PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

Relevanta dokument
Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

OK IDOK I A RK ITEK TE R KOLGÅRDEN 12

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

VI HAR EN VISION LÄGENHETSFAKTA FÖRSLAG TILL HAMMARSHUS KVARTER F

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FHK TINGSTORGET ARKITEMA ARCHITECTS. Markanvisning

NORRTÄLJE HAMN GESTALTNINGSKONCEPT STOCKHOLM Gestaltningskoncept

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

Godkänt dokument - Susanna Stenfelt, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

FÖRSTUDIE Lillhagsparkens förskola GÖTEBORG

Relight Reggio Relight Reggio. Isabelle Pohjanen. Ersätt bilden med en egen bild. Konrad Krupinski, Martin Öhman. Supervisor.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Skolan är en viktig symbol för

Grönlandsparken. Analys och Förslag

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

FORNUDDENS SKOLA

konceptet och förhållandet till platsen programmet i ett nötskal

Underlag till planbeskrivning Kv. Hologrammet, Johanneshov

Brf Hägern, Varvet - Analys

HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept Utkast

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: BN 9 F H M J C E

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

PROGRAMHANDLING LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN STOCKHOLM TEL KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

ABESSINIENSKOLAN DANIEL JERNLIF EXAMENSARBETE KTH ARKITEKTURSKOLAN VÅREN 2012 STUDIO AVANCERAD GESTALTNING HANDLEDARE JOHAN CELSING & ROGER SPETZ

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen ANTAGANDEHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Björnviken 2:2

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

1 Befintliga förhållanden

Kom närmare naturen, utan att lämna staden

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

DALSLANDSSTUGAN SOM BOSTAD

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

VATTHAGEN 1: Underlag för plansamråd

STENINGE SLOTTSBY TUN 1 E OLIKA BYRUMMEN. årdsgatorna inne i tunen. sad gårdsgata i Toarp, Malmö. Acer Tataricum, exempel på flerstammigt träd på tu

Gestaltningsprogram för Västa Eriksberg. Granskningshandling

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

GULLMARSVÄGEN/ ÅRSTASKOGEN

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden

ANTAGANDEHANDLING. Kvalitets- och gestaltningsprogram för TOLLARE DEL 2

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

BILAGA - FOTOMONTAGE BORDSJÖ VINDBRUKSPARK

Max Märkel Arkitektur Lunds Universitet URBAN COMPACT LIVING. Radhus på Höjden

efem arkitektkontor ab

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING

Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer

Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet

STRÄNGNÄS RESECENTRUM - GESTALTNINGSPROGRAM

ILLUSTRATION TILL SAMRÅDSHANDLINGAR HAMMARBY ENTRÉ

Hälsoträdgård i Malmö

18 19 Med din lägenhet följer en privat plats på taket. Kanske använder du den som kolonistuga och skördar från din egen odling.

KANDIDATARBETE i arkitektur

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

ANTAGANDEHANDLING

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

KUNGÄLV - ANSIKTET UTÅT OCH UTERUMMETS IDENTITET

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

FÖRSLAGET. Entrérum Torget

Får jag hugga ner trädet på min tomt?

fastighetsutvecklingsplanens innehåll

Dalslandsstugan 2.0 Bengtsfors kommun Kvarnviken 1:53

L I N D B A C K A D E T A L J P L A N - G Ä V L E G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

VAD ÄR ETT GESTALTNINGSPROGRAM?

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Förskolegårdarnas uppbyggnad i Fabriken och Förrådet

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm

Palm Village, Strömstad

I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3

Rebecca Johansson, Josefina Widerström, Embla Jensen och Martin Hagland. Arkitektur åk 2, Chalmers tekniska högskola PROJEKT BAGARBERGET

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

ULF NORDFJELL Ark LAR/MSA

RegionCity Workshop 4

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Göteborg - modig förebild inom arkitektur. Arkitekturpolicy för Göteborgs Stad


Rapport Gröna skolgårdsprojekt 2016 Stinsens Förskola

Entré till stadshuset på markplanet nedanför. Etapp 1 Etapp 2

Mellan sjö och skog. entréplan 1:100. Plan 2 1:100. Från entrén har man en siktlinje rakt genom köket ut mot skogen och sjön.

Evidensbaserad design (EBD)

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Transkript:

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP PSYKIATRINS KVARTER: SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS 2015.11.12 1

INLEDNING Varför är utemiljön så viktig? Idag finns mycket forskning som klart visar att vistelse i och utsikt över natur och grönska mätbart reducerar stress och påskyndar återhämtning från mental trötthet. Även behovet av medicinering minskar. En god och stimulerande utemiljö påverkar förstås även personal och besökare i positiv riktning. Rehabträdgårdar har blivit allt vanligare inom vården av personer med psykiatriska diagnoser. I trädgårdarna kan patienterna odla, kompostera, rensa och skörda. Det finns inom forskningen belägg för att trädgårdsskötsel har en positiv inverkan på stresskänslighet, känslan av egenkontroll, oberoende, gemenskap och viljan att hjälpa andra. Men även att ta till sig naturen och det gröna på ett mer passivt, upplevande och betraktande sätt har påvisad positiv effekt inom flera vårdsektorer. Natur, arkitektur, miljö och form hjälper oss att vara här och nu och vi behöver näring till alla sinnen för att må bra. 1

PLATSENS SPECIFIKA KVALITÉER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Som alla platser har också just den här tomten sin unika karaktär, sina unika kvaliteter och relation till sin omgivning. Vi beskriver här fem egenskaper vars innehåll och kvaliteter som - enligt vår mening - skapar just den här platsens identitet. Dessa egenskaper kommer att ligga som grund och utgångspunkt i den gestaltning som presenteras här. TALL! BJÖRK! EK! LÄGET LÄNK STORLEK VEGETATION TOPOGRAFI Tomten uppfattas idag som en flik av ett större övergripande grönstråk som sträcker sig i nord-sydlig riktning öster om sjukhusområdet. Läget ger naturlilgt en mer utåtriktad entrésida mot väster och mer intima och naturnära gårdssidor åt andra hållet med näst intill direkt kontakt med den fria skogen. Det blir mer en karaktär av hus i skog medan större delen av sjukhusområdet i övrgtär mer som hus i park. Närheten till befintlig skog med sina promenadslingor, grillplatser mm ger unika möjligheter att koppla såväl den nya anläggningen som dess aktiviteter till det omgivande fria landskapet. Det är också viktigt att bibehålla och förstärka kopplingen mellan övriga sjukhusområdet och matsalen och där kommer det nya entrétorget att blir en viktig länk.. Även gårdarnas utformning kommer att spela en viktig roll för matsalens närmiljö Tomtens storlek i kombination med byggnadens geometri, skapar förutsättningar för att skapa platser för såväl enskildhet som större ytor för gemenskap. Detta ger bra förutsättning för att kunna erbjuda platser för olika behov och aktiviteter. Området präglas idag av stora uppvuxna träd och buskar, som ger en grön och lummig karaktär. Här finns mest inhemska träd såsom björk, lönn, tall, ek, körsbär och hassel. Men här finns också inslag av enstaka exoter. Denna karaktär behålls och ligger som grund till utformningen av den nya anläggningen. Där förutsättningarna medger sparas delar av befintlig vegetation. En höjdskillnad inom tomten på 7m från norr till söder ställer höga krav på markutformningen. Samtidigt ger det unika möjligheter att skapa spännande rum, karaktärer och utblickar och att ge varje gård sin egen identitet. Byggnadens geometri bidrar också till att utnyttja platsens förutsättningar och förstärka gårdarnas egenart och dess koppling till sin omgivning. 2

ÖVERGRIPANDE KONCEPTIDÉ Gestaltningen utgår från den bas som platsens ovan identifierade kvalitéer och karaktär ger. Detta i kombination med vetskapen om naturens och grönskans stora betydelse för psykiatrins olika verksamheter skapar ett övergripande koncept som ska gå som en röd tråd genom utformningen av utemiljön. TALL LÖNN EK BJÖRK NATUREN SOM FÖREBILD OLIKA GRADER AV GESTALTNING IDENTITET EGENART FORMSPRÅK KOMPLETTERANDE ELEMENT Vi tar upp de befintliga naturtyperna skog och skogsbryn som vägledande gestaltningselement och låter dessa gradvis och i varierande omfattning komma in på tomten och gårdarna - det blir bitvis en lite vild och oordnad karaktär. Vi väljer mest inhemska träd som får en friare placering med varierande täthet. Underplanteringar med skog- resp. skogsbrynskaraktär och övrigt material och utrustning som står i samklang med naturen skapar denna känsla. Nära entréer och byggnadens kärna är formspråket mera strikt och anlagt. Ju längre bort från kärnan man kommer desto mer naturlik och mindre hårdgjord blir gestaltningen. På så sätt skapas en flexibel yttre zon och en mjuk övergång till omgivningen. Entrétorget ges i sin helhet en mer urban karaktär. Platsen skall vara välkomnande och tydligt annonsera sig samtidigt som den är ett viktigt nav i ett större rörelsemönster. Alla gårdar får sin egen identitet utifrån respektive verksamhets specifika önskemål och krav. Känslan av tillhörighet och orienterbarheten stärks. Gårdarna ligger i olika väderstreck och det ger också olika förutsättningar för gestaltning och växtval. Vi låter den karaktär som ansluter till respektive gård vara vägledande för utformning och egenart - den omgivande vegetationen tränger sig in på tomten från olika håll, t.ex. tall och björk från angränsande blandskogen och lönn och ek från parkmiljön. För att öka variationen och skapa utropstecken kombineras detta med inslag av mer förädlade arter. Formspråket ska vara enkelt med omsorgsfullt utformade detaljer. Det ska kunna stå för sig själv och måste inte nödvändigtvis vara kopplad till husets geometri, snarare inspireras av landskapets naturliga topografi och friare former. En viktig faktor är att bryta ner byggnaden storskalighet t.ex. genom att träd, pergolor eller gröna vajrar bryter av perspektivet och får bilda ett luftigt, nedre tak. När man går ut genom dörren ska känslan vara att kliva in i något annat - att man mentalt kan lämma verksamheten där inne för en stund. För att öka upplevelsen och stimulansen är det viktigt att kunna ta in med alla sinnen - höra ljud, få synintryck, känna smak och kunna känna/beröra. Det kan vara ljud från porlande vatten, fåglars kvitter och insekters surrande. Det kan vara att se växternas årstidsväxlingar, vilsamma utblickar, färggranna fjärilar, att plocka frukt och bär, att känna den varma stenen eller den skrovliga trädstammen. Ljussättning och konst ingår också här. Varje gård får något extra som förstärker dess unika karaktär. Det kan vara en plantering med speciell komposition, ett konstinslag, en utrustningsdetalj eller ljussättning. 3

SITUATIONSPLAN AMBULANS VUP 1 ETC BUP TERRASS BUP VUP 2 AKM BY 23 BY 35 CAFÉ REHAB MATSAL ENTRÉ- TORG GLASGÅNG BY 24 1:800 (A3) 4

ENTRÉTORG HUVUD- ENTRÉ 5

AKM AKUT- MOTTAGNING 6

AMBULANS, VUP 1 & ECT 7

VUP 2, BUP & BUP TERRASS 8

REHAB & CAFÉ 9

MELLAN GLASGÅNG OCH BY 24 10