Kursprogram Byggledning VBE041 9 poäng Läsperiod 3, VT2010 1 Inledning 1.1 Syfte Kursens syfte är att belysa helhetsbilden av byggprocessen och kopplingen mellan dess olika skeden; projektering, produktion och förvaltning, samt ge kunskaper om det arbete som utförs av en byggledare under de tidiga skedena i ett byggprojekt. Kursen syftar även till att träna studenterna i att leda och arbeta i projekt med allt vad det innebär i form av målformulering, ledarskap, mötesteknik, kvalitetssäkring av eget arbete, utvärdering och såväl muntlig som skriftlig presentationsteknik. 1.2 Mål Målet är att studenterna, efter genomgången kurs, skall ha kunskaper om ledning och genomförande av det administrativa arbetet, kalkylering och planering med datorstöd, entreprenadjuridik med tyngdpunkt på upphandling, kvalitetsarbete, ekonomisk styrning och finansiering av byggprojekt. 1.3 Genomförande Kursen genomförs med fokus på tre delar: byggledningsprocessen utbildningsprocessen, och utvärderingsprocessen. Byggledningsprocessen behandlas i ett rollspel där studenterna agerar som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Utbildningsprocessen, som pågår parallellt med rollspelet, består av att studenterna utbildas i projektledning, ledarskap, mötesteknik samt datorstöd. Utbildningsprocessen kan betraktas som byggledarnas vidareutbildning vilken utgör en del i byggledningsprocessens rollspel. Byggledarna kan även boka tid hos experter vid avdelningen för konsultation angående olika kursmoment. Bygglednings- och utbildningsprocessen kompletteras med en utvärderingsprocess där byggledningskonsulterna, genom kontinuerliga utvärderingsmoment, arbetar med att följa upp lednings- och utvecklingsfrågor utifrån arbetet i den egna gruppen. 2 Projekteringsprocessen rollspel Kursen kommer till stor del att bedrivas i form av ett rollspel där studenterna delas in i konsultgrupper om ca fem studenter. Gruppernas uppgift är att agera byggledare på uppdrag av en beställare. Varje grupp tilldelas en handledare/- beställare från avdelningen. Konsultuppdraget leds och drivs självständigt av grupperna och följs upp i dialog med beställaren under planerade projektmöten. 2.1 Scenario Arbetet startar med att byggledarna har kontaktats av en beställare för att leda ett nybyggnadsprojekt. Projektet är en arena som skall uppföras i Lund eller nära Lund. Ett projekteringsunderlag finns redan och detta tillhandahålls av beställaren, som tidigare planerat att uppföra byggnaden men inte fullföljt projektet. Uppdraget går ut på att ta fram ett beslutsunderlag för beställarens styrelse för beslut om huruvida projektet skall genomföras eller ej. 2.2 Roller Konsulter Studenterna bildar byggledningsföretag, i grupper om ca fem studenter. Varje grupp kommer under kursen att fungera som byggledningskonsulter på uppdrag av en beställare. Beställare Som beställare agerar personal från avdelningen. Varje konsultgrupp tilldelas en egen beställare som, utanför rollspelet, dessutom fungerar som handledare åt gruppen. Observera att även beställaren spelar en roll. Detta kan innebära att beställaren i rollspelet kan verka okunnig om sådant som denne har goda kunskaper om i funktionen som handledare. Datum: 10-04-22 Sida 1
Beställare Anne Landin Urban Persson Olle Bergman Stefan Olander Kristian Widén/Sofia Pemsel Experter Det finns möjlighet för konsultgrupperna att boka tid för konsultation hos experter. Experterna är: Anne Landin miljö- och kvalitetssystem Bengt Hansson entreprenadjuridik Stefan Olander kalkylering & investeringsbedömningar Kristian Widén projektplanering Anders Ekholm BIM, gestaltning Olle Bergman BIM, gestaltning 2.3 Projektmöten Möten mellan beställare och konsulter hålls kontinuerligt under kursen. I schemat finns förslag på tidpunkter för dessa möten, men det är upp till grupperna själva att kontakta och avtala tidpunkt med beställaren. Inför projektmötena skall grupperna vara väl förberedda och beställaren skall ha fått dagordning, föregående mötesprotokoll och andra aktuella dokument senast 24 h före mötet. Observera att det är konsulterna som kallar till och leder mötena. Funktionen som mötesordförande och sekreterare roterar inom konsultgruppen. En av gruppmedlemmarna (olika vid varje tillfälle) tilldelas rollen som observatör. Som observatör deltar man inte i själva mötet, utan skall iaktta och notera hur mötet genomförs och hur deltagarna agerar i sina roller. Efter själva mötet framför observatören sina synpunkter, vilka sedan diskuteras i gruppen. För att följa upp gruppens utveckling skrivs, vid varje projektmöte, ett speciellt observatörsprotokoll, som skall bifogas slutrapporten och dessutom diskuteras vid ett seminarium i slutet av kursen. Delredovisning av resultat Gruppernas arbete kommer kontinuerligt att redovisas till beställarna/handledarna under kursen. Detta sker genom att beställaren, vid projektmötena, efterfrågar material och uppgifter som gruppen skall presentera vid nästa möte. I slutet av kursen sammanställs allt material i en slutrapport. Handledning Under projektmötet behandlas inte sakfrågor till handledaren, däremot finns möjlighet för gruppen att ställa frågor till handledaren i direkt anslutning till mötet. 2.4 Förhandlingar För att få en god uppfattning om byggkostnaden skall konsultgrupperna lämna ett förfrågningsunderlag till två potentiella byggentreprenörer. Detta underlag består av en inbjudan att lämna anbud samt administrativa föreskrifter för byggprojektet. Entreprenörerna kommer sedan att lämna anbud som noga granskas av konsultgruppen innan anbudsförhandling äger rum. Efter förhandlingarna skall en entreprenör väljas och ett förslag till beställning skrivas för byggnadsentreprenaden. Detta förslag skall även bifogas till projektrapporten. 2.5 Styrelsemöte slutredovisning Vid slutredovisningen ska alla grupper närvara. Varje grupp presenterar sina förslag för sin beställare och dennes styrelse. Styrelsen utgörs av alla de olika gruppernas beställare. Vid respektive presentation agerar en grupp observatör. Observatörsgruppen ska iakttaga redovisningen och kommentera denna under en gemensam diskussion. Som observatörsgrupp agerar byggledningsföretagen växelvis enligt ett separat redovisningsschema som utdelas i slutet av kursen. Före slutredovisningen skall projektrapporten lämnas in till beställare och dennes styrelse. Redovisningen skall genomföras på ett professionellt sätt, vilket kräver att alla i gruppen är pålästa och att presentationsmaterialet är tydligt och säljande. Vid bedömningen läggs stor vikt vid trovärdigheten och presentationstekniken. Datum: 10-04-22 Sida 2
3 Utbildningsprocessen 3.1 Utbildningsmoment Under kursen kommer ett antal föreläsningar och seminarier att hållas. Alla föreläsningarna är obligatoriska. Eventuella förhinder anmäls till kursledningen innan det aktuella föreläsningstillfället. Föreläsningarna behandlar sådana ämnesområden som är relevanta för grupperna i deras projektarbete. I anknytning till rollspelet kan föreläsningen betraktas som konsulternas vidareutbildning parallellt med projektarbetet. 3.2 Informationssökning Grupperna ansvarar för att själva efterfråga och söka relevant information som inte förmedlas i utbildningsmomenten, men som behövs för att lösa uppgiften. För att undvika att alla grupper ringer till samma ställe, t.ex. Lunds Kommun, för att erhålla uppgifter, samordnas informationsförmedlingen i viss mån från avdelningen. Om sökt information finns på avdelningen kommer den att förmedlas då den efterfrågas. Detta innebär inte att alla externa uppgifter som samlas in automatiskt kommer att förmedlas till alla grupper, utan det krävs att man själv vänder sig till kursledningen och efterfrågar detta. 3.3 Expertkonsultation För att ge möjlighet för grupperna att dels ställa kvalificerade frågor och dels få konstruktiv kritik på sitt utförda arbete finns möjlighet att boka tid för konsultation hos någon av avdelningens experter. Det finns möjlighet att få experthjälp inom områdena: miljö och kvalitet, kalkylering, finansiering, projektplanering och entreprenadjuridik. Det är lämpligt att varje grupp vid minst ett tillfälle genomför en konsultation för varje ämnesområde. Inför dessa konsultationer skall gruppen lämna in underlag i förväg för att ge möjlighet för experten att läsa igenom och analysera materialet. 4 Utvärderingsprocessen Utvärdering är ett viktigt stöd för den kontinuerliga utvecklingen av gruppens arbete. Utvärderingsprocessen löper därför genom hela kursen och omfattar såväl kursinnehållet som det egna arbetet och grupprocessen. Vid de första föreläsningstillfällena diskuteras förväntningar på kursen, uppföljning av mål och grupprocesser. Detta följs sedan upp vid det avslutande seminariet. Vid projektmötena under kursens gång, diskuteras gruppens arbete och utveckling med handledarna i samband med observatörsdiskussionen. 5 Arbetsmaterial/resurser 5.1 Litteratur Kursen bygger huvudsakligen på kunskaper från tidigare kurser inom avdelningen. Kursmaterial från dessa kurser utgör förkunskapskrav och betraktas därför som kurslitteratur: Kompletterande kursmaterial, specifikt avsett för denna kurs, kommer att finnas till försäljning vid introduktionsföreläsningen. För detta material, samt för möjligheten att kopiera slutrapporten utgår en avgift på 100 kr/student. 5.2 Datorstöd I kursen används datorstöd för bl.a. projektplanering, kalkylering, rapportskrivning, kommunikation och presentation. De programvaror som kan användas är: Kalkylering BidCon, MS Excel Planering MS Project, PlanCon Ordbehandling MS Word Presentation MS PowerPoint 3.4 Avstämning Halvvägs genom kursen kommer en avstämning att göras. Till denna avstämning skall grupperna lämna in en kostnadssammanställning och prognos för projektets slutkostnad, samt en kortfattad redogörelse för gruppens arbete med sin interna utvärdering. Datum: 10-04-22 Sida 3
6 Kursschema V. Dag Tid Moment Sal Ansvarig 11 19/3 8-10 F: Kursintroduktion F: Arenaprojektet DC:StHörs DC: StHörs V:Dalab 2 AL AE, OB - 12 25/3 8-10 F: Fastighetsutveckling V:Brand SO Projektmöte 1 Inst 26/3 8-10 F: ABK 09 V:P2 Hn 15 15/4 9-12 STUDIEBESÖK FÄRS O FROSTA ARENA BN Vi ses i entréhallen kl. 09.00 16/4 8-10 F: Bygglov, byggsamråd etc. F: AF DC:310 DC:310 Hn Hn 13-18 STUDIEBESÖK KRISTIANSTAD ARENA Buss avgår från LTH kl. 13.30 16 22/4 8-10 F: BIM i praktiken DC:304 JK Projektmöte 2 Inst 23/4 8-10 F: Erfarenheter av stora projekt V:Brand ET 17 29/4 8-10 Film: Turning Torso DC:304 SO 30/4 8-10 18 6/5 8-10 19 12/5 8-10 Projektmöte 3 Inst F: Studenternas val (ni får önska så försöker vi fixa) Projektmöte 4 DC:304 Inst 7/5 8-10 F: Erfarenheter av exploatering, Lomma hamn V:Brand ES F: Brukarkrav, ljudmiljö V:P2 Bo Wang + förhandling med entreprenör V:Dalab1 V:Dalab1 20 20/5 8-10 21/5 Redovisning Projektmöte 5 Observera att alla föreläsningar är obligatoriska. V:P2 Inst Föreläsare: Anne Landin (AL) Anders Ekholm (AE) Stefan Olander (SO) Olle Bergman (OB) Urban Persson (UP) Eva Sjölin (ES) Emma Törnquist (ET) Bengt Hansson (Hn) Berne Nilsson (BK) Jens Kindt (JK) Kristian Widén (KW) Bo Wang (BW) Kursledning: Anne Landin Kursansvarig/examinator anne.landin@construction.lth.se Christina Glans Kursadministration christina.glans@cosntruction.lth.se Datum: 10-04-22 Sida 4
7 Examination 7.1 Prestationskrav Resultatet av projektuppgiften ska redovisas i en projektrapport, vilken utgör ett beslutsunderlag för beställaren och dess styrelse. Projektrapporten skall ha följande innehåll: 1. Sammanfattning av rapporten med rekommendation av beslut till styrelsen. 2. Entreprenadkalkyl, i olika detaljnivåer. Kostnadsförändringar beskrivs med kommentarer. 3. Alternativkalkyl och kostnadsanalys 4. Investerings- och årskostnadskalkyl. 5. Projektplan för byggprojektets övergripande genomförande samt betalningsplan med kreditivkostnad. 6. Förfrågningsunderlag för entreprenaden med administrativa föreskrifter, miljökrav, ritningar samt byggnadsbeskrivning. 7. Beställningsskrivelse till entreprenör (förslag) Rapporten ska även innehålla dessa bilagor: 1. Avtal mellan konsultgrupp och beställare. 2. Kvalitetsplan för det egna arbetet. 3. Mötesprotokoll och tidplan för konsultarbetet med gjorda avstämningar och revideringar. 4. Observatörsprotokoll kompletterade med beskrivning av det egna arbetets utveckling under kursen. Slutrapporten bedöms med störst vikt vid: 1. Sammanfattning Struktur, analys och argumentation. 2. Entreprenadkalkyl: Noggrannhet, kunskap och säkerhet. 3. Alternativkalkyl: Analys, idérikedom och säkerhet. 4. Investerings- och årskostnadskalkyl: Antaganden, rimlighet och säkerhet. 5. Tidsplan: Struktur, aktivitetsindelning, deltider, totaltid och resursfördelning. 6. Förfrågningsunderlag: Innehåll, olämpliga och/eller saknade delar. För bilagorna läggs störst vikt vid: 1. Avtal: Utformning och innehåll. 2. Kvalitets- och miljöplan: Medvetenhet och förståelse. 3. Mötesprotokoll och tidsplan Dokumentationen av beslutsprocessen och avstämningen av den egna arbetsinsatsen 4. Observatörsprotokoll Beskrivningen av, och slutsatser kring gruppens utveckling Den muntliga presentationen bedöms med avseende på presentationsteknik, säkerhet, tydlighet, argumentation och inlevelse. Slutrapporten skall kopieras i ett exemplar till beställaren, ett till varje gruppmedlem samt ett till beställarens styrelse. 7.2 Betygssättning Gruppens slutbetyg sätts vid ett betygskollegium där kursledningen och handledare deltar. Handledarna har dessförinnan gjort en bedömning av sin egen grupps arbete med utgångspunkt från projektmötenas genomförande och det material som tagits fram till dessa. Individuella avvikelser från gruppbetyget (både uppåt och nedåt) kan förekomma om handledarna och betygskollegiet har uppfattningen att en enskild students prestation uppenbart avviker från de övriga gruppmedlemmarnas. För erhållande av slutbetyg krävs närvaro vid samtliga föreläsningar samt ett aktivt deltagande i gruppens arbete. Datum: 10-04-22 Sida 5