Anvisning för rökdykning

I N R I K E S M I N I S T E R I E T R Ä D D N I N G S A V D E L N I N G E N P U B L I K A T I O N E R S E R I E A Anvisning för rökdykning 1 Syfte med anvisningen... 4 2 Definitioner... 4 3 Rökdykningskompetens... 5 3.1 Hälsotillstånd... 5 3.2 Prestationsförmåga... 5 3.2.1. En rökdykares fysiska presatationsförmåga... 5 3.2.2. Mätning av prestationsförmågan... 5 3.2.3. Utförande av test... 6 3.3 Utbildning... 6 3.4 Övningar... 6 4 Rökdykningsutrustning... 6 4.1 En rökdykares grundutrustning... 6 4.2 Service av utrustning... 7 5 Rökdykning... 7 BILAGA 1: Mätning av en räddningsmans prestationsförmåga... 8 1. Maxiamalt belastningsprov... 9 2. Testbana som efterliknar rökdykning... 10 3. Test på gångmatta... 16 4. Submaximalt dynamiskt cykelergometertest... 18 5. Test av muskelstyrka- och uthållighet... 20 BILAGA 2: Exempel på tillämpliga rökdykningsövningar... 23 BILAGA 3: Exempel på släckningsklädsel som är tillräckligt skyddande... 24 www.intermin.fi/sm/pelastus 2002 A:69

INRIKESMINISTERIET Räddningsavdelningen SM-2001-00579/Tu-311 Datum för utfärdande 26.11.2001 Giltighetstid tillsvidare Bemyndigande lagen om räddningsväsendet (561/1999) 88 ANVISNING FÖR RÖKDYKNING Beträffande arbetssäkerheten är anvisningen för rökdykning en väsentlig handling. Då beslut fattas om arrangemang för rökdykning skall principerna som nämns i denna anvisning beaktas. Inrikesministeriet godkänner anvisningen om rökdykning för ibruktagning. Räddningsöverdirektör Projektchef Pentti Partanen Taito Vainio

ANVISNING FÖR RÖKDYKNING 1 SYFTE MED ANVISNINGEN Denna anvisning tillämpas på brandkårernas rökdykningsverksamhet. Syftet med anvisningen är att befrämja säkerheten för de personer som utför rökdykning. Om riskerna som förekommer inom ett område förutsätter mera krävande arrangemang än som sägs i denna anvisning är det tillrådligt att man i brandkårerna ger kompletterande föreskrifter eller anvisningar. Rökdykning är arbete enligt 34 lagen om skydd i arbete sådant arbete, som kan medföra synnerlig fara för olycksfall eller ohälsa och i vilket krävs speciell omsorgsfullhet och kompetens. Enligt den nämnda paragrafen får inte dylikt arbete ens tillfälligtvis utföras av annan än därtill omsorgsfull och kompetent person. 2 DEFINITIONER Rökdykning är släcknings- och räddningsarbete som utförs med hjälp av tryckluftsandningsapparat och vederbörlig skyddsutrustning och som förutsätter att man tränger in i ett avgränsat utrymme inomhus där det finns rökgaser. Arbete på ett tak till en brinnande byggnad genom användning av tryckluftsandningsapparat jämställs med rökdykning. Rökdykning är inte sådana släcknings- och räddningsuppdrag vilka förutsätter användning av tryckluftsandningsapparat, men som inte förutsätter att man tränger in i ett avgränsat utrymme inomhus. Mark- och fordonsbränder, bränder i skräplådor och andra bränder som är jämförbara med dessa samt efterröjning är släcknings- och räddningsuppgifter som kan förutsätta att man använder tryckluftsandningsapparat. Ett rökdykningspar är ett släckningspar som består av två personer som har kompetens för rökdykning. Ett skyddspar består av två personer med kompetens för rökdykning som har beredskap att säkerställa verksamheten. Skyddsparet kan trygga fler än ett rökdykningspars verksamhet under förutsättning att säkringsuppgiften kan skötas effektivt. Syftet med rökdykningsövervakning är att förbättra säkerheten vid rökdykning. Med hjälp av rökdykningsövervakning följer man med rökdykarnas meddelanden, övervakar rökdykningstiden och meddelar till räddningsenhetens förman och till rökdykningsparet om nödvändiga saker som har att göra med rökdykningen. Dagbok förs över rökdykningsövervakningen. En rökdykningsövervakare sköter om övervakningen av rökdykning. Som rökdykningsövervakare fungerar räddningsenhetens chaufför, det vill säga motormannen, om man inte beslutat om något annat arrangemang. 4

3 RÖKDYKNINGSKOMPETENS Rökdykning är ett psykiskt och fysiskt krävande arbete, som för att det skall utföras säkert förutsätter kompetens för rökdykning av den som utför det. Rökdykningskompetensen utgörs av de krav som ställs på hälsotillstånd, prestationsförmåga, utbildning och övning. Det är ändamålsenligt att godkännandet av en ny person för rökdykning sker i form av beslut. 3.1 Hälsotillstånd En rökdykares hälsotillstånd skall, i relation till kraven som arbetet ställer, vara tillräckligt gott. En rökdykare skall kunna klara av sina uppgifter utan att egen eller andras hälsa eller arbetssäkerhet äventyras. Tillfälliga eller permanenta störningar i hälsotillståndet kan utgöra hinder för rökdykning. Mest ändamålsenligt kan hälsotillståndet bedömas på basis av rekommendationer för hälsokontrollanvisningar som sammanställts i samarbete av Institutet för arbetshygien, läkare inom arbetsplatshälsovård och experter inom olika specialområden. Det är skäl att följa upp hälsotillståndet genom förkontroller och uppföljningskontroller. Det är nödvändigt att förkontrollen görs innan man deltar i utbildning. Hälsodelen inom förkontrollen omfattar en intervju för förhandskunskaper och en klinisk läkarkontroll samt tilläggsundersökningar som anses nödvändiga i samband med läkarkontrollen. Det är tillrådligt att ett s.k. direkt test utförs i samband med förkontrollen. Intervallerna för uppföljningskontrollerna står i samband med de test som mäter prestationsförmågan. Om en person som deltar i rökdykning årligen har klarat testerna för prestationsförmågan, är det nödvändigt att personen genomgår hälsokontroll senast som 36-åring. En person under 36 år som deltar i rökdykning måste hänvisas till hälsokontroll då han repar sig efter en längre tids sjukdom innan han återvänder till arbetet eller om rökdykarens fysiska prestationsförmåga är dålig och orsaken är oklar, eller om något symptom eller besvär yppat sig som förutsätter att hälsotillståndet klarläggs. För över 40-åringar är det tillrådligt att hälsokontroll görs med två års mellanrum och för över 50-åringar med ett års mellanrum. Uppföljningshälsokontroller kan utföras inom arbetsplatshälsovården och kontrollens omfattning bestäms av läkaren som utför kontrollen. 3.2 Prestationsförmåga 3.2.1 En rökdykares fysiska prestationsförmåga. Rökdykning förutsätter tillräcklig allmän uthållighet. Det är nödvändigt att en rökdykares maximala syreförbrukning motsvarar konditionsklassen god för att garantera en tillräcklig reserv för förebyggande av överbelastning och hälsorisker. Förutom en tillräcklig allmän uthållighet krävs tillräcklig muskelstyrka och -uthållighet av den som deltar i rökdykning. I test som baserar sig på upprepade utföranden beträffande muskelstyrka och uthållighet bör en rökdykare uppnå konditionsklassen god. En rökdykare skall meddela till sin närmaste förman om tillfälliga brister i den fysiska prestationsförmågan. 3.2.2 Mätning av prestationsförmågan Det tillförlitligaste sättet att mäta den maximala syreupptagningsförmågan är den s.k. direkta metoden, som dock förutsätter att man använder sig av ett specialutrustat mätningslaboratorium. Utförandet av direkta test ökar tillförlitligheten och säkerheten beträffande de indirekta metoderna, det vill säga de metoder som baserar sig på pulsfrekvensen. Fastän man inte ens skulle utföra direkta test, är det nödvändigt att utföra indirekta test som mäter den allmänna uthålligheten. Den allmänna uthålligheten (andnings- och cirkulationsorganens kondition) kan klassificeras som god, om den som deltar i rökdykning klarar nedan nämnda indirekta test enligt anvisningarna: 1) rökdykningstestbanan (den s.k. Uleåborgsmodellen) i rökdykningsutrustning eller 5

2) ett dynamiskt gångmattstest i rökdykningsutrustning eller 3) ett submaximalt dynamiskt cykelergometertest i sportutrustning eller 4) annat test på motsvarande nivå Test som gäller andnings- och cirkulationsorganens kondition utförs årligen. Muskelstyrkan och uthålligheten kan klassificeras som god om en person klarar av de test som mäter muskelkonditionen enligt anvisningarna. Muskelstyrkan och uthålligheten testas vartannat år. I bilaga 1 ingår anvisningar om utförande av test som gäller prestationsförmågan. 3.2.3 Utförande av test Det är tillrådligt att man som testare använder personer som erhållit utbildning inom hälsovård eller gymnastik och idrott, vilka är insatta i den fysiska belastningen vid räddningsarbete. Som testare kan man också använda personer inom räddningsväsendet som erhållit utbildning på arbetsplatsen. Det är nödvändigt att testresultaten antecknas så att man kan följa upp utvecklingen beträffande en persons allmänna uthållighet samt muskelstyrkan och uthålligheten och att resultaten finns tillgängliga vid hälsokontroller. Hjärtats pulsfrekvenskurva som använts som bedömningsgrund vid konditionstester fogas till handlingarna för uppföljandet av hälsotillståndet. Vid testning skall man beakta rekommendationerna som gäller testernas tillförlitlighet, kvalitet och säkerhet. Tolkningen av testresultaten är särskilt krävande och vansklig då det gäller testning av en person som är över 40 år som använder regelbunden medicinering eller som tydligt och klart är överviktig. Testning av en sådan person skall utföras enligt en läkares anvisningar. 3.3 Utbildning En rökdykare skall ha grundutbildning för sin uppgift. Grundutbildningskravet är: 1) godkänt avlagd examen för räddningsman, examen för brandman eller annan behörighet som godkänns för tjänst som brandman (RVF 12 ) eller 2) godkänt genomgångna kurser i släckningsarbete och rökdykning enligt det riksomfattande utbildningssystemet, samt tillräckligt antal övningar. 3.4 Övningar Vid övningarna koncentrerar man sig på rökdykningsteknik, sättet att röra sig, eftersökning, räddning, att rädda sig själv, släckningsangrepp och spaning samt rökdykningsövervakning. Dessutom är syftet att rökdykaren lär sig känna till verkningarna av värmebelastning på sin kropp. I övningar är det nödvändigt att inkludera identifiering av symptom på värmesjuka och alltför hög värmebelastning samt utbildning i anslutning till första hjälp. Rökdykningskompetensen upprätthålls genom minst fyra övningar årligen, av vilka två måste vara s.k. varma rökdykningsövningar. I bilaga 2 ingår exempel på lämpliga övningar. Över övningar och egentliga rökdykningsuppgifter som utförs av sådana som deltar i rökdykning förs rökdykningsdagbok. Verkliga rökdykningsuppgifter ersätter inte övningar. 4 RÖKDYKNINGSUTRUSTNING 4.1 En rökdykares grundutrustning Personlig skyddsutrustning som anskaffats efter år 1995 måste uppfylla kraven i statsrådets beslut 1406/1993 och vara CE-märkta. I bilaga 3 ingår exempel på personlig skyddsutrustning enligt kraven. Till en rökdykares brandklädsel hör branddräkt, brandhjälm, huva som bärs under hjälmen, brandhandskar, brandskodon och tryckluftsandningsapparat, i vilken det bör finnas 6

möjlighet för matning av tilläggsluft. Förutom detta bör det i en räddningsenhet finnas apparatur som är lämplig för matning av tilläggsluft till tryckluftsandningsapparater. Förutom släckningsdräkten hör en slidkniv, en slangklyka och en lampa till grundutrustningen. Då man går in i två- eller flervåningsbyggnader måste rökdykningsparet ha utrustning som möjliggör nödutrymning. Ett rökdykningspar måste ha åtminstone en radio. Det är tillbörligt att en rökdykare har rörelsedetektor. 4.2 Service av utrustning Rökdykaren eller annan för uppgiften bestämd person sköter enligt tillverkarens anvisningar om servicen efter användningen. Det är rekommendabelt att tillverkarens serviceanvisningar finns uppsatta i serviceutrymmet. För servicen av utrustning som används vid rökdykning är det nödvändigt att uppgöra en verksamhetsanvisning för brandkåren, av vilken framgår nödvändiga serviceåtgärder, vem som utför servicen och hur serviceåtgärderna dokumenteras. 5 RÖKDYKNING Säkerheten vid rökdykning förutsätter, förutom att de som utför verksamheten är kompetenta för rökdykning och har tillräcklig skyddsutrustning, att verksamheten är väl organiserad. För att rökdykning skall vara effektiv förutsätts oavbruten verksamhet. Ledaren för räddningsverksamheten ansvarar för rökdykning. Vid ankomsten till platsen bedömer han läget och beslutar om att rökdykning påbörjas. Rökdykningen kan påbörjas tryggt om det i räddningsenheten finns minst fyra personer med kompetens för rökdykning. Om rökdykning inleds med en räddningsenhet som har styrkan 1+3, utgör förmannen och motormannen det skyddspar som tryggar rökdykningsparets verksamhet tills ledaren för räddningsverksamheten förordnar ett annat skyddspar. Det är nödvändigt att planera komplettering av räddningsenheten så att det är möjligt med oavbruten verksamhet. I beslutet om servicenivån enligt 15 lagen om räddningsväsendet behandlas uppställandet av formationerna och tiden för uppställandet riskområdesvis. I speciellt krävande objekt (t.ex. underjordiska utrymmen, tunnlar eller jämförbara utrymmen samt utrymmen där det krävs lång rökdykningstid) är det inte tryggt att påbörja rökdykning med en räddningsenhet som har styrkan 1 + 3. För sådana speciellt krävande objekt är det nödvändigt att på förhand uppgöra en särskild verksamhetsplan för rökdykning. Rökdykare skall ha kommunikationskontakt sinsemellan, till enhetens förman och till rökdykningsövervakaren. Rökdykning utförs parvis eller som större formationer. Skyddsparet klarerar vid behov en egen arbetsslang. Rökdykning skall avbrytas då en omedelbar fara hotar. Då rökdykning inleds är det nödvändigt att det finns minst 1 500 liter tryckluft i tryckluftsandningsapparaten. Före rökdykningen antecknar rökdykningsövervakaren mängden tryckluft som rökdykningsparet har och klockslaget. Då rökdykning har pågått 15 minuter, meddelar rökdykningsövervakaren därom till rökdykningsparet. Rökdykaren följer själv med hur mycket tryckluft som finns kvar. I alla sammanhang måste man försäkra sig om att det finns tillräckligt med tryckluft då man skall söka sig bort från objektet och att utrymningsvägen är fri. Utrymningen sker parvis. För tryggande av rökdykarnas vätskebalans måste det finnas drycker lätt till hands i utryckningsfordonen och i omedelbar närhet av rökdykningsparet. Vid långa arbetsuppgifter rekommenderas drycker som innehåller polysackarider. Efter rökdykning rekommenderas en 15-30 minuters återhämtningspaus före ny rökdykning, varvid det är behövligt att sköta om att kroppen avkyls genom att minska på utrustningen. I händelse av olyckor måste man sköta om behovet av första hjälp och sjuktransport för rökdykarna. 7

BILAGA 1 MÄTNING AV EN RÄDDNINGSMANS PRESTATIONSFÖRMÅGA En räddningsmans andnings- och cirkulationsorgans samt musklers prestationsförmåga mäts genom följande test: 1 Maximalt belastningsprov 2 Testbana som efterliknar rökdykning 3 Gångmattstest 4 Submaximalt dynamiskt cykelergometertest 5 Test av musklernas styrka och uthållighet Förberedelser för test av prestationsförmågan Riktiga förberedelser för alla test av prestationsförmågan är viktiga för uppnående av ett tillförlitligt testningsresultat. En stadig måltid bör undvikas 4 timmar före belastningen. Det är skäl att noggrant iaktta anvisningar om njutningsmedel, eftersom sådana medlen kan höja hjärtats pulsfrekvens i onödan: ingen alkohol under det föregående dygnet tobaksrökning undviks 2 timmar före belastningen kaffe, te och coladrycker skall inte drickas 4 timmar före belastningen Test av prestationsförmågan får inte utföras då man är sjuk. Hinder för test är: akut infektionssjukdom mindre än 4 veckor förflutit sedan infektion illamående akut iskiassmärta akut tendinit (axel-armbåge) andra svåra ledbesvär (rygg, knän, axlar) annan akut, kraftig smärta som hindrar ett säkert och tekniskt riktigt utförande av test av prestationsförmågan begränsning i ledernas rörelser, som utgör hinder för ett riktigt genomförande test (rörelsebana, teknik) högt blodtryck (över 220/110 mmhg, mätt i vila). Före testet registreras mäts ålder på den som testas längd arbetserfarenhet vikt hälsotillstånd och mående vikt i rökdykningsutrustning (testbana) systoliskt/diastoliskt blodtryck Resultat från andra tester som mäter den fysiska prestationsförmågan ger tilläggsinformation om en räddningsmans prestationsförmåga. Om sådana finns, antecknas uppgifterna. 8

Avbrytande av test Ett test avbryts av följande orsaker: illamående bröstsmärtor stegrande muskel-, sen- eller ledsmärtor i ryggen, i höfterna eller i övre eller nedre kroppen en onormal eller kraftig känsla av trötthet om utförandet blir osäkert eller okoordinerat egen önskan av den som testas att provet skall avbrytas tiden som reserverats för utförandet av deluppgiften överskrids upplevd personlig belastning (RPE-värdet 19 20) hjärtats pulsfrekvens uppnår eller överskrider maximipulsfrekvensen hos den som testats och hålls kvar på den maximala pulsfrekvensnivån under 30 60 sekunder (med tillämpning) Om man är tvungen att avbryta testet, kan det genomgås på nytt, först då orsaken till avbrytandet har klarlagts. Testet tas dock inte om samma dag. I oklara fall skall man kontakta arbetshälsovården. 1. MAXIMALT BELASTNINGSPROV Vid ett maximalt belastningsprov registreras hos den som testas förutom hjärtats elektriska kurva (EKG) lungventilationen och andningsgaserna (syre och koldioxid) genom användning av den direkta mätmetoden. Den direkta mätmetoden är fortfarande golden standard, det vill säga fortfarande den tillförlitligaste metoden för mätning av andnings- och cirkulationsorganens prestationsförmåga, med vars hjälp erhållna resultat jämförs med resultaten som erhållits genom indirekta mätmetoder. Vid rökdykning är syreförbrukningen i medeltal 2,1 2,8 l/min. Det är rekommendabelt att en rökdykares maximala syreförbrukning är minst 3,0 liter per minut och 36,0 ml/min/kg mätt med direkt mätmetod. Det är rekommendabelt att andnings- och cirkulationsorganens prestationsförmåga definieras genom användning av den direkta metoden då uppföljningen av hälsotillståndet inleds, följande gång i cirka 40 års ålder och ännu en gång i 50 55-års ålder. Maximala belastningsprov utförda på bestämda tider förbättrar de oftare utförda submaximala och indirekta testernas tillförlitlighet samt underlättar ett tidigt konstaterande av sjukdomar som hotar arbetsförmågan. Anvisningar för utförande Det är alltid en läkare som svarar för övervakningen av ett maximalt belastningsprov och tolkningen av mätresultaten. Om det inte är möjligt att direkt mäta syreförbrukningen, utförs testet som ett kliniskt arbetsprov som baserar sig på iakttagande av EKG. Belastningssättet, tolkningskriterier för gemensamma mätningar, orsakerna till avbrytande och säkerhetsanvisningarna är de samma i båda testformerna. Den som testas trampar i sportutrustning en konditionscykel dynamiskt med laster på 50 W, 100 W och 150 W och därefter ökas lasten med 25 W åt gången. Varje belastningsnivås varaktighet är tre minuter. De maximala kriterierna för prestationen är: syreförbrukningen planar ut (ökning under 150 ml/min x kg -1 ) eller börjar sjunka trots att belastningen ökas andningskvoten (RQ) överskrider 1,15 i hjärtats pulsfrekvens uppnås eller överskrids det kalkylerade referensmaximumet (208 0,7 x ålder) personligt upplevd belastning hos den som testas förutsätter att testet avbryts (RPE 19-20) 9

Läkaren som övervakar testningen skall avbryta belastningen, om han observerar betydande förändringar i EKG, blodtrycket stiger alltför högt (> 280/130 mmhg) eller blodtrycket börjar sjunka trots ökad belastning. Tecken på störningar i cirkulationen eller hjärtats funktion, kliniska fynd eller symptom beträffande störningar förutsätter också att belastningen avbryts. Hjärtfilmen (EKG) iakttas under hela belastningstiden. Man fäster uppmärksamhet förutom på immunrektion beträffande hjärtats pulsfrekvens också på fynd som tyder på syrebrist i hjärtmuskeln, besvärliga rytmstörningar i blodcirkulationen och faktorer som ger benägenhet för svåra rytmstörningar (QT- tiden blir lång eller WPW symptomkombination). Direkta mätning av andningsgaserna ger, förutom den verkliga syreförbrukningsnivån, värdefulla tilläggsuppgifter. Minutventilationen ger information om räddningsmannens centrala lungkapacitet i arbetet och om ett förnuftigt andningssätt beträffande koldioxidekvivalenten, ansträngningståligheten samt luftförbrukningen. En uppskattning av ämnesomsättningströsklarna är till hjälp då man gör upp övningsanvisningar. På grund av arbetets karaktär inom brand- och räddningsbranschen är ett belastningsprov som utförs genom direkt mätning av syreförbrukningen det främsta testet av andnings- och cirkulationsorganen, då man bedömer graden av inskränkning i arbetsförmågan och orsakerna därtill. Över provet skall föras dagbok, av vilken förutom grunduppgifterna framgår belastningssätt uppnådd belastningsnivå orsaker till avbrott och centrala mätresultat för prestationsförmågans vidkommande Om den som testas har använt medicin som påverkar mätresultaten antecknas namnet på medicinen och doceringen av den. Om man inte utför direkt mätning av andningsgasen, kan den maximala syreförbrukningen (VO 2 max) uppskattas utgående från resultaten vid det kliniska belastningsprovet ur tabeller eller datorbaserat på basis av hjärtats pulsfrekvens och arbetslaster. 2 TESTBANA SOM EFTERLIKNAR RÖKDYKNING Testbanan som efterliknar rökdykning (den s.k. Uleåborgsmodellen) baserar sig på en omfattande undersökning som gjorts i Finland, som också har publicerats internationellt *. Testbanan är planerad så att det inte krävs maximal fysisk ansträngning för att gå igenom den, om räddningsmannens andnings- och cirkulationsorgans prestationsförmåga (allmän uthållighet) är medelmåttig, god eller utmärkt, och räddningsmannen annars är arbetsför och yrkeskunnig. Testbanan som efterliknar rökdykning består av fem uppgifter av arbetskaraktär, där tiderna är bestämda särskilt för de olika uppgifterna (tabell 1). Om den som testas utför uppgifterna snabbare än de bestämda maximala tiderna, kan den inbesparade tiden användas stående för återhämtning efter varje utförd uppgift. Genom testet försöker man bedöma belastningsnivån hos den som testas. Testet utförs i egen normal arbetstakt INTE TÄVLANDE. 10

TABELL 1. UPPGIFTER PÅ TESTBANAN OCH BESTÄMDA TIDER FÖR DERAS UTFÖRANDEN. Uppgift Tid, Arbetspulsen mäts då min. det efter deluppgiften har förflutit Gående utan slangrullar och bärande dem 4 3 min 50 s Gående i trappor 3,5 3 min 20 s Flyttning av ett lastbilsdäck genom att slå med slägga 2 1 min 50 s Underskridande och överskridande av hinder 3 2 min 50 s Slangrullning 2 1 min 50 s Sammanlagd tid 14,5 Anvisningar för utförande Testet utförs alltid i full rökdykningsutrustning (stålflaskor, vikt ca 15 kg) men utan belysningslampa och brandlina Tillgänglig tid för testet är totalt 14,5 minuter Testet utförs på ett jämnt betongunderlag 1. Gående utan slangrullar och bärande dem Tillgänglig tid 4 min. Utrustning: två 20 m slangrullar. Slangdiametern är 76 mm och en slangs vikt 16,6 kg Först går man 100 m utan slangrullar Efter detta går man 100 m bärande två slangrullar i händerna 2. Gående i trappor utan börda Tillgänglig tid är 3,5 min Utrustning: trappor, där ett trappstegs höjd är 18-22 cm Man går uppför och nedför trappan så att man går uppför sammanlagt 20 m Varje gång man kommer upp för trappan går man runt ett märke som finns på en avsats på en meters avstånd från sista trappsteget och går därefter ner tillbaka till utgångspunkten, som befinner sig på en meters avstånd från nedersta trappsteget 3. Förflyttning av ett lastbilsdäck genom att slå med en slägga Tillgänglig tid 2 min Utrustning: slägga, vars skaft är 90 cm långt och 32 mm i diameter. Slägghuvudets vikt är 6 kg. Ett lastbilsdäck, vars totala diameter är ca 103 cm, däckdelens bredd ca 25 cm och vikt ca 47 kg Däcket som ligger på ett betonggolv förflyttas 3 m genom att slå på det med slägga 4. Underskridande och överskridande av hinder Tillgänglig tid 3 min Utrustning: sammanlagt en 8 m lång bana, som har tre hinder med två meters mellanrum. Hindrens höjd är 60 cm och bredd max 150 cm. Hindren skall vara så fästade, att de inte förflyttas från platsen under tiden för under- och överskridandet. Det första hindret underskrids, det andra överskrids och det tredje underskrids, varefter man rundar märket i ändan av banan och återvänder på samma sätt till utgångsstället Banan genomgås sammanlagt tre gånger 11

5. Slangrullning Tillgänglig tid 2 min Utrustning: en 20 m lång slang, vars diameter är 39 mm Slangen rullas så att den ena kopplingen hålls på sin plats hela tiden, annars är rullningssättet fritt 6. Återhämtning Tid 5 min Tryckluftsandningsapparaten tas av, kläderna på övre kroppen tas av och man låter pulsfrekvensen återställas sig genom att man sitter på stället Källhänvisning: Louhevaara V, Soukainen J, Lusa S, Tulppo M, Tuomi P, Kajaste T: Development and evaluation of a test drill for assessing physical work capacity of fire-fighters. International Journal of Industrial Ergonomics 1994, 13: 139-146. Bedömning av belastning Under testets gång registreras hjärtats pulsfrekvens minst varje minut t.ex. med en Sport Tester anläggning. Ett noggrannare resultat av pulsfrekvensen erhålls om registrering görs med 15 eller 5 sekunders mellanrum. Om man inte har tillgång till en Sport Tester- anläggning mäts arbetspulsen på det sätt som anges i tabell 1. I slutet av varje uppgift (under de sista 15 sekunderna) frågar man den som testats med hjälp av RPE-skalan hur belastningen upplevdes (tabell 2). TABELL 2. RPE-SKALA FÖR BEDÖMNING AV HUR BELASTNINGEN UPPLEVDES. Talvärde Beskrivning av belastningen 6 7 mycket, mycket lätt 8 9 mycket lätt 10 11 lätt 12 13 ganska ansträngande 14 15 ansträngande 16 17 mycket ansträngande 18 19 mycket, mycket ansträngande 20 12

Uträkning och tolkning av resultat Hjärtats pulsfrekvens För beräkning av resultaten behövs hjärtats pulsfrekvens, det vill säga den s.k. arbetspulsen (HRarbete, min -1 ) minst för den sista minuten för varje uppgift (eller för de sista sekunderna på det sätt som bestämts i tabell 1). Detta beskriver belastningen på cirkulationsorganen som varje uppgift medför. Som följande uträknas arbetspulsfrekvensens %-andel av den maximala pulsfrekvensen hos den som testats (%HRmax). Som maximal pulsfrekvens används alltid i första hand den högsta pulsfrekvensen som uppmätts vid maximalt belastningsprov. Direktmätning är det ända tillförlitliga sättet att klarlägga den personliga maximala pulsfrekvensen hos den som testas. Om den maximala pulsfrekvensen dock inte har uppmätts, kan det s.k. referensmaximivärdet uträknas genom en formel som beaktar åldern HRmax = 208 0,7 x åldern (min -1 ) I det följande visas två exempel på uträkning av resultat (tabell 3): Matti som testas är en 25-årig räddningsman (arbetserfarenhet 4 år, längd 180 cm, vikt 75 kg och organens maximala syreförbrukning i relation till kroppsvikten är 55 ml kg -1 min -1 ). Pulsfrekvensens referensmaximum hos Matti, HRmax är 208 0,7 x 25 = 191 min -1. Pekka som testas är en 50-årig brandman (arbetserfarenhet 26 år, längd 180 cm, vikt 100 kg och organens maximala syreförbrukning i relation till kroppsvikten är 36 ml kg -1 min -1 ). Pulsfrekvensens referensmaximum hos Pekka, HRmax är 208 0,7 x 50 = 173 min -1. TABELL 3. MATTIS OCH PEKKAS PULSFREKVENSRESULTAT PÅ TESTBANAN (HRARBETE = ARBETSPULSFREKVENSEN, HRMAX = BERÄKNAD MAXIMAL PULSFREKVENS). Uppgift Matti Pekka HRarbete %HRmax HRarbete %HRmax (min -1 ) (%) (min -1 ) (%) Gående utan slangrullar och bärande dem 110 58 120 69 Gående i trappor 130 68 140 81 Förflyttning av ett lastbilsdäck genom att slå med slägga 140 73 150 87 Underskridning och överskridning av hinder 145 76 160 92 Slangrullning 135 71 155 90 Medelvärde 132 69 147 85 Tolkning av resultaten Tolkningen av resultaten görs på basis av %HRmax-resultaten (tabell 4). Om belastningen är synnerligen hög (95 100 %HRmax), så är den längsta möjliga arbetstiden under 10 minuter med denna belastningsnivå som nära nog är maximal eller maximal för cirkulationsorganen. På motsvarande sätt, då belastningen är mycket hög (85 94% HRmax), blir den maximala arbetstiden under 30 min. I tunga rökdykningsuppgifter är luftförbrukningen 50 70 l/min, varvid den längsta möjliga tiden för ett arbetspass utan byte av tryckluftsflaskor är 15 20 min. 13

TABELL 4. KLASSIFICERINGEN AV BELASTNINGEN PÅ CIRKULATIONSORGANEN PÅ TEST- BANA PÅ BASIS AV %HRMAX-RESULTATEN OCH BEDÖMNING AV DEN LÄNGSTA MÖJLIGA (MAXIMALA) ARBETSTIDEN FÖR VAR OCH EN BELASTNINGSNIVÅ. %HRmax (%) Belastningsgrad Maximal arbetstid (min.) 84 Hög över 30 85 94 Mycket hög 10 30 95 100 Synnerligen hög under 10 Cirkulationsorganens prestationsförmåga hos den som testas är inte tillräcklig för rökdykningsuppgifter, om den som testas inte klarar av testbanan på 14,5 minuter eller om belastningsgraden i medeltal är synnerligen hög (95 100 %HRmax) under hela testet på banan. I de ovan presenterade exemplen klarade både Matti (%HRmax: i medeltal 69 %, i uppgifterna 58 76 %, det vill säga hög belastning) och Pekka (%HRmax: i medeltal 85 %, i uppgifterna 69 92 %, det vill säga mycket hög belastning) av testbanan på det sätt som motsvarar prestationsförmågan hos deras cirkulationsorgan. Matti har bra kondition (den maximala syreförbrukningen i relation till kroppsvikten: 55 ml kg -1 min -1 ). Pekkas motsvarande maximala syreförbrukningsvärde (36 ml kg -1 min -1 ) uppnår precis det värde, som är minimirekommendation för rökdykningsuppgifter. Cirkulationsorganens prestationsförmåga för rökdykningsuppgifter hos Pekka nedsätts mest av övervikten. Bådas absoluta maximala syreförbrukning överskrider minimirekommendationen (3,0 l/min) för rökdykningsuppgifter. Mattis absoluta maximala syreförbrukning är 4,13 l/min och Pekkas 3,60 l/min. 14

TESTBANA SOM EFTERLIKNAR RÖKDYKNING Mätdagbok Temperatur i testrummet C Dat. Kl. Namn Ålder Vikt utan rökdykningsutrustning (kg) Vikt med rökdykningsutrustning (kg) Längd utan utrustning (cm) Systoliskt / diastoliskt blodtryck (mmhg) Hälsotillstånd Mående Hjärtats maximala pulsfrekvens (HRmax, min -1 ) Uppmätt min -1 år Uppskattat (208 0,7 x ålder) min -1 Uppgift Varaktig- Använd HRarbete RPE Belastning het min. tid, min. (min -1 ) (6-20) (%Hrmax), % Gående utan slangrullar och genom att bära dem 4 Gående i trappor 3,5 Förflyttning av ett lastbilsdäck genom att slå med slägga 2 Överskridning och underskridning av hinder 3 Slangrullning 2 Medelvärde Testningsövervakare 15

3. TEST PÅ GÅNGMATTA Ett dynamiskt gångmattstest utförs i full rökdykningsutrustning (stålflaska, vikt ca 15 kg), men utan belysningslampa och brandlina. Ett oavbrutet gångmattstest som utförs i rumstemperatur (16-24 C) varar 11 minuter och omfattar fyra belastningsnivåer som regleras beträffande gångmattans hastighet och vinkel (lutning): Nivå Varaktighet Hastighet Vinkel (min.) (km/t) (grad) 1 2 3 0 2 2 4,5 0 3 2 4,5 4 4 5 4,5 8 Gångmattstestets noggrannhet har bestämts genom en undersökning (Lusa m.fl. 1994), i vilken deltog 342 räddningsmän. Organens syreförbrukning som mäter cirkulationsorganens prestationsförmåga under den sista tiden för gångmattstestet, det vill säga under arbetsbelastning var under den nästsista minuten i medeltal 37,3 ml/min/kg och 3,03 l/min och under den sista minuten 38,3 ml/ min/kg och 3,11 l/min. Värdena överskrider minimirekommendationerna som getts för rökdykningsuppgifter: 36 ml/min/kg ja 3 l/min. Anvisningar för utförande Under gångmattstestet mäts hjärtats pulsfrekvens (HR,min -1 ) kontinuerligt och den upplevda fysiska belastningen (RPE, skala 6 20) registreras under den sista minuten för varje belastningsnivå. Att gångmattstestet klaras av påvisar att räddningsmannen i rökdykningsutrustning är kapabel att utföra dynamiskt muskelarbete i rumstemperatur, där minimirekommendationerna för cirkulationsorganens prestationsförmåga som uppställts för rökdykningsuppgifter överskrids. På basis av HR- och RPE- resultaten kan man bedöma räddningsmannens belastning genom att som värde använda resultaten under den sista minuten av arbetsbelastningen. Resultatens klassificering och tolkning kan göras på samma sätt som beträffande HR och RPE resultaten från testbanan som efterliknar rökdykning. Källhänvisning:Lusa S, Louhevaara V, Uusimäki H, Virtanen T. Accuracy of the job-related treadmill test for assessing cardiorespiratory capacity of fire-fighters. Proceedings of IEA 94 Congress. Vol. 2: Occupational Health & Safety. Canada, Toronto 1994, pp. 6-7. 16

GÅNGMATTSTEST Mätdagbok Temperatur i testrummet C Dat. Kl. Namn Ålder Vikt utan rökdykningsutrustning (kg) Vikt med rökdykningsutrustning (kg) Längd utan utrustning (cm) Systoliskt / diastoliskt blodtryck (mmhg) Hälsotillstånd Mående Hjärtats maximala pulsfrekvens (HRmax, min -1 ) Uppmätt min -1 år Uppskattat (208 0,7 x ålder) min -1 Belastnings Tid HR RPE Annat -nivå min. min -1 (6-20) 1 1 2 2 3 4 3 5 6 4 7 8 9 10 11 Den sista minutens %HRmax (HRarbete/HRmax) %. Testövervakare 17

4. SUBMAXIMALT DYNAMISKT CYKELERGOMETERTEST Ett submaximalt dynamiskt belastningstest utförs med en cykelergometer som bromsas antingen elektriskt eller mekaniskt. Testet utförs i sportutrustning. På en cykel som bromsas mekaniskt är trampningshastigheten 60 varv/min. I testet ingår fyra belastningsnivåer: Nivå Varaktighet Arbetslast (min) (W) 1 4 50 2 4 100 3 4 150 4 4 200 Före testet måste cykelns belastningsmekanism kalibreras. Under testets gång är det tillbörligt att mäta hjärtats pulsfrekvens (HR, min -1 ) och att fråga efter den upplevda belastningen (RPE, 6-20) liksom vid gångmattstestet. Ett godkänt cykelergometertest påvisar att den maximala syreförbrukningen som beskriver cirkulationsorganens kondition hos räddningsmannen är minst 2,8 l/min, det vill säga så gott som samma som minimirekommendationen för rökdykningsuppgifter (3,0 l/min). 18

SUBMAXIMALT DYNAMISKT CYKELERGOMETERTEST Mätdagbok Temperatur i testrummet C Dat. Kl. Namn Ålder Ålder Vikt (kg) Längd (cm) Systoliskt / diastoliskt blodtryck (mmhg) Hälsotillstånd Mående Hjärtats maximala pulsfrekvens (HRmax, min -1 ) Uppmätt min -1 år Uppskattat (208 0,7 ålder) min -1 Den sista minutens %HRmax (Hrarbete/HRmax) %. Belastningsnivå Tid min. HR min -1 RPE (6-20) Annat 1 1 2 3 4 2 5 6 7 8 3 9 10 11 12 4 13 14 15 16 Testövervakare 19

5. TEST AV MUSKELSTYRKA OCH -UTHÅLLIGHET Magmusklernas samt de övre och nedre extremiteternas dynamiska muskelstyrka och uthållighet bedöms genom följande test - sit ups - bänkpress - benböjning i hukande ställning - armhävning Anvisningar för utförande Testerna genomförs i fri ordning. Återhämtningstiden mellan dem är 3-5 minuter. Personen måste i varje test uppnå ett resultat som berättigar till konditionsklassen god. Om en person av motiverad orsak inte klarar av något enskilt test som nämns nedan, men personens muskelstyrka och uthållighet i övrigt motsvarar konditionsklassen god, kan testresultatet likväl godkännas. 1. Sit ups (magmusklernas styrka och uthållighet) Utgångsställning: ryggläge med händer bakom nacken, armbågarna framåt, knäna i 90 vinkel, benen åtskilda 20-30 cm. Utförande: man reser sig i sittande läge så många gånger som möjligt under 60 sekunder så, att armbågarna vidrör låren och då man lägger sig ner rör skulderbladen golvet. Resultat: antalet gånger till sittande ställning Fel: händer lösgörs bakom nacken, man ger fart med armbågarna återhämtning 2. Bänkpress (armarnas sträckmusklers styrka och uthållighet) Utgångsställning: ryggläge på bänkpressbänken. En 45 kg skivstång på raka armar. Största tillåtna greppbredd 80 cm mätt mellan pekfingren. Utförande: skivstången sänks ner så den vidrör bröstet, varefter stången på nytt lyfts upp på raka armar. Resultat: maximalt antal upplyftningar inom 60 sekunder. Fel: armarna blir inte raka återhämtning 3. Benböjning i hukande ställning med en 45 kg skivstång som tilläggsvikt (lårmusklernas styrka och uthållighet) Utgångsställning: i grenställning något bredare än axlarna, fötterna något utåtvända, skivstången bakom nacken på axlarna. Utförande: den som testas går ner i hukande ställning tills knäna och höftlederna är i vågrät ställning och reser sig upp så att knäna blir raka. Under hela prestationen skall ryggen vara rak. Resultat: antalet gånger som man på godkänt sätt rest sig upp under 60 sekunder. Fel: nigande, varvid knäna skjuts för långt framåt återhämtning 20

4. Armhävning (armarnas böjmusklers styrka och uthållighet) Utgångsställning: genom motgrepp hängande på räck med rak kropp och raka ben. Utförande: genom att man böjer armarna dras hakan över stången och man sänker sig ner på raka armar Resultat: maximalt antal prestationer utan tidsbegränsning Fel: kroppssvängningar, krökta ben, knyck eller slag (kipprincipen) då armhävningen börjar Under alla test iakttas tekniken vid utförandena och vid behov ges den som testas anvisningar och anmärkningar för tillrättande av den. Testet avbryts, om utförandet blir okoordinerat eller osäkert den som testas vill sluta på grund av ökande smärta eller provocering (inte på grund av muskeltrötthet). I mätdagboken antecknas det om testet inte alls kunde genomföras om man gjort testförsök, men tvingats avbryta. Orsak: smärta, bristande -teknik, bristande motivation eller svag muskelkondition. I mätdagboken antecknas också om hinder för en maximal prestation utgjordes av smärta bristande teknik dålig motivation. 21

MUSKELSTYRKA OCH -UTHÅLLIGHET Mätdagbok Temperatur i testrummet C Dat. Kl. Namn Ålder Ålder Vikt (kg) Längd (cm) Systoliskt / diastoliskt blodtryck (mmhg) Hälsotillstånd Mående Test gånger Svag Klassificeringen Nöjaktig God Utmärkt Sit ups (ggr/60 s) <20 21 28 29 40 41 Bänkpress, 45 kg (ggr/60 s) <9 10 17 18 29 30 Benböjning i hukande ställning, 45 kg (ggr/60 s) <9 10 17 18 26 27 Armhävning <2 3 4 5 9 10 Testet kunde inte alls genomföras Orsak: smärta bristande teknik bristande motivation svag muskelkondition Maximalt testutförande försvårades av: smärta bristande teknik bristande motivation Testövervakare: 22

BILAGA 2 EXEMPEL PÅ TILLÄMPLIGA RÖKDYKNINGSÖVNINGAR 1. Varm rökdykningsövning omfattar rökdyknings- och släckningsteknik, rökdykningsövervakning övning under påverkan av värme eld som verkligt element i övningen kan utföras i s.k. angreppscontainrar, i rivningshus som bränns eller på motsvarande ställen 2. Varm rökdykningsövning kan utföras på samma sätt som föregående kan också utföras i inomhusbrandsimulator: man noterar hur rökgaserna beter sig och övar användning av strålrör (i en inomhusbrandsimulator kan man inte öva rökdykningsteknik. Brandbelastningen är liten = motsvarar inte verkliga förhållanden) 3. Kall rökdykningsövning omfattar rökdykningsteknik, rökdykningsövervakning arbetsslang eller motsvarande används (t.ex. en arbetsslang fylld med luft) genomförs i blindo (i mörker eller genom användning av övningsrök) också att rädda sig själv och att rädda en rökdykare övas (nödnedtagning, räddande av räddningsman som fastnat, att ge tilläggsluft mm.) värmebelastning kan också sammankopplas med övningen t.ex. uppvärmning av övningsplatsen kan utföras på s.k. lägenhetshäckbana eller var som helst på ett lämpligt ställe inomhus 4. Övningar som inte är rökdykningsövningar (men som är nödvändiga och stöder rökdykningsövningarna) belastningsövningar med tryckluftsandningsapparat övningar med att klä på sig rökdykningsutrustning övningar med att använda tryckluftsandningsapparat 23

BILAGA 3 EXEMPEL PÅ SLÄCKNINGSKLÄDSEL SOM ÄR TILLRÄCKLIGT SKYDDANDE Följande standardenliga personliga skyddsutrustning uppfyller kraven i statsrådets beslut om personlig skyddsutrustning 1406/1993 och är CE-märkt: branddräkt (EN 469), brandhjälm (EN 443), brandhandskar (EN 659), brandskodon (EN 344, EN 345) och tryckluftsandningsapparat (EN 136, EN 137). Skyddsnivåerna för en branddräkt enligt EN 469 har bestämts så, att det inte ställs speciella krav på underkläder och mellanplagg. Extra skikt förbättrar dock skyddet mot lågor och strålningsvärme. Beträffande komforten vid användning rekommenderas att underkläder är av sådant material som håller huden torr genom att släppa igenom fukten av svett till följande klädesskikt. Nätstruktur ökar komforten. Om man vid rökdykning använder en branddräkt som avviker från standarden, måste man beakta de speciella krav som ställs på underkläder och mellanplagg. branddräkt mellanplaggs material underkläders material 3-skikts aramiddräkt med fuktspärr (EN 469) inga speciella krav inga speciella krav 3-skikts aramiddräkt (EN 469) inga speciella krav inga speciella krav 2-skikts aramiddräkt* 1 2-skikts bomull eller ylle bomull brandskyddad polyester polypropylen/bomull viskos 1-skikts aramiddräkt* stickat av brandskyddad polyester brandskyddad viskos stickat av ylle ylle brandskyddad viskos aramid tilläggsskydd nödvändiga antingen i branddräkten eller underliggande kläder (t.ex. vid axlarna) ** 1-skikts bommullsdräkt* stickat av brandskyddad polyester brandskyddad viskos stickat av aramid ylle tilläggsskydd nödvändiga antingen aramid i branddräkten eller underliggande kläder (t.ex. vid axlarna) ** 1-skikts stickat av brandskyddad polyester brandskyddad viskos yllevadmalsdräkt* stickat av aramid ylle aramid * tillverkaren måste märka ut att mellanliggande plagg hör till helheten ** tilläggsskydden vid axlarna kan vara antingen fasta eller löstagbara 24