Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Relevanta dokument
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Uddevallakonferensen 2015

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Växjö möte Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Försöksrapport 2003 Animaliebältet

Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Lantmannens valltävling

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, Uppsala E-post:

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Näringskvalitet i vallsortprovningen Växjö möte den 7 december Magnus Halling Forskningsledare Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Vallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

SKÖRDESTRATEGI OCH UTHÅLLIGHET I ENGELSKT RAJGRÄS

Försöksrapport 2007 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2007

Bibliografiska uppgifter för Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Slåttervallens liggtid möjligheter och begränsningar

Vallkonferens Sveriges lantbruksuniversitet Rapport nr 18 Institutionen för växtproduktionsekologi (VPE) Report No. 18

Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Uthållighet och avkastning hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel. Magnus Halling Växjö möte 5 december 2012

Försöksåret 2009 Ett axplock ur försöken och demonstrationer på Hushållningssällskapet Sjuhärad Rådde gård Länghem

Bakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Vall- arter, sorter och nyheter Ympning av lusern. Louice Lejon & Christian Danielsson Lantbrukarkonferensen

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Tabell 1. Antal skördar och utsädesmängder (kg/ha) i R6-5010

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Sortval i ekologisk vallodling

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling

Sortprovning i olika vallarter

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin

NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB

- Basagran SG + olja är dyrt men effektivt och mest skonsamt mot vitklöver.

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Fältforskningsenheten Vall - Sortval Tabell-bilagor

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

1 Öppnande, presentation Bodil öppnade mötet och hälsade välkommen. Därefter skedde en presentationsrunda.

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Odlingssystem för grovfoderproduktion. avkastning och produktionsekonomi

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Försöksrapport 2009 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 2009

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2016 Ett axplock ur verksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Svenska Vallbrev. Vallfröblandningar för breddat skördefönster 11,7 11,6 11,4 11,1 11,0 11,2 11,0 10,8 10,6 10,4 10,4 10,1

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Grovfodersortiment. Vall & Majs 2009

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Försöksåret 2012/2013

Transkript:

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar för intensiva skördesystem med stabil avkastning och jämn näringskvalitet över åren. Sammanfattning På 4 försöksplatser inom Animaliebältet och Skåneförsöken har i serien L6-4427, vallfröblandningar i intensiva skördesystem, totalt 12 försöksår genomförts. Blandning med vitklöver och enbart engelskt rajgräs har avkastat mindre än alla övriga led under alla vallår. Leden utan timotej och med hög andel rajgräs/rajsvingel (> 30 % i blandning) har utvintrat i större omfattning än led med timotej, vilket har givit lägre avkastning i vall 2 och vall 3 som följd. Dessa blandningar har dock generellt haft bättre näringskvalitet. Timotejandelen i skörden har inte sjunkit med stigande vallålder i någon blandning, trots ett intensivt treskördesystem. På två försöksplatser, Halland och Jönköping, har andelen t o m ökat med ökad vallålder och utgör merparten av vallväxterna i vall 3. Önskat energivärde, 11 MJ/kg ts, har nåtts i skörd 1. Vallar med timotej har dock haft svårt att nå optimala energi-, protein- och NDFvärden i skörd 1 i vall 2 och 3. Med den kvävegödslingsnivå (200 kg N/ha och år) som varit i försöket, verkar 30 % baljväxter vid skörd vara optimalt för önskvärd protein- och fiberhalt. Tabell 1. Försöksplatser i försöksserien L6 4427 Försöksnummer Försöksplats F 16-2003 Reftele H-11-2003 Vassmolösa L-32-2003 Vinslöv N-678-2003 Tvååker Inledning Försöksserien L6-4427, Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem är en direkt fortsättning på serien L6-4425 och ingår i en satsning på försök med vallfröblandningar i södra Sverige. Målet är att prova olika vallfröblandningar för stabil skörd med hög och jämn kvalitet. Syftet är också att prova konkurrensförmågan mellan olika rajgräs, engelskt och hybrid, samt rajsvingel i blandningar. Tanken är att serien skall ligga fast och förändras kontinuerligt allteftersom nya resultat och sorter kommer fram. Det har bl a resulterat i en fortsättning på denna serie, som heter L6-4429. I försöken är målsättningen att skörda när energiinnehållet ligger vid 11,0 MJ/kg ts. Metod Fyra försök anlades 2003 enligt tabell 1. Försöken bekostas av Animaliebältet och Skåneförsöken. Tre av försöken ligger inom Animaliebältet. Försöksplanen, som gjorts i samarbete mellan Animaliebältet, fröfirmorna samt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), presenteras i tabell 2 med arter och sorter. I planen ingår 13 blandningar. Det är samma blandningar som i L6-4425, men några sorter har bytts ut, vitklöver är Riesling i stället för Ramona och rödklöver är Sara i stället för Fanny. Försöken skördas 3 gånger per år t o m vall 3 (tabell 3) med riktskördedatum, 20-25/5, 15-20/7, 15/9 och gödslas med 80+70+50 kg N/ ha till respektive skörd. 12

Tabell 2, L6-4427, vallfröblandningar för intensiva skördesystem, arter och sorter A (mätare) 10 40 35 15 B (mätare) 5 10 30 55 C 5 10 40 45 D 5 10 40 45 E 5 10 40 45 F 5 10 30 40 15 G 5 10 30 40 15 H 5 10 30 40 15 I 5 10 20 35 15+15 J 5 10 20 35 15 15 K 5 10 20 35 15 15 L 10 30+30+30 M 10 30 30 30 Vitklöver: Riesling Eng.rajgräs: Fanda Rödklöver: Sara Led I: Fanda+Leia Rajsvingel: Paulita Led L: Fanda+Leia+Gunne Timotej: Grindstad Hybridrajgräs: Storm Ängssvingel: Sigmund Tabell 3. Skördedatum för respektive försöksplats L6 4427 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Försök Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 F 16-2003 28-maj 23-jul 30-sep 17-jun 26-jul 27-sep 02-jun H-11-2003 02-jun 12-jul 20-aug 10-jun 13-jul 08-sep 05-jun L-32-2003 02-jun 27-jul 07-okt 01-jun 15-jul 29-sep 05-jun N-678-2003 28-maj 20-jul 14-okt 08-jun 28-jul 27-sep 10-jun Resultat Avkastning Den totala avkastningen i vall 1 var mycket stor, mellan 12 500-14 500 kg ts/ha. I vall 2 sjönk avkastningen till 8 000-11 200 kg ts/ha (Tabell 4-5). I vall 1 hade fröblandningar med mindre andel engelskt rajgräs, (led C och L) mindre avkastning än övriga led och signifikant lägre avkastning än led A, B, E, G, H och K. Den tendensen fanns också i L6-4425 (Nilsdotter- Linde, 2004). Under andra vallåret har blandningar utan timotej och med stor andel rajgräs/rajsvingel (led C, D, E, L, M) avkastat signifikant mindre än blandningar med timotej och lägre andel rajgräs/rajsvingel (led A, B, F, G, H och J). Denna tendens fanns också i L6-4425, men inte lika tydligt. Ett försök har skördats 3 gånger vallår 3, medan övriga försök skördades en gång. Skillnaderna mellan blandningar med och utan timotej blir ännu större i första skörden tredje vallåret (jämfört med yngre vallar), eftersom rajgräset/rajsvingeln utvintrat i större utsträckning än timotejen och har haft en större andel av sin skörd i återväxten. I det försöket som skördades tre gånger, i 13

Halland, jämnar skillnaderna ut sig något och led C, D, E. L och M avkastar mer än övriga led i skörd 2 och 3. Det finns dock fortfarande signifikanta skillnader mellan flera av leden. Att enbart ta första skörd i vall 3 missgynnar ofta de högavkastande, vintersvaga gräsen. Tabell 4. L6-4427 Totalavkastning (kg ts/ha och relativtal). Vall 1 Vall 2 Vall 3 Försöksled kg ts/ha rel tal kg ts/ha rel tal kg ts/ha rel tal A 14 220 100 10 810 100 5 180 100 B 14 380 101 11 230 104 5 330 103 C 13 390 94 * 9 230 85 * 3 750 72 *** D 14 000 98 9 510 88 * 3 580 69 *** E 14 460 102 9 540 88 3 710 72 *** F 14 130 99 11 120 103 5 160 100 G 14 490 102 11 110 103 5 180 100 H 14 450 102 11 130 103 4 990 96 I 14 030 99 10 740 99 4 900 95 J 14 320 101 11 000 102 4 790 92 K 14 520 102 10 650 99 4 950 96 L 12 540 88 *** 8 020 74 *** 2 860 55 *** M 13 650 96 8 810 82 ** 2 860 55 *** Antal 4 4 4 Prob 0,0005 0,0001 0,0001 LSD 0,05 813 1 297 473 Tabell 5. L6-4427 Total avkastning och total energiskörd. Vall 1-3 Vall 1-3 Försöksled kg ts/ha rel tal GJ/ha rel tal A RK 10, TI 40, ÄS 35, ER 15 30 210 100 319 100 B RK 5, VK 10, TI 30, ÄS 55 30 940 102 325 102 C RK 5, VK 10, ÄS 40, ER 45 26 370 87 283 89 D RK 5, VK 10, ÄS 40, HR 45 27 090 90 289 91 E RK 5, VK 10, ÄS 40, RS 45 27 710 92 298 93 F RK 5, VK 10, TI 30, ÄS 40, ER 15 30 410 101 319 100 G RK 5, VK 10, TI 30, ÄS 40, HR 15 30 780 102 327 103 H RK 5, VK 10, TI 30, ÄS 40, RS 15 30 570 101 324 102 I RK 5, VK 10, TI 20, ÄS 35, ER 15+15 29 670 98 316 99 J RK 5, VK 10, TI 20, ÄS 35, ER 15, HR 15 30 110 100 318 100 K RK 5, VK 10, TI 20, ÄS 35, ER 15, RS 15 30 120 100 321 101 L VK 10, ER 30+30+30 23 420 78 253 79 M VK 10, ER 30, HR 30, RS 30 25 320 84 273 86 Botanisk sammansättning Baljväxthalten har varit relativt stabil, med baljväxthalter mellan 10-40 % i alla skördarna utom för led L, tabell 6. Signifikanta effekter har noterats i vall 2 och 3. Led L utmärker sig med hög andel baljväxter i vall 2 och 3, 40-60 %. Led L har haft minst avkastning och gräsen har utvintrat i stor andel redan till vall 2. Även övriga led utan timotej och med stor andel rajgräs/rajsvingel har haft signifikant större baljväxtandel än led A i de flesta skördar i vall 2 och 3. Noteras kan att i de fröblandningar som 14

Tabell 6. Baljväxtandel. Vall 1 Vall 2 Vall 3 Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 A 13 19 15 9 9 15 10 B 14 21 17 10 17 24 13 C 15 24 31 29* 30* 37* 14 D 15 18 27 24 28* 35* 31 E 14 16 31 22 28* 32* 32 F 14 19 16 10 18 21 15 G 15 20 15 11 17 22 14 H 13 22 20 10 17 19 14 I 17 22 22 13 20 24 11 J 15 20 20 12 19 22 10 K 13 17 15 12 17 24 14 L 13 18 40 43** 54*** 53*** 58*** M 10 15 30 25 29* 32* 39* Antal 4 4 4 4 4 4 4 Prob 0,2525 0,5895 0,3963 0,0342 0,0007 0,0048 0,0067 LSD 0,05 20 16 17 24 innehåller timotej, har det varit stor andel timotej under vall 2 och 3,tabell 7-9. Särskilt i Jönköping och Halland har timotejandelen ökat med stigande vallålder. Vid den botan-iska analysen i skörd 1 vallår 3 i Halland var timotejandelen mellan 77-98 % i de blandningar som innehöll timotej. Dessa resultat stämmer inte riktigt med resultaten från försöksserierna L6-4421-4423 (Halling och Stenberg, 2001). I de serierna som hade ett liknande upplägg som denna, stannade timotejandelen vid 15-20 % i vall 3. Timotejsorten var då Alexander. I den här serien är sorten Grindstad. Grindstad är en uthållig sort med mycket god återväxtförmåga, som också i praktisk odling visat mycket god uthållighet. Tabell 7, L6-4427, Botanisk sammansättning, vall 1 skörd 1 A (mätare) 13 25 35 27 B (mätare) 4 10 28 58 C 3 12 30 59 D 3 12 35 45 E 4 10 42 46 F 4 11 23 32 31 G 3 12 20 40 28 H 3 10 18 43 28 I 4 13 16 33 33 J 3 12 13 29 22 23 K 3 10 12 34 23 25 L 13 87 M 10 34 34 30 15

Tabell 8, L6-4427, Botanisk sammansättning, vall 2 skörd 1 A (mätare) 9 49 30 10 B (mätare) 4 6 50 39 C 7 22 45 26 D 4 20 52 21 E 4 18 51 27 F 4 6 47 31 11 G 4 7 43 37 6 H 4 6 47 31 12 I 4 9 43 30 12 J 5 7 43 26 10 10 K 4 8 38 30 11 10 L 43 57 M 25 47 17 24 Tabell 9, L6-4427, Botanisk sammansättning, vall 3 skörd 1 A (mätare) 10 46 32 10 B (mätare) 6 6 48 38 C 6 8 60 22 D 20 11 50 16 E 24 9 56 9 F 6 9 40 30 14 G 7 7 44 29 12 H 7 7 46 26 13 I 5 6 42 31 15 J 4 5 37 34 15 4 K 7 7 39 24 11 11 L 58 39 M 39 54 5 14 Näringskvalitet I tabell 10-12 redovisas innehållet av energi, protein och NDF. Det finns signifikanta skillnader i blandningarnas effekt på energiinnehållet i skörd 1 alla vallår. Önskad energihalt erhölls i skörd 1 vall 1 och 3, med signifikant större värde för blandningar utan timotej och med stor andel rajgräs/rajsvingel (led C, D, E, L och M) jämfört med led A, F och G i vall 3. Samma förhållande gäller i vall 2 där led C, D, E, L och M har signifikant större energivärde än alla övriga led. Innehållet av råprotein låg i allmänhet i intervallet 120-170 g råprotein per kg ts, men nådde sällan 150 g/kg ts i skörd 1 och 2. Med den relativt måttliga kvävegödslingen, så är proteinhalten direkt beroende av baljväxtandelen. Höga proteinhalter har framförallt noterats i blandningar utan timotej och proteinhalten ökar i skörd 2 och 3. Signifikanta effekter på NDF-halten i de olika 16

blandningarna kunde noteras alla skördar utom skörd 2 i vall 1. I skörd 1 i vall 2 och 3 hamnade NDF värdet över 550 g/kg ts för många blandningar. Även här finns ett tydligt samband med baljväxtandelen, där högre baljväxtandel ger lägre NDF värde. Leden utan timotej och med hög andel rajgräs/rajsvingel är de blandningar som i alla skördar med något undantag, nått önskad fiberhalt. Tabell 10. Innehåll av energi, råprotein och NDF, Vall 1 Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A 10,9 10,2 10,7 125 134 132 501 524 485 B 10,6** 10,1 10,4 132 134 133 538* 540 502 C 11,0 10,1 10,6 146** 136 168 438*** 507 423 D 10,9 10,3 10,4 142* 129 159 434*** 511 425 E 10,9 10,3 10,9 129 123 155 466* 537 436 F 10.8 10,1 10,7 131 134 135 512 528 470 G 11,0 10,2 10,5 134 133 147 511 546 467 H 10,9 10,1 10,7 132 127 136 486 530 484 I 11,0 10,0 10,7 139* 134 154 464* 524 458 J 10,9 10,0 10,6 136 136 148 469* 529 480 K 10,9 10,1 10,6 128 130 124 482 543 494 L 11,3* 10,1 11,0 127 140 152 430*** 507 379** M 11,0 9,9 11,0 124 114 165 445*** 556 423 Antal 3 4 4 4 4 4 3 4 4 Prob 0,004 0,913 0,084 0,041 0,069 0,638 0,001 0,162 0,012 LSD 0,05 0,2 13 30 64 Tabell 11. Innehåll av energi, råprotein och NDF, Vall 2 Försöks Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) led Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 Sk 1 Sk 2 Sk 3 A 10,3 10,6 10,6 111 133 127 621 521 506 B 10,1 10,7 10,6 123 142 139 620 503 517 C 11,0** 10,3 10,5 144* 170** 175** 502*** 443** 439* D 10,9** 10,3 10,3 145* 158* 168* 496*** 458* 455 E 10,9** 10,3 10,6 146** 152 170* 499*** 472* 440* F 10,4 10,3 10,6 125 143 142 616 503 473 G 10,5 10,6 10,9 124 139 139 593 499 484 H 10,4 10,5 10,5 122 135 142 591 508 491 I 10,6 10,4 10,5 128 140 148 578 510 480 J 10,4 10,3 10,7 128 137 149 582 496 483 K 10,6 10,6 10,7 120 145 145 580 504 486 L 11,2*** 10,5 10,5 163*** 173** 204*** 430*** 427*** 406*** M 11,2*** 10,5 10,7 139* 144 167* 465*** 498 434* Antal 4 4 4 4 4 4 4 4 4 Prob 0 0,775 0,64 0,014 0,028 0,002 0 0,007 0,007 LSD 0,05 0,4 26 24 32 55 49 54 17

Tabell 12. Innehåll av energi, råprotein och NDF, Vall 3 Energi (MJ/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Försöksled Sk 1 Sk 1 Sk 1 A 10,7 118 564 B 11,0 121 559 C 11,3 ** 140 * 471 *** D 11,4 *** 145 * 467 *** E 11,3 ** 140 * 485 ** F 10,5 119 584 G 10,7 118 561 H 11,0 123 544 I 11,1 124 536 J 10,9 127 541 K 11,0 124 549 L 11,2 ** 192 *** 375 *** M 11,5 *** 158 *** 410 *** Antal 4 4 4 Prob 0,0002 0,0001 0,0001 LSD 0,05 0,4 22 53 Referenser Halling M.A. and Stenberg M. 2001. Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem resultat från tre fältförsöksserier. I: Rapport från Växtodlings och Växtskyddsdagar i Växjö den 11 och 12 december 2001. Sveriges lantbruksuniversitet, Meddelande från södra jordbruks-försöksdistriktet 54, 9:1 9:9. Nilsdotter-Linde Nilla. 2004. Försök med vallfröblandningar. I: Rapport från Växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö den 8-9 december 2004. Sveriges lantbruksuniversitet. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet 57, 25:1-25:7. 18