Totalkampanj Totalprojekt som en del i. Energimyndighetens utlysning Energieffektiv renovering av lokalfastigheter

Totalkampanj 2.0 12 Totalprojekt som en del i Energimyndighetens utlysning Energieffektiv renovering av lokalfastigheter Rapport framtagen av: Catrin Heincke CIT Energy Management AB E-mail: catrin.heincke@cit.chalmers.se Telefonnummer: 0707-131147 Göteborg, juni, 2015

Sammanfattning Under delar av 2014 och 2015 har en utlysning pågått där 12 fastighetsägare fått stöd att genomföra den första etappen i ett Totalprojekt. Energimyndigheten stod bakom utlysningen, som gav stöd på maximalt 150 ksek per projekt för genomförandet av etapp 1 i Totalmetodiken. Enbart lokalfastigheter ingick i denna del, men en parallell utlysning till denna utlysning riktade sig till bostäder. Ett antal krav ställdes på fastighet, fastighetsägare samt den konsult som fastighetsägaren anlitade. Bland annat skulle byggnaden som valdes ha en total energianvändning om minst 200 kwh/m 2 år, vara minst 2 000 m 2 i Atemp samt vara äldre än 20 år. Såväl fastighetsägare som konsulter deltog vid en gemensam obligatorisk utbildningsdag där Totalmetodiken och projektupplägget gicks igenom. Varje projekt har redovisat separata rapporter med ett eller flera åtgärdspaket. De åtgärdspaket som är medtagna i denna sammanställning är paket som uppfyller fastighetsägarens förutbestämda lönsamhetskrav. Det innebär alltså att man i flera projekt identifierat fler åtgärder och därmed en bättre besparingspotential än den som tagits med här, men med skillnaden att internräntan blir för låg och att fastighetsägarna därmed inte kommer att kunna genomföra hela åtgärdspaketet. Total energianvändning före åtgärdsförslag var 204 kwh/m 2,år i medel för de 12 projekten. Efter att lönsamma åtgärdspaket tagits fram blev den potentiella energianvändningen 142 kwh/m 2,år. Detta innebär en sänkning med 30 % och inkluderar all energiposter, även verksamhetsel. Om man istället tittar på specifik energianvändning, den energianvändning som gäller i BBR, går denna från 161 till 106 kwh/m 2,år i medel för alla fastigheter. Detta kan jämföras mot kraven för nybyggnation och större ombyggnationer i nuvarande BBR där kravet varierar mellan 65 och 105 kwh/m 2,år beroende på geografisk placering (detta gäller för lokaler med annat uppvärmningssätt än el samt utan några tillägg för extra luftflöden). Investeringen för genomförandet av åtgärdspaketen varierar mellan 130 och 1 000 kr/m 2. Den årliga kostnadsbesparingen varierar mellan 10 och 80 kr/m 2, samtidigt som den årliga energibesparingen varierar mellan 13 och 100 kwh/m 2,år. 2

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Inledning... 4 3 Genomförandet... 5 3.1 Fastighetsföretagen... 5 3.2 Krav ställda i utlysningen... 6 4 Resultat i Totalprojekten... 7 4.1 Energi... 8 4.2 Ekonomi... 13 5 Utlysningen som helhet... 16 5.1 Utbildningen... 16 5.2 Workshopen... 16 5.2.1 Utlysningen... 17 5.2.2 Upphandlingsskede... 17 5.2.3 Totalmetodiken... 18 5.2.4 Verktyg... 18 5.2.5 Beräkningar... 19 5.2.6 Redovisning... 20 5.2.7 Enkät... 20 5.3 Konsultrapporterna... 21 5.4 Tips inför framtida Totalprojekt... 21 6 Slutsatser... 22 3

1 Bakgrund Totalmetodiken sprids och används allt mer av fastighetsägare runt om i landet. Idag har Totalmetodiken blivit så välkänd att den även tillämpats i projekt utanför Sveriges gränser, bland annat i ett pågående EU-projekt där de nordiska länderna och Estland medverkar. Totalmetodiken har visat på stor potential till besparingar och energieffektiviseringar. Därför valde Energimyndigheten, som en del i arbetet mot 2020 och 2050 målen, att erbjuda stöd till olika fastighetsägare för genomförandet av den första etappen i ett Totalprojekt. Etapp 1 innebär identifiering av åtgärder och skapandet av det åtgärdspaket som uppfyller respektive fastighetsägares lönsamhetskrav. 2 Inledning Utlysningen pågick i två omgångar, en under tidig sommar 2014 och den andra under sensommaren 2014. Totalt beviljades stöd för 12 utvalda projekt. Avtal skrevs med Energimyndigheten och stödet om max 150 ksek betalades ut i förskott till varje fastighetsägare. Utifrån erfarenheter från den första Totalkampanjen som Belok finansierade, där 21 fastighetsägare erhöll stöd för genomförandet av etapp 1, sammanställdes och uppdaterades kraven för den nya kampanjen. Erfarenheterna från den första kampanjen vittnade om att tydligare krav behövde ställas. Framförallt behövdes tydligare krav på redovisning eftersom projektrapporteringen i den första kampanjen inte alltid uppfyllde det som Belok hade förväntat sig att få in. Till följd av detta togs en mall fram för hur konsultrapporten skulle utformas, dels layoutmässigt, men framförallt innehållsmässigt. Rapportmallen arbetades fram i samarbete med det pågående EU-projektet. Utöver detta identifierades även behovet av att uppdatera det så kallade Totalverktyget. Fler funktioner och en ny utformning av för kortrapporten togs fram. Kortrapporten är den sammanfattande rapport som alltid redovisas i samband med ett Totalprojekt och som innehåller bland annat det till Totalmetodiken kopplade interräntediagrammet där åtgärdspaketet redovisas. 4

3 Genomförandet De första projekten påbörjades efter sommaren. Enligt krav i utlysningen fick inget projekt påbörjas innan alla, såväl fastighetsägare som konsulter deltagit i den obligatoriska utbildningen. Huruvida detta krav uppfylldes har inte kunnat följas upp, men sannolikt är att flera projekt startades innan utbildningstillfället hölls. 3.1 Fastighetsföretagen Fastighetsföretagen som beviljades stöd hade dels olika typer av byggnader som dessutom var placerade på olika orter i landet. Nedan redovisas vilka 12 fastighetsägare med tillhörande fastighet som ingått i projektet: o AMF Fastigheter med en kontorsfastighet i Stockholm o Chalmersfastigheter med en kontorsfastighet i Göteborg o Danderyds kommun med en skola F-6 o Diligentia med en kontorsfastighet i Malmö o Gamla Byn AB med en högstadieskola i Avesta o Hässleholms Industribyggnad AB med en kontors- och industrilokal o Landstingsservice Uppsala med ett Apotek och centralförråd o Lidköpings kommun med en Brandstation o Mölndals stad med en skola F-3 o Sotenäs kommun med en högstadieskola o Trollhättan Tomt AB med en låg och mellanstadieskola o Vasakronan med en kontorsbyggnad (Rättscentrum) i Göteborg I Figur 3.1 nedan visas en schematisk bild över var i landet de olika byggnaderna finns placerade. Figur 3.1 Spridning av projektets byggnader i Sverige. 5

3.2 Krav ställda i utlysningen Ett antal krav var formulerade redan i utlysningstexten som fastigheterna, fastighetsägarna och konsulterna var tvungna att uppfylla för att stöd skulle kunna beviljas. Kraven på fastighetsägaren var att denna skulle ange ett krav på lönsamhet i form av en internränta och ett antagande om framtida relativa energiprisändringar. Utöver detta skulle fastighetsägaren ange kalkylpriser för el, kyla och värme samt medverka vid en heldagsutbildning samt en avslutande workshop riktad till både konsulter och fastighetsägare. Fastighetsägaren hade själv ansvaret att handla upp en lämplig konsult för uppdraget. Kraven på den valda byggnaden var att denna skulle vara äldre än 20 år, större än 2 000 m 2 Atemp samt att den totala energianvändningen skulle vara större än 200 kwh/m 2,år. Dessutom skulle byggnaden, om den var en del av en större fastighet, ha separat mätning av all energianvändning. Slutligen var stödet ämnat för lokalfastigheter, vilket innebar att byggnaden skulle vara en skola, kontor, idrottsanläggning, sjukhus etc. Kraven som ställdes på den anlitade konsulten var primärt att denna tidigare skulle ha genomfört ett Totalprojekt. Alternativt skulle konsulten ha så stora kunskaper inom energieffektiviseringar i fastigheter att man klarade av att arbeta enligt metodiken trots att man inte tidigare provat på denna. Utöver detta ställdes även krav på att konsulten skulle använda sig av ett beprövat och validerat energiberäkningsprogram samt att den slutliga redovisningen genomfördes med Totalverktyget. Resultatet skulle redovisas dels i en kortrapport men även enligt den mall för konsultrapport som togs fram för projektet. Även konsulten hade som krav att medverka vid den anordnade heldagsutbildningen. 6

4 Resultat i Totalprojekten Efter att alla rapporter lämnats in, granskats och godkänts gjordes en sammanställning av alla projektens resultat. I detta kapitel redovisas den potentiella effekten som ett genomförande av de framtagna åtgärdspaketen skulle kunna leda till, både i form av energibesparingar och kostnadsbesparingar. Noteras bör dock att de olika projekten skiljde sig åt i olika avseenden och det var därför svårt att göra en direkt jämförelse mellan alla projekt. Det vore önskvärt, åtminstone för en sammanställning som denna, att ha en exakt mall för hur energianvändningen ska tas fram och för hur åtgärder ska definieras i form av energibesparingar och kostnadsinvesteringar, men detta var i praktiken inte möjligt. Dels hade alla projekt sina individuella lönsamhetskrav och olika energipriser. En annan stor skillnad var att olika konsulter kostnadssatte åtgärder på väldigt olika sätt och att energifördelningen inte alltid var likadan. Till exempel hade några fastigheter separat mätning för olika elanvändare, medan andra mätte all el tillsammans. Hur energianvändningen beräknades och simulerades i beräkningsprogram skiljde sig åt mellan olika konsulter. Även vad som ingick i begreppet verksamhetsel skiljde sig åt mellan olika lokaltyper och olika projekt. Till följd av detta ska den jämförelse som redovisas nedan enbart ses som en indikation. De åtgärdspaket som redovisas i sammanställningen är de som uppfyller respektive fastighetsägares aktuella lönsamhetskrav. Det finns flera projekt där man identifierade fler åtgärder, men som inte rymdes inom det lönsamhetskrav som fastighetsägaren satt, se Figur 4.1. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Identifierade åtgärder Identifierade åtgärder Åtgärder inom lönsamhetspaket Figur 4.1 Identifierade åtgärder i de 12 projekten. 7

4.1 Energi Under detta delkapitel (4.1) redovisas sex olika resultatdiagram kopplade till den potentiella energibesparingen för alla de 12 projekten tillsammans. 250 Energianvändning kwh/m 2 200 150 100 Kyla Verksamhetsel Fastighetsel Värme 50 0 Figur 4.2 Före Efter Energianvändning i medeltal före och efter åtgärdspaketen i de 12 projekten. I Figur 4.2 presenteras den totala årliga energianvändningen i medeltal per kvadratmeter, som före åtgärder ligger på 204 kwh. Efter åtgärdspaketen hamnar den totala energianvändningen i medeltal istället på 142 kwh/m 2,år, en minskning med 30 %. 8

Specifik energianvändning kwh/m 2,år 250 200 150 100 50 0 Före Efter Figur 4.3 Specifik energianvändning (värme, fastighetsel och kyla) före och efter åtgärdspaketen. Den röda linjen motsvarar kravet i senaste BBR (BBR 22). I Figur 4.3 redovisas varje projekts specifika energianvändning före (mörka staplar) och efter åtgärder (ljusa staplar). Det röda strecket motsvarar kravet i BBR 22 för icke eluppvärmda lokaler i klimatzon III, vilken är 70 kwh/m 2,år utan tillägg för ventilation. Detta eftersom de flesta av fastigheterna är placerade i klimatzon III. I denna uppdaterade version av BBR har klimatzon IV dock tillkommit för södra delen av Sverige, och då är motsvarande krav 65 kwh/m 2,år utan tillägg. 9

Värmeanvändning kwh/m 2,år 250 200 150 100 50 0 Före Efter Figur 4.4 Värmeanvändning före och efter åtgärder i de 12 projekten. Längst till höger presenteras ett medelvärde för alla fastigheter. Besparingspotentialen för värmeåtgärderna visas i Figur 4.4. Det syns att Gamla Byn AB, som före åtgärder ligger på drygt 200 kwh/m 2,år, nästan lyckas halvera sin värmeanvändning om åtgärdspaketet genomförs i sin helhet. I medel ligger besparingspotentialen för värme på 37 %. 70 60 50 40 30 20 10 0 Elanvändning kwh/m 2,år Fastighetsel före Fastighetsel efter Verksamhetsel före Verksamhetsel efter Figur 4.5 Elanvändning före och efter åtgärder i de 12 projekten. Längst till höger presenteras ett medelvärde för alla fastigheter. 10

Hur elanvädningen fördelar sig mellan de olika projekten varierar i stor grad. Vissa fastigheter använder väldigt mycket el, medan andra använder väsentligt mindre. Den teoretiska elbesparingen i medeltal är 8 kwh/m 2,år för fastighetsel och 5 kwh/m 2,år för verksamhetselen. 35 30 25 20 15 10 5 Kyla kwh/m 2,år 0 AMF Fastigheter HIBAB Landstingsservice Uppsala Vasakronan Totalt Före Efter Figur 4.6 Kyla före och efter åtgärder. Endast 4 projekt av 12 har kyla i sina lokaler. Till höger presenteras ett medelvärde för de 4 fastigheterna som har kyla. Liksom övriga energiposter varierar även komfortkylan mellan olika projekt, som i vissa fall dessutom innehåller annan kyla än enbart komfortkyla. Det har i projekten varit svårt att separera kylposter, vilket gjort att processkyla ibland ingår i komfortkylan. För Vasakronan är detta till exempel fallet, då man inte mäter det separerat samtidigt som fastigheten inbegriper flera serverrum med processkyla. Den teoretiska energibesparingen för kyla är 3 kwh/m 2,år i medeltal. 11

Energianvändning före åtgärder kwh/m 2,år 300 250 200 150 100 50 Energianvändning/Energibesparing AMF Fastigheter Chalmersfastigheter Danderyd kommun Diligentia Gamla Byn AB HIBAB Landstingsservice Uppsala Lidköpings kommun Mölndals stad Sotenäs kommun 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Procentuell besparingspotential Trollhättan Tomt AB Vasakronan Totalt Figur 4.7 Energianvändning före åtgärder i förhållande till den procentuella besparing som teoretiskt räknats fram. Den vita cirkeln motsvarar medelenergin för alla 12 fastigheter. I Figur 4.7 kan man se hur förhållandet mellan energianvändning och procentuell besparingspotential förhåller sig till varandra för de 12 projekten. Chalmersfastigheter med en total energianvändning på 164 kwh/m 2,år har en teoretisk besparingspotential på 51 %. Hur de olika punkterna fördelar sig beror i stor utsträckning på det avkastningskrav som fastighetsägaren ställt. För till exempel Gamla Byn AB har ett avkastningskrav på 9 %, vilket innebar att endast två åtgärder rymdes inom det lönsamma åtgärdspaketet. Hade man istället haft ett lägre krav på avkastning (5 %) kunde man uppnått en teoretisk energibesparingspotential på över 60 %, enligt konsultens beräkningar. 12

Avkastning/Lönsamhetskrav Energibesparing för paket 4.2 Ekonomi Under detta delkapitel redovisas de delar av resultatet som är kopplade till investeringar, besparingar och den avkastning som räknats fram för projekten. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Paketets avkastning Lönsamhetskrav Energibesparing i procent Figur 4.8 Här visas vilken avkastning som projekten uppnått för sina åtgärdspaket. I diagrammet visas även det lönsamhetskrav fastighetsägarna har samt vilken teoretisk energibesparing som uppnås i varje projekt. I Figur 4.8 kan man se hur varje fastighetsägares avkastningskrav för det framtagna åtgärdspaketet förhåller sig till det lönsamhetskrav som är ställt i projektet. Önskvärt är att dessa två ligger så nära varandra som möjligt. Om det är stora skillnader mellan de båda borde det i enlighet med Totalmetodiken innebära att det åtgärdspaket som tagits fram gör fastigheten så energieffektiv den kan bli. För till exempel Diligentia som har en avkastning på sitt åtgärdspaket på 17 % och ett lönsamhetskrav på 6 %, skulle det innebära att denna fastighet inte går att få mer energieffektiv än vad det aktuella paketet skulle göra den. I Figur 4.7 kan man se att Diligentias fastighet har en energianvändning före åtgärder på 182 kwh/m 2,år och en teoretisk energibesparing på 42 %. Detta innebär alltså att den slutliga energianvändningen efter åtgärder hamnar på ca 106 kwh/m 2,år. Om man på samma sätt skulle jämföra med Figur 4.3 där enbart den specifika energianvändningen tas med skulle fastigheten gå från 143 till 75 kwh/m 2,år. Detta kan jämföras mot BBR 22, som gäller för nybyggnationer och större ombyggnationer, och som ligger på 65 kwh/m 2,år. Som Figur 4.8 vittnar om är Diligentia inte den enda fastighet som visar på dessa resultat. Anledningarna till att det kan bli såhär är många och kan bero på begränsningar i fastigheten, hos fastighetsägaren eller den anlitade konsulten. 13

90 Investering/Besparing AMF Fastigheter Chalmersfastigheter 80 Danderyd kommun 70 Diligentia Besparing kr/m 2 60 50 40 30 20 10 0 0 200 400 600 800 1000 1200 Gamla Byn AB HIBAB Landstingsservice Uppsala Lidköpings kommun Mölndals stad Sotenäs kommun Trollhättan Tomt AB Vasakronan Investering kr/m 2 Totalt Figur 4.9 Investering samt besparing i kronor som skulle uppnås om åtgärdspaketet implementerades. Den vita cirkeln visar medelvärdet för alla 12 fastigheter. Investeringen per m 2 varierar mellan 129 kr och 1 080 kr och besparingen varierar mellan 11 och 78 kr/m 2 i de 12 projekten. Hur åtgärderna är kostnadssatta har inte alltid gått att följa, vilket innebär att resultaten inte är direkt jämförbara med varandra. Landstingsservice i Uppsala redovisar den högsta besparingen. De har samtidigt en investering på 700 kr/m 2 och en energibesparing på 35 %. Den högsta investeringen återfinns hos Trollhättan Tomt AB, där besparingen ligger på 41 kr/m 2 och energibesparingen för projektet är 20 %. Medelinvesteringen för de 12 projekten är 602 kr/m 2 med en kostnadsbesparing på 51 kr/m 2. 120 100 Investering/Energibesparing AMF Fastigheter Chalmersfastigheter Danderyd kommun Diligentia Besparing kwh/m 2 80 60 40 20 Gamla Byn AB HIBAB Landstingsservice Uppsala Lidköpings kommun Mölndals stad Sotenäs kommun 0 0 200 400 600 800 1000 1200 Investering kr/m 2 Trollhättan Tomt AB Vasakronan Totalt Figur 4.10 Investering samt energibesparing som skulle uppnås om åtgärdspaketet implementerades. Den vita cirkeln visar medelvärdet för alla 12 fastigheter. 14

I Figur 4.10 visas, istället för besparingen i kronor som ses i Figur 4.9, besparingen i kwh. Investeringen per m 2 varierar som sagt mellan 129 kr och 1 080 kr och energibesparingen varierar mellan 13 och 98 kwh/m 2 och år i de 12 projekten. Medelinvesteringen för de 12 projekten är 602 kr/m 2 med en energibesparing på 61 kwh/m 2, år, alltså exakt samma som den årliga kostnadsbesparingen. 15

5 Utlysningen som helhet Utlysningen som helhet har gått bra, trots de många förseningarna i projekten. Detta beror inte enbart på de enskilda projekten, utan även på projektledningen i helhet, då det blev mycket förseningar från utlysningens sida med till exempel utbildningen i uppstarten av projekten. Över lag verkar både fastighetsägare och konsulter nöjda och man ser att det finns ett stort intresse för Totalmetodiken. Många har känt att det tagit mer tid att genomföra detta projekt i jämförelse med ett annat projekt som inte görs genom någon utlysning. När Energimyndigheten finns med som ett finansiellt stöd i ett projekt krävs det att tydliga mallar och riktlinjer med krav finns för hur de respektive projekten skall genomföras. Detta leder till en del merarbete för både konsult och fastighetsägare, men i gengäld får man utöver det finansiella stödet även stöd i form av en bakomliggande projektledning som är med under hela projektets gång med allt från hjälp med enklare frågor till snabb hjälp och ändringar i exempelvis Totalverktyget. 5.1 Utbildningen En heldagsutbildning anordnades vid två tillfällen för fastighetsägare och deras upphandlade konsulter. Alla fastighetsägare och konsulter medverkade vid något av de två tillfällena. Utbildningen i Totalmetodiken var en endagsutbildning i Stockholm som inkluderade alla viktiga delar i ett Totalprojekt. Stort fokus lades på etapp 1 eftersom det var den delen som ingick i projektet. En stor del av dagen ägnades även åt att prata ekonomi kopplat till energieffektivisering. Utöver den teoretiska delen gick man även igenom hur Totalverktyget fungerar, hur kortrapporten skulle tas fram samt vilka krav som ställdes på framförallt genomförarna (konsulterna) under projektens gång. 5.2 Workshopen Det sista som genomfördes i projektet var en gemensam workshop som både fastighetsägare och konsulter deltog i. Totalt sett deltog 24 personer från lokal-delen i workshopen. Denna arrangerades tillsammans med Energimyndigheten och den andra delen i samma utlysning som riktade sig till bostäder. Projekten inom bostadsdelen hanterades genom Bebo med deras kampanj Halvera Mera. Nedan redovisas innehållet för workshopen punkt för punkt, utifrån det schema som togs fram för dagen. Dagen inleddes med ett gemensamt seminarium där deltagarna fick lyssna till resultaten i både bostadsdelen och lokaldelen. Utöver detta var ett antal personer inbjudna för att berätta lite om erfarenheter kopplade till Totalprojekt och Halvera Mera. Ämnen som togs upp var; Implementering av Totalmetodiken i styrdokument hos fastighetsägare Känslighetsanalyser i koppling till energieffektiviseringsprojekt i flerbostadshus Bevarandekrav i samband med energieffektivisering/ombyggnationer 16

På eftermiddagen inleddes själva workshopen där alla deltagare, fastighetsägare som konsulter, fick dela med sig av sina erfarenheter och uppfattningar om utlysningen, Totalmetodiken och ämnen kopplat till detta. Följande punkter diskuterades: Utlysningen Upphandlingsskede Totalmetodiken Verktyg Beräkningar Redovisning Till varje punkt var det förberett ett antal frågor som diskuterades antingen gemensamt eller i grupp, där alla grupper senare fick redovisa sina erfarenheter. 5.2.1 Utlysningen De flesta fastighetsägare la själva in sin ansökan i E-kanalen, i tre fall var det dock konsulterna som skötte ansökningarna åt fastighetsägaren. Flera var överens om att kraven innebar stora begräsningar i vilka fastigheter man kunde välja ut. Kombinationen av kravet på energianvändning och Atemp gjorde ibland att det blev svårt att hitta lämpliga fastigheter. Konsultrapportmallen behöver vidareutvecklas om den ska fortsätta användas, så man upplevde att det blev lite upprepningar i rapporten på grund av dess struktur. Det kom även positiva reaktioner om utlysningen som sådan, då fastighetsägare upplevt att de krav som ställdes och beskrivningarna av själva utlysningen var bra formulerade. Fastighetsägare tyckte även att utlysningen i sig underlättar för företagen att sälja in Totalmetodiken internt. 5.2.2 Upphandlingsskede Många har handlat upp konsulterna genom sina ramavtal, några hade genomfört direktupphandlingar. Någon fastighetsägare angav att man varit inne på Beloks hemsida och tittat igenom de kortrapporter som finns, för att få tips över konsulter som tidigare genomfört Totalprojekt. Man var överens om att det behövs täta kontakter mellan konsulter och fastighetsägare under hela projektets gång. Det går inte som fastighetsägare att handla upp en konsult och tro att man själv inte behöver lägga ner någon tid på genomförandet. Det är samarbetet sinsemellan som leder till de bästa resultaten. Vid frågan om det skulle vara användbart för fastighetsägare och konsulter att från Beloks sida ta fram en upphandlingshjälp trodde många att detta kunde vara behjälpligt i en upphandlingsprocess. Deltagarna var överens om att resultatet av ett Totalprojekt bör vara ett bra beslutsunderlag som kan användas av beslutsfattare inom företaget samt att innehållet i rapporten ska vara så omfattande att den kan användas som ett underlag till en eventuell projektering. 17

5.2.3 Totalmetodiken Totalmetodiken som metod för energieffektivisering är väldigt uppskattad och alla tycker att paket-tänket är den rätta vägen att gå. Texten om Totalmetodiken behöver uppdateras i handboken, så att den blir mer användbar för att sälja in hos ledningen i ett företag. Förslagsvis tas en kortare presentation om Totalmetodiken fram som läggs på Beloks hemsida och som därmed görs tillgänglig för alla att använda för att visa på Totalmetodikens fördelar. 5.2.4 Verktyg Punkten gällande verktyg var den som gav mest input för vidareutveckling av Totalmetodiken, handboken och Totalverktyget. Många tycker att handboken varit väldigt användbar och många har använt den som en uppslagsbok under sina projekt. Nedan följer ett antal förslag till förändringar, tillägg och förbättringar som föreslås för både handbok och Totalverktyg. Trots att det finns många förslag till ändringar är många nöjda över den förbättring och utveckling som faktiskt gjorts den senaste tiden i Totalverktyget. Effektkostnader och differentierade taxor är en viktig del som behöver utvecklas i Totalmetodiken och därmed införas i både handbok och Totalverktyg. Några anser att det bör finnas något sorts komplement för att kunna genomföra koldioxidberäkningar, eftersom många företag redovisar och pratar om sina byggnaders miljöbelastning. Känslighetsanalyser finns delvis beskrivna i handboken, men inte utvecklade som en funktion i något verktyg. Avsnittet med känslighetsanalyser behöver därmed utvecklas. Handboken behöver uppdateras med ett avsnitt om fastighetsvärdering eftersom denna funktion finns med i Totalverktyget. All ytor är inte alltid i Atemp och Totalverktyget måste göras mer anpassningsbart för andra ytor i en byggnad, som till exempel garage. Handboken anses vara väldigt lång och där det är möjligt kortas denna ner så att inga beskrivningar är återkommande eller andra texter som inte ger relevant information finns med. Deltagare tycker däremot att indelningen med förslag om vilka delar som berör olika parter är väldigt användbar för att slippa läsa igenom hela handboken. Ett förslag kom in om att på något sätt koppla in Gröna hyresavtal i Totalmetodiken. Hur detta skulle göras är inte helt tydligt, men det fanns en önskan om en bra koppling däremellan. Sparfunktinerna i Totalverktyget fungerar dåligt. Det kommer inte upp någon ruta när man stänger som frågar om man vill spara och många gånger förloras information på grund av detta. Framförallt gäller det för kortrapporten. det borde för 18

hela verktyget finnas en spara-funktion som återfinns under Arkiv. Iadg finns det även sparafunktioner under kortrapporten. Kortrapport-fliken borde dessutom heta något annat som bättre beskriver vad den gör, alltså att sammanfatta hela resultatet i ett kortare faktablad. Det finns en önskan om att kunna redigera åtgärder direkt i tabellen utan att behöva gå in under ändra åtgärd. Detta skulle underlätta användarvänligheten i programmet. I kortrapporten är det möjligt att lägga in mer text i textrutorna än vad som är möjligt när rapporten skrivs ut. Detta resulterar i att texten klipps. Då är det bättre att ha en ruta som anger ett maxantal på ord man får använda. Funktionen har uppdaterats något under projektets gång, men måste göras ännu tydligare. För Totalverktyget finns en önskan om att kunna ange olika energiprisändringar beroende på vilket energislag man har. Man vill alltså inte nödvändigtvis ange samma för både el och värme. Enligt någon konsult har informationsrutan som kommer upp när det finns nya versioner inte alltid kommit upp. När man går in på Beloks hemsida så har det alltså ibland legat nyare versioner på hemsidan trots att ingen information om detta kommit upp när man öppnar programmet. Det här med att man i Totalmetodiken pratar om att underhåll inte ska belasta en energiinvestering måste tydliggöras i Totalverktyget. De flesta konsulter har i uppdrag att räkna på en total investering och därefter ta fram hur stor del av denna som bör belasta åtgärdspaketet. Rimligtvis borde det i Totalverktyget finnas en funktion där det finns möjlighet att ange den totala investeringskostnaden inklusive underhållskostnader så att detta på ett tydligt sätt kan presenteras i projektet. I kortrapporten måste man fylla i energianvändning igen, men detta görs redan under fliken Byggnad. Informationen borde alltså hämtas direkt därifrån så att man slipper dubbelarbete så långt som möjligt. Om man går in och fixerar en åtgärd så försvinner detta när man sparar och stänger programmet. Detta gäller även byggnadsvärde och bidrar till extraarbete varje gång man går in och ska redigera i projektet. Eftersom Totalverktyget har utvecklats väldigt mycket går det inte behålla onlineversionen. Möjligheten att lägga in underhållskostnader finns redan och täcks av boxen Övriga under varje åtgärd. Om det går att förtydliga vad Övriga ska/kan innehålla vore detta bra, eftersom användare inte alla gånger har förstått detta. 5.2.5 Beräkningar Punken om beräkningar avhandlades lite snabbare. I de flesta projekt har man använt något beräkningsprogram så som det var sagt. Några har använt sig av egenutvecklade 19

excelsnurror, vilket över lag inte anses vara en tillräckligt bra metod för att bedöma hur vissa åtgärder påverkar en byggnad som helhet. När det gäller kostnadssättning av åtgärder anser både fastighetsägare och konsulter att det måste vara någon typ av kvalificerad gissning för att ange kostnader. Man vet inte hur mycket det kostar från man har tagit in offerter och/eller handlat upp en entreprenör. Det går därmed inte att ange någon kostnad som är exakt. Det viktiga är att man anger vilken typ av kostnader som ingår i den investering som angivits. 5.2.6 Redovisning Det fanns inte så mycket åsikter kring redovisningen. Som nämndes tidigare tyckte några att den konsultrapportmall som låg till grund för redovisningen innebar en del dubbelarbete, framförallt i kombination med kortrapporten som dessutom skulle biläggas redovisningen. Man skulle alltså behöva se över konsultrapporten så att innehållet inte upprepas på två eller flera ställen i rapporten. 5.2.7 Enkät I samband med workshopen delades även en enkät ut till alla deltagare. Av de 24 som deltog fick vi in 20 enkätsvar. Enkäten var kort utformad och innehöll 8 frågor som kunde graderas mellan 1 och 5, där 1 var lägst betyg och 5 det högsta samt några med fritext som svar. Följande frågor ställdes: 1. Vad anser ni om utlysningen som helhet? 2. Hur fungerade upphandlingen av konsult? 3. Hur bra/givande var utbildningen? 4. Konsulter: Vilket arbetsmoment innebär störst problem/utmaning? 5. Fastighetsägare: Är ni på det stora hela nöjda med konsulternas engagemang och samarbete? 6. Hur upplever ni Totalmetodiken som metod för energieffektivisering? 7. Fastighetsägare: Är de troligt att ni kommer genomföra hela åtgärdspaketet? 8. Fastighetsägare: Är det troligt att ni kommer genomföra enstaka åtgärder? De flesta frågor fick över 4 i medelvärde. Frågan gällande utbildningen gav ett medelvärde på 3,7, där några gav utbildningen väldigt höga betyg och andra väldigt låga. Anledningen till de låga betygen berodde på att man ansåg att utbildningen handlade om självklara saker och att det var mycket upprepningar för dem som tidigare deltagit på Totalmetodiksutbildningar. Någon ansåg att man istället borde lagt mer energi på att till exempel visa och lära ut Totalverktyget än att prata ekonomi. Utbildningen ansågs även vara riktad åt fastighetsägaren och inte konsulten. Totalmetodiken som metod fick toppoäng och några var glada över att ha fått stöd från Energimyndigheten, då detta var avgörande för att man provade på Totalmetodiken. Det framkom även att man tycker att Totalverktyget behöver bli mer användarvänligt samt att det kan vara svårt med kostandssättning av åtgärder och energiberäkningar där hänsyn tas till hur olika åtgärder påverkar varandra. Det kan ses som en uppmaning att utveckla delen kring detta i handboken, samt att lägga mer tyngd på detta vid en utbildning. 20

Beloks riktlinjer kring hur omfattande ett Totalprojekt bör vara går inte alltid hand i hand med det som fastighetsägaren vill ha. Detta blir en utmaning vid genomförandet eftersom man inte vet hur man i så fall ska förhålla sig till metodiken. Av de 8 deltagare som svarade på frågan om att genomföra hela åtgärdspaketet var alla positivt inställda till detta. Någon har angivit att förutsättningarna för fastigheten ändrats och att man därför inte vet hur det blir. 5.3 Konsultrapporterna Konsultrapporterna har blivit godkända av Energimyndigheten. Kvalitén och innehållet i rapporterna varierar från projekt till projekt. Vad variationerna grundar sig i är svårt att avgöra. Givetvis är det så att olika fastigheter har olika förutsättningar. Som några nämnde kan en fastighet till exempel ha dålig energiuppföljning, vilket i sig gör det svårt att simulera byggnaden och jämföra mot verkligheten. En annan svårighet är att det i äldre byggnader ibland gjort många ombyggnationer som inte finns dokumenterade, vilket innebär att det ritningsunderlag som finns inte stämmer överens med verkligheten. Det är även så att olika fastighetsägare ställer olika krav på genomförandet på sina konsulter, vilket också bidrar till olika innehåll i rapporterna. 5.4 Tips inför framtida Totalprojekt Det finns alltid saker som kan ändras och förbättras inför framtiden. Det är inte omöjligt att det kommer fler möjligheter för lokalfastighetsägare att få stöd för att genomföra ett Totalprojekt. De två redan genomförda kampanjerna är viktiga underlag inför en eventuell ny satsning i spridningen av Totalmetodiken. Under kapitel 5.2 finns en mängd förslag från deltagare om vad som skulle behöva ändras eller förbättras inför framtiden. Där finns även uppgifter om de erfarenheter man dragit från sina respektive projekt. Tid är alltid en bristvara, men om en ny utlysning ska genomföras är det viktigt att avsätta gott om tid för att förbereda inför en utlysning/kampanj etc. Detta ger en bra förutsättning för ett senare väl genomfört projekt, med nöjda projektledare, fastighetsägare och konsulter. 21

6 Slutsatser Genomförandet av utlysningen Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik har överlag gått bra och resulterat i många fina åtgärdspaket med god besparingspotential. Man hade kunnat önska att den procentuella besparingen landat lite närmre de 50 % som man ibland pratar om i Totalmetodiken. Alla fastigheter har dock olika förutsättningar och varje fastighetsägare har sina lönsamhetskrav att följa. Utlysningen har förhoppningsvis gett 12 nya fastighetsägare och konsulter nya erfarenheter med att arbeta dels med energieffektiviseringar, men framförallt med Totalprojekt. Dessa 12 projekt har genom sin medverkan även bidragit till att Totalmetodiken kan fortsätta utvecklas och anpassas för framtida användare. I den workshop som anordnades i slutet av projektet var deltagarantalet högt, såväl hos konsulter som hos fastighetsägarna. Under dagen gavs alla möjligheter att lämna feedback om projektets olika delar, Totalhandboken, Totalverktyget och utlysningen som helhet. För Beloks del i en framtida utveckling av Totalmetodiken kommer dessa synpunkter att behövas för att skapa den bästa möjliga metodiken med de högsta möjliga energibesparingarna i varje fastighet. 22