Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2016

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2013 2014 2015 2016 2015/ 2014 2016/ 2015 2016 Världen Export Totalt 1 647 1 758 1 896 1 913,0 7,8 0,9 100 Varor 1 163 1 230 1 283 1 298,3 4,2 1,2 100 Tjänster 484 528 613 614,8 16,2 0,3 100 Import Totalt 1 460 1 586 1 689 1 718,9 6,5 1,8 100 Varor 1 042 1 111 1 169 1 197,4 5,2 2,5 100 Tjänster 418 475 520 521,5 9,6 0,3 100 Inre marknaden Export Totalt 1 160 1 243 1 330 1 353,5 7,0 1,7 70,7 1 Varor 842 895 926 946,0 3,5 2,2 72,9 Tjänster 318 348 404 407,4 16,3 0,8 66,3 Import Totalt 1 140 1 220 1 299 1 352,9 6,5 4,1 78,7 Varor 822 870 925 972,8 6,4 5,2 81,2 Tjänster 318 350 375 380,1 7,0 1,5 72,9 EU (28) Export Totalt 955 1 030 1 104 1 120,0 7,2 1,4 58,5 Varor 708 758 785 803,6 3,6 2,4 61,9 Tjänster 246 272 320 316,4 17,5-1,0 51,5 Import Totalt 1 021 1 090 1 163 1 215,1 6,7 4,5 70,7 Varor 732 779 826 872,6 6,1 5,6 72,9 Tjänster 288 312 337 342,5 8,1 1,7 65,7 Norden Export Totalt 443 463 488 504,8 5,5 3,4 26,4 Varor 305 316 323 328,2 2,2 1,7 25,3 Tjänster 138 147 166 176,6 12,5 6,6 28,7 Import Totalt 328 337 349 360,0 3,6 3,2 20,9 Varor 236 230 242 249,2 4,8 3,2 20,8 Tjänster 92 106 107 110,7 1,0 3,1 21,2 Östersjöländerna 2 Export Totalt 705 743 784 801,5 5,6 2,2 41,9 Varor 512 538 554 563,8 3,0 1,8 43,4 Tjänster 193 205 231 237,7 12,4 3,1 38,7 Import Totalt 687 725 749 779,1 3,3 4,0 45,3 Varor 536 554 571 597,5 3,0 4,7 49,9 Tjänster 150 171 179 181,7 4,3 1,7 34,8 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Utrikeshandel 2013 2014 2015 2016 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 163,4 1 230,4 1 282,5 1 298,3 Import 1 042,4 1 111,1 1 168,6 1 197,4 Nettohandel 121,0 119,3 113,9 100,9 Export till EU(28) 708,3 757,9 785,0 803,6 Import från EU(28) 732,4 778,6 826,2 872,6 Nettohandel (EU(28) -24,1-20,7-41,3-69,0 Förändring (%) Export -6,8 5,8 4,2 1,2 Import -5,2 6,6 5,2 2,5 Export till EU(28) -2,0 7,0 3,6 2,4 Import från EU(28) -3,0 6,3 6,1 5,6 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 483,8 527,6 613,1 614,8 Import 417,9 474,6 520,0 521,5 Nettohandel 66,0 53,0 93,1 93,3 Förändring (%) Export 10,0 9,0 16,2 0,3 Import 5,4 13,6 9,6 0,3 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2013 2014 2015 2016 Svenska DI i utlandet 197,2 62,9 126,0 195,7 Utländska DI i Sverige 26,9 27,7 52,3 167,7 Tillgångar (Mdr SEK) 2013 2014 2015 2016 Svenska DI i utlandet 2 832,6 3 111,0 3 159,2 3 464,0 Utländska DI i Sverige 2 521,3 2 480,4 2 553,6 2 624,9

Enheten för internationell 2017-03-16 Dnr: 2017/00482 handelsutveckling Sammanfattning helåret 2016 Bytesbalansen visade ett överskott på 204 miljarder 2016, motsvarade 4,7 procent av BNP. Detta var en ökning med 3,8 procent jämfört med 2015. Handelsutvecklingen 2016 Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 0,9 procent jämfört med 2015. Importen av varor och tjänster ökade med 1,8 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 3,0 procent i volym och 1,1 procent i värde. Varuimporten ökade med 5,6 procent i volym och med 3,2 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 194 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 1 204 miljarder kronor. Handelsnettot var negativt och uppgick till -10,5 miljarder jämfört med ett positivt netto på 13 miljarder 2015. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till Europa och Oceanien med 2,1 respektive 8,2 procent. Till Afrika och Amerika minskade export medan den var oförändrad till Asien. import efter handelspartner 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från EU och Oceanien, med 5,0 respektive 4,2 procent och minskade från övriga regioner. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. Mineralvaror och Energivaror ökade mest i volym. Energivaror var även den varugrupp som minskade mest i värde. Även Skogsvaror och Kemivaror minskade i värde. Mineralvaror, Verkstadsvaror och Övriga varor ökade i värde. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. Energivaror ökade mest i volym och minskade samtidigt mest i värde. Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Övriga varor ökade i värde medan Kemivaror och Energivaror minskade. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade såväl tjänsteexport som tjänsteimport med 0,3 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 615 miljarder och tjänsteimporten till 522 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 93 miljarder, 0,2 miljarder mer än 2015. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Tele- data- och informationstjänster, Resor och Transporter. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 51 procent av total tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 66 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 126 till 196 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 52 till 168 miljarder. Direktinvesteringstillgångar Vid slutet av 2016 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 3 464 miljarder, en ökning med 9,6 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 2 625 miljarder efter en ökning på 2,8 procent från slutet av 2015.

Innehåll 1. Om rapporten... 1 2. Turbulent år för handelspolitiken med starkt avslut för Sveriges varuhandel... 1 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2016... 1 2.1 Fortsatt långsammare tillväxt för global handel under 2016... 4 2.2 Sveriges varuhandel med andra länder... 5 3. Bytesbalansen... 6 3.1 Bytesbalansen... 6 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 7 4.1 Sveriges export och import av varor... 7 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 8 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 16 4.2.1 Export... 16 4.2.2 Import... 18 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 4.3.1 Svensk export... 21 4.3.2 Svensk import... 26 5. Tjänstehandel... 29 6. Direktinvesteringar... 37 6.1 Direktinvesteringsflöden... 37 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 38 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 39 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 42 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 42 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 43 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 46 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2016 i löpande priser (SCB)

1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret 2016. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik i den här rapporten med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv samt har ett fokus på handeln på den inre marknaden. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Turbulent år för handelspolitiken med starkt avslut för Sveriges varuhandel 2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2016 2 Enligt uppgifter från SCB:s utrikeshandelsstatistik växte Sveriges varuhandel starkt sista kvartalet 2016 jämfört med motsvarande kvartal 2015. Både varuexporten och varuimporten ökade med 8,0 procent. 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 2 I avsnitt 2.1 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 1

Diagram 2.1 20 Förändring i svensk varuexport (januari 2014 - december 2016) Förändring över motsvarande peirod föregående år 15 10 5 0-5 -10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2014 2015 2016 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 20 Förändring i svensk varuimport (januari 2014 - december 2016) Förändring över motsvarande peirod föregående år 15 10 5 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2014 2015 2016 Månadsvis Kvartalsvis Den stora ökningen av både exporten och importen i november och december bidrog till att varuexporten ökade totalt under 2016 med 1,1 procent och varuimporten med 3,2 procent. Det var framförallt handeln med EU som bidrog till den positiva utvecklingen medan handeln med länder utanför EU minskade. Värdet på varuexporten uppgick sista kvartalet 2016 till 326 miljarder och för varuimporten 331 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed negativt sista kvartalet 2016 2

och uppgick till -4,9 miljarder. Sverige hade under 2016 ett negativt varuhandelsnetto för andra, tredje och fjärde kvartalet vilket resulterade i det första handelsunderskottet för ett helår sedan 1982. Fjärde kvartalet ökade tjänsteexporten med knappa 0,1 procent medan tjänsteimporten minskade med 2,9 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 169 miljarder och tjänsteimporten till 139 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 29 miljarder. Tjänsteexporten har under årets samtliga kvartal utvecklats mycket svagt jämfört med tidigare års kraftiga ökningar i tjänsteexporten. Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP med 1,0 procent det fjärde kvartalet 2016 jämfört med föregående kvartal. Exporten var starkt bidragande till ökningen och stod för 0,8 procentenheter av uppgången. Totalt ökade exporten med 1,8 procent jämfört med tredje kvartalet. Enligt nationalräkenskaperna steg exporten av varor med 1,6 procent där insatsvaror, energivaror samt icke-varaktiga konsumtionsvaror var bidragande till uppgången. Exporten av tjänster ökade med 2,0 procent, bland annat på grund av utländsk konsumtion i Sverige. Diagram 2.3 15 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse (2014-2016) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 10 5 0-5 -10-15 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2014 2015 2016 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige Sveriges varuexport utvecklades starkt även ur ett internationellt perspektiv. Tyskland, USA och EU:s externhandel redovisade en positiv utveckling för varuexporten medan Finlands negativa utveckling höll i sig även fjärdekvartalet. Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 3 uppgick för första kvartalet 2017 till 58,2, vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning av exporten än en försvagning. Detta utgör en förstärkning av index jämfört med sista kvartalet 2016. 3 Business Sweden Exportchefsindex,( http://www.business-sweden.se/export/inspiration/analys-ochomvarldsbevakning/exportchefsindex/exportchefsindex-februari-2017/) 3

2.2 Fortsatt långsammare tillväxt för global handel under 2016 Världshandeln med varor växte med 1,2 procent 2016 jämfört med året innan, enligt statistik från CPB. 4 Ökningstakten bekräftade bilden av en världshandel som planat ut tillväxtmässigt. Den globala varuexporten har de tre senaste åren bromsat in och växte med svaga 1,3 procent 2016, jämfört med 2015 då den globala exporten växte med 2,1 procent. Varuimporten globalt ökade med blygsamma 1,1 procent vilket även det var en inbromsning jämfört med 2015 då importen ökade med 1,9 procent. Avmattningen i världshandeln har kommit att benämnas the global trade slowdown. Orsakerna till den svagare utvecklingen beror på bland annat på en svagare global importefterfrågan, bland annat från tillväxtekonomierna Kina och Brasilien, fallande oljepriser och valutafluktuationer. Den svagare tillväxten i investeringar anses även vara en bidragande faktor som påverkat den lägre ökningstakten. Fram till den ekonomiska krisen 2008 växte världshandeln i genomsnitt med drygt sex procent per år och utvecklades 1,5 gånger snabbare än global BNP. Utvecklingen drevs bland annat av fallande handelskostnader, utvecklingen av handeln i globala värdekedjor och tillväxtekonomiernas ökade betydelse för världshandeln. Efter krisen har utvecklingen varit avsevärt svagare med en genomsnittlig tillväxttakt för real global handel på två procent. Utöver de makroekonomiska förklaringsvariablerna lyfts även den avstannade handelsliberaliseringen och ökade protektionismen fram som förklaringsfaktorer. Kommerskollegium belyste i en rapport under fjolåret att antalet protektionistiska åtgärder vuxit inom vissa områden. 5 Protektionism och ett tillbakadragande av handelsliberaliserande åtgärder har också varit i centrum för en stor del av diskussionen i kölvattnet av det amerikanska presidentvalet. USA har genom president Trump dragit sig ur det handelsavtal som involverade 11 andra länder i stillahavsområdet kallat Trans-Pacific Partnership. Avtalet omfattade en tredjedel av världshandeln och innefattade bland annat Japan, Mexiko och Kanada. Trump-administrationen har även uttryckt att det nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA, som utöver USA även omfattar Mexiko och Kanada, behöver omförhandlas. Utöver osäkerheten kring det amerikanska agerandet gällande frihandelsavtal har den nya administrationen i USA framfört förslag om att subventionera amerikansk export och beskatta import. Förslaget om en border adjustment tax skulle innebära att amerikanskt producerade varor som säljs utanför USA:s gränser är undantagna inkomstskatt medan en inkomstskatt skulle appliceras på sålda varor i USA som inte är producerade i landet. Importen är dock en viktig del av den amerikanska exporten. Enligt statistik från OECD utgörs USA:s totala export till 15 procent av importerat värde. 6 USA:s deltagande i de globala värdekedjorna är än mer sammanlänkad med importen. USA:s export av insatsvaror och insatstjänster har ett importinnehåll på närmare 50 procent. Då de importerade insatsprodukterna som ingår i den amerikanska exporten skulle bli dyrare är det inte självklart att åtgärden skulle få avsedd effekt. För Sveriges del är USA den tredje största exportmarknaden för varor och den andra största för tjänsteexport. Beaktas handeln genom de globala värdekedjorna ökar USA:s betydelse ytterligare för Sverige eftersom USA även konsumerar värde som producerats i Sverige och som genom handel i de globala värdekedjorna till slut konsumeras i USA. 4 CPB World Trade Monitor December 2016. 5 Kommerskollegium (2016), Protectionism in the 21st century. 6 OECD Trade in Value Added (TiVA). Statistik för 2011. OECDS TiVA-databas sträcker sig fram till och med 2011. 4

2.3 Sveriges varuhandel med Storbritannien och Kanada Mycket fokus har varit på handelsutvecklingen med Storbritannien efter landets folkomröstning i juni om fortsatt medlemskap i EU som resulterade i att lämnasidan vann. Sveriges varuexport till Storbritannien minskade kraftigt tredje kvartalet med 22 procent och fortsatte att minska även fjärde kvartalet 2016 med 0,3 procent, jämfört med respektive motsvarande kvartal 2015. Totalt under 2016 minskade varuexporten med 15 procent till Storbritannien där utvecklingen varit negativ för samtliga kvartal under året jämfört med respektive motsvarande kvartal 2015. Bakom nedgången står bland annat stora minskningar i exporten av raffinerade oljeprodukter som minskade 2016 med 40 procent jämfört med 2015. Prisnedgångar på oljeprodukter har varit starkt drivande bakom nedgången under 2016 vilket synliggörs av att exportminskningen i volym var betydligt lägre med 22 procent. Exporten av personbilar till Storbritannien, som utgör 6,1 procent av exporten till landet, ökade med 13 procent. Rättsläget är vid publicering av den här rapporten fortfarande oklart när det gäller Storbritanniens WTO-åtaganden i samband med att landet lämnar EU. Först när Storbritanniens status i WTO klarats ut kan landet formellt sluta avtal med andra länder om tullunion eller frihandelsavtal. Ett potentiellt scenario är att Storbritannien efter att landet lämnar EU implementerar EU:s tullåtaganden. Detta skulle innebära att viktiga varukategorier i exporten till Storbritannien så som vägfordon, fisk och kläder skulle möta tullar på mellan 8 och 11 procent. Under fjärde kvartalet 2016 undertecknades frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, även kallat CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement). Avtalet kommer att kunna träda ikraft provisoriskt under 2017 vilket innebär att europeiska företag och konsumenter kan dra nytta av avtalet direkt, på de områden som omfattas av EU:s kompetens. CETA kommer bland annat avskaffa 99 procent av gällande tullar i handeln mellan EU och Kanada, minska byråkrati och öppna upp offentlig upphandling. Fjärde kvartalet ökade varuexporten till Kanada med hela 39 procent. Under hela 2016 ökade Sveriges varuexport till Kanada med 14 procent och importen med 8 procent. Även tjänstehandeln utvecklades mycket positiv till Kanada. Under året ökade tjänsteexporten med hela 63 procent och tjänsteimporten med 11 procent. Avtalet öppnar därmed upp potential för en ökad fördjupning av handelsrelationen mellan Sverige och Kanada. 5

3. Bytesbalansen Vad är bytesbalansen? 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 204 miljarder 2016, motsvarade 4,7 procent av BNP. Detta var en ökning med 3,8 procent jämfört med 2015. Diagram 3.1 9,0 8,0 7,0 Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Sveriges bytesbalans 2007-2016 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 3.2 Handelsbalans 7 Helåret 2016 uppgick Sveriges handelsbalans till 101 miljarder vilket var 13 miljarder mindre än 2015. Handelsbalansen uppgick till 2,3 procent av BNP, tjänstenettot 2,1 och kapitalavkastningen 1,2 procent. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6

Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2007-2016 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4. Varuhandel 8 4.1 Sveriges export och import av varor Helåret 2016 ökade Sveriges varuexport med 3,0 procent i volym och med 1,1 procent i värde jämfört med 2015. Varuimporten ökade med 5,6 procent i volym och med 3,2 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisminskningar mellan 2015 och 2016. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick för helåret 2016 till 1 194 miljarder kronor och varuimporten till 1 204 miljarder kronor. Handelsnettot var negativt och uppgick till -10,5 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt netto på 13 miljarder 2015. Preliminär statistik från SCB visar att Sveriges handelsnetto under januari 2017 gav ett överskott på 1,5 miljarder. I januari uppgick varuexporten till 103 miljarder vilket innebär en ökning med 19 procent jämfört med motsvarande månad föregående år. Varuimporten ökade med 18 procent till 102 miljarder i januari 2016. 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 7

4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2013-2016. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 9, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2012 2013 2014 2015 2016 Förändring (%) Export 1 168,3 1 090,8 1 127,0 1 180,5 1 193,9 1,1 intra-eu(28) 665,4 629,3 658,7 690,3 706,1 2,3 extra-eu(28) 502,9 461,5 468,2 490,2 487,8-0,5 Import 1 114,4 1 046,0 1 111,0 1 167,0 1 204,4 3,2 intra-eu(28) 757,2 726,5 770,5 823,0 864,4 5,0 extra-eu(28) 357,2 319,6 340,5 344,1 340,0-1,2 Anm: Import enligt avsändningsland. 2016 gick 74 procent av den totala exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 12 procent av Sveriges export. Exporten ökade till Europa och Oceanien med 2,1 respektive 8,2 procent, minskade till Afrika och Amerika med 11 respektive 1,3 procent samt var oförändrad till Asien. Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2015 2016 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 85 procent av Sveriges import kom från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från EU och Oceanien med 5,0 respektive 4,2 procent och minskade från övriga regioner. Värdet på importen från Övriga Europa och Afrika minskade med 1,5 respektive 8,0 procent och med 2,7 procent från Amerika. Värdet på varuimporten från Asien var oförändrad. 9 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 8

Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2015 2016 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2016 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2015 3 kv 2016 4 kv 2016 2016 2015 3 kv 2016 4 kv 2016 2016 10,5 Skogsvaror -0,3 1,9 2,9 2,1 2,1-1,1 3,4-1,1 9,4 Mineralvaror -0,6 3,7 9,8 7,4-2,6 0,2 19,5 1,3 13,4 Kemivaror 6,7 4,9 3,9 3,8 11,5-0,6 3,8-1,1 6,0 Energivaror 1,0 1,2 2,5 6,7-21,2-7,1 25,0-7,5 46,1 Verkstadsvaror 4,6 0,5 2,7 2,4 8,7 0,0 5,0 2,4 14,6 Övriga varor 8,1 0,4 2,7 0,3 9,9 4,0 10,9 4,7 100 Totalt 3,9 1,3 3,5 3,0 4,7-0,1 8,0 1,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 9

Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2015 2016 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 2016 ökade Sveriges varuexport med 3,0 procent i volym och 1,1 procent i värde jämfört med 2015. Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper. Särskilt stark var volymutvecklingen för grupperna Mineralvaror och Energivaror. Räknat i värde minskade däremot exporten kraftigt för Energivaror. Även exportvärdet för Skogsvaror och Kemivaror minskade. Att en positiv volymutveckling infaller samtidigt som en negativ värdeutveckling pekar på en prisnedgång för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2016 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2015 3 kv 2016 4 kv 2016 2016 2015 3 kv 2016 4 kv 2016 2016 2,8 Skogsvaror -1,1 11,2 13,4 9,2 2,1 7,8 12,3 6,6 7,0 Mineralvaror 5,1 4,4 12,0 8,7 5,2 0,6 18,8 1,8 12,3 Kemivaror 1,9 3,6 0,8 3,5 2,9-0,8-1,0-0,8 8,9 Energivaror 4,7 9,9 8,5 9,9-24,6-2,9 26,6-5,8 44,9 Verkstadsvaror 6,0 2,9 4,3 5,9 10,9 1,7 5,2 5,0 24,1 Övriga varor 8,5 2,7 1,7 3,1 13,9 5,7 8,4 5,8 100 Totalt 5,6 3,7 4,4 5,6 5,0 2,0 8,0 3,2 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 2016 ökade varuimporten med 5,6 procent i volym och med 3,2 procent i värde. Importen ökade i volym för samtliga varugrupper. Räknat i värde däremot minskade importen för Kemivaror och Energivaror. Att en negativ värdeutveckling infaller samtidigt som en positiv volymutveckling pekar på en kraftig prisnedgång. 10

Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2015 2016 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt totalt för perioden 2000 till 2016. Helåret 2016 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 10 miljarder. Detta är första gången sedan 1982 som Sverige har ett negativt handelsnetto för ett helt år. Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 180 140 100 60 Mdr kr 20-20 -60-100 -140-180 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 11

Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav 2016 ett exportunderskott på 158 miljarder vilket kan jämföras med ett underskott på 133 miljarder 2015. 10 Exportöverskottet gentemot länder utanför EU ökade under samma tid från 146 till 148 miljarder kronor. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2015 respektive 2016. Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror var de varugrupper som bidrog positivt till nettoexportintäkterna. Skogsvaror svarade för en nettoexport på 91 miljarder, en minskning med 3,5 miljarder jämfört med 2015. Nettoexporten för Verkstadsvaror minskade kraftigt, från 22 miljarder 2015 till 9,3 miljarder i år. Även för Mineralvaror och Kemivaror hade positiva och relativt stabila exportnetton på 28 respektive 11 miljarder. Gruppen Övriga varor fortsatte att ge ett starkt negativt bidrag till exportnettot med 115 miljarder. Diagram 4.6 150 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2015 2016 100 50 Mdr kr 0-50 -100-150 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt 10 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 12

Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skogsvaror 94,5 91,8 90,1 92,6 94,5 91,0 Mineralvaror 38,3 42,7 32,5 35,5 28,5 28,3 Järn och stål 17,9 17,2 13,5 16,0 16,7 14,4 Kemivaror -4,4-3,3 6,3-0,4 12,0 11,4 Läkemedel 28,5 26,4 25,9 28,5 37,2 31,8 Energivaror -65,6-62,5-57,8-52,1-35,9-35,2 Verkstadsvaror 79,4 59,7 55,8 29,3 21,7 9,3 Maskiner 69,2 71,8 67,3 62,5 64,0 60,1 Elektrovaror och telekom -19,5-29,0-32,8-36,6-47,8-54,8 Vägfordon 21,2 15,7 17,0 2,9 7,9 6,4 Övriga varor -77,8-74,5-82,1-89,0-107,3-115,3 Livsmedel -45,0-45,0-46,9-49,6-55,3-58,7 Total 64,4 53,9 44,8 16,0 13,4-10,5 4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar 11 Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. 2016 gav handeln med personbilar ett exportunderskott på 9,9 miljarder, vilket utgör en minskning av underskottet med 1,1 miljarder jämfört med 2015. 2009 var det första år sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som hållit i sig sedan dess. Totalt sett ökade exporten av personbilar med 20 procent 2016 och importen med 15 procent, jämfört med 2015. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 2012 36,2 46,3-10,1 17,8 40,3-22,5 2013 33,9 47,4-13,6 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,3-20,6 20,1 47,5-27,4 2015 53,0 64,0-11,0 29,5 59,1-29,6 2016 63,8 73,8-9,9 34,9 68,7-33,8 Under 2016 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 35 miljarder. Värdet på personbilsimporten från andra EU-medlemmar uppgick till 69 miljarder, vilket innebar att underskottet med andra EU-länder var 34 miljarder. Personbilsnettot till EU minskade därmed med 4,3 miljarder mellan 2015 och 2016. 11 Statistiken för Sveriges handel med personbilar, läkemedel samt livsmedel baseras på ej bortfallsjusterad statistik och stämmer inte alltid överens med statistiken i tabellbilagan. 13

Diagram 4.7 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 80 60 40 Mdr kr 20 0-20 -40 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel 12 Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. 2016 gav handeln med läkemedel ett exportöverskott på 32 miljarder, en minskning med 5,4 miljarder jämfört med 2015. Medan 45 procent av läkemedelsexporten går till EU kommer 84 procent av importen från EU. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 2012 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 2013 56,1 30,0 26,1 28,0 25,4 2,6 2014 59,0 30,6 28,4 30,3 26,3 4,0 2015 71,1 33,4 37,6 33,0 28,7 4,3 2016 69,3 37,1 32,2 31,2 31,3-0,1 12 Statistiken för Sveriges handel med personbilar, läkemedel samt livsmedel baseras på ej bortfallsjusterad statistik och stämmer inte alltid överens med statistiken i tabellbilagan. 14

Diagram 4.8 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 80 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror 13 Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. 2016 gav handeln med livsmedelsvaror ett underskott på 55 miljarder kronor, 2,8 miljarder större än 2015. Såväl export som import av livsmedelsvaror har ökat varje år under de senaste årens ekonomiska kriser. I jämförelse med 2015 ökade livsmedelsexporten i år med 9,6 procent och importen med 8,0 procent. Underskottet gentemot EU-länder motsvarade 33 procent av handelsunderskottet för livsmedelsvaror. Samtidigt utgjorde exporten till EU 76 procent av total livsmedelsexport och importen 597 procent av total import. Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2011 53,2 96,8-43,6 39,0 62,4-23,4 2012 57,0 100,8-43,7 40,4 65,6-25,2 2013 62,3 107,8-45,5 44,4 69,0-24,5 2014 68,3 117,2-49,0 49,1 73,9-24,8 2015 73,9 126,0-52,1 54,3 76,6-22,3 2016 81,2 136,0-54,9 62,0 80,1-18,1 13 Statistiken för Sveriges handel med personbilar, läkemedel samt livsmedel baseras på ej bortfallsjusterad statistik och stämmer inte alltid överens med statistiken i tabellbilagan. 15

Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 14 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för 2015 respektive 2016. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde. 2016 uppgick exporten till EU till 706 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 1 194 miljarder. Tyskland, Danmark, Finland och Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 362 miljarder, motsvarande 51 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden samt värdeförändring mellan 2015 och 2016. 14 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 16

Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2015 2016 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 140 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2015 2016 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 17

Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2016 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2015 Tyskland 126,0 10,6 5 Danmark 83,4 7,0 3 Finland 80,8 6,8 1 Storbritannien 71,9 6,0-15 Nederländerna 64,4 5,4 6 Belgien 55,6 4,7 7 Frankrike 52,7 4,4 8 Polen 38,7 3,2 6 Italien 32,0 2,7 4 Spanien 23,4 2,0 2 Österrike 10,1 0,8-3 Estland 9,7 0,8 8 Tjeckien 9,6 0,8 8 Litauen 7,8 0,7 5 Irland 6,9 0,6 12 Portugal 6,4 0,5 5 Ungern 5,3 0,4-3 Lettland 3,8 0,3 7 Grekland 3,4 0,3 25 Rumänien 2,9 0,2 4 Slovakien 2,7 0,2 1 Slovenien 1,3 0,1 14 Bulgarien 1,2 0,1 7 Kroatien 1,0 0,1 31 Luxemburg 0,9 0,1 2 Malta 0,6 0,0-30 Cypern 0,3 0,0 25 Ospec i EU 3,4 0,3 1 EU Totalt 706,1 59,1 2 Norge 123,9 10,4 2 Island 2,8 0,2 15 Norden 290,9 24,4 2 Liechtenstein 0,0 0,0 15 Inre marknaden 832,8 69,8 2 Övriga länder 361,1 30,2-1 Export Totalt 1 193,9 100,0 1 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde, 18

för respektive land. 2016 uppgick den svenska importen från EU till 864 miljarder vilket motsvarade 72 procent av den totala importen på 1 204 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder utgjorde 56 procent av importen från EU. 80 procent av Sveriges import kommer från den inre marknaden. Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2015 2016 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 250 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2015 2016 200 Mdr kr 150 100 50 0 19

Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2016 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % 2015 Tyskland 226,9 18,8 9 Nederländerna 100,5 8,3 3 Danmark 91,8 7,6 1 Storbritannien 62,3 5,2-4 Belgien 57,3 4,8 13 Finland 54,8 4,6 4 Frankrike 49,1 4,1-3 Polen 44,3 3,7 10 Italien 39,1 3,2 1 Estland 18,5 1,5 0 Tjeckien 17,7 1,5 4 Irland 17,0 1,4 2 Spanien 16,2 1,3 2 Österrike 15,1 1,3 8 Litauen 10,4 0,9 29 Ungern 10,1 0,8 12 Slovakien 9,2 0,8 15 Lettland 6,4 0,5 15 Portugal 4,6 0,4 20 Rumänien 3,9 0,3 3 Luxemburg 2,6 0,2-2 Slovenien 2,1 0,2 18 Bulgarien 1,5 0,1 28 Grekland 1,4 0,1 15 Kroatien 0,7 0,1 76 Malta 0,4 0,0-19 Cypern 0,3 0,0 35 Ospec i EU 0,0 0.0.. EU Totalt 864,4 71,8 5 Norge 99,5 8,3 4 Island 0,3 0,0 7 Norden 246,4 20,5 3 Liechtenstein 0,1 0,0 1 Inre marknaden 964,2 80,1 5 Övriga länder 240,1 19,9-3 Import Totalt 1 204,4 100,0 3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 20

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, dvs. tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland och Schweiz med 1,2 procent vardera. Turkiet är den fjärde största mottagaren i denna grupp, med 1,0 procent av Sveriges totala exportvärde. Exporten ökade till Norge och Schweiz med 1,7 respektive 4,8 procent, minskade till Turkiet med 10 procent och var i stort sett oförändrad till Ryssland. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2007 illustreras i Diagram 4.15. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2016 EU(28) 59,1% Oceanien m fl 1,4% Övriga Europa 14,6% Asien 12,2% Amerika 10,3% Afrika 2,4% 21

Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2015 2016 Andel (%) 2015 2016 Värdeförändring (%) Övriga Europa 171,8 174,3 14,6 14,6 1,4 varav: Island 2,5 2,8 0,2 0,2 14,7 Norge 121,7 123,9 10,3 10,4 1,7 Ryssland 14,7 14,6 1,2 1,2-0,3 Schweiz 13,7 14,3 1,2 1,2 4,8 Turkiet 13,2 11,8 1,1 1,0-10,2 Ukraina 2,2 3,5 0,2 0,3 60,0 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2007-2016 Export Import (ursprungsland) 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Exporten till Afrika minskade med 11 procent mellan 2015 och 2016. Sammantaget utgjorde exporten till Afrika 2,4 procent av Sveriges totala export, 0,3 procentenheter mindre än 2015. 22

Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2015 2016 Andel (%) 2015 2016 Värdeförändring (%) Nordafrika 14,7 14,6 1,2 1,2-1,1 varav: Algeriet 4,0 3,2 0,3 0,3-20,0 Egypten 6,2 6,4 0,5 0,5 4,6 Marocko 2,7 3,3 0,2 0,3 19,8 Västafrika 4,5 4,2 0,4 0,4-6,9 varav: Nigeria 2,1 1,5 0,2 0,1-26,8 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 12,5 9,5 1,1 0,8-23,7 Sydafrika 7,5 6,4 0,6 0,5-15,6 Totalt 31,7 28,3 2,7 2,4-10,8 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten minskade med 1,6 miljarder, motsvarande 1,3 procent. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog 2016 emot 7,3 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2007. Mellan 2015 och 2016 minskade Sveriges export till USA med 3,7 procent. Kanada och Brasilien, de näst största och tredje största amerikanska exportmarknaderna, tog emot 0,9 respektive 0,6 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2015 2016 Andel (%) 2015 2016 Värdeförändring (%) Nordamerika 100,5 98,2 8,5 8,2-2,2 varav: Kanada 9,1 10,4 0,8 0,9 14,2 USA 90,5 87,2 7,7 7,3-3,7 Central- och Sydamerika varav: 24,2 24,9 2,1 2,1 2,5 Argentina 2,1 2,4 0,2 0,2 18,1 Brasilien 7,3 6,8 0,6 0,6-6,8 Chile 2,7 2,5 0,2 0,2-7,1 Mexiko 5,8 6,0 0,5 0,5 3,9 Peru 1,5 1,8 0,1 0,1 19,2 Totalt 124,7 123,1 10,6 10,3-1,3 23

Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2007-2016 Export Import (ursprungsland) 100 90 80 70 Mdr kr 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling i Asien. 2016 uppgick Sveriges export till Asien till 145 miljarder, lika mycket som året innan. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Sydkorea och Saudiarabien. Kina tog emot svensk export till ett värde av 46 miljarder. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2007. 24

Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2015 2016 Andel (%) 2015 2016 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 31,2 27,2 2,6 2,3-13,0 varav: Förenade Arabemiraten 6,8 5,8 0,6 0,5-14,1 Irak 2,1 2,1 0,2 0,2 0,3 Iran 2,5 2,2 0,2 0,2-11,9 Israel 2,4 2,5 0,2 0,2 4,0 Saudiarabien 10,5 9,3 0,9 0,8-11,6 Övriga Asien 114,2 118,0 9,7 9,9 3,3 varav: Hongkong 4,7 4,6 0,4 0,4-2,2 Indien 10,9 9,2 0,9 0,8-15,5 Indonesien 2,9 3,0 0,2 0,3 1,6 Japan 15,2 17,9 1,3 1,5 17,7 Kina 45,2 46,0 3,8 3,8 1,7 Malaysia 2,7 2,9 0,2 0,2 5,9 Pakistan 2,0 2,0 0,2 0,2 3,6 Singapore 6,4 5,3 0,5 0,4-17,2 Sydkorea 9,8 12,1 0,8 1,0 23,0 Taiwan 3,8 3,8 0,3 0,3 2,0 Thailand 5,4 5,4 0,5 0,4-1,0 Totalt 145,5 145,2 12,3 12,2-0,2 Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2007-2016 Export Import (ursprungsland) 80 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 25

4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa minskade med 1,5 procent mellan 2015 och 2016. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 99 miljarder, motsvarande 8,3 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 3,9 procent och från Turkiet med 4,7 procent. Importen från Schweiz och Ryssland minskade, med 0,5 respektive 18 procent. Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2016 EU(28) 71,8% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,3% Amerika 4,0% Övriga Europa 12,8% Afrika 0,8% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. I och med den starka nedgången för oljepriset under 2016 års första tre kvartal, har oljans värdeandel av importen från dessa länder minskat. För Norge har råoljans värdeandel minskat från att ha utgjort 19 procent för 2015 till 14 procent 2016. För Ryssland minskade råoljans andel från 65 till 62 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för 65 procent av Sveriges totala råoljeimport under 2016. Medan Ryssland stod för 40 procent utgjorde Norges andel 25 procent av råoljeimporten. 15 15 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad 26

Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2015 2016 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2015 2016 Värdeförändring (%) Värde 2015 2016 Övriga Europa 156,3 154,0 13,4 12,8-1,5 152,6 149,4 varav Norge 95,8 99,5 8,2 8,3 3,9 91,1 94,2 Ryssland 38,1 31,3 3,3 2,6-17,9 39,3 32,8 Schweiz 9,5 9,5 0,8 0,8-0,4 9,1 9,1 Turkiet 10,4 10,9 0,9 0,9 4,7 10,6 10,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Mellan 2015 och 2016 minskade importen från Afrika från 11 till 10 miljarder, motsvarande 8,0 procent. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 56 procent av importen från Afrika. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2015 2016 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2015 2016 Värdeförändring (%) Värde 2015 2016 Nordafrika 1,1 1,3 0,1 0,1 17,6 1,2 1,4 Västafrika 6,8 6,0 0,6 0,5-11,6 6,3 5,6 varav Nigeria 6,7 5,5 0,6 0,5-17,1 6,2 5,1 Centr.- Öst- och Södra Afrika 2,9 2,6 0,2 0,2-9,7 3,0 2,7 varav Sydafrika 1,6 1,4 0,1 0,1-14,3 1,7 1,4 Totalt 10,8 9,9 0,9 0,8-8,0 10,6 9,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 2016 minskade Sveriges import från Amerika med 2,7 procent jämfört med 2015. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,6 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA minskade med 0,5 procent mellan 2015 och 2016 medan den ökade med hela 23 procent från Kanada. Från de större leverantörsländerna i Centra- och Sydamerika minskade importen kraftigt. 27

Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland * Värde 2015 2016 Andel 2015 2016 Värdeförändring (%) Värde 2015 2016 Nordamerika 35,4 35,9 3,0 3,0 1,6 35,9 36,2 varav Kanada 3,3 4,0 0,3 0,3 22,9 3,8 4,1 USA 32,1 31,9 2,7 2,6-0,5 32,1 32,1 Central- och Sydamerika varav 14,1 12,2 1,2 1,0-13,4 14,8 13,2 Brasilien 5,1 4,5 0,4 0,4-12,2 5,3 4,6 Venezuela 2,9 2,5 0,3 0,2-14,4 2,9 2,5 Totalt 49,5 48,2 4,2 4,0-2,7 50,8 49,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan 2015 och 2016 minskade importvärdet från Asien med 0,2 procent. Importen från När- och Mellanöstern minskade med 8,3 procent medan importen från Övriga Asien ökade med 0,1 procent. Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Värde 2015 2016 Andel 2015 2016 Värdeförändring (%) Ursprungsland* Värde 2015 2016 När- och Mellanöstern 4,5 4,2 0,4 0,3-8,3 4,5 4,6 Övriga Asien 120,3 120,4 10,3 10,0 0,1 129,1 130,4 varav Bangladesh 3,5 3,9 0,3 0,3 10,4 3,6 4,0 Hong Kong 9,4 9,3 0,8 0,8-1,1 2,8 2,9 Indien 5,9 5,9 0,5 0,5 0,2 6,0 6,1 Japan 10,0 11,1 0,9 0,9 11,4 12,7 14,7 Kina 58,9 55,8 5,1 4,6-5,4 69,4 67,5 Malaysia 3,2 2,7 0,3 0,2-16,8 3,6 3,1 Sydkorea 6,2 7,2 0,5 0,6 16,4 6,6 7,1 Taiwan 5,5 5,8 0,5 0,5 5,4 6,3 6,2 Thailand 3,8 3,8 0,3 0,3 0,5 4,1 4,2 Vietnam 7,8 8,5 0,7 0,7 10,2 8,0 8,8 Totalt 124,8 124,6 10,7 10,3-0,2 133,7 135,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 28

Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 56 miljarder, vilket motsvarar 45 procent av den totala importen från Asien. Importen minskade från Hong Kong, Kina och Malaysia medan den ökade med över 10 procent från Bangladesh, Japan, Sydkorea respektive Vietnam. Importen ökade mest från Sydkorea, med 16 procent. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta framkommer vid en jämförelse av importvärdet med Hong Kong som avsändningsland respektive ursprungsland. 5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2007 och 2016. Värdet på tjänsteexporten uppgick 2016 till 615 miljarder och tjänsteimporten till 522 miljarder. Jämfört med 2015 ökade såväl export som import av tjänster med 0,3 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 93 miljarder, vilket är 0,2 miljarder mindre än 2015. Tjänsteexporten utgjorde 32 procent av Sveriges totala export 2016 och tjänsteimporten 30 procent av total import. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto 2007 362,5 348,9 13,6 2008 390,9 382,1 8,7 2009 383,3 366,1 17,2 2010 388,3 365,0 23,3 2011 423,2 381,4 41,9 2012 439,6 396,4 43,3 2013 483,8 417,9 66,0 2014 527,6 474,6 53,0 I samband med att SCB publicerade statistik för betalningsbalansen för helåret 2015 publicerade de även för 2015 2016 613,1 614,8 520,0 521,5 93,1 93,3 första gången statistik över Sveriges tjänstehandel fördelat på de största tjänstehandelspartnerna. Tjänsteexporten till EU minskade 2016 med 1,0 procent och utgjorde 51 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, USA och Storbritannien var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten och tog 2016 tillsammans emot 32 procent av Sveriges totala tjänsteexport. 29

Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andel av total tjänsteexport 2016 RoW 18,3% USA 9,3% Schweiz 6,2% Danmark 6,7% Övriga EU 14,2% Finland 7,3% Nederländerna 3,8% Frankrike 4,5% Norge 14,7% Tyskland 6,7% Storbritannien 8,4% Tjänsteimporten från EU ökade 2016 med 1,7 procent och utgjorde 66 procent av Sveriges totala tjänsteimport. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var Storbritannien, USA och Tyskland som tillsammans stod för 32 procent av tjänsteimporten. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport 2016 RoW 14,1% USA 11,2% Schweiz 1,9% Danmark 8,3% Övriga EU 22,6% Finland 5,7% Tyskland 9,1% Nederländerna 4,0% Frankrike 4,1% Norge 7,1% Storbritannien 11,8% 30