2,3 2,3 Verksamhetssystem 3,0 2,9 2,9 Totalt 159,5 162,5 162,5 Plan 2018 Plan 2019 Jämförelser med andra kommuner % Avvikelse från standardkostnaden för individ- och familjeomsorgen i % år 2013, 2014 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2013 2014 ovägt medel Avvikelse standardkostnad Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Under 2014 bedrev Västerås individ- och familjeomsorgen till en kostnad som låg 12,3 procent högre än vad strukturen motiverar. Av de jämförda kommunerna har Västerås den största negativa avvikelsen mellan 2013 och 2014 i förhållande till standardkostnaden. 19
Kr 8000 Total nettokostnad för individ- och familjeomsorg, kr per invånare 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2013 2014 ovägt medel Kostnad individ- och familjeomsorg Kostnaden var i Västerås 4 977 kronor per invånare under 2014. Det är en ökning från 2013. Av de jämförda kommunerna är det bara Norrköping och Eskilstuna som har högre kostnader. Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet omfattar förutom försörjningsstöd även en del kommunala insatser för arbetsmarknadsåtgärder samt budget- och skuldrådgivning. Ekonomi Ekonomiskt bistånd Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Försörjningsstöd 193,8 200,7 201,7 Arbetsmarknadsåtgärder 8,7 7,8 7,5 Budget- och skuldrådgivning 2,5 2,6 2,6 Totalt 205,0 211,1 211,8 Plan 2018 Plan 2019 20
Jämförelser med andra kommuner Källa:Kolada Kr 3000 Kostnad för ekonomiskt bistånd, kr per invånare 2500 2000 1500 1000 500 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2013 2014 ovägt medel Kostnaden för utbetalat ekonomiskt bistånd per invånare uppgick i Västerås 2014 till 1 753 kronor per invånare, vilket är 86 kronor mer än året innan. De jämförda kommunerna har haft en viss minskning av kostnad per invånare, bortsett från Linköping och Västerås. Det är dock bara Jönköping och Örebro som har en lägre kostnad än Västerås. Barn och ungdom Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till barn och ungdomar upp till 20 år. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner. Ekonomi Barn och ungdom Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Institutionsvård barn 12,6 12,3 11,7 Öppenvård barn 7,1 7,0 7,0 Familjehemsvård barn 35,5 34,1 34,1 Institutionsvård ungdom 82,4 80,1 79,1 Öppenvård ungdom 8,5 7,9 7,9 Familjehemsvård ungdom 30,0 28,6 28,6 Beställd öppenvård barn och ungdom 39,0 38,5 39,4 Totalt 215,1 208,6 207,9 Plan 2018 Plan 2019 21
Jämförelser med andra kommuner Kr 3000 Kostnad för barn- och ungdomsvård, kr per invånare 2500 2000 1500 1000 500 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2013 2014 ovägt medel Kostnaden för barn- och ungdomsvård i Västerås uppgick 2014 till 2 063 kronor per invånare, en ökning med 80 kr per invånare. Trots detta har Västerås fortfarande den näst lägsta kostnaden, enbart Jönköping har en något lägre kostnad. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ej återaktualiserade barn ett år efter insats, år 2014, 2015 Eskilstuna Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel 2014 2015 Antalet barn som inte återaktualiserades ett år efter en insats uppgick för Västerås till 74 procent under 2015, vilket är en klar förbättring jämfört med föregående år (53 procent). Resultatet överensstämmer väl med jämförbara kommuner utom för Eskilstuna som har ett mycket bra resultat. Linköping och Norrköping som är med vid andra jämförelser har inte rapporterat dessa uppgifter. 22
Procent Ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, år 2014, 2015 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, 2014 2015 ovägt medel Antalet ungdomar som inte återaktualiserades ett år efter en insats uppgick för Västerås till 69 procent under 2014. Resultatet för 2015 har förbättrats till 74 procent men är fortfarande lägst bland de jämförda kommunerna. Linköping och Norrköping som är med vid andra jämförelser har inte rapporterat dessa uppgifter. Vuxenmissbruk/övriga vuxna Verksamhetsområdet omfattar det stöd och den vård som ges till vuxna missbrukare och övriga vuxna. Insatserna består av öppenvård, vård i familjehem och på institutioner. Området omfattar även stöd och hjälp till brottsoffer. Ekonomi Vuxenmissbruk/övriga vuxna Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Institutionsvård vuxna 33,6 32,7 30,3 Öppenvård vuxna 35,8 34,4 33,4 Familjehemsvård vuxna 3,2 3,1 3,1 Beställd öppenvård vuxna 22,7 25,3 27,0 Totalt 95,2 95,6 93,9 Plan 2018 Plan 2019 23