EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.7.2013 C(2013) 4028 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: Statligt Stöd SA.36561 (2013/N) Finland Finansiering av flygplatsinfrastruktur vid Vasa flygplats 1 FÖRFARANDE (1) Genom en elektronisk anmälan av den 27 maj 2013 anmälde Finland till Europeiska kommissionen en åtgärd som avser flygplatsinfrastrukturen vid Vasa flygplats. Åtgärden registrerades som statligt stöd nummer SA. 36561. 2 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1 Vasa flygplats (2) Flygplatsen är belägen i Vasa i Finland, cirka 9 kilometer sydöst om Vasa centrum. Flygplatsen ägs och drivs av Finavia Abp 1 (nedan kallat Finavia). 1 Fram till slutet av 2009 var Finavia Abp (tidigare Luftfartsverket) ett statligt affärsverk. Från och med den 1 januari 2010 omvandlades Finavia till ett aktiebolag genom lag 877/2009 om omvandling av Luftfartsverket till ett aktiebolag. Finavia förvaltar 25 flygplatser i Finland. Endast tre flygplatser i Finland förvaltas inte av Finavia. Förutom driften av finländska flygplatser tillhandahåller Finavia flygtrafiktjänster på Finnavias flygplatser och ansvarar också för kontrollen av Finlands luftrum. Finavias fastighetsverksamhet sköts av Utrikesminister Erkki TUOMIOJA Sjöekipaget PO Box 176, FIN 00023 Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles/Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgium Telephone: 00-32 (0) 2 299.11.11.
(3) Det rör sig om den sjätte största flygplatsen i Finland mätt i passagerartrafik. Under 2010 reste omkring 287 000 passagerare via Vasa flygplats. Vaasa flygplats trafikeras för närvarande avairbaltic, Blue1, Finnair och Flybe Nordic. Flygplatsen står dock också öppen för andra potentiella användare. Flygplatsen trafikeras också av flera charterbolag som flyger till semesterdestinationer, t.ex. Bulgarien, Kanarieöarna, Grekland, Spanien, Turkiet och Thailand. Finavias dotterbolag Lentoasemakiinteistöt Oyj. Bolaget tillhandahåller anläggningstjänster till företag som är verksamma på flygplatsen och fungerar som byggherre för byggprojekt och ägare av lokaler som är belägna vid flygplatserna. Utrikesminister Erkki TUOMIOJA Sjöekipaget PO Box 176, FIN 00023 Helsingfors Commission européenne, B-1049 Bruxelles/Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgium Telephone: 00-32 (0) 2 299.11.11.
(4) Passagerartrafiken på flygplatsen ökade med nästan 100 000 passagerare mellan 2005 och 2012. I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen vad gäller passagerarantal på flygplatsen: Tabell 1: Passagerarantal på Vasa flygplats 2005 2012 År Antalet passagerare på flygplatsen 2005 297 000 2006 306 000 2007 322 000 2008 343 000 2009 294 000 2010 287 000 2011 338 000 2012 374 000 (5) I nedanstående tabell sammanfattas passagerartrafikens förväntade utveckling fram till 2030: Tabell 2: Förväntat passagerarantal vid Vasa flygplats 2013 2030 År Antalet passagerare på flygplatsen 2013 382 000 2014 389 000 2015 397 000 2016 405 000 2017 413 000 2018 415 000 2019 417 000 2020 419 000 2021 421 000 2022 424 000 2023 426 000 2024 428 000 2025 430 000 2026 432 000 2027 434 000 2028 436 000 2029 439 000 2030 441 000 2
2.2 Investeringsprojektet och dess finansiering (6) Det anmälda infrastrukturprojektet syftar huvudsakligen till modernisering av föråldrad infrastruktur genom att åtgärda brister och förbättra terminalens funktionalitet för att uppfylla kraven för både flygbolag och passagerare, 2 och förbättra arbetsvillkoren för myndigheterna (t.ex. tull och polis) och respektive tekniska system. (7) De totala investeringskostnaderna uppgår till 0,921 miljoner. De totala beräknade investeringskostnaderna kan indelas enligt följande: Tabell 3: Investeringsprojektet vid Vasa flygplats: Åtgärd Kostnader i miljoner euro Bygg- och planeringskostnader 0,845 Utrustning för säkerhetskontroll 0,061 Passerkontrollsystem 0,015 Sammanlagt belopp 0,921 (8) Enligt de finska myndigheterna kommer investeringsprojektet att finansieras delvis genom offentlig finansiering (0,325 miljoner euro, varav minst 0,076 miljoner euro som omfattas av det offentliga verksamhetsområdet) och delvis genom flygplatsoperatörens intäkter från luftfartsrelaterad verksamhet och annan verksamhet (0,596 miljoner euro). (9) Stödbeloppet är begränsat till finansieringsbehovet för investeringsprojektet (0,370 miljoner euro), som på grundval av en på förhand upprättad affärsplan för flygplatsen fastställs som skillnaden mellan de sammanlagda beräknade investeringskostnaderna (0,921 miljoner euro) och kapitalvärdet av det nettokassaflöde som det aktuella projektet väntas generera (0,551 miljoner euro). Den diskonteringssats som används för beräkningen av nettonuvärdet motsvarar alternativkostnaden för eget kapital och uppgår till 6 %. 3 Utan stöd skulle investeringsprojektet ha ett negativt nettonuvärde. Stödnivån uppgår till cirka 30 %. 2.3 Rättslig grund (10) Den rättsliga grunden för beviljandet av stöd är Vasa stadsfullmäktiges beslut av den 11 juni 2012 (ref.: 301 504/2012) och Vasa stadsstyrelses beslut av den 18 juni 2012 (ref.: 88 504/2012). 2 3 Driften och användningen av terminalen har förändrats betydligt sedan flygplatsen byggdes 1993. Införandet av nya bestämmelser, t.ex. uppdelningen på Schengen- och icke Schengen-passagerare och den strikta åtskillnaden mellan behörighetsområden och icke-behörighetsområden, orsakar flaskhalsar i infrastrukturen som påverkar både inkommande och avgående flyg. Bristen på utrymme innebär att passagerare och bagage måste vänta utomhus under de mest bråda tiderna. Eftersom projektet kommer att finansieras med egna medel utgör endast kapitalkostnaden kostnader för eget kapital. 3
3 BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN 3.1 Förekomst av stöd (11) I kraft av artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. (12) De kriterier som fastställs i artikel 107.1 i EUF-fördraget är kumulativa. För att fastställa om de anmälda åtgärderna utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUFfördraget måste därför samtliga följande villkor vara uppfyllda. Det ekonomiska stödet ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, gynnar vissa företag eller viss produktion, snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Ekonomisk verksamhet och begreppet företag (13) Enligt fast rättspraxis måste kommissionen först och främst fastställa huruvida Finavia är ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Begreppet företag i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget omfattar varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och oavsett hur den finansieras 4 ; ekonomisk verksamhet utgörs av all verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. 5 (14) I sin dom i målet flygplatsen Leipzig/Halle bekräftade domstolen att driften av en flygplats för kommersiella ändamål och byggandet av flygplatsens infrastruktur utgör en ekonomisk verksamhet 6. Om en flygplatsoperatör bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett dess juridiska status eller finansiering, utgör den ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, och då ska fördragets bestämmelser om statligt stöd tillämpas 7. 4 5 6 7 Dom av den 16 oktober 1998 i mål C-35/96, kommissionen mot Italien, REG 1998, s. I-3851. Dom av den 23 april 1991 i mål C-41/90, Höfner och Elser, REG 1991, s. I-1979; svensk specialutgåva, volym 11 Mål C-244/94, Fédération Française des Sociétés d'assurances mot Ministère de l'agriculture et de la Pêche, REG 1995, s. I-4013; Dom av den 11 december 1997 i mål C-55/96, Job Centre, REG 1997, s. I-7119. Mål 118/85, kommissionen mot Italien, REG 1987, s. 2599; Mål 35/96, kommissionen mot Italien, REG 1998, I 3851. De förenade målen T-455/08 Flughafen Leipzig-Halle GmbH och Mitteldeutsche Flughafen AG mot kommissionen och T-443/08, Freistaat Sachsen och Land Sachsen-Anhalt mot kommissionen, (nedan kallat målet Leipzig-Halle flygplats), REG 2011, s. II-01311, bekräftat av domsotlen, mål C-288/11, P Mitteldeutsche Flughafen och Flughafen Leipzig-Halle mot kommissionen, REG 2012, ännu inte refererat i rättsfallsamlingen; se också mål T-128/98 Aéroports de Paris mot kommissionen,, REG 2000, s. II-3929, bekräftad av domstolen, mål C-82/01P, REG 2002, s. I-9297, och mål T-196/04, Ryanair mot kommissionen, REG 2008, s. II--3643. Målen C-159/91 och C-160/91, Poucet mot AGV och Pistre mot Cancave, REG 1993, s. I-637. 4
(15) Det ska här konstateras att den infrastruktur som är föremål för detta beslut kommer att drivas kommersiellt av flygplatsoperatören Finavia. Eftersom flygplatsoperatören kommer att ta ut en avgift av dem som använder infrastrukturen kan denna utnyttjas kommersiellt. Därav följer att det företag som utnyttjar denna infrastruktur utgör ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. (16) All verksamhet som bedrivs av en flygplatsförvaltare är dock inte nödvändigtvis av ekonomisk natur 8. Det är nödvändigt att fastställa i vilken mån flygplatsverksamheter är av ekonomisk natur. (17) Enligt domstolen 9 är sådana verksamheter som normalt faller under en stats ansvar i dess myndighetsutövning inte av ekonomisk natur, och de omfattas inte av reglerna för statligt stöd. Sådana verksamheter omfattar säkerhet, trafikledning, polis, tull osv. Finansieringen av dessa verksamheter ska strikt begränsas till kompensation för de kostnader som verksamheterna i fråga ger upphov till, och den får inte användas till att i stället finansiera andra verksamheter av ekonomisk natur. 10 (18) Enligt kommissionens praxis 11 utgör finansiering av verksamheter som hör till verksamhetsområdet för den allmänna säkerheten och ordningen eller tillhörande infrastruktur inte statligt stöd. Detta innebär att sådan infrastruktur som t.ex. krävs av säkerhetsskäl eller för kontroll och övervakning av flygtrafik och luftrum finansieras med offentliga medel. 12 (19) Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommissionen att de investeringar i byggnader och utrustning för tull-, flygplatssäkerhets- skydd, poliser och gränsvakter till ett sammanlagt belopp av 0,076 miljoner euro faller inom det offentliga verksamhetsområdet och därmed finansieringen av denna åtgärd inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Statliga medel och möjlighet till tillskrivning (20) Bidraget på 0,249 miljoner euro till förmån för Finavia, flygplatsoperatör på Vasa flygplats, finansieras med anslag ur den finska statsbudgeten och omfattar således statliga medel. Den anmälda åtgärden vidtas direkt av de finska myndigheterna, och kan därför tillskrivas staten. Ekonomisk fördel (21) Den ovannämnda offentliga finansieringen med anslag ur den finska statsbudgeten som ges utan ersättning minskar de investeringskostnader som flygplatsoperatören normalt skulle ha om den vill utvidga sin verksamhet eller förbättra sin effektivitet, och ger därför flygplatsen en ekonomisk fördel. 8 Mål C-364/92, SAT Fluggesellschaft mot Eurocontrol, REG 1994, s. I-43. 9 Kommissionens beslut av den 19 mars 2003, N309/2002, Luftfartsskydd Ersättning för kostnader till följd av attentaten den 11 september 2001. 10 Dom av den 18 mars 1997 i mål C-343/95,Calì & Figli/Servizi Ecologici Porto di Genova, REG 1997, s. I-1547. Kommissionens beslut N309/2002 av den 19 mars 2003,; Kommissionens beslut N 438/02 av den 16 oktober 2002 Stöd till hamnförvaltningen för utförande av myndighetsuppgifter. 11 Kommissionens beslut av den 19 mars 2003, N309/2002, Luftfartsskydd Ersättning för kostnader till följd av attentaten den 11 september 2001. 12 Se kommissionens beslut N620/2006 av den 7 mars 2007 om Einrichtung des Regionalflughafens Memmingen. 5
Selektivitet (22) Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget ska en åtgärd anses som statligt stöd när vissa företag eller viss produktion gynnas. Kommissionen konstaterar att de berörda fördelarna endast har beviljats Finavia. Därmed rör det sig om en selektiv åtgärd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget. Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln (23) När stöd som ges av en medlemsstat stärker ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag på den inre marknaden måste denna marknad anses påverkas av stödet i fråga. Enligt fast rättspraxis 13 räcker det att stödmottagaren konkurrerar med andra företag på konkurrensutsatta marknader för att det ska vara en konkurrenssnedvridande åtgärd. (24) Som redan har fastställts under punkt 166 och följande punkter utgör drift av en flygplats en ekonomisk verksamhet 14. Konkurrens äger rum mellan flygplatser och mellan flygplatsoperatörer, som kan konkurrera sinsemellan om att anförtros förvaltningen av en viss flygplats. (25) Även relativt små flygplatser (dvs. Vasa med cirka 380 000 passagerare per år) konkurrerar för att locka till sig flygbolag. Enligt punkt 40 i 2005 års riktlinjer är det inte möjligt att utesluta ännu mindre flygplatser från tillämpningsområdet för artikel 107.1 i EUF-fördraget. Prognos för passagerartrafiken 15 på Vasa flygplats visar en ökning av trafiken under de kommande åren. Dessutom ger dessa åtgärder flygplatsen möjlighet att locka till sig nya flygbolag. (26) Mot bakgrund av ovanstående kan de aktuella åtgärderna påverka konkurrensen mellan olika flygplatser genom att göra Vasa flygplats mer attraktiv för flygbolagen. (27) Dessutom kommer den ekonomiska fördel som Finavia tar emot som bidrag för att finansiera infrastrukturförbättrande projekt på Vasa flygplats att stärka bolagets ställning gentemot konkurrenterna på den europeiska marknaden för leverantörer av flygplatstjänster. Eftersom marknaden för tillhandahållande av flygplatstjänster är öppen för konkurrens på EU-nivå innebär den offentliga finansiering som är föremål för granskning att konkurrensen snedvrids eller hotar att snedvridas och att handeln mellan medlemsstaterna påverkas. Slutsats (28) Av ovan anförda skäl anser kommissionen att den offentliga finansieringen av infrastrukturåtgärderna på Vasa flygplats omfattar statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Eftersom bidraget i fråga måste godkännas av kommissionen har Finland iakttagit förbudet i artikel 108.3 i EUF-fördraget. 3.2 Stödets förenlighet med den inre marknaden (29) Kommissionen måste göra en bedömning av om stödet kan anses vara förenligt med den inre marknaden. 13 14 15 Förstainstansrättens dom av den 30 april 1998, mål T-214/95, Vlaams Gewest mot kommissionen, REG 1998, s. II-717. Se ovan punkt 14. Se ovan tabellerna 1 och 2. 6
Förenlighet med 2005 års luftfartsriktlinjer (30) Åtgärden i fråga bör bedömas på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget, där det föreskrivs att "stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset", kan anses vara förenligt med den inre marknaden. I detta sammanhang utgör 2005 års luftfartsriktlinjer en ram för bedömning av om stöd till flygplatser kan anses vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c. i EUF-fördraget. I riktlinjerna anges vissa kriterier som kommissionen tar hänsyn till i sitt beslutsfattande sedan en rättspraxis utvecklades på detta område i målet Aéroports de Paris. 16 (31) Enligt punkt 61 i 2005 års luftfartsriktlinjer ska kommissionen undersöka om byggandet och nyttjandet av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av allmänt intresse (regional utveckling, tillfredsställande kommunikationer m.m.). Att infrastrukturen är nödvändig och proportionerlig i förhållande till det uppsatta målet. Att infrastrukturen har tillfredsställande framtidsutsikter i fråga om nyttjande på medellång sikt, särskilt vad gäller befintlig infrastruktur. Att alla potentiella användare har likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen. Att handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot unionens intresse. (32) Utöver kravet att statligt stöd till flygplatser ska uppfylla särskilda krav på förenlighet som anges i 2005 års riktlinjer bör det, liksom allt annat statligt stöd, ha en stimulanseffekt och vara nödvändigt och proportionellt i förhållande till den eftersträvade legitima målet för att kunna godkännas som förenligt stöd 17. (i) Byggandet och driften av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av allmänt intresse (regional utveckling, tillfredsställande kommunikationer m.m.). (33) Enligt Finland är det huvudsakliga syftet med finansieringen av det aktuella infrastrukturprojektet att förbättra regionens tillgänglighet och därmed främja regional utveckling och skapandet av nya arbetstillfällen. Vasaregionen är hemort för det största nordiska centrumet för energiteknik, och goda passagerar- och godstransportförbindelser är av avgörande betydelse för de lokala företagens och den lokala industrins konkurrenskraft. 16 17 Se till exempel kommissionens beslut av den 13 mars 2001 Statligt stöd N 58/2000 Italien Stöd till flygplatserna i Piedmonte, EGT C 67, 17.3.2004. Kommissionens beslut av den 19 januari 2005, statligt stöd N 644i/2002 Tyskland Utveckling av kommunal ekonomisk infrastruktur i enlighet med del II, avsnitt 7 i ramprogrammet inom ramen för förbundsstatens och delstaternas gemensamma initiativ för förbättring av den regionala ekonomiska infrastrukturen: i) Byggande eller utveckling av regionala flygplatser, EUT C 126, 25.5.2005;Kommissionens beslut av den 20 april 2005, statligt stöd N 355/2004 -belgium offentligt-privat partnerskap för att bygga tunneln för Krijgsbaan vid Deurne och utvecklingen av industriområden och driften av Antwerpens flygplats (PPP projekt Antwerpens flygplats), EUT C 175, 16.7.2005. Kommissionens beslut av den 23 juli 2008 - Statligt stödärende C 48/2006 (f.d. N 227/2006) - Tyskland - DHL/Leipzig Halle, EUT L 346, 23.12.2008. Enligt fast rättspraxis kan kommissionen förklara ett stöd förenligt endast om det är nödvändigt för att uppnå ett legitimt mål (se t.ex. mål 730/79, Philipp Morris; mål C-390/06, Nuova Agricast; mål T- 162/06, Kronoply). 7
(34) Flygplatsen har också lockat ett betydande antal turister till området och till regionen som helhet. Detta är särskilt viktigt för områdets ekonomi. Dessutom spelar själva flygplatsen en viktig roll som arbetsgivare. (35) Enligt Finland kan andra transportsätt (vägnätet eller tågförbindelserna) inte tillgodose kravet på rörlighet i denna region. Vasa flygplats erbjuder framför allt större rörlighet för lokala företag. (36) Den nya investeringen innebär inte en dubblering av befintlig olönsam infrastruktur. Restiden till de närmaste flygplatserna i området, dvs. Björneborg (193 km från Vasa) och Karleby-Jakobstad (120 km från Vasa) är cirka två timmar, och därför hävdar Finland att dessa flygplatser inte delar upptagningsområde med Vasa flygplats. Dessutom har båda flygplatserna en mycket begränsad årlig trafik (färre än 100 000 passagerare per år). (37) Enligt den trafikprognos som Finland tillhandahållit finns det dessutom en tillräcklig efterfrågan på en moderniserad infrastruktur. Utan det aktuella projektet skulle regionen i fråga löpa risk att få sämre förbindelser.. (38) Kommissionen kan därför konstatera att moderniseringen och driften av infrastrukturen uppfyller ett klart formulerat mål av gemensamt intresse. ii) Infrastrukturen är nödvändig och proportionerlig i förhållande till det uppsatta målet (39) Enligt Finland är den planerade moderniseringen av Vasa flygplats nödvändig eftersom de nuvarande anläggningarna inte uppfyller kravet på obehindrat passagerarflöde och lider av trängsel vid högtrafik. Bristen på utrymme i den nuvarande terminalen innebär att passagerare och bagage måste vänta utomhus när trafiken är som livligast.. Målet att på ett effektivt sätt uppfylla servicekraven vid ett ökande passagerarantal kan därför inte uppnås utan den planerade infrastrukturutvecklingen. (40) Den kostnads- och intäktsanalys som lämnats av Finland förutsätter att infrastrukturprojektet kommer att genomföras endast i den mån det är nödvändigt för att uppnå de uppställda målen och att projektet inte är oproportionerligt stort eller påkostat. (41) Kommissionen kan därför konstatera att infrastrukturrenoveringarna i fråga är nödvändiga och proportionella i förhållande till de uppställda målen. iii) Att infrastrukturen har tillfredsställande framtidsutsikter på medellång sikt, i synnerhet vad gäller utnyttjande av befintlig infrastruktur (42) Enligt den information som lämnats av Finland tillgodoser infrastrukturprojektet flygbolagens och passagerarnas behov på medellång sikt. Detta är fallet särskilt eftersom det saknas andra flygplatser i närheten av Vasa flygplats. (43) På grundval av ovannämnda prognoser om passagerarantal erbjuder utvecklingsprojektet vid Vasa flygplats goda användningsmöjligheter på medellång sikt, framför allt med avseende på flygplatsens befintliga infrastruktur, som det planerade arbetet kommer att optimera. 8
(iv) Att alla potentiella användare har likvärdigt och icke-diskriminerande tillträde till infrastrukturen. Diskriminerande sätt (44) Enligt Finland kommer infrastrukturen att drivas av Finavia Abp och vara öppen för alla potentiella användare utan någon oskälig diskriminering i kommersiellt hänseende. v) Utvecklingen av handeln påverkas inte i en omfattning som strider mot unionens intresse (45) Vasa flygplats betjänar för närvarande färre än en miljon passagerare per år, och klassificeras därmed som en liten regional flygplats (kategori D) enligt 2005 års luftfartsriktlinjer. Som påpekats tidigare väntas Vasa flygplats efter infrastrukturarbetena betjäna cirka 440 000 passagerare år 2030. (46) De närmaste flygplatserna i detta område, dvs. Björneborg (193 km från Vasa) och Karleby-Jakobstad (120 km från Vasa) ligger cirka två timmars resväg ifrån, och enligt Finland delar de därför inte upptagningsområde med Vasa flygplats. Både flygplatserna har en mycket begränsad årlig trafik (färre än 100 000 passagerare per år). År 2012 hade Björneborgs flygplats 35 313 passagerare och Karleby-Jakobstad 87 076 passagerare. (47) Dessutom är projektets stödnivå (se avsnittet om stödets nödvändighet och proportionalitet nedan) begränsad till finansieringsbehovet. (48) På grundval av det ovanstående kan det konstateras att handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse. vi) Stödet är nödvändigt och proportionellt (49) Kommissionen måste fastställa om det statliga stöd som beviljats Finavia Abp har ändrat det stödmottagande företagets beteende på ett sådant sätt att företaget inleder verksamhet som bidrar till att uppnå ett mål av allmänt intresse som i) det inte skulle genomföra utan stöd eller ii) som det skulle genomföra på ett begränsat eller annorlunda sätt. Dessutom anses ett stöd vara förenligt med den inre marknaden endast om samma resultat inte skulle ha kunnat uppnås med mindre stöd och mindre snedvridning. Detta betyder att stödbelopp och stödnivå måste begränsas till det minimum som behövs för att den understödda verksamheten ska kunna genomföras. (50) Enligt det kontrafaktiska scenario som Finland presenterat skulle investeringen inte kunna genomföras utan stöd. Räntekostnaderna och merkostnaderna i samband med privata banklån har bedömts vara för dyra i förhållande till det aktuella projektet. Terminalbyggnaden vid Vasa flygplats är i dåligt skick och renoveringsarbetena kommer inte att genomföras om statligt stöd inte finns tillgängligt. Detta innebär att flygplatsen inte skulle kunna nå upp till den servicenivå som flygbolag och passagerare i upptagningsområdet förväntar sig. Dessutom överstiger investeringskostnaderna kapitalvärdet av den förväntade operativa vinsten av investeringen. (51) Kommissionen noterar att den aktuella stödåtgärden inte kommer att subventionera kostnaderna för en verksamhet som ett företag ändå skulle ha och den kommer inte heller att kompensera för den normala affärsrisken vid ekonomisk verksamhet. 9
(52) Därför kan man dra slutsatsen att den aktuella åtgärden har en stimulanseffekt eftersom den kommer att göra det möjligt för stödmottagaren att förverkliga den anmälda investeringen. (53) Vad gäller bedömningen av stödets proportionalitet har Finland lagt fram en beräkning av finansieringsbehovet för investeringsprojektet som visar att stödet (dvs. 0,249 miljoner euro) är begränsat till finansieringsbehovet (0,370 miljoner euro). Såsom beskrivs fastställdes finansieringsbehovet utifrån en på förhand fastställd affärsplan som skillnaden mellan investeringskostnaderna (0,921 miljoner euro, varav 0,076 miljoner euro som faller inom det offentliga ansvarsområdet och kapitalvärdet av den förväntade operativa vinsten av investeringen (0,551 miljoner euro) under de kommande åren (dvs. 2014 2023). Den diskonteringssats som används för beräkningen av kapitalvärdet motsvarar alternativkostnaden för eget kapital för Finavia Abp och uppgår till omkring 6 %. Finansieringsbehovet för investeringsprojektet uppgår till 0,370 miljoner euro. Utan stöd skulle investeringsprojektet ha ett negativt nettonuvärde. (54) Den offentliga finansiering (dvs. 0,325 miljoner euro, varav minst 0,076 miljoner euro som faller inom det offentliga ansvarsområdet) som beviljats motsvarar finansieringsbehovet. Stödnivån uppgår till cirka 30 %. 18 (55) Eftersom frågan om stödnivåer lämnas öppen i 2005 års riktlinjer måste det högsta tillåtna stödbeloppet begränsas till finansieringsbehovet beräknat utifrån en på förhand fastställd affärsplan för flygplatsen. Kommissionen noterar vidare att de berörda investeringarna motsvarar de investeringar som görs vid flygplatser med jämförbara egenskaper. 19 Därför är en stödnivå på ~30 % motiverad i föreliggande ärende. Slutsats (56) Mot bakgrund av ovanstående bedömning anser kommissionen att åtgärden är förenlig med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget. 4 BESLUT Kommissionen har därför beslutat följande: - Den av Finland anmälda finansieringen på 76 000 euro av investeringar i säkerhetskontrollutrustning och passerkontrollsystem vid Vasa flygplats omfattar inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. 18 19 Stödnivå = stödbelopp (eller finansieringsbehov)/investeringskostnader exklusive investeringskostnader för uppgifter som faller inom det offentliga verksamhetsområdet = (0,325 miljoner euro 0,076 miljoner euro)/0,921 miljoner euro 0,076 miljoner euro) = 0,249 miljoner euro/0,845 = ~ 30 % Se kommissionens beslut av den 11 februari 2009 i ärende N 472/2008 Polen Investeringsstöd till flygplatser inom ramen för det operativa infrastruktur- och miljöprogrammet, EUT C 79, 2 april 2009 och kommissionens beslut av den 13 juli 2009 i ärende N 196/2008 Polen Investeringsstöd till flygplatser inom ramen för regionala operativa program, EUT C 204, 29 augusti 2009, och kommissionens beslut av den 19 december 2012 i stödärende nr SA.35220 (2012/N) Grekland Makedonia Airport Modernisation, EUT C 36, 8.2.2013. 10
- Den av Finland anmälda finansieringen på 249 000 av byggnads- och planeringskostnader i samband med moderniseringen av infrastrukturen vid Vasa flygplats utgör stöd som är förenligt med den inre marknaden på grundval av artikel 107.3 c i EUF-fördraget och kommissionen har inga invändningar mot det. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part, uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, anses ni ha samtyckt till att skrivelsen i sin helhet sprids till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/ndex.cfm Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens 1049 Bryssel Belgien Fax +32 2 2961242 Med vänlig hälsning, På kommissionens vägnar Joaquín ALMUNIA Vice ordförande 11