Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder

Relevanta dokument
Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet

Kunskap och vetenskap

ENHET FLERFALD ALLHET

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

information - kunskap - vetenskap - etik

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

för att komma fram till resultat och slutsatser

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Förklaringar och orsaker

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Moralfilosofi. Föreläsning 8

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Modell och verklighet och Gy2011

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Naturorienterande ämnen

Lektionsövningar för att levandegöra vetenskapsteorin

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Föreläsning Vetenskapsteori II. Henrik Fürst

Fysik Kunskapens användning

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Hermeneutik. - Inte sås. annorlunda som det låter!

Vetenskap sökande av kunskap

Beteendevetenskaplig metod. Vetenskapliga grundbegrepp. Vetenskaplighet. Saklighet. Objektivitet. Balans

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

PRÖVNINGSANVISNINGAR

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Förslag den 25 september Fysik

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet


BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Fakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Lokal Pedagogisk planering

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Förslag den 25 september Biologi

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Föreläsning 4. Positivistiska teorier 2

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Perspektiv på kunskap

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ämnesplan i Fysik Treälven

Kemi Kunskapens användning

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Prövning i sociologi

OBS! Vi har nya rutiner.

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Transkript:

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder Ny kunskap har sin början i förundran Frågetyper LEDANDE FRÅGOR (med förväntan om ett visst svar eller utifrån en förutfattad mening) Smakar allting bra? Har du slutat slå din fru? BERÄTTARFRÅGOR (mer neutrala och öppna) Varför? Hur? När? Vad? Vem? Vilka? REFLEXIVA FRÅGOR (undersöker tankeprocesser) Vad tänkte du? Vad kan han ha menat? Hur resonerar hon? 1

Vetenskapernas praktiska funktion Kunskapsintressen Naturvetenskap Kontrollera omvärlden Humaniora Förstå människans villkor Teknisktinstrumentellt Hermeneutiskttolkande Emancipatorisktfrigörande Samhällsvetenskap Avslöjande för att möjliggöra förbättring Fritt efter Jürgen Habermas, Kommunikativt handlande (1990) Finner vi den bästa kunskapen i våra erfarenheter av omvärlden eller gör vi det genom tanken, det mänskliga förnuftet (Hultén, Kritiskt tänkande, s 110) Empirism Rationalism Två sorters slutledning Alla människor är dödliga Sokrates är en människa Alltså: Sokrates är dödlig Logiskt giltig härledning ur generell princip Alla X som hittills har observerats har haft egenskapen Y Alltså: Nästa X som observeras har sannolikt egenskapen Y Sannolik slutsats på basis av observationer 2

Solen har gått upp varje morgon hittills. Alltså kommer den (med mycket hög grad av sannolikhet) att gå upp i morgon också. Risken att satsa fel Varje gång som denna tärning har kastats har sexan kommit upp. Alltså kommer sexan (med mycket hög grad av sannolikhet) att komma upp i nästa kast också. 2 sorters bevisprövning Formell giltighet Följer slutsatsen av premisserna? Exempel på en formellt giltig slutledning 1. Om det regnar, så heter jag Farmor Anka. 2. Det regnar. 3. Slutsats: Alltså heter jag Farmor Anka. Hållbarhet Är premisserna sanna/rimliga? Ger premisserna tillräckligt stöd för slutsatsen? Komplexa bedömningar. OBS! Ett resonemang kan vara formellt giltigt, trots att det är knäppt! 3

Fallet Semmelweis! Klinisk forskning Läkaren Ignaz Semmelweis gjorde en viktig vetenskaplig upptäckt 1847 när han var chef för förlossningskliniken på ett sjukhus i Wien. Dödlighet i barnsängsfeber Barnsängsfeber är en livmoderinfektion med blodförgiftning, som kan drabba nyförlösta kvinnor. På Semmelweis sjukhus fanns två förlossningsavdelningar. På Avd 1, där läkare utbildades, var dödligheten i barnsängsfeber mycket högre än på Avd 2, där barnmorskor utbildades. Semmelweis undrade varför. 4

Dödlighetstalen Hypotesbildning Semmelweis uppställde ett antal hypoteser i sin undersökning av orsakerna till skillnaderna i dödlighet. Hypoteserna testades sedan en efter en. Atmosfärisk påverkan Överbeläggning Dålig diet Dålig vård Hårdhänta undersökningar Psykiska faktorer Felaktig förlossningsställning Överföring av likämnen från döda Som första steg försökte Semmelweis falsifiera så många av hypoteserna som möjligt (= visa att de var falska). Leta inte efter det som är rätt! Eliminera det som är fel! i. En hypotes kunde falsifieras om förhållandena på den punkten var lika eller likvärdiga på de två avdelningarna. ii. Ett annat sätt var genom att göra ett test och ta bort en eventuell skillnad mellan avdelningarna. 5

En första bortsortering På ett tidigt stadium falsifierades hypoteserna (1)-(5) Det var samma luftkvalitet på avdelningarna, samma kost, vård, beläggning och undersökningsformer En skillnad Kvinnorna fick föda i olika ställningar på avd 1 (ryggläge) och avd 2 (sidoläge). Semmelweis gjorde då ett experiment och lät alla kvinnor föda i sidoläge. Dödlighetssiffrorna påverkades inte. Skillnaden var fortfarande stor mellan avd 1 och 2. Semmelweis kunde alltså även falsifiera hypotes nr 7. Fick kvinnor barnsängsfeber för att de blev skrämda? Hypotes 6: Psykiska faktorer Präster som kom för att ge döende kvinnor den sista smörjelsen På avd 1 gick prästerna igenom sjuksalarna och sågs av alla kvinnor, som därmed blev påminda om sin egen dödlighet. På avd 2 kunde prästerna gå direkt in på den döende kvinnans sjukrum, utan att bli sedda av andra. 6

Semmelweis gjorde experimentet att låta prästerna komma till avd 1 genom en bakdörr, så att patienterna inte skulle se dem. Test Dödligheten minskade inte, och så var också hypotes 6 falsifierad. Hypotetisk-deduktiv slutledning och metod Premiss 1/Hypotes: Om skillnaden i dödlighet beror på att prästen skrämmer kvinnorna, så kommer skillnaden att försvinna om prästen inte längre visar sig på avdelningen. Premiss 2/Observation: Prästen visar sig inte längre på avdelningen, men dödligheten är lika stor. SLUTSATS: Alltså beror skillnaden i dödlighet inte på att prästen skrämmer kvinnorna. En kollega till Semmelweis dog efter att ha skurit sig under en obduktion. Hans symptom påminde om dem som de barnsängssjuka kvinnorna hade. Semmelweis kom då att tänka på att läkarstudenterna deltog i obduktioner på morgonen innan de kom till avd 1. Han lade märke till att det luktade illa om deras händer. 7

Vikten av handhygien upptäcks Han testade hypotes nr 8 ( likämnen ) genom att låta läkarstudenterna tvätta händerna i klorvatten när de kom från obduktionerna. Dödligheten på avd 1 sjönk till samma nivå som på avd 2. Bevisläget Semmelweis likämneshypotes nr 8 var inte verifierad slutgiltigt bevisad med 100- procentig säkerhet. Fortfarande logiskt möjligt att dödligheten minskade av en annan orsak som sammanföll med handtvättningen. Men hypotesen bestod provet. Den levererade resultat (förutsägelsen slog in) Och ju fler exempel man fick på sambandet mellan god handhygien och minskad dödlighet i barnsängsfeber, desto sannolikare blev det att hypotesen skulle hålla. Rast! 15 minuter 8

Teori & teori I vardagsspråket betecknar ordet teori ofta en tillspetsad, generaliserande och spekulativ gissning. T.ex. konspirationsteorier. Teorier uppfattas inte vara (särskilt) välgrundade snarare tvärtom! I vetenskapliga sammanhang innebär teori någonting helt annat. Vetenskapliga teorier Exempel på en definition av teori En teori är en systematiskt integrerad samling av generella principer, undersökningsmetoder och begrepp, vars funktion är att förklara en vid uppsättning av fenomen. Hughes & Lavery (2004), Critical Thinking, s. 244 Beslutsteori Relativitetsteorin Strängteorin Big Bangteorin Evolutionsteorin Naturvetenskapliga teorier en definition En vetenskaplig teori är en väl underbyggd förklaring av någon aspekt av den naturliga världen, baserad på en uppsättning fakta som upprepade gånger har bekräftats genom observation och experiment. American Association for the Advancement of Science http://www.aaas.org 9

Teoriers dubbelarbete Teorier genererar hypoteser om specifika fenomen Teorier utgör tolkningsfilter för observationer när hypoteser testas Observation Teori Test Bekräftelse Forskningsmetoder Metod Syfte Kriterier Material Redovisning Analys Kartlägga Förklara Upptäcka Validitet Reliabilitet Förstå Förklara Upptäcka Problematisera Trovärdighet Tillförlitlighet Giltighet Kvantifierbara data och observationer Beskrivningar av händelser, processer, drivkrafter och hinder, arterfakter Tabeller Grafer Diagram Mönster Beskrivning Berättelse Systematisk bearbetning för att söka efter orsaker och lagbundenheter Tolkningar av berättelser och artefakter, Beskrivningar av processer Kvantitativt eller kvalitativt? Forska om patienters livskvalitet efter en viss typ av operation Blev livskvaliteten bättre eller sämre? 10

2 begrepp Reliabilitet, tillförlitlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda. T.ex. korrekta beräkningar, representativt urval. Validitet innebär att man verkligen mäter det man vill mäta. Intelligenstesten mäter intelligens och ingenting annat. Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, s. 26 och 34. Kunskap i förklaringsform Varför hände det? Orsak Orsaksförklaring Verkan Verkan Verkan Förklara ett förlopp på ett mekanistiskt, deterministiskt sätt. Orsaken (händelse 1) är ett nödvändigt och tillräckligt villkor för verkan (händelse 2). 11

Orsaksförklaring Bakomliggande orsaker Bakomliggande orsaker Utlösande orsak Verkan Ökade rasmotsättningar Ökade ekonomiska klyftor Stigande arbetslöshet Polisens misshandel av Rodney King Kravaller och upplopp i Los Angeles 1991 12

Negativ kausalitet? Varför fick inte Mr X den rehabiliteringshjälp han behövde och hade rätt till? Orsak: Bristande kommunikation med myndigheter. Kan något som inte händer vara orsak till något som inte händer? Varför handlade han/hon/de så? Ändamålsförklaringar motiv plan MÅL vilja Vilken funktion har detta i systemet? Funktionsförklaringar? Skickar signaler SYSTEMETS JÄMVIKT Upplöser spänningar Skyddar mot angrepp Konserverar energi 13

Ekosystem Datasystem Sociala grupper Organisationer Människokroppen System Hjärtats (och blodomloppets funktioner) bland annat: förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen transportera syre från lungorna till vävnaderna Fakta Normer Värden 14

2 skäl att hålla isär sakpåståenden och värderingar Expertis är möjlig på det ena området, men inte det andra Man kan vara expert på ett sakområde (fysik, historia) och därmed en auktoritet. Man kan inte vara expert på vad som är gott och ont, rätt och fel. Sakliga argument biter inte på värderingar Alla människor är lika mycket värda Den som uppriktigt omhuldar människovärdesprincipen kommer inte att överge denna om någon påpekar: Vissa bidrar mer till samhällsnyttan än andra. Vissa är snällare än andra. 15

Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Faktapremissen kan granskas Värderingsförändringar Värderingar förändras långsamt. Det är svårt att påverka människors värderingar. Enligt moralpsykologisk och sociologisk forskning, plus gammal mänsklig visdom: Vi gör ofta fel när vi vill förändra andras värderingar (och beteende): vi pratar. Människors värderingar bestäms till stor del av vad de ser att normgivande förebilder gör. 16

Saklighet är ett kunskapsideal, för sanningens skull. En värdering som tar ställning mot värderingar! Kunskapsproducerande och kunskapsförmedlande discipliner som t.ex. vetenskap och journalistik ska vara värderingsfria. Resultat och information får inte färgas av värderingar. Hur värderingar ändå kommer in i processen Inomvetenskapliga värderingar: Vad är god vetenskap? Normer och ideal för att få så god vetenskaplig kvalitet som möjligt: forskningsresultaten ska vara tillförlitliga. Inomjournalistiska värderingar: Vad är god journalistik? Normer och ideal för att få så god journalistisk kvalitet som möjligt: journalistiken ska vara trovärdig. I vår tids mediabrus Ett starkt fokus på berättelser. Berättelserna ska vara intressanta, spännande och engagerande (värden). Den journalistiska skildringen blir till viss del en dramatisering av verkligheten. Verkligheten framställs inte i sitt råa och oförfalskade skick. Den friseras för att roa, chockera, skrämma oss etc 17

Vilka saker forskas det om? Forskarens personliga värderingar om vad som är intressant, kul, givande och viktigt styr till viss del ämnesvalet. I forskarsamhället uppfattas vissa områden och problem som mer prestigefulla än andra. Andra intressenter Privata företag, stiftelser och myndigheter ger anslag till forskning som rör frågor som uppfattas som viktiga och angelägna av dessa organ. Sådana intresseförbindelser innebär inte att forskningsresultaten blir otillförlitliga. Det leder dock till en makt över kunskapsproduktionen. Vem bestämmer vad som är värt att veta? Det nakna ögat? Det finns en verklighet oberoende av oss. Men är det möjligt för oss att uppfatta den och beskriva den helt oberoende av våra värderingar och andra attityder? 18