Kompletterande säkerhetsbestämmelser till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter JvSFS 2008:7

SMAK 300.3 1 (24) Ansvarig utgivare Jörgen Eyram Upprättad av Claes Mårdstrand Kompletterande säkerhetsbestämmelser till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter JvSFS 2008:7

SMAK 300.3 2 (24) shistorik Beskrivning Ansvarig 1.01 2013-07-01 Nytt dokument Jörgen Eyram 1.02 2014-01-15 Uppdaterade rutiner för hjulskador i förhållande till BVF 592.11 Jörgen Eyram

SMAK 300.3 3 (24) Innehåll 1 SYFTE... 5 2 HANDBOK JTF 6 FARA OCH OLYCKA... 5 2.1 Hjulskador... 5 3 HANDBOK JTF 8H - TÅGFÄRD SYSTEM H... 6 3.1 Vistelse i förarehytt... 6 3.2 Tågsätts iordningställande... 6 3.3 Arkivering av säkerhetsorder... 7 3.4 Slopat behov av uppehåll... 7 4 HANDBOK JTF 9H - SPÄRRFÄRD SYSTEM H... 7 4.1 Vistelse i förarehytt... 7 4.2 Spärrfärdssätts iordningställande... 8 4.3 Arkivering av säkerhetsorder... 8 4.4 Avsaknad av fungerande säkerhetsgrepp vid spärrfärd... 8 5 HANDBOK JTF 10 - VÄXLING... 9 5.1 Radiostyrt drivfordon, skjutsning och släppning... 9 5.2 Växling över vall... 9 5.2.1 Drivfordon... 9 5.2.2 Vagnar... 9 5.2.3 Släpp med flera vagnar... 11 6 HANDBOK JTF 11 - BROMS... 12 6.1 Broms vid växling... 12 6.2 Bromsgrupper... 12 6.3 Avstängning av broms... 13 6.3.1 Åtgärder vid funktionsstörningar i bromssystemet... 13 6.3.2 Hur självlossningsprov utförs... 14 6.3.3 Skadeanslag och meddelande om avstängd broms... 14 6.3.4 Korrigering av bromsuppgifter... 14 6.4 Bromsberäkning vid tågfärd... 15 6.4.1 Läge för omställningshandtag TOM - LAST... 15 6.4.2 Läge för omställningshandtag för bromskategori... 15 6.4.3 Läge för omställningshandtag för lutningsförhållanden... 15 6.4.4 Bromsviktsmärkning på vagn med manuell lastväxel... 16 6.4.5 Bromsviktsmärkning på vagn med automatisk lastväxel... 16 6.4.6 Bromsviktsmärkning på vagn med lastbromsautomat... 17 6.4.7 Bromsviktsmärkning på vagn utan omställningshandtag... 17 6.5 Bromsprov på växlingssätt... 18 6.6 Bromsprovets utförande... 18 6.6.1 Kontroll av broms till på fordon med blockbroms... 18

SMAK 300.3 4 (24) 6.6.2 Kontroll av broms loss på fordon med blockbroms... 18 6.6.3 Fordon med skivbroms... 18 6.6.4 Åtgärder vid funktionsstörningar i bromssystemet... 19 6.7 Tågsätt utan huvudbromssystem... 19 6.8 Retardationskontroll... 20 6.8.1 Retardationskontroll R1... 20 6.8.2 Retardationskontroll R2... 20 6.8.3 Bromsprocent 60 eller lägre... 21 6.8.4 Ny retardationskontroll vid förbättrade förutsättningar... 21 6.8.5 Retardationskontroll kan inte utföras på plats och vid tillfälle enligt reglerna i JTF... 21 6.9 Slangbrott... 21 6.9.1 Lokalisering av slangbrott... 21 6.9.2 Byte av slangkoppling... 22 6.10 Säkrande mot rullning vid bromsprov... 22 6.10.1 Övervakning genom annan person än föraren... 22 6.10.2 ATC-övervakad uppställning... 22 6.11 Säkrande mot rullning... 22 6.12 Uppställning övervakad av tågskyddssystem... 23 6.12.1 I samband med bromsprov... 23 6.12.2 På driftplats för ankommande tåg... 23

SMAK 300.3 5 (24) 1 Syfte I detta dokument har samlats kompletterande bestämmelser, utifrån de krav som framgår av de operativa handböckerna, till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF). Dokumentet är indelat i rubriker efter respektive handbok, med en kort beskrivning av kravet på kompletterande bestämmelser. Syftet med såväl innehållet som upplägget, av detta dokument är, att det ska vara lätt för den som är utbildad i JTF, att kunna hitta och entydigt förstå, Baneservice kompletterande bestämmelser. 2 Handbok JTF 6 Fara och olycka 2.1 Hjulskador Enligt 1.2 HJULSKADOR OCH FÖREMÅL PÅ BANAN, ska järnvägsföretaget ha kompletterande säkerhetsbestämmelser om hanteringen av hjulskador vid tåg- och spärrfärd. Efter högnivålarm från hjulskadedetektor, eller om hjulplattan eller annan skada är eller misstänks vara längre än 60 millimeter eller består av en hjulringsbeläggning som är eller misstänks vara högre än 1 millimeter: Sth 10 km/h I överenskommelse med tågklarerare/trafikledning får fordonet fortsätta till närmaste lämpliga driftplats där det kan växlas ur fordonssättet och ställas upp Efter lågnivålarm från hjulskadedetektor (gäller endast drivfordon): Sth 10 km/h I överenskommelse med tågklarerare/trafikledning får fordonet fortsätta som längst till närmaste lämpliga driftplats där okulär kontroll kan utföras. Om det vid okulär kontroll av löpbanan inte finns synlig skada, får drivfordonet köras vidare till slutdestinationen med högsta tillåtna hastighet 20 % lägre än vid passagen av larmande detektor. Vid temperaturer under -10 C ska hastigheter mellan 15-45 km/h undvikas. Om synliga skador upptäcks ska drivfordonet växlas ur

SMAK 300.3 6 (24) Efter varningslarm från hjulskadedetektor fordonet får utan restriktioner fortsätta färden till slutdestinationen men, ska där undersökas i enlighet med SMAK 601.2 (Skadekatalog godsvagnar) Hjulplattor med en utbredning mellan 40-60 mm ska hanteras som ett varningslarm 3 Handbok JTF 8H - Tågfärd System H 3.1 Vistelse i förarehytt Enligt avsnitt 1.2 TÅGFÄRDENS BEMANNING, får ingen annan än tågets förare, utan järnvägsföretagets medgivande, färdas i tågsättets främsta förarhytt. Nedan anges för vilka funktioner, tillfällen och situationer det medges vid Baneservice: förare, biträdesförare, förarlots och förarelev person som har tjänstgjort eller ska tjänstgöra som växlingsbiträden vid växling med fordonssättet lärare eller instruktör för förare eller förarelev person som sysslar med uppföljning av förare eller biträdesförare person med kompetens som förare, om syftet är att skaffa linjekännedom person vid transportstyrelsen, vid tillsynsarbete. person i samband med felaktigt säkerhetsgrepp utses att åka i ledande förarhytt för att hastigheten inte ska behöva begränsas till 40 km/h I övriga fall lämnas medgivande av VD. 3.2 Tågsätts iordningställande Enligt avsnitt 1.5 TÅGSÄTTETS IORDNINGSTÄLLANDE OCH KONTROLL, ska en tågsättsklargörare före start kontrollera, att tågsättet är iordningställt enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser. Som referensdokument för kontroll av iordningsställandet gäller SMAK 700.3 (Funktionskontroll av godsvagnar) och SMAK 601.2 (Skadekatalog godsvagnar).

SMAK 300.3 7 (24) Tågsättsklargöraren behöver inte själv utföra kontrollen men ska förvissa sig om att den är utförd och är den som muntligen eller skriftligen ska meddela föraren att tåget är kontrollerat och klart för avgång. Lämnas inget sådant meddelande svarar föraren själv för den funktionen. 3.3 Arkivering av säkerhetsorder Enligt avsnitt 1.7 FÄRDDOKUMENTATION, ska ifyllda blanketter för att ta emot säkerhetsorder arkiveras enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser Förare ska lämna ifyllda blanketter till närmaste chef för arkivering. 3.4 Slopat behov av uppehåll Enligt 3.2 STOPPLATS FÖR TÅG, får tåget, om ett uppehåll inte behövs och tåget har fått körtillstånd förbi stopplatsen, fortsätta utan att stanna om detta är tillåtet enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser. Ett tåg med tekniskt uppehåll vid en trafikplats, får passera utan att stanna vid stopplatsen, om tåget har körtillstånd förbi stopplatsen och föraren inte känner till något skäl att stanna. Ett godståg med uppehåll för trafikutbyte vid en trafikplats, får passera utan att stanna vid stopplatsen, om tåget har körtillstånd förbi stopplatsen och föraren i förväg har fått besked från operativ arbetsledning att uppehåll för trafikutbyte inte behövs. 4 Handbok JTF 9H - Spärrfärd System H 4.1 Vistelse i förarehytt Enligt avsnitt 1.2 SPÄRRFÄRDENS TILLSYNINGSMAN OCH FÖRARE, får ingen annan än spärrfärdens personal, utan järnvägsföretagets medgivande, färdas i den förarhytt som spärrfärdssättet manövreras från. Nedan anges för vilka funktioner, tillfällen och situationer det medges vid Baneservice: förare, biträdesförare, förarlots och förarelev person som har tjänstgjort eller ska tjänstgöra som växlingsbiträden vid växling med fordonssättet lärare eller instruktör för förare eller förarelev

SMAK 300.3 8 (24) person som sysslar med uppföljning av förare eller biträdesförare person med kompetens som förare, om syftet är att skaffa linjekännedom person vid transportstyrelsen, vid tillsynsarbete. 4.2 Spärrfärdssätts iordningställande Enligt avsnitt 1.6 SPÄRRFÄRDSSÄTTETS IORDNINGSTÄLLANDE OCH KONTROLL, ska tillsyningsmannen före start kontrollera, att spärrfärdsättet är iordningställt enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser. Som referensdokument för kontroll av iordningsställandet gäller SMAK 700.3 (Funktionskontroll av godsvagnar) och SMAK 601.2 (Skadekatalog godsvagnar). 4.3 Arkivering av säkerhetsorder Enligt avsnitt 1.8 FÄRDDOKUMENTATION, ska ifyllda blanketter för att ta emot säkerhetsorder arkiveras enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser Tillsyningsmannen ska lämna ifyllda blanketter till närmaste chef för arkivering. 4.4 Avsaknad av fungerande säkerhetsgrepp vid spärrfärd Enligt avsnitt 3.1 SPÄRRFÄRDENS STÖRSTA TILLÅTNA HASTIGHET, är sth 40 km/h om det saknas fungerande säkerhetsgrepp eller förarövervakning och inte järnvägsföretaget medgett något annat. Begränsningen till 40 km/h gäller, såvida inte en person som kan avbryta pådraget och stoppa spärrfärdssättet, tar plats hos föraren.

SMAK 300.3 9 (24) 5 Handbok JTF 10 - Växling 5.1 Radiostyrt drivfordon, skjutsning och släppning Enligt avsnitt 3.7 SKJUTSNING OCH SLÄPPNING, kan i järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser, finnas ytterligare restriktioner för skjutsning. Då växling genomförs med radiostyrt drivfordon, får skjutsning eller släppning inte förekomma, när föraren ensam ska utföra växlingen. 5.2 Växling över vall Enligt avsnitt 5.7 VÄXLING ÖVER VÄXLINGSVALL, ska järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser innehålla särskilda regler för vallväxling. 5.2.1 Drivfordon För samtliga drivfordon som får passera över växlingsvall gäller följande: de får inte släppas över växlingsvall balkbroms ska vara fälld vid passage över växlingsvall när drivfordon är kopplade intill varandra ska kopplet mellan fordonen inte vara åtdragna 5.2.2 Vagnar För vagn märkt med: märkt med Gäller följande: Får inte passera över växlingsvall. lastad med lång oböjligt gods (till exempel balkar), som vilar även på annat fordon märkt med Får passera över en växlingsvall bara om dess vertikalradie är minst så stor som talet anger, i meter. (En växlingsvall har radien 250 meter om inte lokala bestämmelser anger annat.)

SMAK 300.3 10 (24) För vagn märkt med: med varningsetikett 15 Gäller följande: Får inte släppas från växlingsvallen. Måste de passera växlingsvallen ska de dras eller skjutas. kopplad med övergångskoppel med last vars läge kan innebära fara märkt med Före släppningen ska åtgärder ha utförts så att växeln inte går om mellan de innersta axlarna. Om automatisk målbromsning saknas, ska vagnen antingen stoppas med två bromsskor eller en bromssläde eller handbromsas. gasvagn, vagn med varningsetikett nr 1, 1.4, 1.5, 1.6 med last som vilar även på annan vagn med varningsetikett för farligt gods (annan än grupp 5) Innan släppet får kopplas av ska föregående släpp i sin helhet ha passerat skiljeväxeln till sitt destinationsspår. Närmaste släpp efter får inte heller kopplas av förrän släppet med det farliga godset i sin helhet har passerat skiljeväxeln till sitt destinationsspår. Om automatisk målbromsning saknas, ska släppet stoppas med två bromsskor eller en bromssläde, eller handbromsas. Om automatisk målbromsning saknas, ska släppet stoppas med två bromsskor eller en bromssläde, eller handbromsas.

SMAK 300.3 11 (24) För vagn märkt med: märkt med Får ej utsättas för stöt med personer med levande djur fyraxlig personvagn tågvärmevagn Gäller följande: Om automatisk målbromsning saknas, ska släppet handbromsas (även om släppet balkbromsas). lastad fyraxlig godsvagn Om automatisk målbromsning saknas, ska släppet stoppas med två bromsskor eller en bromssläde såvida inte det kan bromsas till mycket låg fart med balkbroms. 5.2.3 Släpp med flera vagnar Följande bestämmelser gäller för växlingsvallar för vilka det inte finns några lokala bestämmelser om begränsningar för släpp med flera vagnar. Släpp får bestå av mer än ett fordon bara om följande villkor är uppfyllda: Vagnarna ska vara sammankopplade. Släppet ska antingen bestå av vagnar med ungefär samma bruttovikt, eller så ska den första vagnen i släppet ha mer än 10 tons bruttovikt per axel. Om det finns fungerande balkbroms eller automatisk målbromsning gäller följande: Antalet axlar i släppet får vara högst 24. Ingår det mer än en vagn med 10 tons bruttovikt per axel får antalet axlar i släppet dock vara högst 12. Om det saknas fungerande balkbroms eller automatisk målbromsning gäller följande: Antalet axlar i släppet får vara högst 12. Ingår det mer än en vagn med 10 tons bruttovikt per axel får antalet axlar i släppet dock vara högst 6.

SMAK 300.3 12 (24) 6 Handbok JTF 11 - Broms 6.1 Broms vid växling Enligt avsnitt 1.3 BROMS VID VÄXLING, får växlingssättet vara bromsat med endast drivfordonets broms, om inte järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser anger annat. Huvudbromssystemet ska normalt vara inkopplat på fordonssättet vid växling, utom i följande fall: när fordon ska skjutsas eller släppas vid växling en kortare sträcka med ett förhållandevis lätt fordonssätt vid växling av vagnar med sådana skador att huvudbromssystemet är obrukbart i andra fall då växlingen annars skulle försvåras, eller bli omöjlig att utföra 6.2 Bromsgrupper Enligt avsnitt 2.2 BROMSGRUPPER, ska Järnvägsföretaget ska ha särskilda bestämmelser för användandet av bromsgrupp G. Tåg ska normalt framföras i bromsgrupp P. Om i undantagsfall ett tåg skulle framföras med bromsgrupp G ska förare med särskild god linjekännedom användas. Vidare ska Järnvägsföretaget ska ha särskilda bestämmelser, för hur bromskategorin på fordon som framförs i loktåg i bromsgrupp P/R ska vara inställd. För att minska påkänningen av longitudinella krafter ska drivfordonet alltid framföras med bromsgrupp P.

SMAK 300.3 13 (24) 6.3 Avstängning av broms Enligt avsnitt 2.3 AVSTÄNGNING AV BROMS, ska järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser innehålla uppgifter om när broms ska stängas av och hur det ska göras samt vilka åtgärder som krävs för att uppgifterna för bromsberäkningen ska kunna korrigeras. 6.3.1 Åtgärder vid funktionsstörningar i bromssystemet Risk finns för att bromsblocken kan Stäng av bromsen på fordonet. svänga runt. Bromsblocken är inte funktionsdugliga. Bromsen går inte till vid bromsning på fordon med laddat bromssystem. Bromsen på ett fordon lossar inte i samband med grundprov. Bromsen på ett fordon lossar inte på ett tidigare grundprovat fordon, tjuvbroms Bromsen på ett fordon fungerar inte tillfredsställande av annan anledning. Bromsen på ett fordon självlossar.. Trycket i huvudledningen sjunker med mer än 0,2 bar under det begärda trycket efter det att bromsen har tillsatts vid grundprov. Det finns tecken på onormal luftförbrukning ifrån bromssystemet sedan bromsen har tillsatts vid grundprov. Drivfordonets huvudbehållartryck kan inte upprätthållas i samband med grundprovet. Stäng av bromsen på fordonet. Stäng av bromsen på fordonet. Undersök om fordonet har övertryck i styrventilens styrkammare, tjuvbroms. Avlägsna övertrycket och genomför nytt bromsprov. Om detta inte ger önskad effekt: Stäng av bromsen på fordonet. Stäng av bromsen på fordonet. Stäng av bromsen på fordonet. Stäng av bromsen på fordonet. Utför självlossningsprov. Stäng av bromsen på fordon som självlossar eller har luftläckage. Utför självlossningsprov. Stäng av bromsen på fordon som självlossar eller har luftläckage. Utför självlossningsprov. Stäng av bromsen på fordon som självlossar eller har luftläckage.

SMAK 300.3 14 (24) Det går inte att lossa bromsarna efter en utförd driftbromsning. Utför självlossningsprov. Stäng av bromsen på fordon som självlossar eller har luftläckage. 6.3.2 Hur självlossningsprov utförs Ett självlossningsprov utförs för att man ska hitta läckor i de delar av bromssystemet som inte kontrolleras vid ett grundprov. Självlossningsprovet utförs på följande sätt: Bromssystemet ska om möjligt vara laddat. Om matarledningen är kopplad ska den stängas av mellan drivfordon och övriga fordon i fordonssättet. Bromsen tillsätts genom att huvudbromskontrollen läggs i snabbromsläget. Alla fordon i fordonssättet kontrolleras avseende läckage och att bromsen är tillsatt. Bromsen ska stängas av o på fordon där bromsen har lossat o på fordon med hörbara luftläckage från styrventiler och bromscylindrar 6.3.3 Skadeanslag och meddelande om avstängd broms Den som stänger av en broms svarar för att fordonet märks med skadeanslag och att meddelande om den avstängda bromsen lämnas till föraren. 6.3.4 Korrigering av bromsuppgifter Om broms stängs av, och en tidigare bromsberäkning då behöver korrigeras, ska föraren inhämta nödvändiga uppgifter för detta, såsom lastens vikt bromsförutsättningar för vagnen.

SMAK 300.3 15 (24) 6.4 Bromsberäkning vid tågfärd Enligt avsnitt 3.1 BROMSBERÄKNING VID TÅGFÄRD, ska järnvägsföretagens säkerhetsbestämmelser innehålla bestämmelser om fordonens tekniska utrustning som kan påverka bromsen samt de uppgifter som behövs för att kunna beräkna bromsförmågan. Följande beskrivning gäller vid Baneservice: 6.4.1 Läge för omställningshandtag TOM - LAST TOM LAST handtag (vinkelformat) kan finnas på godsvagnar. Det ska ligga i läge TOM i följande fall: på fordon som ställs upp för lossning av gods på fordon där bruttovikten utan avrundning är mindre än omställningsvikten på fordon utan bromsviktmärkning, när fordonet är olastat eller lastens vikt är mindre än 5 ton vid tveksamhet om vilket läge som ska användas Annars ska TOM LAST handtaget ligga i läge LAST. 6.4.2 Läge för omställningshandtag för bromskategori Omställningshandtaget för bromskategori (kulformat) ska ligga i läge för den bromskategori (G-broms, P-broms eller R-broms) som ska användas på fordonet. 6.4.3 Läge för omställningshandtag för lutningsförhållanden Omställningshandtag för lutningsförhållande, ett ringformat handtag, kan finnas på de godsvagnar med utländsk fordonsinnehavare som har bromssystem Westinghouse-Lu. Det kan vara inskjutet eller utdraget. På svensk sträcka ska det vara inskjutet.

SMAK 300.3 16 (24) 6.4.4 Bromsviktsmärkning på vagn med manuell lastväxel Exempel Med TOM LAST handtaget manövreras en lastväxel. Omställningsvikten är den bruttovikt vid vilken lastväxeln ska ställas om. Den kan vara märkt på handtagets skylt eller på en separat skylt. 6.4.5 Bromsviktsmärkning på vagn med automatisk lastväxel Exempel 1 Omställningsvikt, d.v.s. den bruttovikt vid vilken lastväxeln automatiskt ställs om 2 och 3 Bromsvikt när bruttovikten utan avrundning understiger omställningsvikten 4 och 5 Bromsvikt när bruttovikten är lika med eller överstiger omställningsvikten

SMAK 300.3 17 (24) 6.4.6 Bromsviktsmärkning på vagn med lastbromsautomat Exempel 1 Bromsvikten är lika med bruttovikten ända upp till ett maxvärde. Är bruttovikten större än detta maxvärde (t.ex. 30 ton) är bromsvikten lika med maxvärdet. Vikter på ett 0,5 ton och däröver avrundas uppåt till helt tontal, vikter under 0,5 ton avrundas nedåt till helt tontal. Exempel 2 Om bruttovikten är 18 21,9 ton, är bromsvikten 16 ton när G P handtaget ligger i läge GODST och 17 ton när handtaget ligger i läge PERST. 6.4.7 Bromsviktsmärkning på vagn utan omställningshandtag Exempel KNORR 18 t På vagn som saknar omställningshandtag TOM LAST kan bromsvikten vara märkt vagnens långbalk.

SMAK 300.3 18 (24) 6.5 Bromsprov på växlingssätt Enligt avsnitt 5.5 NÄR BROMSPROV SKA GÖRAS PÅ ETT VÄXLINGSSÄTT, ska järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser ange övriga fall, förutom de när infrastrukturförvaltaren kräver att huvudbromssystemet används, där bromsprov ska göras på växlingssätt. Bromsprov ska utföras innan växling påbörjas mellan bangårdsområden med ett växlingssätt med inkopplat huvudbromssystem. Genomslagsprov används, om inte föraren eller bromsprovaren anser att ett grundprov behövs av något skäl. 6.6 Bromsprovets utförande Enligt avsnitt 5.7 HUR BROMSPROV GENOMFÖRS PÅ ETT TÅGSÄTT MED NORMAL TRYCKLUFTBROMS, ska järnvägsföretagens säkerhetsbestämmelser ska ange hur man kontrollerar att bromsen på ett fordon är tillsatt och loss vilka åtgärder som ska vidtas vid funktionsstörningar i bromssystemet. 6.6.1 Kontroll av broms till på fordon med blockbroms Kontrollen görs genom att man trycker med foten eller använder lämpligt redskap och kontrollerar att bromsblocken med kraft ligger an mot hjulen. På tvåaxlig vagn är det tillräckligt med att bara en axel kontrolleras. Har vagnen två bromscylindrar ska dock båda axlarna kontrolleras. På boggivagnar ska minst en axel i varje boggi kontrolleras. 6.6.2 Kontroll av broms loss på fordon med blockbroms Kontrollen görs genom att man trycker med foten eller använder lämpligt redskap och kontrollerar att bromsblocken på alla axlar är rörliga. 6.6.3 Fordon med skivbroms Kontrollen görs genom att iaktta indikeringen för en bromscylindermanometer, en signaltablå i förarhytt eller vestibul eller en utvändig bromsindikeringsanordning. Broms till kontrolleras med något av följande: Bromscylindermanometern ger tydligt utslag. Signaltablån visar Broms till. Indikeringsanordningen visar Tryckluftsbromsen till

SMAK 300.3 19 (24) Broms från kontrolleras med något av följande: Bromscylindermanometern visar noll (inget tryck) Signaltablån visar Broms från eller Broms loss. Indikeringsanordningen visar Tryckluftsbromsen loss. RÖD INDIKERING Tryckluftsbromsen till GRÖN INDIKERING Tryckluftsbromsen loss Hand- eller parkeringsbroms loss RÖD OCH GRÖN INDIKERING Hand- eller parkeringsbroms ej loss VIT INDIKERING Indikeringsanordningen är ur funktion eller förrådsluftbehållaren är trycklös Exempel på bromsindikeringsanordning för skivbroms 6.6.4 Åtgärder vid funktionsstörningar i bromssystemet Se punkt 6.3.1 Åtgärder vid funktionsstörningar i bromssystemet, i detta dokument sidan 13. 6.7 Tågsätt utan huvudbromssystem Enligt avsnitt 5.9 BROMSPROV PÅ ETT TÅGSÄTT UTAN HUVUDBROMSSYSTEM och enligt avsnitt 5.10 HUR BROMSPROV SKA GENOMFÖRAS PÅ ETT SPÄRRFÄRDSSÄTT OCH VÄXLINGSSÄTT, ska Järnvägsföretagets

SMAK 300.3 20 (24) säkerhetsbestämmelser ange hur bromsprov utförs på tågsätt med annat huvudbromssystem än normal tryckluftbroms Bromsprov ska utföras enligt respektive fordonsbeskrivning. 6.8 Retardationskontroll Enligt avsnitt 6.1 TEKNISK FRAMRÄKNING, ska Järnvägsföretagens säkerhetsbestämmelser ange rutiner för hur retardationskontroll genom teknisk framräkning ska utföras. 6.8.1 Retardationskontroll R1 Vid retardationskontroll med teknisk framräkning utförs först en retardationskontroll R1 enligt följande Bromsen tillsätts genom att föraren driftbromsar med en trycksänkning med 1 bar. Föraren inväntar att retardationen blir fullt utbildad genom hela fordonssättet. Föraren lossar bromsen och kontrollerar i ATC det uppmätta värdet för retardationen. Erhålls lika värde som det inställda, är resultatet av retardationskontrollen godkänt. Erhålls ett lägre värde än det inställda, ska en retardationskontroll R2 utföras. 6.8.2 Retardationskontroll R2 Bromsen tillsätts genom att föraren driftbromsar med en trycksänkning med 1,5 bar. Föraren inväntar att retardationen blir fullt utbildad genom hela fordonssättet. Föraren lossar bromsen och kontrollerar i ATC det uppmätta värdet för retardationen. Erhålls lika värde som det inställda, är resultatet av retardationskontrollen godkänt. Erhålls ett lägre värde, skall detta matas in som värde för retardation i ATC. Inmatningen ska göras omedelbart.

SMAK 300.3 21 (24) Tågsättets eller spärrfärdssättet hastighet ska anpassas till den lägre bromsprocent som motsvarar den uppmätta retardationen. 6.8.3 Bromsprocent 60 eller lägre Om den uppmätta retardationen i ATC motsvarar bromsprocent 60 eller lägre ska tåget stoppas. Avvikelserapport ska upprättas. 6.8.4 Ny retardationskontroll vid förbättrade förutsättningar Förändras förutsättningarna till det bättre, får en ny retardationskontroll R2 utföras. Innan den genomförs ska den retardation som motsvaras av den ursprungliga bromsprocenten matas in i ATC. Avvikande retardationsvärden som förändrar tågets största tillåtna hastighet, skall hanteras och rapporteras operativ arbetsledning. Avvikelserapport ska upprättas. 6.8.5 Retardationskontroll kan inte utföras på plats och vid tillfälle enligt reglerna i JTF Om retardationskontroll inte kan utföras på plats och vid tillfälle enligt reglerna i JTF ska ett lägre värde för retardation matas in i ATC tills retardationskontrollen kan utföras. För tågsätt och spärrfärssätt där 50 % eller mer av fordonssättets längd består av skivbromsade vagnar ska det inmatade värdet minskas med 020. För övriga fordonssätt ska det inmatade värdet minskas med 010. När retardationskontrollen kan utföras ska ursprungligt värde för retardation matas in innan kontrollen genomförs. 6.9 Slangbrott Enligt avsnitt 7.4 SLANGBROTT, ska Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser ange hur byte av slangkoppling ska ske vid slangbrott i fordonssätt med normal tryckluftbroms. 6.9.1 Lokalisering av slangbrott Medan ett slangbrott lokaliseras ska fordonssättet vara bromsat med huvudbromssystemet. Huvudbromskontrollen ska ligga i läge för fullbromsning, och drivfordonets parkeringsbroms ska vara tillsatt. Slangbrottet lokaliseras genom att man lyssnar sig fram till ljudet av luftläckaget från den brustna slangen.

SMAK 300.3 22 (24) 6.9.2 Byte av slangkoppling Under pågående slangbyte ska kopplingsventilerna på var sin sida om slangbrottet vara öppna. Är fordonen mellan vilka slangbrottet inträffat utrustade med dubbla slangkopplingar behöver den skadade slangen inte bytas utan det andra paret slangar inkopplas istället. Kopplingsventilerna på var sida om den skadade slangen får stängas först när det hela parets slangar kopplats ihop och kopplingsventilerna har öppnats. 6.10 Säkrande mot rullning vid bromsprov Enligt avsnitt 8.3 SÄKRANDE AV FÖRARÖVERVAKADE FORDON, ska järnvägsföretaget ha tillämpningsbestämmelser för säkrande mot rullning i samband med att broms är loss vid bromsprov, dels då övervakningen sker genom att en annan person vistas i förarhytten och dels genom att uppställningen övervakas av ett tågskyddssystem. 6.10.1 Övervakning genom annan person än föraren En annan person än föraren kan bli utsedd att befinna sig i förarhytten för att kunna nödbromsa fordonssättet, om det skulle komma i rullning. Föraren ska vid varje tillfälle instruera personen: om hur bromsning utförs med huvudbromskontrollen eller annan nödbromsanordning att fordonssättet omedelbart ska nödbromsas om det kommer i rörelse att det är bara föraren som får häva en eventuell nödbromsning 6.10.2 ATC-övervakad uppställning Se avsnitt 6.12 Uppställning övervakad av tågskyddssystem sidan 23 i detta dokument. 6.11 Säkrande mot rullning Enligt avsnitt 8.4 SÄKRANDE AV UPPSTÄLLDA FORDON, kan järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser ange undantag från kravet på att en kopplingsventil ska lämnas öppen efter att huvudledningen tömts Undantag från krav på att en kopplingsventil ska lämnas öppen efter att huvudledningen tömts, gäller om ett drivfordon inom kort, t.ex. vid rundgång, kommer att kopplas till i fordonssättets motsatta ände.

SMAK 300.3 23 (24) Vidare ska järnvägsföretaget i sina säkerhetsbestämmelser ange hur fordon ska säkras mot rullning, när spåren lutar mer än 10 promille på en driftplats, på spår som inte är parkeringsspår. Järnvägsföretaget ska också ange hur fordon ska säkras mot rullning, när spåren lutar mer än 17 promille på linjen. Följande gäller för båda förhållandena vid Baneservice: I lutning överstigande 10 promille, upp till 20 promille, ska fordonen säkras mot rullning med en uppställningsbroms per påbörjad längd av fordonsgruppen om 50 meter. Om fordonsgruppen består av mer än två fordon, ska minst två uppställningsbromsar användas. I lutning över 20 promille får fordon inte ställas upp. 6.12 Uppställning övervakad av tågskyddssystem Enligt avsnitt 8.5 UPPSTÄLLNING ÖVERVAKAD AV TÅGSKYDDSSYSTEM, ska järnvägsföretaget utfärda tillämpningsbestämmelser för uppställning övervakad av tågskyddssystem. 6.12.1 I samband med bromsprov På drivfordonet ska: ATC vara verksam parkeringsbromsen vara tillsatt direktbromsen vara tillsatt 6.12.2 På driftplats för ankommande tåg Föraren ska kontrollera att: ATC-övervakad uppställning är tillåten på driftplatsen och får tillämpas i tågets riktning tillåten tåglängd inte överskrids På drivfordonet ska: ATC vara verksam parkeringsbromsen vara tillsatt direktbromsen vara tillsatt huvudbromskontrollen vara i läge loss

SMAK 300.3 24 (24) ATC-övervakad uppställning av typ På driftplats för ankommande tåg är avsedd att ge möjlighet för föraren att kunna lämna loket, t.ex. vid rast. Infrastrukturförvaltaren bestämmer och anger i linjeboken på vilka driftplatser uppställning är tillåtet.