Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvar och roller... 1 4. Beskrivning... 2 4.1. Behandlingsmål... 2 4.2. Patienturval... 2 4.3. Bedömning... 2 4.4. Behandling... 2 4.5. Gånghjälpmedel... 3 4.6. Patientsäkerhet... 3 4.7. Dokumentation... 4 4.8. Informationsöverföring... 4 5. Plan för kommunikation och implementering... 4 6. Dokumentinformation... 4 7. Referenser... 4 1. Syfte och omfattning Syftet med rutinen är att beskriva den fysioterapeutiska verksamheten avseende patienter som genomgår benamputation på Gävle sjukhus och Hudiksvalls sjukhus. Rutinen gäller för. 2. Allmänt Rutinen har tagits fram i samarbete med erfarna kollegor, auskultation vid andra gåskolor, utbildningsdagar inom amputation/rehabilitering samt evidens från litteratur. 3. Ansvar och roller Samtliga fysioterapeuter inom ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patienter som genomgått benamputation. Alla patienter som bedöms som presumtiva protesbärare ska få skriftlig och muntligt information angående eventuell protesförsörjning. Personal vid Gåskolan ansvarar för att de benamputerade patienterna på Gävle sjukhus erhåller denna information. Bedömning och träning under vårdtiden på bedrivs av avdelningens fysioterapeut, vid behov i samarbete med gåskolan.. I Hudiksvall sköts detta av ansvarig fysioterapeut på respektive avdelning. Vid bedömning inför eventuell protes är det oftast flera samverkande faktorer som påverkar, t.ex. allmäntillstånd, patientens önskemål och vilja, ej belastningsbart ben på motsatt sida och grava kontrakturer. Alla patienter ska betraktas som presumtiva protesananvändare under vårdtiden till motsatsen bevisats Efter en transtibial amputation kan en
Rutin 2(5) funktionell protes med stor sannolikhet vara aktuell även om den ej ska nyttjas till gång utan endast för att underlätta förflyttningar (1). 4. Beskrivning 4.1. Behandlingsmål Fysioterapeutiska behandlingsmål kan vara att: Motverka postoperativa komplikationer med hjälp av tidig mobilisering, trombosprofylax och andningsträning där behov bedöms föreligga Sträva efter att patienten ska vara välinformerad vad gäller möjlighet till protesförsörjning och vårdgången till utprovning av protes Minska reell och fantomsmärta Underlätta mobilisering Optimera förflyttningsförmåga Bibehålla/förbättra rörlighet, balans, koordination och muskelfunktion 4.2. Patienturval Inneliggande patient på Gävle och Hudiksvalls sjukhus som genomgått amputation på underbens-, knäleds-, lårbens- eller höftleds-/bäckennivå. Gäller även patient som på annat sjukhus amputerats och överflyttats till Gävle sjukhus eller Hudiksvalls sjukhus för eftervård. 4.3. Bedömning Fysioterapeutens bedömning på vårdavdelning innefattar: Anamnes Andning Ledrörlighet (goniometer) Muskelfunktion (t ex 0-5skalan, grovkraft) Balans (sittande, stående) Förflyttningsförmåga (i och ur säng, till rullstol/toalett, stående) Smärta (VAS, smärtskiss) Anamnes och funktionsbedömning inför rehabilitering under vårdtiden utförs av avdelningens fysioterapeut. 4.4. Behandling Fokus i omhändertagandet av benamputerade patienter är tidig mobilisering (2). Fysioterapeutkontakt etableras med patienten om möjligt dag 1 postoperativt.
Rutin 3(5) Exempel på fysioterapeutiska behandlingsåtgärder på vårdavdelning: Information om viloställningar Andningsgymnastik vid behov och trombosprofylax Behandling av både nociceptiv och neurogen smärta med t.ex. TENS, akupunktur, kyla, viloställningar och mjukdelsbehandling (3) Träning och genomgång av skriftligt postoperativt träningsprogram (4) under vårdtiden sker med avdelningens fysioterapeut. Magläge minst 30 min/dag ska rekommenderas till de patienter som klarar det Funktions- och aktivitetsträning utifrån bedömningen såsom förflyttningsteknik, stå- och hoppträning, balansträning i sittande/stående, träning av muskelfunktion och kontrakturförebyggande/behandlande åtgärder (1). Träning av det icke-opererade benet är minst lika viktigt som det opererade (3) Transtibialt amputerade patienter förses postoperativt vanligen med underbensgips som sträcker sig över knäled. Det syftar till att skydda såret och motverka flexionskontraktur i knät. Vid sårkontroll, i regel 5 dagar postoperativt, sågas gipset itu och nyttjas i form av lock och låda. Avveckling av gipset sker utifrån läkares bedömning baserat på sårläkning och hur väl patienten kan kontrollera knästräckningen. Aktiv rörlighetsträning för knä kan påbörjas när gipset tagits av. Gåskolan lämnar skriftlig (5) och muntlig information om Gåskolans verksamhet och vårdgången till protesförsörjning. Patienten ges möjlighet att se exempel på hur en protes kan se ut utifrån amputationsnivå. Vid behov och tillgänglighet ges patienten möjlighet att träffa en protesanvändare. I de fall då det enbart är aktuellt med kosmetisk protes ges patienten information om detta samt kontaktuppgifter till OTA (ortopedteknisk avdelning belägen i Gävle) Att inför vårdplanering och utskrivning bedöma funktion samt behov av fortsatta rehabiliteringsinsatser Utprovning av gånghjälpmedel/förflyttningshjälpmedel När agraffer alternativt suturer är avlägsnade, i regel 3 veckor postoperativt och sårläkningen tillåter påbörjas vid behov kompressionsbehandling med silikonhylsa. Bedömning görs av läkare i samråd med sjuksköterska och Gåskolan. Detta sker på ortopedmottagningen eller vid protesråd på Gävle Sjukhus. För knäledsexartikulerade patienter eller vid försörjning med kosmetisk protes krävs sällan förberedande behandling med kompressionshylsa. Se vidare behandlingsrutin för protesförsörjning (6). 4.5. Gånghjälpmedel Gånghjälpmedel ordineras enligt gällande rutin inom. 4.6. Patientsäkerhet Basala hygienrutiner gäller.
Rutin 4(5) 4.7. Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom. 4.8. Informationsöverföring Vid utskrivning från vårdavdelning överrapporterar avdelningens fysioterapeut, vid behov, patienten till berörd fysioterapeut (kommun/primärvård). Vid informationsöverföring bör även Gåskolans kontaktuppgifter lämnas ut. De flesta patienter har fortsatt fysioterapeutkontakt fram till återbesök på Gåskolan. Informationsöverföring till annan vårdinstans sker enligt gällande rutin inom. 5. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom. 6. Dokumentinformation Dokumentet är framtaget av leg fysioterapeut Petra Balog, Fysioterapi Specialistvård. Dokumentet är granskat av Gösta Ullmark, ortopedläkare Gävle sjukhus. 7. Referenser Riktlinjer från andra sjukhus har studerats (Akademiska sjukhuset i Uppsala, Värnamo sjukhus, Falu lasarett och Länssjukhuset Ryhov Jönköping). Dokumentnamn Plats 1. Kvalitetskriterier för Rapport nr 168 från Hjälpmedelsinstitutet sjukgymnastik vid benamputation och protesförsörjning 2. Behandlingsriktlinjer för Akademiska sjukhuset, patienter efter benamputation sjukgymnastikavdelningen. Reviderad 2013-01- 3. Lokala sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer på sjukgymnastikenheten Falu lasarett 4. Underlag för individuellt tränings-program 5. Patientinformation för benamputerade 6. Protesförsörjning, Dokument ID 09-43968 02 Senast reviderad 2012-04-11 \14. Arbetsområden\Gåskola\Patientinformation Platina dokumentsök
Rutin 5(5) Dokumentnamn Rutin för ordination av gånghjälpmedel Rutin för journal Melior Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Checklista öppenvård Plats