Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8
Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Analys och rapport Susanna Andersson Fältarbete Susanna Andersson Stefan Tobiasson Labarbete Susanna Andersson Lisa Bergström På uppdrag av Oskarshamns kommun Granskad av Stefan Tobiasson Kalmar, maj 1 Institutionen för naturvetenskap
Sammanfattning På uppdrag av Oskarshamns kommun genomfördes i oktober 1 och 11 insamling och analys av blåmusslor (Mytilus edulis) i fem områden i en gradient ut från Oskarshamns hamn. Musslorna analyserades med avseende på halter av tungmetaller, PCB er, TBT, dioxiner och fett. Analysresultaten ska fungera som ett jämförelsematerial för att kunna mäta effekten av saneringen. Resultaten visar att halterna av kadmium, bly, koppar, PCB, TBT och dioxiner var förhöjda i musslor som lever i hamnområdet. De organiska miljögifterna uppvisade en tydligt minskande gradient ut från hamnen. Halterna av TBT och PCB och dess nedbrytningsprodukter visar att nytillförseln av dessa ämnen är låg, och att de ackumulerats i sedimentet sedan lång tid tillbaka. Några metaller (Hg, Ni, Cr) uppvisade tvärtom ökande halter i en gradient ut från hamnen. Halterna av dessa ämnen var dock genomgående låga och avvek inte från Naturvårdsverkets jämförvärden. Generellt var halterna av metaller högre i influensområdet söder om hamnen än i området norr därom, vilket kan förklaras av att sydgående ström dominerar i området. Skillnaden mellan mätningarna 1 och 11 var med vissa undantag marginella. Halten av TBT i musslor från hamnbassängen skilde sig dock märkbart mellan de två åren.
5 1 3 Figur 1. Fem områden för insamling av musslor i Oskarshamns hamn 1 och 11. På uppdrag av Oskarshamns kommun har Linnéuniversitetet genomfört insamling av blåmusslor och analys av deras halter av tungmetaller och miljögifter. Musslorna samlades in i fem områden i en gradient från inre delen av Oskarshamns hamn och utåt (figur 1). Undersökningen genomförs för att kunna mäta effekten av saneringen. Organismer anrikar gifter Metaller förekommer naturligt i havsvatten, sediment och organismer. Genom mänsklig aktivitet har halten av flera tungmetaller ökat i en del områden vilket är allvarligt då redan en liten förhöjning kan ge biologiska störningar. De tungmetaller som hittills visats ha de starkaste biologiska effekterna är kvicksilver, kadmium, bly, koppar och arsenik, vilka alla spårats i Oskarshamns hamn som har en lång historia av industriell verksamhet. Musslor tar främst upp och anrikar de tungmetaller som finns bundna till partiklar i vattenmassan. Den mussla som vanligtvis används för övervakning är blåmussla (Mytilus edulis). Mätning av tungmetaller i musslor från svenska kustområden har utförts under lång tid och det finns därmed ett ganska stort bakgrundsmaterial att tillgå. För flertalet organiska miljögifter saknas jämförvärden, men generellt kan man dock utgå från att de förindustriella halterna låg kring noll. För några av de analyserade miljögifterna finns istället sk NOEC (no observed effect concentration) framtagna av OSPAR (Oslo-Paris konventionen) (OSPAR 1997c). NOEC anger den lägsta koncentrationen vid vilken biologiska effekter kan förväntas på känsligaste art. Dessa värden baseras dock på internationella uppgifter, och inte på svenska arters känslighet, varför viss försiktighet ska vidtas vid utvärderigen. Höga halter av TBT har bl a visats kunna orsaka förändringar i skaltillväxt och konditionsindex hos blåmussla (Stephenson m fl 1986). Effekter av både TBT och PCB märks även hos arter högre upp i näringsväven, som fåglar och däggdjur, då dessa ämnen bioackumuleras i levande organismer. Dioxiner är ett samlingsnamn för långlivade klororganiska föreningar som kan inverka negativt på djurs och människors hälsa. Även dessa ämnen lagras i fettvävnad och är svårnedbrytbara. Insamling och analys För att få en uppfattning om tungmetallanrikning i blåmussla i hamnområdet med omnejd analyserades musslor från fem områden i en gradient ut från hamnen (figur 1 samt bilaga 1). Influensområdena (omr och 5) ligger i direkt anslutning till hamnområdet. Insamlingen gjordes den 6 oktober 1 samt den 1 oktober 11. På fem lokaler i varje område insamlades 5 normalstora musslor för analys av tungmetaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, Zn), samt 75-15 st för analys av organiska miljögifter (PCB er, TBT och dioxiner). Vid analys av organiska miljögifter krävs mer biologiskt material för att kunna genomföra analyserna med tillräckligt hög detektionsgrad, varför dessa musslor inför analys slogs samman till ett samlingsprov från respektive område. Efter insamling placerades musslorna på nät i vatten från insamlingsplatsen under två dygn för att bli av med exkrementer. Därefter förvarades musslorna i frys (- o C) inför preparering och analys av mjukdelar. De kemiska analyserna utfördes av ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia AB). De erhållna resultaten jämfördes med Naturvårdsverkets jämförvärden samt med medelvärden av uppmätta halter på fem referensstationer i den regionala miljöövervakningen i Kalmar län mel-
18 TS(%) 16 1 1 1 8 6 9 mgas/kgts 8 7 6 5 3 1 1 mgcd/kgts 9 8 7 6 5 3 1 1, mgco/kgts 1,8,6,,,5 mgcr/kgts 1,5 1,5 mgcu/kgts 18 16 1 1 1 8 6 mgmn/kgts 35 3 5 15 1 5,5 mghg/kgts,,15,1,5,5 mgni/kgts 3,5 3,5 1,5 1,5 mgzn/kgts 35 3 5 15 1 5 35 mgpb/kgts 3 5 15 1 5 Figurförklaring 1 (ljus stapel till vänster i varje stapelpar) 11 (mörkare stapel till höger i varje stapelpar) jämförvärde (Naturvårdsverket) medel H-län 1-11 Figur. Halter av tungmetaller i blåmusslor från Oskarshamns hamn 1 och 11. Medelvärden och Standardfel (SE) från fem lokaler i resp område. Även Naturvårdsverkets jämförelsevärden, samt medelvärden från fem referensstationer i Kalmar län åren 1-11 redovisas. lan åren 1-11. Uppmätta metallhalter testades statistiskt mellan områden och mellan år (1 och 11) med variansanalys (ANOVA) och Tukey s posthoc i programmet R.1. (R Development Core Team 7). Vid variansanalysen användes en signifikansnivå på,5, dvs risken är mindre än 5 % att en identifierad skillnad orsakats av slumpen. Resultat Musslorna i hamnområdet var generellt större än i de två influensområdena. Medelvikten per mussla var 11:,68;,7;,53;,1 resp,7g i område 1-5 (bilaga ). Fetthalten i undersökta musslor varierade mellan 8,8 och 1, g/1g TS. (bilaga 3). I det norra influensområdet (omr 5) var fetthalten lägst, medan musslor från hamnbassängen (omr 1 och ) hade de högsta fetthalterna. Torrsubstansen (TS % av färskvikt) var generellt något högre i hamnområdet, samt högre 11 än 1 (figur, figur 3). Metaller Resultatet av metallanalyserna redovisas i tabellform i bilaga. Analysresultaten visar halter av metaller som föreligger i biotillgänglig form- och därmed kan tas upp av och påverka vattenlevande organismer.
Tabell 1. Avvikelseklassning av metallhalter i blåmussla, Oskarshamns hamn 1 och 11. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Område 1 3 5 År 1 1 1 1 1 As Cd 3 3 1 Co Cr 1 1 1 1 1 Cu 3 1 1 Hg 1 1 1 1 1 Mn Ni 1 1 1 1 1 Pb 3 Zn 3 3 3 Klass Avvikelse 1 Ingen/obetydlig Liten 3 Tydlig Stor 5 Mycket stor Område 1 3 5 År 11 11 11 11 11 As Cd 5 3 3 1 Co Cr 1 1 1 1 1 Cu 1 1 Hg 1 1 1 1 1 Mn Ni 1 1 1 1 1 Pb 3 3 Zn 3 3 3 Klass Avvikelse 1 Ingen/obetydlig Liten 3 Tydlig Stor 5 Mycket stor Halterna av flera tungmetaller var höga i hamnområdet. För några metaller var det en tydlig gradient med högst halter i den inre delen av hamnbassängen, och successivt minskande halter utåt. Kadmium (Cd) och koppar (Cu) uppvisade detta mönster, medan halterna av bly (Pb) och zink (Zn) var förhöjda i hamnbassängen men allra högst i område 3, utanför Klubbholmen (figur ). I influensområdena norr och söder om hamnen (omr och 5) var halterna med vissa undantag (Co, Zn) i nivå med jämförelsevärden (figur ). Generellt var halterna av tungmetaller något högre i influensområdet söder om hamnen än i området norr om, vilket kan förklaras av att sydgående ström dominerar. Några tungmetaller uppvisade högre halter i influensområdena än inne i hamnen- t ex krom (Cr), nickel (Ni), arsenik (As) och kvicksilver (Hg). Eventuellt kan detta vara en effekt av skillnader i musslornas storlek. I influensområdena var musslorna mindre än i hamnområdet, och halterna av vissa metaller (Cr, Mn) har i tidigare studier visat sig vara högre i små musslor jämfört med i stora (Szefer m fl ). Halterna av dessa ämnen var dock generellt låga, och avvek inte från jämförelsevärdena. Generellt var resultaten mycket lika 1 och 11. I enskilda områden skilde sig dock halten av vissa ämnen mellan de två åren. Förhållandet mellan uppmätta värden och Naturvårdsverkets jämförvärden för respektive metall klassades till en av fem avvikelseklasser. Klass 1 innebär att det uppmätta värdet inte uppvisar någon avvikelse gentemot jämförvärdet, eller att avvikelsen är obetydlig, klass 5 innebär däremot mycket stor avvikelse (tabell 1). Jämförvärden saknas för några av de analyserade metallerna (As, Co, Mn), varför ingen avvikelseklassning gjorts för dessa ämnen. Arsenik Arsenik förekom i högst halter i musslor från område och 5, dvs influensområdena söder och norr om hamnen. Halterna var signifikant lägre i område 1 och (inre hamnbassängen). I område 5 var halterna högre än 1, i övriga områden var det inga skillnader mellan åren. För arsenik i blåmussla har Naturvårdsverket inte redovisat några jämförelsevärden, men resultaten var i nivå med, eller något högre än de som rapporterats från fem referensstationer i den regionala miljökontrollen i Kalmar län (figur ). Kadmium Halterna av kadmium var högst i musslor från den innersta delen av hamnbassängen, och resultaten från detta område skilde sig statistiskt från övriga områden. Klassning visar att avvikelsen var stor i detta område 1, och mycket stor 11 (tabell 1). Även i område och 3 var halterna tydligt högre än Naturvårdsverkets jämförvärde. Influensområdena visade högre halter än medelvärdet från referensstationer i Kalmar län, och i område klassades avvikelsen som liten 1, 11 var avvikelsen liten i område 5. Det var inga statistiskt säkerställda skillnader för analysresultaten mellan åren. Kobolt Kobolthalten i blåmussla varierade mellan,3 och 1,11mg/kgTS, vilket var högre än medelvärdet på referensstationerna i Kalmar län. Det var inga skillnader mellan olika områden eller år. Avvikelseklassning kan inte göras, då jämförvärden från Naturvårdsverket saknas. Krom Blåmusslor i område 5, det norra influensområdet, innehöll högst halter av krom. På de fem lokalerna där varierade halten mellan,6 och,9 mg/kg TS. Kromhalterna var genomgående lägre än Naturvårdsverkets jämförvärde. Det var ingen skillnad i något område mellan 1 och 11. Koppar Förhöjda kopparhalter uppmättes i musslor från område
TS (%) 1 18 11 16 1 1 1 8 6 1 3 5 1 3 1 11 NOEH- C län mg PCB/kgTS,1 1 11,8 NOEC H-län,6,, 1 3 5 jfr 1 3 1 11 NOEH- C län 3 1 1 3 1 1 11 79 MBT DBT 1 156 TBT 11 1 9 65 11 55 18 μgtbt/kgts 16 1 1 1 8 6 1 11 NOEC H-län 1 3 5 jfr 1 3 1 11 NOEH- C län 6 ngdioxiner/kgts (%) Figur 3. Halter av organiska miljögifter i blåmusslor från Oskarshamns hamn 1 och 11. Samlingsprover från fem lokaler i resp område. Medelvärden från fem referensstationer i Kalmar län åren 1-11, samt sk NOEC-värde (OSPAR 97c) redovisas som jämförelse. 5 3 1 1 11 H-län 1 3 5 jfr 1 3 1 11 NOEH- C län 5 jfr 1 11 1 11 38 38 8 Figur. Halterna av TBT och nedbrytningsprodukterna DBT och MBT i blåmusslor från fem områden i och runt Oskarshamns hamn 1 och 11. Samlingsprover från fem lokaler i resp område. Enheten är µg/ kg TS. 3 1, och 3. Hamnområdet skilde sig därmed från de båda influensområdena. Halterna i de olika områdena i hamnbassängen skilde sig däremot inte från varandra. Kopparhalten varierade där mellan 9,6 och 15,5 mg/kgts 11. Avvikelsen i omr klassades som tydlig 1 och liten 11 (tabell 1). Halterna i område var lägre 11 än 1, i övrigt var det inga skillnader mellan åren. Kvicksilver Halterna av kvicksilver var högst i musslor från de två influensområdena, och signifikant lägre i i hamnbassängen. Halterna var genomgående lägre än Naturvårdsverkets jämförvärde. I det södra influensområdet (omr ) var halterna lägre 11 än 1. I övrigt var det inga skillnader mellan åren. Mangan Manganhalterna varierade mellan områden, samt mellan de enskilda lokalerna i några områden, men uppvisade ingen tydlig gradient. I område 1 och 5 varierade halterna stort. Medelvärdena var högst i dessa två områden, men på grund av den stora variationen (13-9 resp 13-5 mg/ kgts) förelåg ingen signifikant skillnad mellan några av områdena. Manganhalterna var generellt i nivå med resultatet från den regionala miljökontrollen i Kalmar län, som även de uppvisar stor variation mellan olika provtagningar. Inga jämförvärden finns redovisade för avvikelseklassning. I område var halterna betydligt lägre 11 än 1. Nickel Halterna av nickel uppvisade en svagt ökande gradient ut från hamnen. Innersta delen av hamnen hade lägre halter än det norra influensområdet. Område skilde sig från område 3 och 5. Halterna var dock lägre än Naturvårdsverkets jämförvärde i alla områden. Det var inga skillnader i nickelhalt i något område mellan 1 och 11. Bly Blyhalterna var mycket höga i hamnområdet, och trots att halterna i influensområdena var betydligt lägre än inne i hamnen, var även dessa halter höga i förhållande till jämförvärdet från Naturvårdsverket och den regionala miljökontrollen i Kalmar län. Avvikelsen klassades som stor i hamnområdet, och tydlig i de två influensområdena 11. Skillnaderna mellan områdena i hamnen och de två influensområdena var signifikanta. Det var inga skillnader mellan 1 och 11. Zink: Halterna av Zink varierade mellan 15 och 18 mg/kg TS 11. Det var inga statistiskt säkerställda skillnader mellan några av områdena 11. 1 var halterna i område 3 högre än i område 5. Halterna var överlag höga i relation till jämförelsevärdena från Naturvårdsverket samt resultaten från referensstationer i Kalmar län. Det var ingen skillnad i något område mellan 1 och 11.
I hamnområdet (omr 1-3) klassades avvikelsen som tydlig 11, 1 var avvikelsen stor i omr 3 och tydlig i det södra influensområdet. I övrigt var avvikelserna i influensområdena små. belastningen. Om halten av nedbrytningsprodukterna är stor relativt TBT visar det att nytillförseln är liten, och att tennorganiska föreningar i hamnen härstammar från gamla utsläpp. Organiska miljögifter Resultatet av analyserna av organiska miljögifter redovisas i tabellform i bilaga 3 samt i figur 3. Generellt var halterna av organiska miljögifter höga i hamnbassängen och de minskade tydligt i en gradient ut från hamnen. PCB Summahalten för sju PCB-kongener (PCB 8, PCB 5, PCB 11, PCB118, PCB 138, PCB 153 och PCB 18) var tydligt förhöjd i den innersta delen av hamnen, där det 11 uppmättes,87mgpcb/kgts (figur 3). Dominerande kongener var de högklorerade PCB153 och PCB138 (bilaga 3). Andelen lågklorerade kongenrar minskar i allmänhet snabbare när belastningen minskar (Bignert m fl 1999) och förhållandet mellan olika kongener i hamnområdet visar därför att det PCB som uppmätts i musslor härstammar från gamla utsläpp. Summahalten PCB minskade i en gradient ut från hamnen. Även i område och 3 var halterna betydligt högre än jämförvärdet från miljökontrollen i Kalmar län. Riktvärden för att en biologisk effekt av PCB ska ge utslag på känsligaste art är enligt OSPAR,mg/kg TS i mussla, vilket innebär att halterna i område 1 och tydligt överstiger denna gräns. Även halterna i område 3 låg på gränsen 11. Halterna i område och 3 skilde sig något mellan 1 och 11, i övriga områden var halterna oförändrade. I influensområdena var halterna i nivå med vad som uppmätts på fem referensstationer i den regionala miljökontrollen i Kalmar län. TBT Halten av TBT (tributyltenn) var hög i hamnområdet, särskilt i musslor från område, där halten 1 var 156 g/kgts. Halterna av TBT i influensområdena var i nivå med de som uppmätts på referenslokaler i det regionala kontrollprogrammet i Kalmar län. Riktvärden för att en biologisk effekt av TBT ska ge utslag på känsligaste art är enligt OSPAR 6 g/kg TS i mussla, vilket innebär att de uppmätta halterna i alla undersökta områden tydligt överstiger denna gräns. Skillnaden mellan 1 och 11 var stor, särskilt i hamnens inre delar, men även i influensområdena. När TBT långsamt bryts ner bildas först DBT (dibutyltenn) och sedan MBT (monobutyltenn) som är något mindre giftiga för vattenlevande organismer. 11 uppmättes mycket höga halter av DBT i musslor från område 3 och 5 (figur ). Kvoten mellan TBT och DBT/MBT kan användas som ett mått på Dioxiner Dioxinhalterna uppvisar samma gradient som TBT och PCB, dvs höga värden i hamnområdet och minskande halter utåt. Halterna var som högst i omr, där den samlade dioxinekvivalenten (TEQ) uppgick till 51-5 ng/kg TS, vilket är mycket högt jämfört med de värden som uppmätts på referenslokaler i Kalmar län. För dioxinliknande ämnen finns inga riktvärden för biologiska effekter. 11 var halterna i omr lägre, i övrigt var skillnaderna marginella. Referenser Bignert, A. 1999. Comments concerning the national Swedish contaminant monitoring programme in marine biota. Rapport från Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska Riksmuséet 1999 7. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Kust och Hav. Rapport 91 OSPAR 1997c. 1997. Agreed ecotoxicological assessment criteria for trace metals, PCBs, PAHs, TBT and some organochlorine pesticides. OSPAR 97 15 1, Annex 6. R Development Core Team. 7. R: a Language and Environment for Statistical Computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. ISBN 3-951-7-, http://www.r-project.org. Stephenson, M.D., Smith, D. R., Goetzl.J., Ichikawa, G. Martin, M. 1986. Growth abnormalities in mussels and oysters from areas with high levels of tributyltin in SanDiego bay. OCEANS 86: 16-151. Szefer., P., Frelek, K., Szefer, K., Lee, Ch.-B, Kim, B.- S, Warzocha, J., Zdrojewska, I., Ciesielski, T.. Distribution and relationships of trace metals in soft tissue, byssus and shells of Mytilus edulis trossulus from the southern Baltic. Environmental pollution 1: 3-.
Bilaga 1. Stationsdata Positioner WGS 8 antal musslor område plats wpt Lat Lon insaml djup metall miljögift substrat 1 - inre hamn 11 51 N57 16.7 E16 7.,5-3,5 5 75 Träpålar 1 513 N57 16.6 E16 7.77,3-3, 5 75 Träpålar 13 51 N57 15.989 E16 7.535,5-3, 5 75 Träpålar 1 515 N57 15.96 E16 7.57,6-3, 5 75 Träpålar 15 516 N57 15.95 E16 7.65,8-3,5 5 75 Betongpålar - yttre hamn 1 517 N57 15.781 E16 7.933 3, -, 5 75 Betongpålar 518 N57 15.767 E16 8.3,5-3,5 5 75 Betongpålar 3 519 N57 15.75 E16 8.153,7-3,8 5 75 Betongpålar 5 N57 15.77 E16 8.,8 -, 5 75 Betongpålar 5 5 N57 15.717 E16 8.361,6-3,3 5 75 Träpålar 3 - Klubbh. 31 53 N57 15.8 E16 8.91,3-3,3 5 1 Häll 3 5 N57 15.839 E16 9.18 3,5-5,5 5 1 Häll 33 55 N57 15.8 E16 9.11 3,5 -,5 5 1 Häll + block 3 56 N57 15.88 E16 9.178,6-3,7 5 1 Häll 35 57 N57 15.89 E16 9.6 3, -, 5 1 Häll + block - S hamn 1 533 N57 15.66 E16 9.85, - 3,5 5 15 Block 53 N57 15.67 E16 9.536 3, -, 5 15 Block + sten 3 535 N57 15.571 E16 9.67 3,1-3,8 5 15 Block 536 N57 15.5 E16 9.61 3, -, 5 15 Block 5 537 N57 15.55 E16 9.717 3,5 -,5 5 15 Block 5 - N hamn 51 58 N57 16.5 E16 9.157,5-3,7 5 1 Block 5 59 N57 16.91 E16 9.16, -,3 5 1 Block 53 53 N57 16.17 E16 9.7,3 -, 5 1 Block 5 531 N57 16.133 E16 8.98 3,1 -,3 5 1 Block 55 53 N57 16.166 E16 8.858,1-3,5 5 1 Block
Bilaga. Halter av tungmetaller i blåmusslor från Oskarshamns hamn 1 och 11 Halter av tungmetaller i musslor från Oskarshamns hamn med omnejd 1 11 1 13 1 15 1 3 5 31 3 33 3 35 TS % 13,9 11, 13 1,7 1, 1,6 1,3 1 13,8 11,7 11, 1,1 11,5 11, 1,7 As mg/kg TS 5,7 5,93 5,3 3,76 5,5,9,95 3,69,67 5,6 7,98 6,1 8,6 7,81 6,7 Cd mg/kg TS 7,1 8,65 7,83 5,75 7,9 5, 6,7,61 5,3 7, 9,35,1 6,3 5,96 5,5 Co mg/kg TS,661,83,67,95,588,883,788,938 1,1 1,1,953,759,87,933,867 Cr mg/kg TS,515,587,598,37,69,17,97,19,533,66 1,1,88 1,11 1,17,93 Cu mg/kg TS 1,8 13, 1 11,1 1,8 13,8 18, 1,9 16,5 17,7 13,5 1,1 1,1 1,9 9,36 Hg mg/kg TS,567,53,51,3,38,,1,378,93,67,777,559,13,11,956 Mn mg/kg TS 1,3 1,8 15,1 16 9,68 7, 9,1 36,7 35 3,5 1,9 17,9 15,7 1,3 17,3 Ni mg/kg TS 1,1 1,8 1,3,81,955 1,7 1,1,98 1,31 1,38 1,51 1,5 1, 1,51 1,5 Pb mg/kg TS 15,9,6 15,6 13, 7,9 16,3 1, 18,5 5,7 8,7 1,,8 3,1,7 16 Zn mg/kg TS 36 15 165 38 11 7 9 95 355 67 76 3 353 1 3 5 51 5 53 5 55 TS % 1, 1,3 1,5 9,5 8, 1,5 1, 1,6 1, 1, As mg/kg TS 7,11 8,66 7,7 6,56 7,96 6,78 6,3,96 6,5 6,58 Cd mg/kg TS,85 5,53 3,75 3,57 3,6 3,6 3,5,5 3,18 3,16 Co mg/kg TS,85,893,83,6,6,63,583,11,57,61 Cr mg/kg TS,879 1,17,96,83,88,95,876,651 1,15,85 Cu mg/kg TS 8,99 1,8 9,98 7,7 8,76 7,96 7,91 7, 6,7 8,38 Hg mg/kg TS,1,17,136,16,138,85,973,866,11,1 Mn mg/kg TS 7,7 18,1 3,7 17, 5,3 17,5 18,8 16, 19,6,3 Ni mg/kg TS 1,63,1 1,7 1,9 1,7 1,35 1,66 1,3 1,8 1,61 Pb mg/kg TS 1,1 1,3 8,7 5,8 6,66 6,5 3,89 3,63,39,91 Zn mg/kg TS 37 98 15 9 11 17 16 138 136 6 Medelvärden för respektive områden samt jämförelsevärden Spridning anges som standard error (SE) Område 1 Område Område 3 Område Område 5 H-län 1-11 medel SE medel SE medel SE medel SE medel SE jfr-värde medel SE TS % 13,,65 13,3,61 11,,5 9,8,3 1,,7 As mg/kg TS 5,1,18,6,37 7,3,568 7,61,3 6,1,355 7,,366 Cd mg/kg TS 7,3,5 5,7,5 6,,98,,6 3,1,18 3,5,3 Co mg/kg TS,65,6,988,87,876,38,766,59,559,5,,8 Cr mg/kg TS,59,6,9, 1,38,73,93,7,887,9,91,11 Cu mg/kg TS 1,8,5 15,8 1,18 1,,96 9,3,59 7,6,35 1 1,6,8 Hg mg/kg TS,83,39,76,5,9,13,15,77,993,83,,13,93 Mn mg/kg TS 1, 1, 3,5, 15,6 1,,,9 18,5,8 3, 7,1 Ni mg/kg TS 1,1,13 1,,9 1,,6 1,7,11 1,,13,,17 Pb mg/kg TS 19,1 3,1,1,55 7,,66 9, 1,83,7,57,,6 Zn mg/kg TS 11 1,9 33 18,8 318 1,6 8,9 175 1,6 1 133 3,7
Halter av tungmetaller i musslor från Oskarshamns hamn med omnejd 11 Lokal 11 1 13 1 15 1 3 5 31 3 33 3 35 TS % 13, 15,1 15, 15, 15,5 15,9 13,6 1,9 16,7 1,6 15,3 11,3 13 13,8 11, As mg/kg TS 6 5,5 5,61,58 5, 5,7 5,88 5,88 6,56 5,75 7,55 7,67 7,6 6, 6,5 Cd mg/kg TS 1,7 9,17 8,6 7,9 6,86,9 6,53,56,6 7, 5,97,57 5,5,65 5,16 Co mg/kg TS 1, 1,11,683,819,58,577,69,676,665 1,1 1,5,897 1,1,77,819 Cr mg/kg TS,735,57,51,31,17,357,5,891,399,697,755,81,713,79,76 Cu mg/kg TS 13,1 1,7 1 1,1 1,9 11,3 11,7 1, 1,3 13, 15,5 1,7 13, 1,3 9,6 Hg mg/kg TS,686,61,57,517,5,391,5,5,7,673,671,73,668,6,789 Mn mg/kg TS 1,9 9,1 11,9 39, 13 9,7 1, 1 11,9 15 1,7 11,9 1 3,5 13,7 Ni mg/kg TS 1,36 1,5,911,98,71,866,833,8,87 1,31 1,5 1,35 1,6 1,16 1,3 Pb mg/kg TS 3 18, 1,1,3 1, 15,1 3 17, 19,6 39,5 39, 3,7 6,6 15,7 17, Zn mg/kg TS 31 16 13 33 185 11 189 181 35 18 93 8 177 6 Lokal 1 3 5 51 5 53 5 55 TS % 13,8 11, 1,8 1, 1,3 11,7 1, 1 13,1 11,7 As mg/kg TS 7,99 7,99 8,7 7,1 7,6 6,73 8,17 8,1 9,33 7,1 Cd mg/kg TS,39 5,1,71,39,63 3,7,67 3,7 5,1,3 Co mg/kg TS,77,89,73,6,,6,767,613,695,88 Cr mg/kg TS,7,8,8,563,585,76 1, 1,13 1,35 1,6 Cu mg/kg TS 8,37 9,5 7,97 6,57 6,88 7,99 7,79 7,69 8,5 8, Hg mg/kg TS,93,15,981,17,815,76,88,99,17,899 Mn mg/kg TS 11 3,3 8,36 1 7,81 15 13, 6,9 13,1,7 Ni mg/kg TS 1,38 1,75 1,7 1,18 1, 1,3 1,98 1,65,15 1,6 Pb mg/kg TS 11,6 1,1 11,3 3,57,73 5,31 7,38,11 5,66 7,85 Zn mg/kg TS 3 19 1 15 119 19 13 13 19 167 Medelvärden för respektive områden samt jämförelsevärden Spridning anges som standard error (SE) Område 1 Område Område 3 Område Område 5 H-län 1-11 medel SE medel SE medel SE medel SE medel SE jfr-värde medel SE musselvikt mjukdelar_gvv/ind,675,717,59,1,67 TS % 15,, 15,1,6 13,,8 1,9,69 11,,61 As mg/kg TS 5,39,65 5,95,17 7,5,361 7,79,333 7,9,51 7,,366 Cd mg/kg TS 8,7,7 5,6,65 5,1,8 3,9,6,, 3,5,3 Co mg/kg TS,83,111,7,13,99,6,66,99,71,59,,8 Cr mg/kg TS,51,66,559,11,71,65,699,6 1,1,19,91,11 Cu mg/kg TS 1,6, 1,,36 1,3 1,18 7,9,59 7,9,1 1 1,6,8 Hg mg/kg TS,587,36,89,55,696,3,15,11,95,95,,13,93 Mn mg/kg TS 5,3 8,8 11,8 1,3 17,6,5 16,1 7,63,6 6,8 3, 7,1 Ni mg/kg TS 1,,1,9,11 1,,7 1,,1 1,8,16,,17 Pb mg/kg TS,6,7,9,87,5,73 7,9,17 6,1,77,,6 Zn mg/kg TS 3 7, 3,8 86 3,3 178 6,5 185 17,5 1 133 3,7
Bilaga 3. Halter av organiska miljögifter i blåmusslor från Oskarshamns hamn 1 och 11. Organiska miljögifter i blåmussla 1 Resultat för respektive område samt jämförelsevärden från referensstationer i Kalmar län Resultaten redovisas per vikt TS Gulmarkerade fält visar att halterna är lägre än detektionsgränsen Område 1 Område Område 3 Område Område 5 H-län 1-11 TS vikt % 1,1 1,8 1,3 1, 1,6 8,9 PCB 8 mg/kg TS,1,1 <,1 <,1 <.1,1 PCB 5 mg/kg TS,3,3 <,1 <,1 <.1,1 PCB 11 mg/kg TS,1,1,3,,, PCB 118 mg/kg TS,9,1,,,, PCB 138 mg/kg TS,17,,5,,, PCB 153 mg/kg TS,3,38,11,7,7,7 PCB 18 mg/kg TS,6,7,,1,1,1 PCB, summa 7 mg/kg TS,81,95,,16,1,1 monobutyltenn μg/kg TS 83 8 8 <1 <9. 5 dibutyltenn μg/kg TS 58 63 33 9 <9. 5 tributyltenn μg/kg TS 1 156 65 8 38 38 fett % 11, 1, 7,1 9,8 9, 11,,3,7,8-tetraCDD ng/kg TS <1.3 <.1 <1.9 <1.8 <1.6 <1.6 1,,3,7,8-pentaCDD ng/kg TS <1.7 <.7 <. <. <1.7 <1.7 1,,3,,7,8-hexaCDD ng/kg TS <3. <6. <. <. <. <. 1,,3,6,7,8-hexaCDD ng/kg TS <3. <6. <. <. <. <. 1,,3,7,8,9-hexaCDD ng/kg TS <3. <6. <. <. <. <. 1,,3,,6,7,8-heptaCDD ng/kg TS 13 <1 9,3 <,8 <5.,7 oktaklordibensodioxin ng/kg TS 6 3 9 <38 <1 6,3,7,8-tetraCDF ng/kg TS 13 7 9 3 3 1,,3,7,8-pentaCDF ng/kg TS 35 36 16 3,8 5, 5,,3,,7,8-pentaCDF ng/kg TS 36 16 7,6 8,6 8,6 1,,3,,7,8-hexaCDF ng/kg TS 9 51 17 9, 5,1 5,1 1,,3,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 3 51 1 8,5 7, 7, 1,,3,7,8,9-hexaCDF ng/kg TS 3, 9,7 <,1 <, <.1 1,,3,,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 8,5 15 5,9 <, <.1 1, 1,,3,,6,7,8-heptaCDF ng/kg TS 85 16 7 3 1,,3,,7,8,9-heptaCDF ng/kg TS 16 17 1, <.8,1 oktaklordibensofuran ng/kg TS 1 59 11 1 1 sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound ng/kg TS 3 51 1 7,5 6,6 6,6 sum WHO PCDD/F TEQ upperbound ng/kg TS 36 5 17 1 9 9
Organiska miljögifter i blåmussla 11 Resultat för respektive område samt jämförelsevärden från referensstationer i Kalmar län Resultaten redovisas per vikt TS Gulmarkerade fält visar att halterna är lägre än detektionsgränsen Område 1 Område Område 3 Område Område 5 H-län 1-11 TS vikt-% 17,8 16,6 16, 16,3 1,8 8,9 PCB 8 mg/kg TS,1 <.1 <.1 <.1 <.1,1 PCB 5 mg/kg TS,,, <.1 <.1,1 PCB 11 mg/kg TS,1,11,6,,, PCB 118 mg/kg TS,8,7,,,1, PCB 138 mg/kg TS,1,19,1,5,, PCB 153 mg/kg TS,35,33,18,8,6,7 PCB 18 mg/kg TS,7,7,, <.1,1 PCB, summa 7 mg/kg TS,87,7,39,17,11,1 monobutyltenn μg/kg TS 13 <6 8 8,6 81,7 dibutyltenn μg/kg TS 9 37 1 13 91,7 tributyltenn (TBT) μg/kg TS 79 9 55 3 38 fett g/1g TS 11,8 1, 1, 1, 8,8 11,3,7,8-tetraCDD ng/kg TS <. 3 <1. <1. <. <1.6 1,,3,7,8-pentaCDD ng/kg TS <. <. <. <1. <. <1.7 1,,3,,7,8-hexaCDD ng/kg TS <. <. <3. <3. <3. <. 1,,3,6,7,8-hexaCDD ng/kg TS <. <. <3. <3. <3. <. 1,,3,7,8,9-hexaCDD ng/kg TS <. <. <3. <3. <3. <. 1,,3,,6,7,8-heptaCDD ng/kg TS 8 8 <5. <5. <5.,7 oktaklordibensodioxin ng/kg TS 5 5 17 <1 <1 6,3,7,8-tetraCDF ng/kg TS 8 1 3 17 1 3 1,,3,7,8-pentaCDF ng/kg TS 7 3 17 9 <. 5,,3,,7,8-pentaCDF ng/kg TS 37 1 19 8 6 8,6 1,,3,,7,8-hexaCDF ng/kg TS 1 3 17 6 5 5,1 1,,3,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 1 1 7 3 7, 1,,3,7,8,9-hexaCDF ng/kg TS 3 <. <. 1,,3,,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 13 16 5 <. 1, 1,,3,,6,7,8-heptaCDF ng/kg TS 5 67 15 13 1,,3,,7,8,9-heptaCDF ng/kg TS 13 1 9 <5.,5 oktaklordibensofuran ng/kg TS 18 3 1 6 1 sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound ng/kg TS 6 33 13 6 6,6 sum WHO-PCDD/F-TEQ upperbound ng/kg TS 33 36 17 9 1 9
Kalmar Växjö 391 8 Kalmar Tel 8-6 susanna.andersson@lnu.se Lnu.se