Barn- och utbildningsnämnden 2012

Barn- och utbildningsnämnden 2012

SOLNA STAD Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2011-10-12 93 Verksamhetsplan och budget 2012 (BUN/2011:154) Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 20 juni 2011 (KS/2011:185) om preliminär verksamhetsplan och budget för 2012 med inriktning för 2013-2014 samt riktlinjer för budgetprocessen. Utgångspunkten inför budget 2012 är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt även uppdrag till nämnderna. De särskilda uppdragen är kopplade till målområdena och inriktningsmålen. Uppdragen har formulerats utifrån regeringsprogrammet och åläggs nämnden och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. De tre tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete, jämställdhet och integration har integrerats i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. Utifrån KF:s inriktningsmål ska nämnden fortsätta att utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklaration. I november tar kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och den senaste befolkningsprognosen. Kommunstyrelsen fastställer i november de ekonomiska ramarna, de finansiella och verksamhetsanknutna målen samt skattesatsen för kommande år. Respektive nämnd beslutar om fördelning mellan olika typer av kostnader och tar hänsyn till förväntade volym- och kostnadsökningar vid upprättandet av internbudgeten. Nämnden ska också löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till Verksamhetsplan och budget 2012 med utgångspunkt från kommunstyrelsens och barn- och utbildningsnämndens målsättningar och kommunstyrelsens riktlinjer. Solna stad ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Skolorna ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och en god grund för fotsatta studier och arbete. I fokus står därför kunskapsresultaten som ska höjas. Bra undervisning förutsätter en ändamålsenlig och trygg miljö för elever och personal. Solna stad genomför också ett program i syfte att lyfta skolornas lokaler. Kommunstyrelsens budgetförslag gav möjlighet till en generell ramhöjning med 2 procent. Eftersom nämnden i sitt budgetförslag tagit hänsyn till en senare befolkningsprognos än den som låg till grund för kommunstyrelsens förslag har inte ramarna kunnat höjas med 2 procent på helheten. I budgetförslaget har hänsyn tagits till volymerna i den senaste befolkningsprognosen. Det innebär att nämnden rymt in cirka 140 fler barn i åldrarna 1-18 år än de som utgjorde underlag för kommunstyrelsens förslag till ramar. Signatur

SOLNA STAD Barn- och utbildningsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 2 (2) 2011-10-12 Inom förskolan har en ny peng skapats för 3-5 åringar och barn till föräldraledig får fr.o.m. höstterminen begränsningar i rätten till plats. Pengbeloppen inom förskolan är uppräknade med 0,75 procent. För att förbättra möjligheterna att verkställa stadens målsättning att Solnaelevernas kunskapsresultat ska vara bland de tre bästa i Stockholms län har grundskolans pengbelopp räknats upp med 3,5 procent. En förändrad resursfördelningsmodell inom grundskolan är beaktad men kommer att beslutas av nämnden som särskilt ärende i december. Gymnasieskolans peng är uppräknad med 1,5 procent i enlighet med samarbetet inom länet. Röstförklaring Eva Eriksson anmäler för (S), Thomas Magnusson för (V) och Minna Thullberg för (MP) att (S), (V) och (MP) inte deltar i beslutet i enlighet med bilaga 1 till protokollet. Beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2011, internkontrollplan, konkurrensplan samt lokalförsörjningsplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Noteras till protokollet att (S), (V) och (MP) inte deltar i beslutet. Signatur

SOLNA STAD 1 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Anne Rönnberg 2011-09-30 BUN/2011:154 Annika Åström Ärendetyp: A 51g Tillhör ärende: Budget 2012 Verksamhetsplan och budget 2012 Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 20 juni 2011 (KS/2011:185) om preliminär verksamhetsplan och budget för 2012 med inriktning för 2013-2014 samt riktlinjer för budgetprocessen. Utgångspunkten inför budget 2012 är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt även uppdrag till nämnderna. De särskilda uppdragen är kopplade till målområdena och inriktningsmålen. Uppdragen har formulerats utifrån regeringsprogrammet och åläggs nämnden och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. De tre tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete, jämställdhet och integration har integrerats i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. Utifrån KF:s inriktningsmål ska nämnden fortsätta att utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklaration. I november tar kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och den senaste befolkningsprognosen. Kommunstyrelsen fastställer i november de ekonomiska ramarna, de finansiella och verksamhetsanknutna målen samt skattesatsen för kommande år. Respektive nämnd beslutar om fördelning mellan olika typer av kostnader och tar hänsyn till förväntade volym- och kostnadsökningar vid upprättandet av internbudgeten. Nämnden ska också löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till Verksamhetsplan och budget 2012 med utgångspunkt från kommunstyrelsens och barn- och utbildningsnämndens målsättningar och kommunstyrelsens riktlinjer. Solna stad ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Skolorna ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och en god grund för fotsatta studier och arbete. I fokus står därför kunskapsresultaten som ska höjas. Bra undervisning förutsätter en ändamålsenlig och trygg miljö för elever och personal. Solna stad genomför också ett program i syfte att lyfta skolornas lokaler. Kommunstyrelsens budgetförslag gav möjlighet till en generell ramhöjning med 2 procent. Eftersom nämnden i sitt budgetförslag tagit hänsyn till en senare befolkningsprognos än den som låg till grund för kommunstyrelsens förslag har inte ramarna kunnat höjas med 2 procent på helheten.

2 (19) I budgetförslaget har hänsyn tagits till volymerna i den senaste befolkningsprognosen. Det innebär att nämnden rymt in cirka 140 fler barn i åldrarna 1-18 år än de som utgjorde underlag för kommunstyrelsens förslag till ramar. Inom förskolan har en ny peng skapats för 3-5 åringar och barn till föräldraledig får fr.o.m. höstterminen begränsningar i rätten till plats. Pengbeloppen inom förskolan är uppräknade med 0,75 procent. För att förbättra möjligheterna att verkställa stadens målsättning att Solnaelevernas kunskapsresultat ska vara bland de tre bästa i Stockholms län har grundskolans pengbelopp räknats upp med 3,5 procent. En förändrad resursfördelningsmodell inom grundskolan är beaktad men kommer att beslutas av nämnden som särskilt ärende i december. Gymnasieskolans peng är uppräknad med 1,5 procent i enlighet med samarbetet inom länet. Beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2011, mål, internkontrollplan, konkurrensplan samt lokalförsörjningsplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Anne Rönnberg Förvaltningschef Annika Åström Chefscontroller

3 (19) Verksamhetsplan och budget 2012 Barn- och utbildningsnämnden

4 (19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 5 Inledning 5 Utmaningar 2012 5 Åtaganden, kvalitetsdeklarationer och tvärsektoriella frågor 6 Ekonomi 6 Volymer 7 Gemensam verksamhet 8 KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSUPPDRAG 8 ANPASSNINGAR TILL NY LAGSTIFTNING 8 UPPDRAG GENOM STATSBIDRAG 8 LOKALER 9 EKONOMI 9 Resursenheten 10 Förskola 10 KOMPETENSUTVECKLING 10 TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR 10 EKONOMI 11 PENGBELOPP 2012 12 VOLYMER 12 Grundskola 13 KOMPETENSUTVECKLING 13 TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR 13 EKONOMI 14 PENGBELOPP 2012 15 VOLYMER 15 Gymnasieskola 16 KOMPETENSUTVECKLING 16 TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR 16 EKONOMI 17 VOLYMER 17 Grundsärskola och gymnasiesärskola 17 KOMPETENSUTVECKLING 17 TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR 18 EKONOMI 18 VOLYMER 18 PENGBELOPP 2012 19 Investeringsbudget 19 Bilagor Nämndens mål 2012 Internkontrollplan 2012 Konkurrensplan 2012 Lokalförsörjningsprogram 2012

5 (19) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 20 juni 2011 (KS/2011:82) om preliminär budget för 2011. Kommunstyrelsen beslutade även om mål, skattesats och budgetramar. Barn- och utbildningsnämnden får utifrån kommunstyrelsens beslut i uppdrag att utarbeta verksamhetsbudget och målsättningar inom av kommunstyrelsen föreslagna ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och/eller ny befolkningsprognos. De ekonomiska ramarna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen fastställs därefter av kommunfullmäktige den 28 eller 29 november som samtidigt tar del av nämndens verksamhetsplan och budget. Inledning Barn- och utbildningsnämndens ansvar för verksamheten regleras via det reglemente som kommunfullmäktige fastställt inom följande områden och med detta ansvar följer att verksamheten styrs av de nationella författningarna som reglerar utbildningsväsendet. Dessa verksamheter är: - Förskola och annan pedagogisk verksamhet - Fritidshem upp till 10 år - Förskoleklass - Grundskola och grundsärskola - Gymnasieskola och gymnasiesärskola Utöver detta fastslår kommunfullmäktige att nämnden även har ansvar för studie- och yrkesvägledning (SYV), ungdomsmottagning och skolbiblioteken. Utmaningar 2012 Verksamhetsplanen anger inriktningen för verksamhetsåren 2012-2014. 2012 ska prioriterade uppdrag sjösättas. Ambitionen är sedan att arbetet förankras under 2013 och att resultaten blir fullt mätbara 2014. Öka måluppfyllelsen För att öka måluppfyllelsen i skolan kommer arbetet inriktas på 4 centrala faktorer, skriftlig planering, arbetet med likvärdig bedömning, att följa elevens sociala utveckling samt elevens egen dokumentation i portfolio. För att underlätta samtliga dessa faktorer behövs en gemensam lärplattform. I lärplattformen utformar arbetslaget den skriftliga planeringen och sedan fylls varje ämne med konkreta kunskapskrav som lärare, elever och föräldrar kan följa. Fritidshemmen får i uppdrag att följa elevens sociala utveckling inom ramen för individuell utvecklingsplan och eleven ska själv på sikt kunna följa sin egen kunskapsutveckling i sin portfolio. Nytt för i år är att följa utvecklingen inom matematik och svenska från förskoleklass till årskurs 9. Bland annat ska språkutvecklingen screenas redan i förskoleklass för att snabbare fånga upp elevernas utveckling mot kunskapskraven och öka måluppfyllelsen i framtiden. Säkra kompetensförsörjningen För att säkra rekrytering av rätt personal och sätta rätt ersättningsnivåer i förvaltningen behövs kompetensprofiler för samtliga yrkeskategorier. Målet är att ha utbildade pedagoger på rätt plats i alla verksamheter och att tydligare definiera vilket ansvar som är kommunens respektive individens när det gäller vidareutbildning.

6 (19) Förbättra attraktionskraften För att snabbare kunna besvara medborgarnas ökande efterfrågan av förvaltningens tjänster behövs en kundtjänst. Samarbetet med stadsledningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen behöver utvecklas för att tillsammans tillgodose behovet av förskoleplatser. Andra prioriterade frågor är lokalförsörjning och underhåll av stadens lokaler, som tas i anspråk av barn- och utbildningsnämnden, där tydliga och öppna planer för hur fastighetsägaren ska sköta basutbudet ska finnas. Åtaganden, kvalitetsdeklarationer och tvärsektoriella frågor Enligt kommunstyrelsens anvisningar ska barn- och utbildningsnämnden utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Åtaganden och kvalitetsdeklarationer kommer att utarbetas under hösten 2011. De tvärsektoriella frågorna, jämställdhet, integration och internationellt arbete riktas mot barn och elever och är integrerade i förvaltningens ordinarie arbete genom de nationella styrdokumenten. Under 2012 ska förvaltningen revidera och fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. I denna verksamhetsplan har EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020, och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 1 -deklarationen, inarbetats och beaktats. Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto Gemensam vht 9 259 24 815 15 556 9 481 26 219 16 738 Resursenheten 3 566 57 424 53 858 940 53 724 52 784 Förskolevht 70 202 437 612 367 410 67 500 399 973 332 473 Grundskolevht 58 018 437 139 379 121 55 113 404 186 349 074 Gymnasievht 45 925 178 542 132 617 43 034 177 709 134 676 Gymnasiesärskola 288 9 457 9 169 288 9 364 9 076 Obligatorisk särskola 2 794 22 175 19 381 2 766 21 956 19 189 Totalt 190 051 1 167 164 977 113 179 121 1 093 131 914 010 Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 tar sin utgångspunkt i alliansens regeringsprogram Föregångsstadens Solna. Utgångspunkten är att förena ekonomiskt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning med satsningar på välfärdens kärna, skola och omsorg, och på Solnas utveckling med särskilt fokus på att säkra jobb och tillväxt. Kommunstyrelsens förslag till 2012 innebär en generell ramhöjning med 2 procent samt att nämnder med volymbaserade ramar kompenseras för både ökningen i löpande kostnader och fasta kostnader till följd av befolkningsökningen. Barn- och utbildningsnämnden tillförs också 8 mkr i en kompetenssatsning för att möjliggöra kompetensväxling och kompetensutveckling av nyckelgrupper i skolan för att kunna möta kompetenskraven i den nya lagstiftningen. Nämnden har också kompenserats för årliga kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad med 0,6 mkr. 1 The Council of European Municipalities and Regions

7 (19) Därutöver görs en särskild satsning på barn- och utbildningsnämnden och stadsbyggnadsnämnden för att uppgradera förskole- och skollokaler vid sidan av de investeringar motsvarande cirka 30 mkr som görs i upprustning av förskole- och skollokaler och utöver ordinarie underhåll på cirka 15 mkr. I dokumentet noteras också att regeringen sänker statsbidragen till kommunerna med anledning av att gymnasiereformen kommer att förenkla och effektivisera kommunernas gymnasieverksamhet. För Solnas del innebär det en sänkning med 5 mkr. Ramarna är lagda utifrån den befolkningsprognos som kom i maj 2011. I september 2011 kom en ny befolkningsprognos med cirka 140 fler barn i de åldrar som är nämndens målgrupp. Kommunstyrelsen konstaterar också i sitt förslag att befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldersklasser men framför allt i förskole- och skolåldrarna. Detta har ytterligare förstärkts i den senaste prognosen. I nämndens förslag är hänsyn taget till septembers befolkningsprognos. Det innebär att den uppräkning med 2 procent som låg i Kommunstyrelsens förslag inte kunnat göras för alla verksamheter. För att kunna rymma in de ökade volymerna i förslaget är pengen för 1-2 åringar uppräknad med 0,75 procent. I enlighet med nämndens intentioner från 2010 att successivt skapa en peng för 3-5 åringar har nu en peng för 3-5 åringar skapats som är 83 procent av pengen för 1-2 åringar. Det innebär att pengen för 4-5 åringar har höjts medan pengen för 3 åringar sänkts. Barn till föräldralediga föreslås få begränsad rätt till tid i förskoleverksamhet. Grundskolepengen är uppräknad med 3,5 procent, fritidshemspengen är uppräknad med 1 procent slutligen gymnasieskolans peng är uppräknad med 1,5 procent i enlighet med förslaget från KSL om uppräkning av programpengen i länet. När det gäller särskolan är kostnaderna och pengen uppräknade med 1 procent. Resursenhetens ramar är uppräknade med 2 procent. Stadsbyggnadsförvaltningen har aviserat en hyreshöjning för förskole- och skollokaler med 6,5 procent, priserna för el väntas stiga med 7 procent och löneökningarna från och med 1 april 2012 är en osäkerhetsfaktor. Sammantaget innebär det att effektiviseringar måste göras inom verksamheterna. De huvudsakliga förändringarna jämfört med budget 2011 utgörs av Ökade volymer 57 mkr Uppräkning av peng 16 mkr Ny resursfördelningsmodell i grundskolan 1,9 mkr Peng för 3-5 åringar -7,4 mkr Förvaltningen har utarbetat ett förslag i enlighet med ramar och direktiv. I budget 2012 har budgeterats för 375 fler barn i åldrarna 1-5 år än i budget 2011. Inom grundskolan ökar antalet elever med 125 mellan 2011 och 2012 och slutligen inom gymnasieskolan är antalet elever 39 färre än 2011. Volymer Antalet små barn kommer successivt att öka och en planering för att möte behoven av fler förskoleplatser pågår. Inom en snar framtid kommer även behovet av ytterligare skolplatser. Den största befolkningstillväxten kommer att ske i området kring Ulriksdal/Järva.

8 (19) Gemensam verksamhet Kommunstyrelsens verksamhetsuppdrag Kommunstyrelsen har i stadens verksamhetsplan och budget 2012 ålagt barn- och utbildningsnämnden verksamhetsanknutna uppdrag som ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Grundläggande behörighet, kompetensutveckling och kompetensväxling Barn- och utbildningsförvaltningen ska under 2012 utarbeta kompetensprofiler för samtliga yrkeskategorier inom förvaltningen. Detta arbete börjar med att samtliga anställdas grundläggande behörighet sammanställs och behovet av kompetensutveckling kartläggs. Därefter kan en samordnad kompetensutveckling och kompetensväxling genomföras i samspel med de statliga kompetensinsatserna under perioden 2012-2014 för att förbättra måluppfyllelsen och möta kompetenskraven i den nya lagstiftningen. Inom ramen för förvaltningens VFU-verksamhet kommer det under 2012-2014 anordnas handledarutbildning för lärare inom förvaltningen som ska ansvara för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning. Syftet är att höja och säkerställa kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen men också för att möta kommande krav på mentorskap av nyrekryterade pedagoger. Nybyggnads- och lokalupprustningsprogram Barn- och utbildningsförvaltningen ska under 2012 fortsätta samarbetet med stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen angående lokalförsörjning och underhåll för stadens lokaler som tas i anspråk för skola och förskola. Anpassningar till ny lagstiftning I juli 2011 trädde den nya skollagen i kraft och arbetet med anpassningar av verksamhetens omfattning, genomförande och rutiner fortsätter under 2012. Förvaltningen kommer att gå igenom funktionaliteten inom en rad områden såsom särskilt stöd, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, trygghet och studiero, ledighet för elever inom grund- och grundsärskolan, modersmål inom förskoleklassen och svenska som andraspråk för nyanlända elever. Kostnaderna inom flera av dessa områden kommer med stor sannolikhet att öka under 2012-2014 genom administrativ hantering för att upprätthålla rättssäkerheten i nya utökande överklagandemöjligheter och till rektor direktdestinerade beslut. Inom några områden behöver en översyn genomföras för eventuell omfördelning. Det pågående arbetet med ett årligt återkommande systematiskt kvalitetsarbete fortsätter under 2012. Det innebär att skolornas skriftliga planeringar kommer att utvecklas så att uppdrag och mål som kommer från både riksdag och kommunfullmäktige inkluderas och redovisas för nämnden på ett tydligare sätt. I detta sammanhang kommer även ett arbete med utarbetande av nyckeltal som beskriver och stödjer skolornas uppföljningsarbete mot målen påbörjas. Uppdrag genom statsbidrag Arbetet med att fortbilda lärare genom Lärarlyftet 2 kan under 2012-2015 komma att få ändrade villkor för finansiering. Staten har under hösten 2011 aviserat att lönen till lärare som vidareutbildar sig i Lärarlyftet inte längre kommer att finansieras av staten. Motiveringen är att det skulle bli orättvist mot lärarstudenterna om redan examinerade lärare fick betalt för att bredda sin behörighet. Hittills har de som gått Lärarlyftet varit garanterade 80 procent av sin lön under studierna. Av de pengarna har staten bekostat 70 procent och kommunen/friskolan 30 procent. Lärarlyftet 2 får 442 miljoner kronor 2012. I budgetens flerårsberäkningar för

9 (19) 2013 2015 räknar regeringen med att lägga ytterligare totalt 1 104 miljoner kronor på satsningen. Förändringarna innebär att ersättning för förlorad arbetsinkomst i högre grad kommer att bli en fråga för kommuner, friskolor och lärare själv. Lokaler Under 2011 har ett lokalbehovsprogram arbetats fram. Planen syftar till att klargöra det kortsiktiga och långsiktiga lokalbehovet för BUF:s verksamheter. Planen föreslår även lösningar för att uppnå ändamålsenliga lokaler där behoven är som störst. En revidering av lokalförsörjningsplanen ligger som bilaga till Verksamhetsplan och budget 2012. Under 2012 påbörjas arbetet med uppnå en högre lokal- och kostnadseffektivitet. Eventuella kostnader finns till en del beaktade under Gemensam verksamheten. För att sänka kostnaderna är det viktigt att vidta åtgärder för att undvika ny- och tillbyggnation. Den enskilt viktigaste åtgärden är att genom kapacitetshöjande åtgärder tillvarata redan befintliga lokalresurser. Vidare bör en översyn av ansvaret vid pedagogisk anpassning av lokaler och verksamhetsförändringar genomföras. Övriga lokalfrågor redovisas i lokalförsörjningsplan 2012-2020, bilaga 4. Under 2012 kommer arbete med upphandling av nytt avtal för kost att påbörjas. Nytt avtal krävs från halvårsskiftet 2013. Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Nämnd 610 610 598 598 Administration 12 900 12 900 12 895 12 895 Övertalig personal 356 356 349 349 IT-kostnader 2 516 2 516 2 271 2271 Pim 500 500 500 500 Övrigt 6 932 6 932 7 606 7606 Impl ny skollag o reformer 1 000 1000 2 000 2000 Intäkter -9 259-9 259 9 481-9481 Totalt -9 259 24 815 15 556 9 481 26 219 16 738 I anslaget ryms kostnader för nämnden samt kostnader för central administration. Ramen för gemensam verksamhet har minskat med 1,3 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Implementering ny skollag och reformer - 1 mkr Kostnader för Med help avseende sjukanmälan - 0,5 mkr It-kostnader +0,2 mkr Under 2011 har nämnden haft 2 mkr för implementering av den nya skollagen och övriga reformer. Arbetet kommer att fortsätta under 2012 men kostnaderna beräknas minska med 1 mkr. I skolorna finns 28 nyckelpersoner som har till uppgift att arbeta med fortsatt implementering på sina respektive skolor. Under 2011 har avtalet med det företag som administrerade kommunens sjukanmälan avslutats. Besparingen motsvarar 0,5 mkr. Respektive enhet hanterar nu sjukanmälan från sina anställda själva.

10 (19) Kostnaderna för IT-system har tillförts medel avseende e-tjänsten Förskola på webben som tidigare funnits i förskolans ram. Resursenheten 2012 2011 Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Särskilt stöd förskola 11 404 11 404 11 180 11 180 Särskilt stöd grundskola 1 785 28 657 26 872 1 750 28 095 26 345 Särskilt stöd gymnasieskola 1 020 1 020 1 000 1 000 Administration och övrigt 1 251 1 251 1 226 1 226 Psykologer och kuratorer 5 743 5 743 5 630 5 630 Skolläkare 842 1 305 463 454 454 Ugndomsmottagning 939 2 946 2 007 939 2 888 1 949 Nyboda 5 100 5 100 5 000 5 000 Totalt 3 566 57 424 53 858 2 689 55 473 52 784 Resursenhetens ramar är uppräknade med 2 procent. Under perioden ska Resursenhetens organisation utredas. Förskola Kompetensutveckling Genomförandet av förskollärarlegitimation och konsekvenserna av den kartläggningen kommer att innebära att förskolecheferna måste se över sin inre organisation utifrån de kompetensprofiler som barn- och utbildningsförvaltningen ska utarbeta under 2012. För att uppfylla det nya strävansmålet inom naturvetenskap och teknik krävs en stor kompetensutvecklingsinsats som förskolan planerar att lösa dels genom förskolelyftet dels genom samarbete med Naturskolan. Strävansmålet ligger väl i linje med EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Tvärsektoriella frågor Under 2012 ska förvaltningen revidera och fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. Jämställdhet, integration och internationellt arbete är integrerade i förskolans ordinarie arbete genom de nationella styrdokumenten. Mycket av integrations- och det internationella arbetet sker under det strävansmål i läroplanen som handlar om alla barns rätt till stöd i sitt modersmål och sin kulturella identitet.

11 (19) Ekonomi Jämfört med budget 2011 har i förslaget rymts in 375 fler barn i förskolan motsvarande 42,2 mkr. Pengen för 1-2 åringar är uppräknad med 0,75 procent. Pengen för 3 åringar har i enlighet med intentionerna i Verksamhetsplan och internbudget 2010 förts till pengen för 4-5 åringar. Det innebär att pengen för 3 åringar sänkts medan den höjts för 4-5 åringarna. Totalt är pengen för 3-5 åringar 83 procent av pengen för 1-2 åringar vilket ligger in linje med andra kommuner. Under 2011 har funnits särskilda medel att äska vid uppstart av ny förskola. Medlen för det ingår fr.o.m. 2012 i pengen för respektive ålderskategori. I Kommunstyrelsens förslag till verksamhetsplan och budget har nämnden kompenserats med 0,6 mkr för att täcka de kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar samt lokalbidrag vid nyetablering 0,5 mkr. Tillsammans 1,1 mkr. Idag har barn till föräldraledig rätt att ha syskon inom förskoleverksamhet 30 timmar per vecka, enligt lag har de rätt till 15 timmar. Förvaltningen anser att det finns anled- Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng barn 1-2 år 138 346 138 346 124 966 124 966 Peng barn 3 år 90 858 90 858 98 194 98 194 Peng barn 4-5 år 198 236 198 236 166 090 166 090 Öppen förskola 3 061 3 061 3 469 3 469 Uppstart nya förskolor 0 0 1 450 1 450 Kompensation kapitalkostnader 1 100 1 100 0 0 Volymbuffert 2 000 2 000 2 000 2 000 Övriga kostnader 204 310 106 196 504 308 Modersmål 1200 1 200 800 800 Förskolelyftet 750 1 000 250 750 1 000 250 Kompetensutveckling 0 0 0 0 Vårdnadsbidrag 1 500 1 500 1 500 1 500 Föräldraavgifter 39 425-39 425 37 361-37 361 Statsbidrag 29 822-29 822 29 193-29 193 Totalt 70 202 437 612 367 410 67 500 399 973 332 473 Ramen för förskolan har ökat med 34,9 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Ökade volymer 42,2 mkr En peng 3-5 åringar -7,4 mkr Uppräkning av peng 1-2 år 0,75 procent 1 mkr Ändrad ålderssammansättning, fler 1-2 åringar 2,2 mkr Uppstartsbidrag nya förskolor i peng -1,4 mkr Kompensation kapitalkostnader 1,1 mkr Högre föräldraavgifter p.g.a. fler barn - 2 mkr Ökat statsbidrag p.g.a. fler barn - 0,6 mkr Modersmål ökade kostnader 0,4 mkr Budgetanpassning tvåfamiljsystem mm - 0,6 mkr

12 (19) ning att se över det och kommer att återkomma med ett förslag. Utgångspunkten är att föräldralediga ska ha rätt till 15 timmar per vecka men att tiden kan, om föräldrar så önskar, omvandlas till 24 timmar per vecka under terminstid. Det skulle kunna innebära att barnen är på förskolan/pedagogisk omsorg t ex mellan kl 09.00 och kl 15.00 måndag t.o.m. torsdag. Under skolloven är de lediga. Hur tiden förläggs kommer att diskuteras med respektive utförare. Liknande regler finns i flera av kommunerna i Stockholms län. Staten har inte aviserat någon förändring av maxtaxan varför avgiftsnivåerna är oförändrade i budgetförslaget. Fler barn i förskola innebär att föräldraavgifterna totalt ökar med totalt 2 mkr. Även statsbidraget ökar med fler barn. Kostnaderna för modersmål inom förskolan har anpassats till förbrukningen under 2011. Detsamma gäller kostnaderna för tvåfamiljsystem. Förvaltningen har för avsikt att undersöka utbudet av öppen förskola. Pengbelopp 2012 Förskolepeng 2012 2011 Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Fsk 1-2 år heltid 123 048 kr 130 431 kr 122 132 kr 129 460 kr Fsk 1-2 år deltid 110 056 kr 116 659 kr 109 237 kr 115 791 kr Fsk 3 år heltid 119 323 kr 126 482 kr Fsk 3 år deltid 106 725 kr 113 128 kr Fsk 3-5 år heltid 102 130 kr 108 258 kr 98 105 kr 103 992 kr Fsk 3-5 år deltid 91 897 kr 97 411 kr 83 844 kr 88 875 kr Ped oms 1-2 år heltid 102 762 kr 108 928 kr 101 997 kr 108 117 kr Ped oms 1-2 år deltid 89 954 kr 95 351 kr 89 284 kr 94 641 kr Ped oms 3 år heltid 99 652 kr 105 631 kr Ped oms 3 år deltid 87 231 kr 92 465 kr Ped oms 3-5 år heltid 85 278 kr 90 395 kr 78 309 kr 83 008 kr Ped oms 3-5 år deltid 75 355 kr 79 877 kr 64 250 kr 68 105 kr Allmän fsk 21 065 kr 22 329 kr 21 065 kr 22 329 kr Pengen för de enskilda förskolorna och pedagogiska omsorgen innehåller ersättning för föräldraavgifter, lokaler, administration och momskompensation. I pengbeloppen till förskoleverksamhet utgör 3 procent administration och 15,8 procent lokalersättning. Till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. Volymer Antal barn 2011 2012 2013 2014 1-2 år 842 1 233 1 038 936 1 348 1 142 941 1 373 1 157 965 1 402 1 183 3 år 807 862 835 919 883 901 938 876 907 958 917 937 4-5 år 2 003 1 468 1 735 2 245 1 634 1 939 2 330 1 682 2 006 2 435 1 734 2 084 Totalt 3 652 3 563 3 608 4 100 3 865 3 982 4 209 3 930 4 070 4 358 4 052 4 205 Under planperioden beräknas barn i åldrarna 1-5 år öka med 600. Budgetförslaget 2012 rymmer 375 fler barn än budget 2011.

13 (19) Efterfrågenivåerna och fördelningen på åldrar är baserade på faktiskt utfall 2010 i förhållande till befolkning samt utfall per augusti 2011 och prognos för resterande del av 2011. I budgetförslaget har räknats med att i genomsnitt 52 procent av alla barn 1-2 år har plats i förskola/pedagogisk omsorg. Motsvarande siffra för 3-åringarna är 100 procent och för 4-5 åringarna 125 procent. Anledningen till att mer än 100 procent av de större barnen har plats är att även 6-åringarna återfinns i förskolorna under vårterminen för att börja i förskoleklass till höstterminen. Grundskola Kommunstyrelsen har i stadens verksamhetsplan och budget 2012 tydligt uttalat att skolan spelar en nyckelroll i stadens välfärdstjänster. Förutom kommunstyrelsens uppdrag angående kompetensutveckling och ett program för att lyfta skolornas lokaler kommer grundskolorna att arbeta med utvecklingsinsatser i verksamheten. Grundskolorna i Solna stad omfattar även fritidshem och förskoleklass. Kompetensutveckling Likvärdig bedömning Läroplanen för grundskolan, Lgr-11, innehåller nya kursplaner och kunskapskrav samt en ny betygsskala och arbetet med att skapa en samsyn bland Solna stads lärare behöver fördjupas för att alla elevers kunskaper ska garanteras en likvärdig bedömning i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Under 2012-2014 ska olika nätverk arbeta med likvärdig bedömning. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under 2012-2013 fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. Detta arbete innehåller även förtydligande av skolornas resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. Nämndens mål, som finns i bilaga, har utarbetats med utgångspunkt från EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. I det dagliga arbetet inom förvaltningens grundskolor riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 2 -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i respektive skolas Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i respektive skolas Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Grundskolornas uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet, Lgr-11. I skolornas uppdrag ingår att vidga elevernas begrepp i ett internationellt perspektiv för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Inom en rad ämnen tas det internationella perspektivet och omvärldsfrågor upp både som centralt innehåll för undervisningen och som kunskapskrav i olika betygssteg. Därutöver kommer internationellt utbyte genomföras genom kommunikation och resor mellan stadens skolor och internationella samarbetspartners. 2 The Council of European Municipalities and Regions

14 (19) Ekonomi 2012 2011 Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng förskoleklass 26 274 26 274 22 926 22 926 Peng år 1-3 97 366 97 366 87 127 87 127 Peng år 4-6 65 014 65 014 58 115 58 115 Peng år 7-9 135 069 135 069 130 914 130 914 Peng fritidshem förskoleklass 23 570 23 570 21 552 21 552 Peng fritidshem år 1-3 51 365 51 365 46 612 46 612 Specialskolor 7 691 7 691 7 540 7 540 Introduktionsklasser 2 856 2 856 2 800 2 800 Kompetensutveckling 300 300 700 1 000 300 Ny resursfördelningsmodell 5 400 5 400 3 500 3 500 Skoldatatek 816 816 800 800 Kapitalkostnader 0 0 0 0 Övriga kostnader 3 018 3 018 3 900 3 900 Svenska som andra språk och modersmål 15 300 15 300 15 000 15 000 Statsbidrag 16 325 2 400-13 925 15 847 2 400-13 447 Interkommunala ersättningar 21 265-21 265 20 576-20 576 Föräldraavgifter 12 696-12 696 11 089-11 089 Int övrigt 7 032-7 032 6 900-6 900 Summa 58 018 437 139 379 121 55 113 404 186 349 074 Ramen för grundskolan har ökat med 30,1 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Ökade volymer 18,7 mkr Uppräkning av peng 3,5 respektive 1 procent 11 mkr Ändrad ålderssammansättning - 0,7 mkr Ny resursfördelningsmodell 1,9 mkr Ökade föräldraavgifter -0,8 mkr Inom grundskolan ökar antalet barn i förskoleklass tom åk 5. För de äldre eleverna sker ingen större volymförändring. I förslaget har pengen för f-9 räknats upp med 3,5 procent. En omfördelning av medel har gjorts från förskolan till grundskolan för att bland annat kompensera rektorerna för en större administrativ hantering med anledning av nya skollagen. Elevers rätt till särskilt stöd och anmälningar om kränkande behandling samt en ökad andel beslut som läggs direkt på rektor i den nya lagstiftningen är exempel på sådan administration. Pengen för fritidshem är uppräknad med 1 procent. Budgetförslaget är anpassat till en något förändrad ålderssammansättning på eleverna och föräldraavgifterna på fritidshemmen ökar p.g.a. fler barn i verksamheten.

15 (19) Pengbelopp 2012 Skolpeng Kommunal Fristående regi skolor 2012 2011 2012 2011 Förskoleklasspeng 42 839 kr 41 391 kr 45 410 kr 43 874 kr År 1-3 59 550 kr 57 536 kr 63 123 kr 60 989 kr År 4-5 65 645 kr 63 425 kr 69 584 kr 67 231 kr År 6-9 71 241 kr 68 832 kr 75 515 kr 72 961 kr Fritidshem förskoleklass 42 075 kr 41 658 kr 44 599 kr 44 158 kr Fritidshem år 1-3 33 786 kr 33 451 kr 35 813 kr 35 458 kr Svenska som andra språk 11 480 kr 11 480 kr 12 169 kr 12 169 kr Modersmål 6 650 kr 6 650 kr 7 049 kr 7 049 kr Studiehandledning 16 890 kr 16 890 kr 17 903 kr 17 903 kr Pengen för SVA, modersmål och studiehandledning har inte räknats upp. I Verksamhetsplan och budget 2011 fick förvaltningen i uppdrag att utreda nuvarande resursfördelningsmodell. Resultatet redovisas i särskilt ärende. I förslaget kommer nämndens strukturreserv på 3,5 mkr och ett tillskott på 1,9 mkr fördelas i extra peng beroende på föräldrars utbildningsnivå. I skolpengsbeloppen utgör 3 procent administration och 18 procent lokalersättning till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. I pengen för fritidshem utgör 3 procent administration och 15 procent lokalersättning samt tillkommer 6 procents momskompensation. Pengen inkluderar även föräldraavgifter. Volymer Volymer Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 f-klass 539 597 647 679 Åk 1-3 1 448 1 567 1 645 1 759 Åk 4-5 861 933 937 989 Åk 6-9 1 676 1 672 1 722 1 789 Totalt 4 525 4 769 4 950 5 216 Fritids f-klass 501 543 588 647 Fritids åk 1-3 1 347 1 472 1 546 1 653 Volymerna i budgetförslaget utgår från ett genomsnitt av den senaste befolkningsprognosen i respektive åldersgrupp per december åren 2011 och 2012. Antalet elever i grundskolan kommer att öka med 244 mellan budgetåren 2011 och 2012. Eleverna ökar i alla årskurser utom årskurserna 6-9. Antalet elever ökar därefter till budget 2013 med cirka 180 och till 2014 med ytterligare 266 elever. Under hela planperioden ökar antalet elever i grundskolan med 691 elever. Andelen elever som väljer friskola fortsätter att öka.

16 (19) Gymnasieskola Kompetensutveckling Gymnasieskolan, Solna Gymnasium, kommer under 2012 fortsätta sitt arbete med att införa gymnasiereformen Gy-11 med hög kvalitet. Detta innebär i praktiken att utifrån den nya skollagen implementera de förändringar som krävs för att elevers rättsäkerhet garanteras. Solna Gymnasium kommer skolan att fortsatt erbjuda barn- och fritidsprogrammet, el- och energiprogrammet, ekonomiprogrammet naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt även starta det humanistiska programmet med kultur och språk som inriktningar och det estetiska programmet med bild och formgivning som inriktning. Solna gymnasium har även NIU, nationell idrottsutbildning, som ställer höga krav på skolan att hitta en balans för elever mellan skolarbete och träning. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under 2012-2013 fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för elever. Detta arbete innehåller även förtydligande av Solna Gymnasiums resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. Nämndens mål, som finns i bilaga, har utarbetats med utgångspunkt från EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. I det dagliga arbetet inom Solna Gymnasium riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 3 -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i skolans Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i skolans Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Solna Gymnasiums uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för gymnasieskolan Lpf-94 och i ämnesplanerna för respektive ämne. I skolans uppdrag ingår att bidra till att eleverna får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas. 3 The Council of European Municipalities and Regions

17 (19) Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Övergripande kostnader 1311 1 311 1 300 1 300 Uppföljningsansvaret 306 306 300 300 EU-bidrag 600 900 300 600 900 300 SL-kort och inackorderingstillägg 400 400 1 000 1 000 Sommarskola 100 100 0 100 100 0 Elever från andra kommuner i Solna Gymnasium 40 800 40 800 0 38 250 38 250 0 Solna elever i Solna Gymnasium 12 411 12 411 17 763 17 763 Solna elever i andra kommuners 44 138 44 138 45 954 45 954 skolor Solna elever i fristående skolor 4 425 78 176 73 751 4 084 72 143 68 059 Totalt 45 925 178 542 132 617 43 034 177 709 134 676 Ramen för gymnasieskolan har minskat med 2,1 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Uppräkning av peng enl KSL:s prislista 1,5 procent 2,2 mkr Volymförändringar gymnasiet -3,6 mkr Lägre kostnader inackorderingstillägg mm -0,7 mkr Volymer Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 Elever på Solna Gymnasium 707 658 655 653 Elever i annan kommuns 530 472 463 458 gymnasieskola Elever i fristående gymnasieskola 787 856 840 830 Summa 2 024 1 986 1 958 1 941 Varav elever från andra 510 510 510 510 kommuner Summa Solnaelever 1 514 1 476 1 448 1 431 Grundsärskola och gymnasiesärskola Kompetensutveckling Likvärdig bedömning Grundsärskolan har en ny läroplan från hösten 2011 som innehåller nya kursplaner och kunskapskrav samt en ny betygsskala. Arbetet med att skapa en samsyn bland Solna stads lärare behöver fördjupas för att alla elevers kunskaper ska garanteras en likvärdig bedömning i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Under 2012-2014 ska olika nätverk arbeta med likvärdig bedömning.

18 (19) Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under 2012-2013 fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för eleverna. Detta arbete innehåller även förtydligande av skolornas resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. I det dagliga arbetet inom förvaltningens grundsärskolor riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR [1] -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i respektive skolas Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i respektive skolas Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Grundsärskolornas uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för grundsärskolan. I skolornas uppdrag ingår att vidga elevernas förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Köp av platser obligatorisk särskola i egen regi 2 385 11 920 9 535 2 385 11 920 9 535 Köp av platser obligatorisk särskola andra kommuner 1 288 1 288 508 508 Köp av platser obligatorisk särskola fristående skola 381 6 633 6 253 381 6 347 5 967 Köp av platser andra kommuner gymnasiesärskola 3 968 3 968 3 468 3 468 Köp av platser fristående gymnasiesärskola 288 4 796 4 508 288 4 796 4 508 Skolskjutsar 2 600 2 600 2 600 2 600 Övergripande kostnader 400 400 1 680 1 680 Totalt 3 054 31 605 28 551 3 054 31 319 28 265 Volymer Särskola åk 1-9 egen regi 32 Särskola åk 1-9 andra kommuner och fristående skolor 13 Gymnasiesärskola 26 Varav elever från andra kommuner 7 Summa Solnaelever 64 [1] The Council of European Municipalities and Regions

19 (19) Pengbelopp 2012 Behovs Skolår grupp Obl särskola Solna Obl särskola ike Fritids Solna Fritids ike 1-3 1 229 941 kr 238 800 kr 121 255 kr 125 890 kr 1-3 2 317 508 kr 335 536 kr 167 408 kr 176 885 kr 1-3 3 407 959 kr 437 629 kr 215 003 kr 230 662 kr 1-3 4 498 308 kr 534 571 kr 262 701 kr 281 760 kr 4-5 1 235 813 kr 244 879 kr 4-5 2 323 380 kr 341 614 kr 4-5 3 413 728 kr 443 707 kr 4-5 4 504 180 kr 540 649 kr 6-9 1 241 273 kr 250 545 kr 6-9 2 328 737 kr 347 177 kr 6-9 3 419 188 kr 449 270 kr 6-9 4 509 537 kr 546 315 kr Särskolans peng är uppräknad med 1 procent. Investeringsbudget Barn- och utbildningsnämnden har tilldelats en investeringsbudget på 8,6 mkr att användas till utrustning av nya förskolor inköp av kapitalinventarier och reinvesteringar i skolor och förskolor. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet måste ha system för informationsutbyte mellan pedagoger, elever och föräldrar. Under året ska förvaltningen upphandla en lärplattform och ett administrativt system som stödjer verksamheten i arbetet med måluppfyllelsen och ge effektiva möjligheter att uppfylla de lagkrav som skollagen och läroplanerna kräver. Ett koncept för det digitala klassrummet ska tas fram och klassrummen ska basutrustas och lärare ska utrustas med bärbara datorer. Förskolan startar ett pilotprojekt med ipads i det pedagogiska arbetet med barnen. E-tjänst för förskola måste uppdateras för att motsvara den kvalitet på service som staden eftersträvar. En e-tjänst för att välja skola ska under året utvecklas. Ungdomsmottagningens journalsystem ska moderniseras.

BUN:s Uppdrag 2012-2014 Införa en digital lärplattform för att kunna följa varje elevs kunskapsutveckling Utarbeta former för portfolio som följer barnet/eleven genom hela utbildningen Skapa en samsyn bland Solna stads lärare för att alla elevers kunskaper ska garanteras en likvärdig bedömning i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna Utveckla skolornas skriftliga planeringar så att uppdrag och mål som kommer från både riksdag och kommunfullmäktige inkluderas på ett tydligare sätt Se över organisationen för hur förvaltningen beslutar om särskilt stöd Se över organisationen för introduktionsklasser Utvidga läsförståelsescreeningen i grundskolan med språkutveckling i förskoleklass Uppdra åt fritidshemmen att följa varje elevs sociala utveckling inom ramen för den individuella utvecklingsplanen Utarbeta kompetensprofiler och ersättningsnivåer för samtliga yrkeskategorier inom förvaltningen samt Utarbeta former för en kundservice i väntan på en stadsövergripande funktion Utveckla samarbetet med stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen angående lokalförsörjning och underhåll för stadens lokaler som tas i anspråk för skola och förskola Utveckla samarbetet med stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen för att tillgodose medborgarnas behov av förskoleplatser Under 2012 påbörjas ett arbete med uppnå en högre lokal- och kostnadseffektivitet eventuellt genom förflyttning av verksamhet

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 Barn- och utbildningsförvaltningen 2011-09-30 BUN/2011:154 Internkontrollplan barn- och utbildningsnämnden 2012 Ärendetyp: A51g Syfte Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet (Genomförandet) innebär bl.a. att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställd verksamhetsidé och mål. Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten (Rapporteringen) innebär att kommunstyrelsen och nämnderna samt de verksamhetsansvariga ska ha tillgång till rättvisande räkenskaper. Därutöver ingår en ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av verksamhetens prestationer avseende kvantitet och kvalitet samt övrig relevant information om verksamheten och dess resursanvändning. Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. (Lagligheten) innefattar lagstiftning såväl som kommunens interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter. Bedömningskriterier Väsentlighet (Konsekvens) Lindrig, Kännbar, Allvarlig Risk (Kontrollbehov) Låg, Medel, Hög Frekvens (Hur ofta kan felet förekomma?) Låg, Medel, Hög

2 Väsentlighets- och riskbedömning Verksamhet Väsentlighet/konsekvens Risk/kontrollbehov Frekvens Rapportering 1.1 Verksamheten följer gällande lagar och förordningar A L L Uppföljning av uppdrag och planer. Rapportering av ev överklaganden 1.2 Verksamheten följer lokala politiska beslut A M L Löpande till BUN 1.3 Måluppfyllelse (Uppföljning av mål och resultat) K L L Attitydundersökning betygsstatistik 1.4 Uppföljning av föräldrar och elevers synpunkter 1.5 Överklagan av särskilt stöd Ekonomi 2.1 Budget i balans A M M Attitydundersökningen, kommande synpunkts- och klagomålshantering A M M Statistiksammanställning rapporteras till nämnd varje termin A M M Månadsuppföljningar, budgetuppföljningar, delårsrapporter och årsredovisning 2.2 Följa gällande ramavtal K M M Mäts genom bokföring av vilda köp 2.3 Attestreglementet följs A H L Fakturaportalens behörighetskrav 2.4 Delegationsordningen följs 2.5 Tydliga förfrågningsunderlag vid upphandling 2.6 Uppföljning av gällande avtal A M L Delegationsbeslut rapporteras till nämnden A M M Upphandlingsavdelningen kvalitetssäkrar förfrågningsunderlaget K M M Upphandlingsavdelningen underrättar BUF när avtal löper ut och ny upphandling bör startas

3 Väsentlighets- och riskbedömning Personal Väsentlighet/konsekvens Risk/kontrollbehov Frekvens Rapportering 3.1 Tydlig kompetensprofil vid anställning A H L Statistiksammanställning till FC 3.2 Personalens frisknärvaro A M M Rapporteras i samband med delårsbokslut 3.3 Uppföljning av personalens arbetsförutsättningar K M M Attraktiv arbetsgivare, medarbetarenkät 3.4 Kompetensutveckling för medarbetare A M L Årsredovisning Lokaler 4.1 Lokalplanering för att möta volymförändringar A H M Löpande till FC 4.2 Ändamålsenliga lokaler K H H Löpande till FC Processer Vad följs upp? Kontrollmoment Kontrollmål? Metod Hur görs kontrollen? Ansvarig Vem/Vilka? Frekvens/ Tidpunkt Mottagare 1 Kompetensutveckling av lärare och rektorer Kartläggning av personalens kompetens samt kompetensprofiler Personalavdelningen kartlägger och rapporterar Förvaltningschef Redovisas i delårsrapport per april och augusti BUN 2 Solna stads interkontrollplan Internt registrerade utbetalningar Representation och gåvor Manuell kreditering av faktura Jävutbetalningar som berör den anställde Rutinerna ska kontrolleras och dokumenteras med en gemensam metod i staden Förvaltningen Redovisas i delårsrapport per april och augusti BUN 3 Tillsynsplan för fristående förskolor Att tillsyn sker i den omfattning som nämnden beslutat Rapport skrivs Kvalitetsavdelningen Redovisas i årsredovisningen BUN

4 4 Sjukfrånvaron. Uppföljning a v s jukfrånvaro i % av arbetad tid, u ppdelad på s jukdagar 0-59 da gar oc h sjukdagar 60 dagar och högre. Uppföljning av s ex eller fler sjukfrånvarotillfällen under de senaste 12 månaderna Att få ner sjukfrånvaron under minst sex procent under 2012 Förvaltningschef och resultatenhetschefer erhåller sjukfrånvarostatistik kvartalsvis. Resultatenhetschef redovisar för förvaltningschef varje månad vilka åtgärder som är vidtagna för att öka frisknärvaron. Resultatenhetschef /förvaltningschef Redovisas i delårsrapport per a pril oc h augusti BUN

SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen 2011-09-30 BUN/2011:154 Ärendetyp: A51g Tillhör ärende: Budget 2012 Konkurrensplan 2012 Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde

2 (3) Bakgrund Enlig Solna stads Konkurrenspolicy ska den kommunala verksamheten bedrivas på bästa sätt antingen i privat regi, på entreprenad eller som kommunal verksamhet i form av en s.k. intraprenad eller helt i egen regi. Det är därför viktigt att all kommunal verksamhet som inte är myndighetsutövning eller strategiska ledningsfunktioner prövas genom konkurrensutsättning. Upphandling i konkurrens och verksamheter finansierade genom pengsystem är betydelsefulla medel för att genom kundvals- och valfrihetssystem skapa alternativ åt stadens medborgare. Kommunstyrelsen har utifrån intentionerna i konkurrensutsättningspolicyn beslutat om riktlinjer för konkurrensutsättning. Syftet med riktlinjerna är att klargöra förutsättningarna för konkurrensutsättning av stadens verksamheter. I riktlinjerna framgår även de krav som ställs på nämnderna och nämndernas ansvar för att besluta om principer som är specifika för den egna verksamheten. Nämnderna skall årligen upprätta och i samband med beslut om verksamhetsplan låta kommunfullmäktige ta del av en konkurrensutsättningsplan. I planen skall redovisas vilka verksamheter som är konkurrensutsatta och förslag till konkurrensutsättning för den närmaste planeringsperioden. Nämnden skall årligen redovisa utfallet av planen. Konkurrensutsättning genom barn- och elevpeng Större delen av barn- och utbildningsnämndens verksamhet är konkurrensutsatt genom systemet med barn- och elevpeng. Familjerna kan fritt välja anordnare av förskoleverksamhet och skola såväl i som utanför Solna och hos olika huvudmän. Huvuddelen av barn- och utbildningsförvaltningens budget består av en rörlig peng som betalas ut i förhållande till antal inskrivna barn och elever vid fastställda avläsningstillfällen. Förvaltningen följer lagar och förordningar för att skapa så rättvisa villkor som möjligt mellan olika huvudmän. Fristående förskolor och skolor får tillägg för momskostnader eftersom de, till skillnad från de kommunala enheterna, inte har möjlighet att göra avdrag för momskostnader. Cirka 95 procent av förvaltningens bruttokostnader 2011 utgörs av barn- och elevpeng. Tilläggspeng för språkstöd (modersmål, studiehandledning och svenska som andra språk) utgör cirka 3,5 procent av kostnaderna. Kostnaderna för särskolan i Solnas egen regi finansieras via pengsystem och utgör cirka 3,0 procent av budgeten. Av Solnas cirka 4 000 förskolebarn har ungefär en tredjedel valt att gå hos annan huvudman, främst fristående verksamheter. De finns cirka 24 fristående förskolor och cirka 15 enskilda familjedaghem som tar emot barn från Solna. I grundskolan är det cirka 34 procent av eleverna som går i kommunal grundskola utanför Solna eller fristående skola. I gymnasieskolan är det 87 procent av solnaeleverna som inte går i Solna gymnasium. Eleverna går i kommunala gymnasieskolor utanför Solna eller fristående gymnasieskolor.

3 (3) Köp av platser Cirka 7 procent av budgeten går till köp av externa platser för barn i behov av särskilt stöd och för elever inom särskolan. Placeringarna sker utifrån barnens behov. Förvaltningen köper platser från såväl fristående skolor som andra kommuner. Totalt köper förvaltningen platser från cirka 20 särskolor och 15 specialskolor. Konkurrensupphandlingar som beslutas av barn- och utbildningsnämnden Skolskjuts: Nuvarande: Samtrans Skol- och Handikapptransporter i Stockholm AB till och med 2011-12-31, med möjlighet till två förlängningar på respektive två år. Skolmat: Nuvarande: Till och med 2012-06-30, med möjlighet till förlängning på ett år. Solna Gymnasium, Bergshamraskolan med förskolor: AC Klein Övriga förskolor utan eget tillagningskök: Fazer Amica Övriga grundskolor: Fazer Amica Städning: Nuvarande: Till och med 2012-04-30, med möjlighet till förlängning på ett år: Huvudsta, Järva, Råsunda (utom Råsunda skola) och Skytteholm: Effekt Svenska AB Hagalund och Bergshamra: Fervent Cleaning Company AB Råsunda skola: Keab Service Eleftheriadis AB Brukarundersökning: Upphandling pågår med avsikt att sluta ettårsavtal Lärplattform Nuvarande: Till och med 2012-10-31; Fronter AB Verksamheter som idag drivs i egen regi som skulle kunna konkurrensutsättas - Skolvaktmästeri

SOLNA STAD 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen 2011-09-30 Jan-Erik Nilsson Tillhör ärende: Budget 2012 Lokalbehovsprogram Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 1