EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetkntrllutskttet 20.6.2013 ARBETSDOKUMENT m Särskild rapprt nr 21/2012 (ansvarsfrihet 2012) Kstnadseffektiviteten i de sammanhållningsplitiska investeringarna i energieffektivitet Budgetkntrllutskttet Föredragande: Zigmantas Balčytis DT\932759.dc PE508.222v01-00 Förenade i mångfalden
Inledning I artikel 194.1 i fördraget m Eurpeiska uninens funktinssätt föreskrivs: 1. Inm ramen för upprättandet av den inre marknaden ch dess funktin ch med hänsyn till kravet på att skydda ch förbättra miljön ska målet för uninens plitik på energimrådet vara att i en anda av slidaritet mellan medlemsstaterna a) garantera att energimarknaden fungerar, b) garantera energiförsörjningen i uninen, c) främja energieffektivitet ch energibesparingar samt utvecklingen av nya ch förnybara energikällr, ch d) främja sammankpplingen av energinät. År 2007 fastställde EU ett icke bindande besparingsmål på 20 prcent av sin beräknade primärenergiförbrukning till 2020 1. Men enligt kmmissinens bedömning 2 av de nuvarande åtgärderna (inklusive sådana sm ännu håller på att utfrmas) kmmer EU utan ytterligare insatser bara att ha uppnått ttalt 9 prcent i energibesparingar till 2020. Merparten av de ytterligare insatser sm krävs för att målet på 20 prcent ska uppnås kmmer att behöva göras i hushålls- ch tjänstesektrerna (kmmersiella ch ffentliga byggnader), men även inm transprtsektrn. En ny energistrategi för periden 2011 2020 kräver ett ökat plitiskt engagemang med en entydig definitin av vad man vill uppnå ch effektiv övervakning av att EU:s lagstiftning, såsm den införts i natinell lagstiftning, följs 3 : EU har flera utgiftsprgram 4 för att främja energieffektivitetsplitiken. Den största finansieringskällan är sammanhållningsmedel (Eurpeiska reginala utvecklingsfnden (Eruf) ch Sammanhållningsfnden). Under prgramperiden 2000 2006 gav Eruf ch Sammanhållningsfnden 306 miljner eur i stöd till energieffektivitetsprjekt 5. Under prgramperiden 2007 2013 har de ttala anslagen till energieffektivitet hittills ökat från 4 192 miljner eur 2008 till 5 078 miljner eur i ktber 2012. När det gäller prgramperiden 2014 2020 har kmmissinen föreslagit att anslagen ska uppgå till över 17 miljarder eur 6 ; 1 Ordförandeskapets slutsatser från Eurpeiska rådet den 8 9 mars 2007, (dk. 7224/1/07 REV 1). 2 SEK(2011)0277, 8 mars 2011. 3 CON(2010)0639, 10 nvember 2010. 4 Sjunde ramprgrammet för frskning, Intelligent energi Eurpa ch instrumentet för effektivare energiutnyttjande. 5 Eurpeiska kmmissinen (2009) Ex-pst Evaluatin f Chesin Plicy Prgrammes 2000 2006 c-financed by the ERDF (Objectives 1 and 2) Wrk Package 5B: Miljö ch klimatförändring. 6 I mer utvecklade reginer ch övergångsreginer måste enligt kmmissinens förslag minst 80 prcent av Eruf-medlen anslås till energieffektivitet ch förnybar energi, frskning ch innvatin samt små ch medelstra företags knkurrenskraft, varvid minst 20 prcent av medlen måste anslås till energieffektivitet ch förnybar energi. I mindre utvecklade reginer ska minst 50 prcent av Eruf-medlen anslås till dessa tre mråden, varvid minst 6 prcent av medlen måste anslås till energieffektivitet ch förnybar energi. (Källa: COM(2011)0614 av den 6 ktber 2011, s. 4). PE508.222v01-00 2/6 DT\932759.dc
Revisinens inriktning ch mfattning samt revisinsmetd Den viktigaste revisinsfrågan var huruvida de sammanhållningsplitiska investeringarna i energieffektivitet var kstnadseffektiva. För att kunna besvara den frågan granskade revisinsrätten huruvida rätt villkr hade fastställts för prgramplanering ch finansiering sm möjliggjrde kstnadseffektiva energiinvesteringar, ch huruvida de medfinansierade prjekten för ffentliga byggnader var kstnadseffektiva. Granskningsresultaten i denna särskilda rapprt bygger på en granskning av fyra perativa prgram sm finansierades genm Sammanhållningsfnden eller Eurpeiska reginala utvecklingsfnden i Tjeckien, Italien ch Litauen. Tre av de granskade perativa prgrammen var från prgramperiden 2007 1314 ch ett från prgramperiden 2000 2006. Vid utgången av 2011 hade dessa länder anslagit 1 199,3 miljner eur till energieffektivitetsprjekt inm sina respektive perativa prgram, vilket mtsvarade 33 prcent av det ttala belppet för prjekt sm vid den tidpunkten hade valts ut inm ramen för de sammanhållningsmedel sm tilldelats energieffektivitet under prgramperiden 2007 2013. För att kunna besvara frågan m prjekten för ffentliga byggnader var kstnadseffektiva granskade revisinsrätten 24 avslutade investeringsprjekt i sektrn för ffentliga byggnader. Vid granskningen av prjekten gick revisinsrätten igenm prjektförslag ch undersökte prjektens effekt ch resultat för att kntrllera hur kstnadseffektiva de var. Revisinsresultat ch rekmmendatiner Revisinsrätten drg slutsatsen att de villkr för prgramplanering ch finansiering sm hade fastställts inte möjliggjrde kstnadseffektiva investeringar i energieffektivitet av följande skäl: De perativa prgram sm granskats har inte mfattats av krrekt behvsbedömning ch de natinella myndigheterna har inte sett till att de införlivats i den natinella handlingsplanen för energieffektivitet. Den bästa balansen mellan utnyttjade resurser ch uppnådda resultat var inte en avgörande faktr. Resultatindikatrerna för energieffektivitetsåtgärder var inte lämpliga för övervakningen av prgrammen. samt De granskade energieffektivitetsprjekten för ffentliga byggnader var inte kstnadseffektiva. Revisinsrätten rekmmenderade därför en krrekt behvsbedömning på prgramnivå, regelbunden övervakning ch användning av jämförbara resultatindikatrer, samt DT\932759.dc 3/6 PE508.222v01-00
användning av öppna kriterier för prjekturval ch standardinvesteringskstnader per insparad energienhet. Kmmissinens svar En mfattande energieffektivitetsplitik utvecklades först när prgrammen för periden 2007 2013 hade utfrmats, förhandlats ch gdkänts. De natinella energieffektivitetsplanerna skulle dessutm vara klara först i juni 2007. Samtliga perativa prgram sm finansieras av sammanhållningsplitiken måste uppfylla plitikens målsättningar att stärka den eknmiska, sciala ch territriella sammanhållningen ch främja en övergripande harmnisk utveckling genm att minska skillnaderna mellan reginers lika utvecklingsnivå ch främja utvecklingen av de minst gynnade reginerna. Energieffektivitet är en av många målsättningar för prgrammen inm sammanhållningsplitiken. Vid investeringar i ffentliga byggnader är det viktigt att ha ett integrerat synsätt ch inte genmföra enbart energieffektivitetsförbättringar, utan snarare se dem sm en del av en allmän mdernisering sm bidrar till en övergripande förbättring av en viss byggnad. Vid energieffektivitetsinvesteringar i ffentliga byggnader finns det fta anledning att genmföra en mfattande renvering sm överstiger kstnadsptimala nivåer. I förslaget till Eruf-förrdning för prgramperiden 2014 2020 föreslg kmmissinen tre gemensamma indikatrer för energieffektivitet för samtliga medlemsstater: a) antal hushåll med förbättrad energiförbrukningsklass, b) minskning av primär energiförbrukning i ffentliga byggnader, ch c) antal nya energianvändare sm är anslutna till smarta elnät. I det nya energieffektivitetsdirektivet 1 krävs att medlemsstaterna främjar tillgängligheten till högkvalitativa ch kstnadseffektiva energirevisiner ch energiledningssystem. Medlemsstaterna blir ckså skyldiga att utveckla långsiktiga renveringsstrategier för hela fastighetsbeståndet. Föredragandens rekmmendatiner sm eventuellt kan införas i betänkandet m ansvarsfrihet för kmmissinen för 2011 Eurpaparlamentet betnar betydelsen av energieffektivitet med tanke på bristen på fssila bränslen ch de miljöskadr sm kldixidutsläpp rsakar ch stöder därför fullständigt att energieffektivitet ska ingå i EU2020-agendan, välkmnar revisinsrättens särskilda rapprt nr 21/2012 m kstnadseffektiviteten i de sammanhållningsplitiska investeringarna i energieffektivitet sm ett färskt exempel på effektivitetsrevisin, 1 Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 2012/27/EG av den 25 ktber 2012 m energieffektivitet (EUT L 315/2012, 14.11.2012). PE508.222v01-00 4/6 DT\932759.dc
nterar att revisinen utfördes i Tjeckien, Italien ch Litauen de länder sm hade fått de största bidragen från Sammanhållningsfnden ch Eurpeiska reginala utvecklingsfnden för energieffektivitetsåtgärder under prgramperiden 2007 2013 ch sm ckså hade anslagit de största belppen till prjekt 2009. Vid revisinen granskades fyra perativa prgram ch ett urval av 24 investeringsprjekt för energieffektivitet i ffentliga byggnader. Eurpaparlamentet medger att prgrammen representerade mkring 28 prcent av medlen avsedda för energieffektivitet under periden 2000 2013, även m de reviderade prjekten endast utgjrde en mycket liten del av detta belpp, betnar principen m sparsamhet, effektivitet ch ändamålsenlighet sm anges i budgetförrdningen ch instämmer med revisinsrätten i att kstnadseffektiva överväganden bör vara en avgörande faktr vid beslut m ffentliga utgifter sm fattas i samband med delad förvaltning, instämmer i att grunden för investeringarna bör vara en krrekt behvsbedömning. Pririteringar på EU-nivå bör ckså återspeglas i natinella ch subnatinella planer för energieffektivitet, stöder tanken att genmförandet av EU:s eknmiska stöd ska bygga på resultatindikatrer sm regelbundet ses över. Resultatindikatrerna bör underlätta jämförelser mellan medlemsstaterna, uppskattar revisinsrättens önskan att fastställa standardinvesteringskstnader per enhet för energi sm ska sparas, men nterar samtidigt kmmissinens r över att kstnaderna skiljer sig avsevärt mellan lika länder på grund av lika priser på utrustning ch lika grad av redan genmförda besparingar, samt bedömer att idén behöver undersökas ytterligare, anser att alltför långa återbetalningstider, i vissa fall mellan 288 ch 444 år, inte är acceptabla ch inte överensstämmer med principerna m sparsamhet, effektivitet ch ändamålsenlighet, nterar kmmissinens uppfattning att det vid investeringar i energieffektivitet i ffentliga byggnader är viktigt att ha ett integrerat synsätt ch inte genmföra enbart energieffektivitetsförbättringar, utan snarare se dem sm en del av en allmän mdernisering sm bidrar till en övergripande förbättring av en viss byggnad, betnar att en mfattande energieffektivitetsplitik utvecklades först när prgrammen för periden 2007 2013 hade utfrmats, förhandlats ch gdkänts, stöder kmmissinens förslag m gemensamma resultatindikatrer för pririteringar av investeringar rörande energi ch klimatförändringar sm införts i ramverket 1 ch sektrvisa bestämmelser för den kmmande prgramperiden 2014 2020, ch anser att dessa åtgärder kmmer att stärka principen m kstnadseffektivitet när det gäller sammanhållningsplitikens integrerade synsätt, Betnar den betydelse sm parlamentet fäster vid frågan vilket framgår av reslutinerna m På väg mt en ny energistrategi för Eurpa 2011 2020 1 COM(2013)0246. DT\932759.dc 5/6 PE508.222v01-00
(25 nvember 2010) 1 ch m Översyn av handlingsplanen för energieffektivitet (15 december 2010) 2 ; understryker betydelsen av det nyligen antagna direktivet m energieffektivitet 3, vars bestämmelser kmmer att träda i kraft den 5 juni 2014, stöder idén med energirevisiner sm ett lämpligt verktyg för att åstadkmma energibesparingar, särskilt i byggnader ch inm industrin, nterar att energirevisiner inm den ffentliga sektrn inte är bligatriska ch endast har införts av ett fåtal medlemsstater, uppmanar kmmissinen att lägga fram förslag för bligatriska energirevisiner inm den ffentliga sektrn sm en förutsättning för att erhålla medfinansiering från EU:s budget, betnar behvet av att energirevisrer tillämpar principen m kstnadseffektivitet när de lämnar rekmmendatiner sm syftar till energibesparingar, vädjar till medlemsstaterna att prjekturvalskriterierna ska vara öppna ch anpassas till kraven på energieffektivitet, ch understryker betydelsen av ffentlig upphandling, särskilt e-upphandling, sm säkerställer öppna prjekturvalskriterier ch kstnadseffektiva prjekt. 1 EUT C 99E, 3 april 2012. 2 EUT C 169E, 15 juni 2012. 3 EUT L 315, 14 nvember 2012, s. 1ff. PE508.222v01-00 6/6 DT\932759.dc