Varför inte låta administratörerna operera?

Varför inte låta administratörerna operera? En konsekvensanalys av landstingsledningens förslag att spara 5 miljoner. 8 mars 27

2 Inledning I Stockholmsmedia läckte det i slutet av januari 27 ut att Stockholms läns landstings nya majoritet planerade stora nedskärningar i administrationen i storleksordningen 5 miljoner kronor. Ingenting är dock beslutat än. Personalen inom Stockholms läns landsting har tidigare erfarenhet av omorganisationer och besparingar. En ny besparingsrunda skulle innebära ytterligare påfrestningar och ökad oro. Kommer förändringen få konsekvenser för medborgarna? Innebär färre administratörer att ännu större del av andra yrkesgruppers arbetstid behöver användas till administration och inte till själva kärnverksamheten? Kan det vara så att dagens administratörer skulle kunna frigöra tid för andra yrkesgrupper om man fördelade arbetsuppgifterna på ett optimalare sätt? Det var själva utgångspunkten när SKTFs landstingsavdelning i Stockholms län beslöt att genomföra en undersökning bland sina medlemmar. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur de som i sitt dagliga arbete har att verkställa de politiska besluten bedömer utfallet av det förslag landstingsledningen aviserat. Resultaten i denna rapport bygger på 1 517 svar vilket är mer än hälften av SKTFs medlemmar i landstingsavdelningen. Det finns flera anmärkningsvärda resultat i undersökningen. För det första svarade nästan 4 procent av läkarsekreterarna att andra yrkeskategorier, främst sjuksköterskor och läkare, utför arbetsuppgifter som normalt ska utföras av läkarsekreterarna. Dessutom svarade nästan 6 procent att det finns arbetsuppgifter som normalt utförs av andra yrkeskategorier, men skulle kunna utföras av läkarsekreterarna. Här är det främst uppgifter som idag utförs av sjuksköterskorna, men mer än var tredje uppgav att det var arbetsuppgifter som idag utförs av läkarna. För det andra befaras förslaget, om det genomförs, leda till en sämre kvalitet i verksamheten. Undersökningen visar också att det kommer att bli svårare för patienterna att komma i kontakt med sjukvården. Jag är övertygad om att medborgarna i Stockholms län vill ha en professionell och effektiv administration som kännetecknas av hög effektivitet och hög kvalitet och en bra kärnverksamhet där olika grupper anställda koncentrerar sig på de uppgifter de är bäst på. Nedskärningar i administrationen riskerar att flytta över än mer administrativa uppgifter på andra arbetsgrupper. Om läkare och sjuksköterskor ägnar mer tid åt vården av patienter och mindre åt administration samtidigt som läkarsekreterare och andra administratörer får göra det de är bäst på så kommer man att höja såväl kvantiteten som kvaliteten. Resultaten i denna undersökning visar att Stockholms läns landstings resurser inte används på ett optimalt sätt. Detta resursslöseri inom landstingsverksamheten framgår också, med önskvärd tydlighet, i Sveriges Kommuners och Landstingstings egen rapport som presenterades våren 25. Våra medlemmar drivs i sitt arbete av en vilja att utveckla och förbättra. Vi vill tillsammans med arbetsgivare och brukare skapa världens modernaste välfärd där människor känner att man får relevant och högkvalitativ service. Vi är beredda att när som helst diskutera dessa frågor. Att framstå som en attraktiv arbetsgivare är det bästa sättet för att attrahera nya medarbetare och därigenom trygga utvecklingen.

3 Undersökningen har gjorts i samarbete mellan Stockholm läns landstingsavdelning, SKTFcentret i Stockholm och SKTFs resurscenter. Stockholm den 8 mars 27 Kathryn Valtersdotter Ordförande SKTFs landstingsavdelning i Stockholms län

4 Sammanfattning och slutsatser Eftersom de som svarat på undersökningen har samma köns-, ålder-, och utbildningsbakgrund som medlemmarna i sin helhet inom landstingsvärlden kan man sluta sig till att de som ingår i denna undersökning är representativa för denna medlemsgrupp. Knappt 4 procent av läkarsekreterarna uppger att andra yrkeskategorier utför arbetsuppgifter som de normalt ska utföra. I hälften av fallen är det läkare som utför dessa uppgifter. Knappt 6 procent av läkarsekreterarna uppger att de skulle kunna utföra arbetsuppgifter som idag normalt utförs av andra yrkeskategorier. Mer än var tredje uppger att det är arbetsuppgifter som idag utförs av läkare. Drygt 9 procent tror att det kommer att bli svårare för patienterna att komma i kontakt med sjukvården om man minskar antalet administratörer. Drygt 4 procent uppger att de känner oro inför de föreslagna förändringarna och var femte anställd tror att de själva riskerar att förlora sin nuvarande tjänst om förändringarna genomförs. Av dem som tidigare varit med om personalnedskärningar under de senaste fyra åren svarar 85 procent att detta fick negativa konsekvenser för verksamheten. Knappt 8 procent tror att kvaliteten i verksamheten kan bibehållas med färre administrativa tjänster. Drygt 9 procent instämmer helt eller i huvudsak i påståendet att arbetsbelastningen kommer att bli större på dem som kommer att vara kvar efter en personalnedskärning. Vi kan konstatera att landstingsledningens förslag förefaller kontraproduktivt. Om man genomför förslaget att banta organisationen med ett stort antal administrativa tjänster kommer arbetsuppgifterna att vara kvar, men utföras av någon annan. Detta betyder att man ytterligare blockerar utförandet av kärnverksamheten. SKTF:s medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. Bakom varje läkare står en läkarsekreterare som ser till att läkaren får vårda patienter istället för att sköta administration. Bakom varje tandläkare står en tandsköterska som idag sköter en betydande del av tandvården. Dessa och många, många fler yrkeskategorier är avgörande länkar i en modern välfärd. Grupper som sällan syns men som man skulle sakna om de inte fanns där. Att genomföra kraftiga nedskärningar i administrationen får oundvikligen konsekvenser inte minst för de olika verksamheterna i landstinget. Administrationen är smörjmedlet man inte kan vara utan. Våra medlemmar drivs i sitt arbete av en vilja att utveckla och förbättra. Vi vill tillsammans med arbetsgivare och brukare skapa världens modernaste välfärd där människor känner att man får relevant och högkvalitativ service. SKTF kommer att fortsätta granskningen av de politiska beslutens konsekvenser, oavsett majoritetsförhållandena från tid till annan.

5 Så här gjordes undersökningen SKTF har låtit de som dagligen arbetar med att planera, genomföra och utvärdera välfärdstjänster inom Stockholms läns landsting besvara ett antal frågor om konsekvenserna av landstingsledningens förslag att spara 5 miljoner kronor genom att ta bort ett stort antal administrativa tjänster. Man har också haft möjlighet att komma med spontana reflektioner på förslaget. Ett par veckor efter det att förslaget presenterades skickades en enkät med nedanstående frågor till SKTFs medlemmar anställda av Stockholms läns landsting. Medlemmarna kom åt enkäten genom att klicka på en länk i ett e-postmeddelande som skickades ut från respektive sektion inom SKTFs landstingsavdelning. Undersökningen har genomförts mellan 16/2-5/3. De frågor som ställdes, förutom ett antal bakgrundsfrågor, var följande: 1. Har det varit några personalnedskärningar på din arbetsplats de senaste tre åren? 2. Om det har varit personalnedskärningar under de senaste fyra åren, fick dessa några negativa konsekvenser för verksamheten? 3. Känner du personligen någon oro inför de aviserade förändringarna? 4. Tror du att du riskerar att förlora din nuvarande tjänst om de aviserade förändringarna genomförs? 5. Om man, som den politiska ledningen aviserat, tar bort administrativa tjänster får det konsekvenser. Markera det svarsalternativ som ligger närmast din uppfattning på nedanstående påståenden. - Verksamheten kommer att bli effektivare. - Arbetsuppgifterna kommer att vara kvar, men utföras av någon annan. - Kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre. - Det kommer att bli svårare för patienterna att komma i kontakt med sjukvården. - Förändringarna kommer att leda till en sämre arbetsmiljö. - Det kommer att bli en högre arbetsbelastning på dem som blir kvar efter förändringen. - Jag kommer att överväga att byta till ett jobb hos annan arbetsgivare. 6. Övriga synpunkter. Utöver detta ställdes följande frågor till dem som uppgett att de arbetar som läkarsekreterare: 1. Finns det på ditt arbete andra yrkeskategorier som utför arbetsuppgifter som du normalt skulle ha utfört? - Vilka utför dessa uppgifter? - Vilka uppgifter är det? 2. Finns det på ditt arbete arbetsuppgifter som normalt utförs av andra yrkeskategorier, men som du skulle kunna utföra? - Vilka utför dessa uppgifter? - Vilka uppgifter är det? Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur de som i sitt dagliga arbete har att verkställa de politiska besluten bedömer utfallet av det förslag landstingsledningen aviserat. Resultaten i denna rapport bygger på över 1 517 svar varav 556 är från läkarsekreterare.

6 Resultat (läkarsekreterarnas arbetssituation) Som framgick här ovan ställdes några ytterligare frågor till de 556 individer som uppgav att de arbetar som läkarsekreterare. De tilläggsfrågor som ställdes var: Finns det på ditt arbete andra yrkesgrupper som utför arbetsuppgifter som du normalt skulle ha utfört? - Vilka utför dessa uppgifter? - Vilka uppgifter är det? Finns det på ditt arbete arbetsuppgifter som normalt utförs av andra yrkeskategorier, men som du skulle kunna utföra? - Vilka utför dessa uppgifter? - Vilka uppgifter är det? Syftet med att ställa dessa frågor var att få en klarhet i om de administrativa uppgifterna verkligen utfördes på mest effektiva sättet. För att få en bild av hur arbetsgivarparten Sveriges Kommuner och Landsting ser på frågan inleds denna del med en sammanfattning av rapporten Effektivare nyttjande av tid och resurser? - Kartläggning av de administrativa processerna samt undersköterskors och läkarsekreterares uppgifter (maj 25, ISBN 91-7164-42-8) Rapporten konstaterar att sjukvården idag inte organiseras och styrs utifrån en systematisk bedömning av behov och möjligheter. Snarare är det traditioner och personalsituation som styr. Man slår fast att det är mer rationellt att samla administrationen på färre funktioner. I rapporten skriver man att en viktig uppgift för sjukvården är, att ur ett helhetsperspektiv, bedöma sammansättningen och fördelningen av resurser så att det är möjligt att forma den bästa möjliga mixen av personal och uppdrag. De administrativa aktiviteterna är inte rationellt samordnande. Det finns en allmän brist i kunskap om vad de olika yrkeskategorierna har för ansvar och arbetsuppgifter. Detta skapar ineffektiva överlappningar samt bristande förståelse om arbetsfördelningar. Detta innebär också svårigheter att skapa en administrativt effektiv organisation. Uppgiftsfördelning mellan olika yrkeskategorier och rutiner är sällan tydliga oavsett om det gäller bokning, dokumentation under vårdtillfället eller hanteringen av information till annan vårdgivare efter avslutat vårdbesök. Rapporten visar att samordning och arbetsfördelning sker inom varje yrkeskategori, men inte i någon större utsträckning mellan yrkeskategorierna. Den visar också att det finns en bristande kunskap på alla ledningsnivåer om administration. Det saknas en samlad ledning och styrning av det sammantagna administrativa arbete som sker på verksamhetsnivå. Det kan konstateras att en renodling av administration är en framgångsväg för ett effektivare nyttjande av tid och resurser.

7 Vad gör då läkaren som går att omfördela till andra yrkeskategorier? Studier har visat att det handlar om olika former av dokumentation som inte nödvändigtvis måste ligga på läkaren. Det handlar också om att läkaren själv hanterar en rad stöduppgifter som att hämta saker, leta sängplatser, ta fram och registrera datauppgifter, mm. Till saken hör också att sjukhusläkarens arbetssituation präglas av ett splittrat åtagande där läkare springer mellan olika platser i systemet. Tidigare studier visar tydligt att det vårdadministrativa arbetet för läkarna under en följd av år har växt i omfattning. I tabellen nedan finns en sammanställning från tidigare studier av hur läkares tid nyttjas. Tidsfördelning Läkare Direkt patienttid 31 56% Patientdokumentation 23 3% Övrig indirekt patienttid 17 24% Utbildning, utveckling och forskning 5 8% Verksamhetsanknuten administration 12 16% Övrig tid 12 24% Dokumentationsarbetet beskrevs ha en tendens att splittra vardagen och även flödet i vårdprocesserna varför det redan utifrån de tidigare studierna blev tydligt att dokumentationsarbetet behöver struktureras. Läkarna påtalar att man sällan hinner dokumentera efter varje patientbesök. Följden blir att journaldiktering samlas på hög, ger ineffektivitet och skapar stress. Finns det på ditt arbete andra yrkeskategorier som utför arbetsuppgifter som du normalt skulle ha utfört? Nära fyra av tio läkarsekreterare uppger att det finns andra yrkeskategorier som utför de arbetsuppgifter som normalt ligger på läkarsekreterarna. Av dessa uppger sex av tio att sjuksköterskor utför sådana uppgifter och nästan varannan uppger att även läkare utför sådana uppgifter (se bild 1). De arbetsuppgifter som utförs av andra yrkeskategorier är i huvudsak journalskrivning, registrering av remisser, dokumentation av olika slag och bokningar av patienter inklusive kallelser till dessa.

8 6 57,7 4 43,8 46,8 39,3 2 Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare Andra yrkesgrupper Bild 1 visar hur stor andel av andra yrkeskategorier som utför sådana arbetsuppgifter som normalt utförs av läkarsekreterare (av dem som uppgett att andra yrkesgrupper utför sådana arbetsuppgifter som normalt utförs av läkarsekreterare). Finns det på ditt arbete arbetsuppgifter som normalt utförs av andra yrkeskategorier, men som du skulle kunna utföra? Genom att vända på frågan så får man en bild av hur man skulle kunna utveckla innehållet i läkarsekreterarnas arbete samtidigt som detta skulle innebära att man frigör tid för andra yrkeskategorier. Sex av tio läkarsekreterare uppger att det finns arbetsuppgifter som normalt utförs av andra yrkeskategorier, men skulle kunna utföras av läkarsekreterare. Av dessa uppger nästan sex av tio att det är arbetsuppgifter som idag utför av sjuksköterskor och nästan fyra av tio uppger att det handlar om arbetsuppgifter som idag utförs av läkare (se bild 2). De arbetsuppgifter man främst nämner är remisshantering, schemaläggning av personal, statistik, fakturering och journalhantering.

9 6 56,3 4 44,7 37 38,7 2 Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare Andra yrkesgrupper Bild 2 visar hur stor andel av andra yrkeskategorier som utför sådana arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av läkarsekreterare (av dem som uppgett att läkarsekreterare skulle kunna utföra sådana arbetsuppgifter som idag utförs av andra yrkeskategorier). Under de senaste åren har flera rapporter visat att exempelvis läkare och sjuksköterskor ägnar allt mindre tid till patienterna och allt mer tid åt administration. Denna undersökning är ytterligare en bekräftelse på att den utvecklingen inte har brutits. Vid en genomgång av personalsammansättningen inom landstingen visar det sig att såväl antalet läkare som antalet sjuksköterskor årligen ökar. Mellan åren 23 och 25 ökade antalet läkare med 1 213 och antalet sjuksköterskor ökade med 2 92. Under samma period minskade antalet läkarsekreterare. När medborgarna upplever att läkarna inte räcker till brukar den vanligaste politiska reaktionen vara att efterfråga, och anställa, fler läkare. Detta är en såväl farlig som felaktig utveckling. Om man istället ägnade lite energi åt att se över hur arbetet är organiserat skulle man upptäcka att alltför många läkare och sjuksköterskor ägnar alltför mycket av sin tid till sådant de egentligen inte är utbildade för och som dessutom fjärmar dem från patientkontakter. Om man inte ser till att administrationen sköts på ett effektivt och professionellt sätt kommer inte heller den samlade kompetensen inom landstinget medborgarna (finansiärerna) till godo. Om man genomför de förändringar man aviserat kan det resultera i att mer än hälften av alla läkarsekreterare börjar se sig om efter andra arbeten. Med vetskap om att över hälften av alla läkarsekreterare är över 5 år och att över hälften av alla läkarsekreterare umgås med tanken att byta arbete står Stockholms läns landsting inför mycket stora rekryteringsproblem.

1 Resultat (övriga frågor) Här redovisas resultaten på de frågor som alla yrkeskategorier har besvarat. Vid presentationen av resultaten har de som svarat vet ej eller ingen uppfattning på någon fråga exkluderats. Andelen som svarat på detta sätt är dock relativt liten. Bakgrundsfrågor Könsfördelningen ser likadan ut bland respondenterna som inom SKTF i sin helhet avseende landstingsanställda. 89 procent är kvinnor och 11 procent är män, vilket även det motsvarar landstingsanställda medlemmar i sin helhet. Genomsnittsålder är tämligen hög då den ligger på drygt 5 år och har en mycket ojämn fördelning (se bild 3). 4 3 37,6 2 26,3 2,9 1 2,6 Under 3 år 12,6 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 år eller mer Bild 3 visar åldersfördelningen Som framgår av bild 3 är knappt 6 procent 5 år eller äldre. Bland dem som har en arbetsledande befattning är 7 procent 5 år eller äldre. Detta innebär att Stockholms läns landsting står inför stora rekryteringsinsatser. Endast 2 procent har högskoleutbildning och drygt var tionde saknar högre utbildning än grundskola. Fördelningen inom de bakgrundsvariabler som används i denna undersökning är i det närmaste helt identiska med medlemskåren bland landstingsanställda. Detta indikerar att urvalet är representativt för den grupp som vi i denna rapport uttalar oss om. Anställningstiden på den nuvarande befattningen varierar (se bild 4). Nästan hälften har arbetat mer än 1 år i sin nuvarande befattning. Bland läkarsekreterarna är det över hälften som har arbetat 1 år eller längre i sin nuvarande befattning.

11 5 4 49,2 3 2 1 18,3 13,9 8,2 1,4 <2 år 2-4 år 5-7 år 8-1 år >1 år Bild 4 visar fördelningen avseende antalet år i nuvarande befattning. När det gäller typ av befattning kan sägas att endast 7 procent har en chefsbefattning och 37 procent är läkarsekreterare. 37 procent är assistent eller sekreterare. Övriga är bland annat handläggare, tekniker och ingenjörer. Har det varit några personalnedskärningar på din arbetsplats de senaste fyra åren? Knappt hälften har varit med om personalnedskärningar under de senaste fyra åren och av dessa uppger drygt 85 procent att detta fick negativa konsekvenser för verksamheten. Detta innebär att över en tredjedel av personalen bär med sig negativa erfarenheter av personalnedskärningar. Upplevd oro inför de aviserade förändringarna och upplevd risk att förlora sin nuvarande tjänst om förändringarna genomförs. Nästan 45 procent av de svarande uppger att de personligen känner oro inför de aviserade förändringarna, men endast var femte tror att de själva riskerar att förlora sin nuvarande tjänst om förändringarna genomförs. Det är en betydligt större andel av dem som varit med om personalnedskärningar under de senaste fyra åren som nu känner oro jämfört med dem som inte varit med om detta (58 respektive 3 procent). Dem med kortast anställningstid känner också i högre grad en oro jämfört med dem som har lång anställningstid. Den upplevda oron samvarierar med den upplevda risken att sägas upp, men andelarna ligger på en lägre nivå. Av dem som tidigare varit med om personalnedskärningar svarade 29 procent

12 att de upplevde en risk att förlora sin nuvarande tjänst. Av dem som inte varit med om personalnedskärningar svarade 14 procent att de upplevde en risk att förlora sin nuvarande tjänst. Den yrkeskategori som känner störst oro är assistenterna där mer än hälften uppger att de känner oro inför de aviserade förändringarna. I vilken grad instämmer man till olika påståenden? Respondenterna fick ta ställning till sju olika påståenden om vilka konsekvenser det skulle få om man genomför nedskärningar i administrationen i storleksordningen 5 miljoner kronor. Man kunde instämma helt, i huvudsak, delvis, inte alls eller så hade man ingen uppfattning. Resultaten redovisas här påstående för påstående. Dem som markerat att de inte hade någon uppfattning har exkluderats i denna resultatredovisning. Verksamheten kommer att bli effektivare. Ytterst få tror att verksamheten kommer att bli effektivare om man genomför nedskärningar i administrationen i storleksordningen 5 miljoner kronor (se bild 5). Ett av de anförda skälen till personalnedskärningen är just att det ska leda till en effektivare administration och att de som blir kvar ska kunna ägna sig åt kärnverksamheten. 1 75 8,8 5 25 2,3 3,1 13,8 Helt I huvudsak Delvis Inte alls Bild 5 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att nedskärningarna kommer att leda till att verksamheten blir effektivare. Mest positiva är de som inte varit med om någon personalnedskärning under de senaste fyra åren. Av dessa svarade ändå bara knappt 8 procent att de instämde helt eller i huvudsak till påståendet. Ganska naturligt så är det dem som känner oro inför förändringen och dem som

13 tror att de själva riskerar uppsägning som i lägst grad tror att nedskärningarna kommer att leda till en effektivare verksamhet. Den yrkeskategori som i högst grad har svarat att de inte alls instämmer i påståendet är läkarsekreterarna där 9 procent valde det svarsalternativet. Det är också inom denna yrkeskategori som lägst andel uppger att de instämmer helt eller i huvudsak (3,1 procent). Arbetsuppgifterna kommer att vara kvar, med utföras av någon annan. Nästan alla tror att arbetsuppgifterna kommer att vara kvar, men utföras av någon annan (se bild 6). Det är inga större skillnader om man bryter materialet på ålder, utbildning, tjänstetid eller yrkeskategori. 6 4 51,2 2 22,4 16,8 9,6 Helt I huvudsak Delvis Inte alls Bild 6 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att arbetsuppgifterna kommer att vara kvar efter en personalnedskärning, men de kommer att utföras av någon annan. Kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre. 8 procent instämmer helt eller i huvudsak till påståendet att kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre (se bild 7). Av dem som tidigare varit med om personalnedskärningar instämmer 85 procent helt eller i huvudsak till påståendet att kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre.

14 75 5 6,1 25 19,3 14,7 5,9 Helt I huvudsak Delvis Inte alls Bild 7 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre om man genomför föreslagna personalnedskärningar. Det kommer att bli svårare för patienterna att komma i kontakt med sjukvården. Ytterst få, färre än 1 procent, tror inte att det kommer att bli svårare för patienterna att komma i kontakt med sjukvården om man genomför föreslagna personalnedskärningar (se bild 8). Över 7 procent instämmer helt eller i huvudsak till påståendet. 6 4 5,5 2 21,3 19,4 Helt I huvudsak Delvis Inte alls 8,8 Bild 8 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att det kommer att bli svårare för patienterna att komma i kontakt med sjukvården om föreslagna personalnedskärningar genomförs.

15 Förändringarna kommer att leda till en sämre arbetsmiljö. 6 procent uppger att de instämmer helt i påståendet att personalnedskärningar leder till en sämre arbetsmiljö (se bild 9). Ytterligare dryga 2 procent instämmer i huvudsak. 75 5 59,9 25 22 13,6 4,5 Helt I huvudsak Delvis Inte alls Bild 9 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att förändringarna kommer att leda till en sämre arbetsmiljö. Det kommer att bli en högre arbetsbelastning på dem som blir kvar efter förändringen. Endast en bråkdel tror att arbetsbelastningen inte kommer att bli högre. Nära 8 procent instämmer helt i påståendet och ytterligare drygt 15 procent instämmer i huvudsak (se bild 1). 1 75 77,5 5 25 15 6 1,5 Helt I huvudsak Delvis Inte alls Bild 1 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att arbetsbelastningen kommer att bil högre på dem som bli kvar efter en förändring.

16 Jag kommer att överväga att byta till ett jobb hos annan arbetsgivare om förändringarna genomförs. Detta var det påstående som hade högst andel som svarade att de inte hade någon uppfattning (var tredje hade ingen uppfattning). När dessa exkluderas svarar över 4 procent av de anställda att de instämmer helt eller i huvudsak till påståendet att de överväger att byta till ett jobb hos annan arbetsgivare om förändringarna genomförs (se bild 11). 4 3 35,8 2 25,4 23,1 1 15,8 Helt I huvudsak Delvis Inte alls Bild 11 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att man överväger att byta till ett jobb hos annan arbetsgivare om föreslagna förändringar genomförs. Det är främst dem som arbetar som läkarsekreterare som svarar att de instämmer helt eller i huvudsak till påståendet att de överväger att byta till ett jobb hos annan arbetsgivare om förändringarna genomförs. 34 procent av dessa instämmer helt och ytterligare 2 procent instämmer i huvudsak, alltså mer än varannan läkarsekreterare överväger att byta till ett jobb hos annan arbetsgivare om förändringarna genomförs. Mer än var fjärde som har en arbetsledande befattning svarar att de instämmer helt eller i huvudsak i påståendet att de överväger att byta till ett jobb hos annan arbetsgivare om de föreslagna förändringarna genomförs. Sammantaget kan sägas att Stockholms läns landsting kan komma att få uppenbara rekryteringsproblem. Mot bakgrund av att nästan 45 procent av de svarande uppger att de personligen känner oro inför de aviserade förändringarna och var femte tror att de själva riskerar att förlora sin nuvarande tjänst om förändringarna genomförs blir det mycket svårt att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Detta tillsammans med att så många uppger att de överväger att byta till en annan arbetsgivare om de aviserade förändringarna genomförs och att vi står inför en situation där det ser ut att uppstå en brist på arbetskraft innebär att förändringar i organisationsstrukturen måste föregås av mycket noggranna konsekvensanalyser. SKTFs landstingsavdelning i Stockholms län ser fram mot konstruktiva diskussioner och medverkar naturligtvis med all den erfarenhet vi har i det förestående och nödvändiga analysarbetet.

17 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka 17 medlemmar. För frågor om undersökningens genomförande, kontakta marknadsanalytiker Gerry Andersson gerry.andersson@sktf.se 7-279 63 6. Övriga kontakter: SKTFs ordförande i Stockholms län Kathryn Valtersdotter kathryn.valtersdotter@fv.sktf.se 7-484 32 61 SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark eva.nordmark@sktf.se 7-624 13 11. Presskontakter: Presschef Peter Bloch peter.bloch@sktf.se 7-255 13 37 Pressombudsman Ann-Marie Prhat ann-marie.prhat@sktf.se 7-24 95 96 SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 2. Telefon 2 778 778 e-post sktfdirekt@sktf.se