Kväve i höstvete 2013

Relevanta dokument
Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Sortanpassad kvävegödsling

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Kvävestrategi i höstvete

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kvävepass med Gunsorna

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Markens mineralisering medel jämfört med

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Utnyttja restkvävet i marken

Kvävestrategi i höstvete

Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Kvävestrategier i höstvete

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Nu är höstvetet i axgång

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Kvävestrategi i höstvete

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Varmt väder ger snabb utveckling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kväveupptaget har tagit fart

Årets kvävemätningar har startat

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Transkript:

Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne

Organiskgödsel till Höstvete 2011-2013

Försöksutförande Kvävestege 0 60 120 180 kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält. 2011-11 april, 2012-21 mars, 2013 18 april T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög. 2011 3 maj, 2012 23 april, 2013 20 maj

Försöksutförande Kvävestege 0 60 120 180 kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält. T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög.

Mål: Kväveutnyttjande Målet med försöket är att veta vilket kväveutnyttjande vi kan räkna med vid spridning. Kväveutnyttjandet räknas ut genom att jämföra skörden i stallgödslat led med skörden i mineralgödslat led. Detta förhållande anges MFE Mineral Fertilizer Equivalent. i internationell skrift och förslag är att det svenska namnet blir Mineralgödselvärde.

Mineralgödselvärde Flytgödsel från Slaktsvin Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 115% 128% 80% 97% 83% 80% 78% 81% 88% 97% 86% 73% 74% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt 2011 2012 2013 Mineralgödselvärde i % av ammoniumkväve

Mineralgödselvärde Fastgödsel Slaktkyckling Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 49% 50% 30% 41% 41% 37% 28% 31% 36% 32% 35% 25% 17% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt 2011 2012 2013 Mineralgödselvärde i % av totalkväve

Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4 -N) av flytgödsel från slaktsvin, vid spridning i höstvete på våren. Räkna med 30% kväveutnyttjande (tot-n) vid spridning av fastgödsel från slaktkyckling i höstvete på våren.

Försök Sort-Kväve 2014-2015

L7-1010 Axeltitel Bollerup 2015 skörd och optimum Skörd Bollerup 16000 14000 Praktik Mariboss Cumulus Brons 12000 10000 8000 6000 143 202 205 211 Kväveoptimum 4000 0 50 100 150 200 250 300 Axeltitel

Axeltitel L7-1010 skörd 2015, Klagstorp Skörd Klagstorp 16000 14000 Cumulus Brons Praktik Mariboss 12000 10000 8000 6000 216 228 222 Kväveoptimum 205 4000 0 50 100 150 200 250 300 Axeltitel

Kväveoptimum Sammanställning 14-15 Plats Sort Kväveoptimum skörd vid optimum Proteinhalt vid optimum Stärkelsehalt vid optimum Låg Mariboss 197 13774 10,0 71,0 Mineralisering Praktik 223 13996 10,9 71,9 Cumulus 208 13010 10,4 72,9 Hög Mariboss 121 13684 9,2 70,4 Mineralisering Praktik 220 14302 11,6 72,0 Cumulus 174 12876 10,1 72,8

Gödslingsstrategier i Höstvete 2017

Höstvete 2017 Sort Optimal N-giva brödvete kg/ha Skörd vid optimum kg/ha Protein vid optimum % i ts N-skörd i 0-led kg N/ha Halland Harplinge Ceylon 244 8 310 12,0 28 Västergötland Lidköping Brons 287 13 680 11,0 49 Västergötland Grästorp Reform 315 11 860 11,8 49 Skåne Ängelholm Ellvis 195 9 050 12,6 57 Skåne Lund Norin 209 10 460 12,2 66 Västmanland Västerås Julius 226 10 460 12,0 70 Uppsala Enköping Norin 100 8 140 12,0 107 Östergötland Linköping Julius 228 11 410 12,0 87 Närke Örebro Reform 320 11 860 13,0 53 Kalmar Mörbylånga Julius 158 10 800 12,2 116 Skåne Hammenhög Praktik 222 12 160 12,3 81

Kan vi förutsäga optimal giva? Kväveupptag i DC 37 i 0-ruta enligt N-sensor Rek. N-giva N-sensor och skörd Optimal N-giva i försöket Harplinge 26 204 244 Lidköping 34 306 287 Grästorp 20 295 315 Ängelholm 28 217 195 Lund 38 226 209 Västerås 49 203 226 Enköping 92 62 100 Linköping 48 226 228 Örebro 24 287 320 Mörbylånga 69 169 158 Hammenhög 39 262 222

6 försök 2017 Tidpunkt för komplettering

Sortanpassad kvävegösling 2017

L7-150 Sortanpassad kvävegödsling i höstvete 12500 12000 11500 11000 10500 10000 9500 9000 8500 Skörd kg/ha Torp Hereford Mariboss Brons Reform Linus Julius Ellvis Praktik 8000 120 180 240 300 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford

L7-150 Sortanpassad kvävegödsling i höstvete 13,0 12,5 12,0 Brons har svårt att komma upp i proteinhalt Protein % av Ts Praktik Linus Ellvis Julius Reform Brons 11,5 11,0 10,5 Hereford Torp Mariboss 10,0 9,5 9,0 8,5 120 180 240 300 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford

200 187 194 232 229 228 232 273 284 300 300 300 L7-150 6 försök 2017 Sverige 350 Brödvete optimum Optimal kvävegiva Linus, Praktik och Julius Högproteinsorter! Samma proteinhalt oavsett avsättningsmål. 14 300 13,5 250 13 200 150 100 50 0 12,5 12 11,5 Ellvis, Reform och Brons 11 Mellanproteinsorter Variation i proteinhalt beroende på avsättningsmål Ellvis Reform Praktik Brons Julius Linus Fodervete Brödvete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete 10,5

216 203 215 223 209 228 215 257 248 240 240 259 300 300 300 300 300 300 6 försök 2017 Vete till eget foder Gödsla fodervete till egna djur som kvarnvete! 350 Optimal kvävegiva Värdeökning 5 öre 15 300 14,5 14 250 13,5 200 150 13 12,5 12 100 11,5 50 11 10,5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Fodervete Fodervete eget proteinhalt Foder eget proteinhalt fodervete 10

L7-150 Proteinhalten visar på optimal giva Proteinhalt vid optimum Hög-proteinsorter 11,5-12,5 % Medel-proteinsorter 10,5-11,5 % Låg-proteinsorter 9,5-10,5 % Högre proteinhalt om gödslingsstrategi med sent kväve Hög-proteinsorter: Praktik, Julius, Linus Mellan-proteinsorter: Reform, Brons, Ellvis Låg-proteinsorter: Mariboss, Torp, Hereford

6 försök 2017 Kr/kg Fodervete 1,41 Stärkelsevete 1,48 Brödvete 1,52 Torkn., transport mm 0,25 N-pris 10,13 Netto och optimal kvävegiva Linus bäst Brödvete Eget foder Foder avsalu Torp Stärkelsevete bäst ekonomi Optimalgiva till ekonomi Optimal- till Netto (kg brödsäd stärkelsevete giva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr/ha) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr/ha) N/ha) ekonomi (kr) Ellvis 241 12 450 300 11 910 205 10 740 203 11 700 Reform 300 12 910 300 12 300 196 11 300 193 12 400 Torp 257 12 070 206 11 690 203 12 800 Mariboss 248 11 940 215 11 470 211 12 370 Praktik 298 12 070 289 11 680 268 10 270 259 11 160 Brons 221 12 540 240 11 870 200 11 300 199 12 350 Julius 240 12 760 259 12 110 228 10 940 214 11 960 Linus 300 12 970 300 12 550 300 11 030 209 12 130 Hereford 240 12 110 206 11 560 202 12 640 Protein 5 öre