Information om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten
Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett annat exempel på vattenavledning. Vattnet bör däremot inte ledas till ytor med öppen jord.
Innehållsförteckning Förord sid 3 Allmän information sid 3 Avledning av takvatten från byggnader sid 4 Avledning av ytvatten från tomtytor sid 6 Kontaktpersoner sid 10 På omslagets insida och baksida finns exempel på hur fastigheter med LOD-anläggningar kan se ut när de fått några år på nacken. Förord Denna skrift vill alltså på ett enkelt sätt förklara vad LOD är för något och vad det står för. Samtidigt beskrivs hur detta skall kunna genomföras i verkligheten med hjälp av Er, de nya fastighetsägarna i kommunen. Allmän information Vid planering av ett nytt bostadsområde är det många behov och försörjningssystem som skall fungera för att området skall bli trivsamt och attraktivt för sina invånare. Ett nytt bostadsområde påverkar sin omgiv ning med trafik, vattenförsörjning, elektricitet mm. Även avledning av dagvatten från områdets ytor påverkar omgivningen. Dagvatten är ett ytligt avrinnande regn- och smältvatten från naturmark och hårdgjorda ytor (tak-, parkeringsoch gatuytor). 3
Vatten fungerar många gånger som ett transportmedel för föroreningar från exempelvis trafik, byggnadsmaterial mm samt orsakar utsköljning av gödningsämnen o.dyl. Det är därför viktigt att vi gör vad vi kan för att rena dagvattnet innan det når grundvatten och/eller vattendrag. Eftersom mängden grundvatten är begränsad är det också viktigt att dagvattnet leds på ett riktigt sätt så att det verkligen når ner tillvårt gemensamma grundvatten. Målet är alltså att leda och rena dagvattnet på ett så bra sätt som möjligt i kommunens nya bostadsområden. Det gör man genom att planera och bygga fastigheterna på det sätt som beskrivs i den här broschyren. Vid planläggningen av nya bostadsområden gäller följande: Först och främst skall man undvika att dagvattnet förorenas. Vattnet bör, igörligaste mån, tas om hand på den lokala platsen och inte ledas bort. Vatten från stadsmiljöer ska helst passera dammanläggningar eller våtmarker innan det når fram till naturliga vattendrag. Vid intensiva regn ska det inte finnas någon risk för att vattnet ska kunna skada byggnader eller andra värden. Genom att planera bra tillsammans kan vi utnyttja vattnet och använda det för att skapa vackra och värdefulla miljöer i vår närhet. Avledning av takvatten från byggnader Avledning av takvatten sker bäst genom att stuprörsläge väljs så att utkastare kan ordnas via ränna till gräsbeklädd yta som har lutning från huset och som vetter mot planerade svackdiken (n 1 ) eller rinnstråk (n 2 ). n 1 och n 2 är markerade på nybyggnadskartan för respektive fastighet. Förslag på utformning framgår av figur 1-3. Hur markutformningen bör se ut närmast huset framgår av figur 6 på sidan 8. 4
Utkastare Hängrännor Gräsyta Hårdgjord yta Svackdike Gata Trumma under hårdgjord yta Figur 1. Placering av utkastare samt exempel på markutformning mot gata. 2,0 m Stuprör Utkastare 5 cm 3,0 m Tät skålad vattenavledare utförs ex.vis i betong 15 cm 15 cm Sandinblandad matjord Bearbetad yta Figur 2. Utfomning vid vattenutkastare. 5
Betongränna (tät skålad vattenavledare) Plattsättning rekommenderas runt grund Vattenavledaren skall mynna Närmast utloppet bör ett erosionsut över en gräsyta. skydd med makadam utföras. Figur 3. Avslutning av vattenavledare mot omgivande mark. Fritt utströmmande vatten från stuprör kan, före det att gräsmatta är etablerad, skapa problem med erosion (jord o.dyl. transporteras bort) i rinnstråk och svackdiken. Den som tycker att direktutledning av takvatten inte passar i planerna för hus och trädgård, kan efter godkännande från kommunen leda vattnet till en infiltrationsbrunn (stenkista) med strypt utlopp (se figur 4-5 på nästa sida). Observera att brunnen måste ha ett bräddavlopp vid markytan och placeras så att bräddvatten från brunnen strömmar ut på en gräsyta som lutar från huset ned mot ett svackdike eller ett rinnstråk. Det är också viktigt att husets dräneringar ansluts efter brunnen och det strypta utloppet. Detta skyddar husets dräneringar från uppdämning av regnvatten. Tänk också på att strypningen på utloppet samt bottnen i infiltrationsbrunnen måste kunna rensas från löv och slam. Om man väljer att installera en infiltrationsbrunn är det viktigt att alla stuprör som leder till denna förses med lövrensficka samt att markledningen förses med brunn försedd med sandfång före anslutningen till infiltrationsbrunnen. All avledning av takvatten kan med fördel kombineras med uppsamling av regnvatten i kärl, tunna eller damm. Detta vatten kan användas till bevattning, för en vacker och spännande utemiljö, vattenlek etc. 6
Sandfång Inlopp Anslutning för dräneringsvatten från husgrund Utlopp 32 mm Nedstigningsbrunn enligt figur 5. Figur 4. Plan över infiltrations-/utjämningsbrunnsarrangemang. Nedstigningsbrunn med öppen botten. Brunnen placeras med bräddavloppet riktat med fall mot en större gräsyta. Inlopp Makadam Bräddavlopp brunnskanten försänks ca 1 cm på en längd av 40 50 cm. Utlopp 32 mm m 3 Fiberduk i ovankant makadam, öppet i botten Figur 5. Sektion genom infiltratins-/utjämningsbrunn. 7
Avledning av ytvatten från tomtytor På nybyggnadskartan anges projekterad höjdsättning på gata i tomtgräns samt i svackdiken och/eller rinnstråk. Viktigt är att gångar och körytor har lutning mot gräsytor och ej förses med tät kant (mur, kantsten o.dyl.) som samlar vatten till en punkt, vilket lätt ger erosion. Utmed gatumark erfordras på någon sida, att svackdiken (n 1 ) anordnas på tomtmark. Dessa diken utgör infiltrations- och transportytor för vatten från tomtmark och gatuytor. Det är därför viktigt att inga anordningar eller planteringar hindrar vattnet att nå svackdiket. Detta begränsar givetvis fastighetsägarens frihet att anordna avgränsning mot gatuytorna. Staket eller häck exempelvis går bra, däremot kan inte tät mur eller kant tillåtas i anslutning till svackdiken eller rinnstråk. Figur 6. Markutformning närmast byggnader. Svackdiken har före försäljningen av tomter byggts upp med dräneringsledning och/eller dränerande fyllning för att underlätta vattentransport i mark. Det är därför viktigt att denna yta inte skadas under tiden byggnadsarbeten pågår eller senare. Kontrollera noggrant var på tomten svackdiken är anlagda (framgår av nybyggnadskartan). När alla byggnadsarbeten är färdiga och trädgården skall iordningställas, skall 8
svackdikena och rinnstråken ställas iordning av respektive fastighetsägare med den nivåsättning som anges på nybyggnadskartan. Diket/ rinnstråket fungerar bäst om det gräsbesås på cirka 20 cm sandblandad matjord och med noggrann höjdsättning så att vattnet som inte infiltrerar kan avrinna till avsedd brunn. Svackdikets skålning (lutning ca 1:5) och anslutning till omgivande mark rekommenderas att normalt utföras som framgår av figur 7. För att funktionen hos diken/stråk inte skall äventyras krävs att dessa fortlöpande underhålls med hänsyn till eventuellt uppkomna hinder samt vidmakthållandet av projekterade lutningar. Tomtens höjdsättning i övrigt bör utformas så att alla ytor blir med fall mot svackdiken eller rinnstråk. Detta är viktigt för att inga instängda områden skall kunna skapa problem vid ett framtida häftigt regn på tjälad mark. Vägkropp ca 20 cm Dränering Tomtmark Gatumark Tomtmark Figur 7. Svackdike mellan gata och tomt. 2.0 m Svackdike Exempel på utformning av diken och stråk framgår av färgbilderna på insida och baksida av omslag. Lycka till! 9
Kontaktpersoner: Ingrid Järnefelt Bygglovschef 0417-180 00 Christina Jönsson Johan Nyholm Per Cederholm Charlotte Lindström Va-chef VA-ingenjör Mätningsingenjör Ekolog 0417-183 06 0417-181 37 0417-181 30 0417-181 32 10
Bild 3. Exempel på rinnstråk. Häck i gräns och ett brett rinnstråk på en tomt. Hitom tvättställningen finns en dagvattenbrunn med makadam runt om. Bild 4. Liknande rinnstråk som ovan med plank i fastighetsgränsen.
Bild 5. Exempel på svackdike i gräns mot gata/gång- och cykelväg.