Framtagen av Giltig från Dokumentnamn / Reg. Nr. Sida (Antal. KL / koordinator 2005-02-11 Verksamhetsplan 2005 med planering.rtf



Relevanta dokument
Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Projektbeskrivning Regional samverkan Näringsliv och Samhälle i Entreprenörsregionen

Årsredovisning. Entreprenörsregionen

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Internationell strategi - Åmåls kommun

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Slutrapport av Projektet regional samverkan för distansstudier i Entreprenörsregionen Framtagen av Giltig från Dokumentnamn / Reg. Nr.

2 Internationell policy

Internationell strategi. för Gävle kommun

Entreprenörsregionen är ett funktionellt samarbete i sydvästra Sverige. I dagsläget består samarbetet av 11 kommuner som tillsammans finns inom 4

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Näringslivsprogram Hylte kommun

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Samarbetsavtal för Sundsvallsregionen

Vision för Alvesta kommun

Internationell strategi. Finspångs kommun

Verksamhetsplan

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER STUDIERESA PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Inledning

Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering

Framtidens tillväxt och näringslivn

Överenskommelse om regional medfinansiering

Haninge kommuns internationella program

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Målen för Västsvenska paketet

Tillväxtstrategi för Halland

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Länsstyrelsens länsuppdrag

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från:

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN Fastställd av styrelsen

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Näringslivsplan för Trosa kommun

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

ÖVERGRIPANDE MÅL

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Näringslivsprogram

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Regional satsning på vuxnas lärande

Arbetsordning för Mälardalsrådet

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Vi blir Region Jönköpings län

Plattform för Strategi 2020

Regionledningskontoret Regional utveckling Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap ett universitet, två städer

Internationellt program för Karlshamns kommun

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Samverkan i Laxå kommun

Styrgruppen för det sociala området

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Förvärsintensitet

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Gymnasieskolan och småföretagen

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Presidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö

Campus Värnamo Bakgrund

KOMMUNPLAN Gislaveds kommun

Vi är. Familjen Helsingborg. Information till medlemskommunernas fullmäktige

Internationalisering och EU-arbete

Näringslivsstrategi för Mora

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Transkript:

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 1 (8) Entreprenörsregionen SW ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas gemensamma intressen genom att ta initiativ till samverkan som stärker medlemmarnas miljö för utveckling av medborgare och företag ökad intern och extern kunskap om regionen och dess näringsliv mötesplatser för olika kategorier av regionens medborgare, företag och organisationer utvecklingsprojekt i nätverksform Allt detta för att stärka Entreprenörsregionens identitet, attraktionskraft och tillväxt och därmed också stärka dess konkurrenskraft, ekonomiska utveckling och internationella förankring. Vision Entreprenörsregionen är fortsatt Sveriges företagsrikaste område med hög kompetens, stor bredd och högsta sysselsättningsnivå. Vi har stark attraktionskraft genom utmärkt livsmiljö, förtroendefull samverkan och levande entreprenörsanda. Strategi Vi främjar regionens identitet, attraktionskraft och tillväxt genom att utveckla, stärka och profilera: entreprenöriellt synsätt som en naturlig del i utbildning och arbetsliv livslångt lärande för grund- och spetskompetens i nära samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet. attraktivt företagsklimat effektiva kommunikationer utmärkt livsmiljö med god samhällsservice inomkommunalt strategiarbete för tillväxt internationalisering marknadsföring och intressebevakning

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 2 (8) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VERKSAMHETSPLAN 2005 1 Information och förankring Nätverket har ett flertal år och är i stor utsträckning fortfarande ett samtals- och analysforum för kommunledningarna med dess ledande politiker och tjänstemän. Genom detta har konstruktiva relationer bildas med erfarenhetsutbyte över de traditionella administrativa gränserna. Informationsspridning samt relationsskapande vidare i kommunförvaltningar samt kraftfull verkställighet av idéer återstår till stor del. Prioritet: 1 2 3 Ansvar: K-ledn: kommunledning, K-repr: kommunrepresentanter, K-ch: kommunchefer Koord; koordinator, Utb-k: Utbildningskoordinator A Ökad information om samt engagemang i nätverket Att kommunernas förvaltningar ser E*-nätverket som en utgångspunkt i samverkansfrågor 2 K-ledn Hemsida, som är väl underhållen med deltagande av E* s personal och kommuners representanter samt studerad på såväl kommunkontor som av allmänhet. Presentation av E* s nätverksmöten och utveckling av gemensamma åtgärder och projekt. 1 Koord Utb-k Kommunledning markerar löpande vikten i uppgiften som kommunens kontaktperson för web samt aktualiserar såväl att tillföra som att ta del av innehållet. Ingång från Entreprenörsregionens hemsida till web-baserat intagningssystem för gymnasieskolor Presentation av aktuella distansutbildningar samordnade eller upphandlade av E* s nätverk. 2 K-repr Att få ut information om E* löpande spridd och läst till en fast krets utöver ledamöter i Utvecklingsråd och k-chefer. Att publicera ett representativt Nyhetsbrev på email till abonnenter, som kompletterar månadsrapporterna från koordinator och projektledare. 1 Koord

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 3 (8) Att månadsvis hålla E* ledning informerad om koordinators och projektledares direkta åtgärder samt resursanvändning. Administrativ månadsrapport till E* presidium gm respektive kch samt aktuell projektledningsgrupp. 1 1/mån Koord Utb-k B Nätverket som redskap för ökad slagkraft i kommungemensamma intressen Att utifrån E* funktionella samhörighet regelmässigt göra remissbehandling och yttranden. Genom k-chefer i E* Samordningsgrupp primärt aktualisera remissärenden för sambehandling. 2 K-ch Effektivitetsförbättring i samordnad kompetensöversyn samt vidareutbildning av kommunanställda Aktualisera E* som bas för samverkan i kommunanställdas kompetensutveckling. 3 K-repr/ pe-ledn 2 Entreprenörskap som genomsyrar samhället Värdet av en entreprenöriell grundsyn i såväl utbildning, näringsliv och offentlig förvaltning har alltmer kommit i fokus som en dellösning till de utmaningar som vårt land redan står i och som stärks genom den globala konkurrensen. Människors kreativitet måste få större utrymme i alla delar av samhällslivet med en tidig påverkan i livet att se möjligheter. Att öka inslagen av entreprenöriellt förhållnings- och arbetssätt inom gymnasieskolan Genom gränsöverskridande nätverk bland skolledare och lärare systematisk utveckla arbetsformer med entreprenöriellt synsätt

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 4 (8) Att öka förmågan för intraprenör- och entreprenörskap inom utbildning och kommunal verksamhet. Fortbildning initialt av lärare i entreprenörskap och ledarskap Ta del av, anpassa och starta implementering av entreprenöriell metodutveckling utifrån erfarenheter och insatser av andra aktörer i landet 3 Kompetens som nyckel för tillväxt Det nya kunskapssamhället innebär hot mot traditionell tillverkningsverksamhet men en global konkurrens också inom stora delar av tjänsteproduktionen varför utbildning måste hålla en hög internationell nivå samt i större utsträckning harmonisera med näringslivets utveckling. Att ligga i framkant bland landets kommuner inför införandet av gymnasiereformen 2007 Kontinuerlig diskussion och spridning av information om gymnasiereformen inom nätverk för skolledare och personal. Samverkan kring web-baserat intagningssystem samt utveckla beredskap för fri intagning till gymnasieskolor. Att erbjuda utbildningsvägar inom regionen som främjar tillväxt Utnyttja tillgänglig spetskompetens i regionen till inslag i flera kommuners utbildningar såsom utveckling inom området industridesign samt profil entreprenörskap. 2 Utb-k Att kontinuerlig analysera behovet av KY-utbildningar och marknadsföra dessa i regionen 2 Utb-k

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 5 (8) Att erbjuda flexibla och kostnadseffektiva former för vuxnas lärande Livaktigt nätverk av Komvux-rektorer för informationsutbyte, samordning av och gemensam upphandling av distansutbildningar inom Komvux. Samordna och erbjuda regionen distansutbildning på högskolenivå främst från områdets högskolor. 4 Infrastruktur för förstoring av lokal arbetsmarknadsregion Förstoring av arbetsmarknadsregioner är ett verksam metod att öka den regionala styrkan, mångfald och flexibilitet i näringsliv och förvaltning, möjligheter till specialistrekrytering samt minskat beroende av enskilda branscher och företag. Underlätta arbetspendling Systematiskt och gemensamt bearbeta externa myndigheter för insatser som främjar förbättrat transportnät och kollektivtrafik. 2 Koord

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 6 (8) 5 Livsmiljöns attraktivitet som konkurrensfaktor Vår region har betydande naturvärden med mycket god lokalisering mot Europa. Vi har därmed möjlighet att stärka vår position som rekreationsområde för såväl bofasta som turister. Möjliggöra mer attraktiva livs- och boendemiljöer med ett blandat utbud av bostäder. I översiktsplanerna bör kommunerna verka för att strandnära lägen markeras som möjliga för bebyggelse. Detta förutsätter att hänsyn tas till sedvanliga allmänrättsliga principer och bevarande av skyddsvärda naturmiljöer. 1 K-ledn Gemensamt och slagkraftigt marknadsföra regionen som attraktivt mål för naturnära turism och upplevelsenäring. Erbjuda kommuninvånarna attraktiva studiemiljöer på olika nivåer med traditionell undervisning och med ett starkt utbud av distansutbildningar och flexibla studiemöjligheter. 2 K-repr 2 K-ledn Utb-k 6 Internationalisering Med ökad internationalisering där nationsgränser minskar i betydelse får funktionella regionerna större betydelse för tillväxt och att hävda sig internationellt. Ett stort behov uppkommer att vidareutveckla kunskaper om och metoder för att stärka funktionella regionerna. Informera sig om möjligheten att tillgodogöra regionen erfarenheter av för kreativitet och framgång internationellt kända regioner. Arbeta för att delta i eller etablera ett nätverk för erfarenhetsutbyte med deltagande av framgångsrika regioner från ett flertal länder och därvid involvera såväl samhällsledning som näringsliv. 1 Koord

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 7 (8) ORGANISATION Politiskt ledning med Utvecklingsråd bestående av tre valda representanter från varje medlemskommun samt Samordningsgrupp adjungerad vid möten. Utvecklingsrådets presidium med 2005-års ordförandekommun Laholm 1e vice ordförande Ljungby 2e vice ordförande Värnamo Samordningsgrupp medlemskommunernas kommunchefer varav Laholms är ordförande Styrgrupp Projektgrupper som stöd för Utbildningssatsningar utses från medlemmarnas utbildningsförvaltningar medlemmar utses från medlemskommunernas förvaltningar till enskilda projekt Verkställande personal: Koordinator Utbildningskoordinator Projektledare Distansutbildning Projektledare projekt (Internationalisering) (ev koordinators ansvar) Uppdrag eller anställning på deltid, c:a 2/3 av heltid Anställning 50 % för samordning utbildningsfrågor Anställning 50% inom ram för projektkostnad för slutförande av projekt mot CFL (c:a kvartal 1/2005) Förutsatt extern finansiering samt i övrigt inom kommunal kostnadsbudget EKONOMISK PLAN 2005 kkr kkr Intäkter Kommun rambudget, enligt fastställd fördelning 1 500 Interimsföring huvudsakligen av resterande externa projektmedel för utvärdering, implementering av resultat samt vidareutveckling Gy-samverkan (projektavslut 2004-12) 370 Interimsföring av projektmedel Samverkan Distansutbildning (projektavslut 2005-03) 125 1 995 Medel kan tillföras från CFL, varvid Samverkan Distansutbildning ytterligare förlängs motsvarande. Medel kan tillföras för nytt/nya projekt för delfinansiering av projektledare Kostnader Administrativ ersättning Gnosjö kommun 100 Koordinator allmänna uppgifter 400 Utbildningssamordning inkl utbildningskoordinator 50 % 12 mån 500 Utvärdering projekt Finansdepartementet 20 Projektkostnader med utvärdering inkl projektledare Samverkan Distansutbildning 2005-03 125 Övriga Projektorienterade samordningskostnader 300 Kostnader nya projekt 200 Allmänna möten, Seminarier, projektmöten 200 Web-kostnader 100 Övrig marknadsföring 50 1 995

KL / koordinator 2005-02-11 med planering.rtf 8 (8) Budget 2005 Fördelning av kommunavgifter Invånare Fast del Rörlig del Summa 2003-12-31 kkr Gislaved 29956 45 122,175 167,175 Gnosjö 9926 45 40,483 85,483 Halmstad 87372 45 356,346 401,346 Hylte 10377 45 42,323 87,323 Laholm 22883 45 93,328 138,328 Ljungby 26897 45 109,699 154,699 Markaryd 9594 45 39,129 84,129 Vaggeryd 12656 45 51,617 96,617 Värnamo 32350 45 131,939 176,939 Älmhult 15437 45 62,960 107,960 SUMMA 257448 450 1050,000 1500,000