BESKRIVNING AV ARBETSPLAN Väg 662, Murbo-Sörbo Borlänge kommun, Dalarnas län Beskrivning 2011-10-03, rev 2011-12-16, rev 2013-09-16 Objektnummer: 83 85 61 30 UTSTÄLLELSEHANDLING 2(40)
Titel ARBETSPLAN Väg 662, Murbo-Sörbo Borlänge kommun, Dalarnas län Beskrivning 2011-10-03, rev 2011-12-16, 2013-09-16 Objektnummer: 83 85 61 30 Beställare Trafikverket Region Mitt Box 417 801 05 Gävle Tel: 0771 921 921 Projektledare: Niklas Linnsén 010-124 27 59 Konsult Vectura Consulting AB Humanistgatan 2B 781 28 Borlänge Tel: 0771 159 159 Kontaktperson: Valon Hasanaj Tel: 010-48 44 579 2(40)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län 1. Sammanfattning... 6 2. Bakgrund och motiv... 8 2.1. Förutsättningar...8 2.1.1. Allmänt...8 2.1.2. Trafikförhållanden...9 2.1.3. Olycksstatistik... 10 2.1.4. Bebyggelse och markanvändning... 10 2.1.5. Miljölagstiftning och normer... 11 2.1.6. Miljö- och kulturförhållanden... 11 2.1.7. Kommunala planer... 13 2.1.8. Ekonomiska förutsättningar... 13 2.2. Tidigare utredningar och beslut... 13 2.2.1. Förstudie... 13 2.2.2. Vägutredning... 14 2.2.3. Arbetsplan... 14 2.2.4. Kommunala planer... 14 3. Syfte, mål och avgränsning... 14 3.1. Arbetsplanens syfte... 14 3.2. Projektets syfte och mål... 14 3.3. Referensstandard... 15 4. Vägförslaget... 15 4.1. Arbetsplanens omfattning... 15 4.2. Trafik... 16 4.3. Typsektioner... 17 4.4. Plan- och profilstandard... 17 4.5. Korsningar och anslutningar... 18 4.6. Geologi och geoteknik... 18 4.7. Hydrologi och hydroteknik... 19 4.8. Kollektivtrafik... 20 4.9. Gång- och cykeltrafik... 20 3(40)
4.10. Broar och andra byggnadsverk... 21 4.11. Förebyggande åtgärder... 22 4.11.1. Barriäreffekter... 23 4.11.2. Buller... 23 4.11.3. Luftföroreningar... 23 4.11.4. Vibrationer... 24 4.11.5. Naturmiljö... 24 4.11.6. Ekologiska samband... 24 4.11.7. Kulturmiljö... 24 4.11.8. Landskap... 24 4.11.9. Friluftsliv... 25 4.11.10. Mark och vattenföroreningar... 25 4.11.11. Skyddsåtgärder under byggnadstiden... 25 4.12. Övriga väganordningar... 26 4.12.1. Beläggning... 26 4.12.2. Belysning... 26 4.12.3. Driftvändplatser... 26 4.12.4. Parkerings och uppställningsytor... 26 4.12.5. Rastplatser... 26 4.12.6. Räcken... 26 4.12.7. Skyltar och signaler... 26 4.12.8. Vägmarkering... 26 4.13. Andra åtgärder och anordningar... 27 4.13.1. Enskilda anslutnings- och parallellvägar... 27 4.13.2. Jord och luftledningar... 27 4.13.3. Kompensationsåtgärder... 27 5. Väghållningsansvar för allmänna vägar... 27 5.1. Förändring av väghållningsområde... 27 5.2. Förändring av allmän väg... 27 6. Konsekvenser av vägförslaget... 28 6.1. Trafiktekniska konsekvenser... 28 6.1.1. Trafikmängder... 28 4(40)
6.1.2. Framkomlighet... 28 6.1.3. Trafiksäkerhet... 28 6.1.4. Trafikekonomi och komfort... 29 6.1.5. Trafikantupplevelser och trafikservice... 29 6.2. Miljökonsekvenser... 29 6.2.1. Hälsa och säkerhet... 30 6.2.2. Natur- och kulturmiljö... 30 6.2.3. Hushållning med naturresurser... 30 6.3. Konsekvenser för pågående markanvändning... 30 6.4. Påverkan under byggtiden... 31 7. Markåtkomst... 32 7.1. Fastställelseprövning... 32 7.1.1. Fastställelsebeslutets omfattning... 32 7.1.2. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet... 32 7.2. Vägområde för allmän väg... 33 7.2.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt... 33 7.2.2. Vägområde inom detaljplan... 33 7.2.3. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt... 33 7.2.4. Område med inskränkt drift... 34 7.3. Område med tillfällig nyttjanderätt... 34 7.4. Område för enskild väg... 34 8. Kostnader... 34 9. Fortsatt arbete... 34 9.1. Bygghandling... 35 9.2. Dispenser och tillstånd... 35 9.3. Produktion... 35 9.3.1. Trafikföring under byggnadstiden... 36 9.4. Kontroll och uppföljning... 36 10. Sakägare... 36 11. Samrådsredogörelse... 37 12. Underlagsmaterial... 38 5(40)
1. Sammanfattning Väg 662 är klassad som övrig väg och sträcker sig från byn Murbo i söder och till byn Sörbo i norr. Den aktuella delsträckan, som är cirka 8,2 kilometer lång passerar byarna Hinsbo, Gallsbo, Spraxkya, Hemberg, Frostbo, Täkt och Alderbäcken. På sträckan passeras tre broar över Norån vid Gallsbo, Täkt samt vid Alderbäcken. Vägen och broarna har låg bärighet samt låg standard i plan och profil. Vägen består till största delen av grusväg, på kortare sträckor är vägen belagd. Under tjällossningen måste vägen periodvis stängas för tung trafik, även lättare fordon har svårt att ta sig fram. De tre broarna är byggda på 1930-40 talet och behöver bytas ut, en av broarna byts ut under 2013 och ingår ej i arbetsplan. Syftet med arbetsplanen är att ge väghållaren tillstånd och markåtkomst med vägrätt att utföra föreslagna åtgärder. Målet för projektet är att uppnå högre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet. Innan arbetsplanearbetet påbörjades upprättades en förstudie år 2000. Länsstyrelsen beslutade 2001-02-07 att ombyggnaden inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Arbetsplanen avser förstärkning av väg 662 inklusive rivning och byggnation av två broar. För att uppnå målet föreslås små kurvjusteringar och vissa profilförbättringar samt förbättring av vägens avvattning och att vägens överbyggnad byts ut. Vägen föreslås även få beläggning på stora delar av sträckan. Arbetsplanen innebär ingen förändring av väghållare på vägen. De viktigaste positiva konsekvenserna är att vägen och broarna får höjd bärighet till bärighetsklass 1. Att framkomligheten kommer att öka samt att vägen får en ökad trafiksäkerhet. Ombyggnaden innebär liten påverkan av naturmiljön. Inga bullerdämpande åtgärder föreslås. I arbetsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning, den godkändes av Länsstyrelsen 2011-04-20. Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan synpunkter lämnas. De synpunkter som kommer in sammanställs 6(40)
och kommenteras i ett utlåtande. Inkomna synpunkter kan föranleda att arbetsplanen revideras. Kalkylerad totalkostnad inklusive anläggningskostnad samt produktionsstöd för objektet i 2011 års prisnivå bedöms till cirka 76,8 miljoner kronor. Finansiering av projektet kommer att ske inom ramen för Trafikverkets regionala/- bärighets infrastrukturplan för perioden 2010-2021. Byggstart kan ske tidigast 2015. Samråd i arbetsplaneskedet har genomförts under tiden 2001 2011. Arbetsplanen är det tredje steget i vägprocessen. Nästa skede är att upprätta en bygghandling. 7(40)
2. Bakgrund och motiv 2.1. Förutsättningar 2.1.1. Allmänt Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län Väg 662 är klassad som en övrig väg och går från Murbo i söder till Sörbo i norr där vägen ansluter till väg 663. Vägen passerar byarna Hinsbo, Gallsbo, Spraxkya, Hemberg, Frostbo, Täkt och Alderbäcken, se även figur 1, Orienteringskarta. Söder om Murbo övergår väg 662 till en enskild väg som i sin tur ansluter till väg 50. Väg 663 i norr leder västerut till väg 50, österut leder vägen mot Borlänge. Längs delsträckan passeras tre broar, bro över Norån vid Gallsbo, bro över Norån vid Täkt och vid bro över Norån vid Alderbäcken. I Spraxkya korsar vägen väg 656, som leder till anslutning med väg 50 västerut och till byn Halvarsgårdarna österut. I Täkt passerar vägen Bergslagsbanan i en plankorsning. Vägen används till största del av de boende i byarna längs vägen, vägen har inga självklara målpunkter. Vägen är belägen strax söder om Borlänge i Dalarnas län. Väg 662 är till största delen är en grusväg, genom några av byarna är vägen belagd på kortare sträckor. Vägbredden varierar mellan 4-6,5 m längs sträckan. Bärigheten för vägen varierar längs sträckan. Framkomligheten är begränsad då vägen har snäva kurvor, krön och anslutningar med begränsad sikt samt trånga passager, t ex över broarna vid Gallsbo, Täkt och Alderbäcken. Vägen har grunda diken som medför bristfällig avvattning. Under tjällossningen måste vägen periodvis stängas för tung trafik, även lättare fordon har svårt att ta sig fram. Även under övrig tid på året är vägen gropig och har sättningar. Broarna över Norån vid Gallsbo och Alderbäcken har låg bärighet, bärighetsklass BK2 och är byggda på 1930-40 talet. Skyltad hastighet är 70 km/h med undantag av några delsträckor. På delen Gallsbo- Spraxkya samt Alderbäcken är skyltad hastighet 40 km/h och på de sista 600 m längst norrut är hastigheten 50 km/h. Längs sträckan finns inga separata gång- och cykelvägar, oskyddade trafikanter använder befintlig väg. Väg 662 är i behov av ombyggnad för att höja bärigheten på vägen inklusive de tre broarna till bärighetsklass 1, och för att öka trafiksäkerheten. 8(40)
Figur 1. Orienteringskarta 2.1.2. Trafikförhållanden Trafikmätningar har utförts på sträckan 1999. Dessa har sedan räknats upp till år 2010, se nedan. Sträcka ÅDT (2010) Andel tung trafik Murbo- Spraxkya 88 6 % Spraxkya-Sörbo 155 7 % Trafiken består i huvudsak av personbilar, den tunga trafiken utgörs till största delen av jordbrukstransporter och busslinjetrafik samt en marginell andel tyngre transporter. Linjetrafik med bussar förekommer med sex enkelturer per dag samt ett antal skolskjutsar. Längs sträckan finns 12 hållplatslägen. Hållplatserna är uppmärkta med skylt vid väg. Det förekommer ingen busstrafik på sträckan Murbo-Spraxkya. Gång och cykeltrafik förekommer i liten omfattning. De som går och cyklar använder befintlig vägbana eftersom att separata gång- och cykelvägar saknas. Skolbarn som bor längs sträckan åker skoltaxi eller buss. På aktuell sträcka finns en fyrvägskorsning med väg 656 och en plankorsning med Bergslagsbanan. I norr ansluts vägen till en trevägskorsning med väg 663. Längs 9(40)
vägen finns anslutningar till enskilda vägar, skogsbilvägar och gårdsanslutningar. I Spraxkya finns en parkering intill vägen för besökare till Västertuna kapell. Den aktuella vägsträckan är cirka 8,2 km. Skyltad hastighet är 70 km/h, med undantag av tre delsträckor. Delsträckan Gallsbo - Spraxkya har hastigheten 40 km/h, sträckan förbi Alderbäcken har hastigheten 40 km/h och de sista 600 m i norr innan korsningen med väg 663 har hastigheten 50 km/h 2.1.3. Olycksstatistik På sträckan har 12 olyckor inrapporterats under perioden 1995-1999. Sju rådjursolyckor, två singelolyckor, en olycka vid avsvängning från vägen och en olycka i en korsning med två bilar inblandade. Efter 2003 finns ingen olycka med personskada registrerad i Transportstyrelsens register (STRADA). Spraxkya 2.1.4. Bebyggelse och markanvändning Sellnäsbygden utgör ett enhetligt, storöppet kulturlandskap med böljande åkermarker där bebyggelsen ligger belägen i små klungor på impediment i skogskanterna runt odlingslandskapet. Väg 662 går i huvudsak genom ett öppet jordbrukslandskap där marken odlas eller användes till bete för kor och hästar. Skogspartierna längs sträckan används till skogsbruk. Bebyggelsen ligger nära vägen längs sträckan. Förutom villor finns ett antal jordbruksfastigheter. I Spraxkya finns en numera nedlagd skola och ett kapell vid namn Västertuna kapell. I Norån vid Gallsbo finns en fiskodling och vid Täkt finns en damm med ett privat elverk. Områdena kring Noråns lopp och Spraxkya - Sellnäs har särskilda rekommendationer som innebär att dagens öppna landskap med koncentrerade byklungor bör bibehållas med hänsyn till kulturmiljöintresset. Enligt rekommendationerna bör föreslagna åtgärder anpassas till befintliga strukturer och inte minska områdets naturvärden. Lusbäcken anges som naturmark samt recipient för tätorten. För Norån finns strandskydd på 100 m. Inom området finns ledningar för vatten, avlopp och dagvatten, kabel för tele och el. Belysning finns med tillhörande elförsörjning. Ledningarnas sträckning redovisas på ritningar 001E0201-07. Se även redogörelse under 4.13.2 i denna beskrivning. 10(40)
2.1.5. Miljölagstiftning och normer Miljökvalitetsnormer Regeringen har utfärdat förordningar om miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer finns för olika föroreningar i utomhusluft, omgivningsbuller, parametrar i vattenförekomster och olika kemiska ämnen i fisk- och musselvatten. Nedan redovisas vilka miljökvalitetsnormer som är tillämpliga på den verksamhet som arbetsplanen gäller samt om någon miljökvalitetsnorm inte kan uppfyllas. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Med utomhusluft avses enligt förordningen utomhusluften med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft är inte tillämpbar på vägområdet när det är en arbetsplats som det är vid byggskedet. I vägens driftskede kommer trafiken inte att generera föroreningar i sådana koncentrationer så att miljökvalitetsnormen överskrids. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är tillämplig i vägens driftskede. Det finns framtagna allmänna råd med riktvärde för byggbuller. Dessa tillämpas alltid vid vägbyggnation. För detta projekt har det tagits fram en separat bullerutredning som visar att inga åtgärder behövs för det buller som genereras vid drift av vägen. Miljökvalitetsnormen för parametrar i vattenförekomster är tillämplig på Norån (Id: SE670025-147454) som är en vattenförekomst med mål för ekologisk och kemisk status. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) uppnår Norån både god ekologisk standard och god kemisk standard men det finns risk att Norån inte uppnå god ekologisk och god kemisk status senast 2015. Orsaken till denna tvetydiga information går inte att finna i VISS. Troligtvis är ekologisk och kemisk status god för tillfället men att det råder stor osäkerhet med avseende på den påverkan som omgivningen utövar på Norån då den rinner igenom ett odlingslandskap. Miljökvalitetsnormen för olika kemiska ämnen i fisk- och musselvatten är inte tillämplig på berört vattendrag. 2.1.6. Miljö- och kulturförhållanden Vägen går genom ett öppet jordbrukslandskap och passerar flera mindre byar där fastigheterna ligger nära vägen. Landskapet har en äldre karaktär, dels genom byarnas välbevarade utseende, dels genom att vägens utformning och sträckning inte påtagligt förändrats under modern tid. Vägen har mycket stor följsamhet och anpassning till omgivande terräng vilket, tillsammans med den historiska dimensionen, bidrar till att ge landskapet ett högt upplevelsevärde som gör det värdefullt bland annat för utvecklande av turismen. Vägen omges till stor del av ett 11(40)
intensivt brukat jordbrukslandskap vilket medför att de korsande åarna och bäckarna tillsammans med vägrenarna har stor betydelse för den biologiska mångfalden i området. Den dominerande jordarten vid vägen är silt vilket gör att de höga vägslänterna vid dikning är känsliga för erosion. Skyddsvärda områden En slänt i Spraxkya har höga naturvärden och bör lämnas intakt enligt förstudiens samrådsredogörelse. Innerslänterna har på vissa sträckor en rik flora, de innehåller inga kända unika arter och någon inventering har därför inte gjorts. Åtgärd utförd. Regionala intressen Norån, nr 17 i Naturvårdsprogrammet för Kopparbergs län, klass III. Ån har ett kraftigt slingrande lopp genom jordbrukslandskapet. Den har stor biologisk betydelse, berikar landskapsbilden samt ger tillfälle till fiske och bad. Norån har strandskydd 100 m. Värdefull ängs- och hagmark Noraån - Tunaån - Vatthammar, området hyser flera vegetationstyper varav särskilt de betade strandängarna är av högt värde. Täkt, betesmark i form av en helt öppen sidoravin till Norån. Riksintressen Bergslagsbanan som är ett riksintresse ingår i förstudieområdet. Järnvägen korsar idag väg 662 med en plankorsning. Inga åtgärder som påverkar järnvägen kommer att genomföras. Fornlämningar Följande fornlämningar finns i närheten av vägen och förväntas inte påverkas av åtgärderna. nolik hyttlämning. Det finns inga Natura 2000 eller riksintressen som kan påverkas av projektet. 12(40)
konsekvensbeskrivning. v - 2.1.7. Kommunala planer Området ingår i Översiktsplan 90, Borlänge kommun, antagen av kommunfullmäktige 1991-02-28. Planen vann Laga kraft i regeringsrätten 1993-04-02. Kommunen är huvudman för översiktsplanen. Enligt översiktsplanen finns långsiktiga planer för utbyggnad av tätortsbebyggelse på jordbruksmarken norr om vägen i Rågåker. Arbetsplanen ligger utanför det planerade området för utbyggnad. I planen finns rekommendationer för hur bebygglseutveckling ska ske för området Spraxkya Sellnäs, R31, det berörs inte i framtaget förslag. I detaljplanen redovisas ny infartslinje Avestajärnvägen, R19. Kommunen har i sitt yttrande på förstudien kommenterat att sträckningen får betraktas som ej aktuell efter ett ställningstagande från Banverket 1996 att behålla nuvarande linjesträckning. För områdena R20 och R30, bebyggelseutveckling och rekommendationer, Norån finns utformning av ny bro. Det finns inga detaljplaner i det aktuella området. 2.1.8. Ekonomiska förutsättningar Ombyggnaden av väg 662 Murbo - Sörbo är med i regional/bärighets plan perioden 2010-2021. Finansiering av projektet kommer att ske inom ramen för Trafikverkets regionala/- bärighets infrastrukturplan för perioden 2010-2021. 2.2. Tidigare utredningar och beslut 2.2.1. Förstudie Under förstudieskedet genomfördes samråd med bland andra, Banverket mellersta regionen, Dalatrafik, Tunabygdens jaktvårdskrets, Skogsvårdsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Dalarnas län. Information har inhämtats från Telia och Borlänge Energi, även Borlänge kommun har kontaktas. En förstudie för Länsväg 662, delen Murbo 2000. Sörbo med broar, upprättades i november Med samrådshandlingen av förstudien som grund beslutade Länsstyrelsen 2001-02-07 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta beslut omfattar inte vattenverksamheten kopplat till vägobjektet. 13(40)
2.2.2. Vägutredning Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län Vägutredning har inte upprättats eftersom det inte finns någon alternativ vägkorridor. 2.2.3. Arbetsplan Denna arbetsplan har upprättats efter samråd (se vidare kapitel 11 Samråd/Samrådsredogörelse). Efter genomfört samråd upprättades en miljökonsekvensbeskrivning som godkändes av Länsstyrelsen 2011-03-04. Den ingår som en del i arbetsplanens handling. En arbetsplan togs tidigare fram och ställdes ut 2004. Arbetsplanen lämnades aldrig in för fastställelse på grund av att finansieringen inte var klar. Den här arbetsplan är framtagen på nytt på grund av att den ursprungliga arbetsplanen blivit för gammal samt att förändringar gjorts. Vissa delar från Arbetsplanen 2004 har återanvänds. Under 2007 påbörjades en upphandling för att ersätta broarna. Markfrågan var tänkt att lösas med frivillig vägrätt. Upphandlingen avbröts på grund av att de kommit in för få och höga anbud. Ingen åtgärd utfördes på broarna då, de ingår i den här arbetsplanen. Sträckan förbi Storsvedsbäcken byggdes om 2010-2011. Sträckan förbi Norån i Täkt samt bro i Täkt planeras byggas om 2013 och ingår inte i Arbetsplan. 2.2.4. Kommunala planer Borlänge Energi planerar att flytta en avloppsreningsanläggning som ligger strax norr om brofästet i Alderbäcken. I övrigt finns inte någon kommunal planering som hänger samman med vägförslaget. 3. Syfte, mål och avgränsning 3.1. Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2. Projektets syfte och mål De huvudsakliga projektmål som har identifierats för objektet är att: 14(40)
Öka bärigheten på väg 662 mellan Murbo och Sörbo för en förbättring av framkomligheten. Lösningen ska tillgodose framkomlighet med hänsyn tagen till kollektivtrafik och fordonstrafik av alla slag. Utformningen av åtgärderna i form av förstärkning, mindre kurvrätningar, viss profiljustering, utbyte av två broar samt beläggning av sträckan Gallsbo även bidra till ökad trafiksäkerhet. Sörbo skall Dessutom bör utförandet genomföras med minsta möjliga intrång på miljön samt ta hänsyn till boende (sakägare), kommunala planer och aktuella intressenter. 3.3. Referensstandard Skyltad hastighet på vägen är till största del 70 km/h. Delar av vägen har behandlats av den hastighetsöversyn som gjordes av kommunen sommaren 2010. Sträckan Gallsbo-Spraxkya sänktes från 50 km/h till 40 km/h, likaså de sista 600 m innan korsningen med väg 663 sänktes från 70km/h till 50 km/h. Sträckan förbi Alderbäcken sänktes sommaren 2012 från 70km/h till 40 km/h. En översyn av hela vägsträckan har gjorts i en separat hastighetsutredning hösten 2010. Föreslagna hastigheter är 40 respektive 60 km/h. Hastighetsförslaget ingår inte i Arbetsplanen. Vägförslaget bedöms inte påverka omfattningen av trafiken nämnvärt. Utifrån projektdirektivet har vägbredden 6 meter valts där utrymme finns. 4. Vägförslaget 4.1. Arbetsplanens omfattning Arbetsplanen omfattar förstärkning av väg 662 från Murbo i söder till Sörbo i norr inklusive rivning och byggnation av två nya broar längs sträckan, bro över Norån vid Gallsbo samt bro över Norån vid Alderbäcken. Vägen passerar byarna Hinsbo, Gallsbo, Spraxkya, Hemberg, Frostbo, Täkt och Alderbäcken. I Spraxkya korsar vägen väg 656, i Täkt passerar vägen Bergslagsbanan. I norr ansluter vägen till väg 663. En stäcka längs vägen förbi Storsvedsbäcken ingår inte i Arbetsplanen. Den delen bröts ut från arbetsplanen och tidigarelades i samband med att man utförde trumbyte vid Storsvedsbäcken hösten 2010. Total sträcka som omfattas av ombyggnad är cirka 7,8 kilometer lång. Se även orienteringskarta figur 1. Vägen kommer att förstärkas för att klara bärighetsklass 1 (BK1). 15(40)
Broarna kommer att placeras i de befintliga broarnas läge efter att de har rivits. Vägen kommer därför vara delvis avstängd under byggtiden. Vägen har stora problem med tjälskador, vilka har inventerats i flera omgångar. För delsträckor med tjälproblem kommer delar av eller hela vägens överbyggnadsmaterial att behöva bytas ut. På några sträckor är tjälproblemen så allvarliga att även materialet under vägen behöver tas bort och ersättas med nytt material. Längs vägen föreslås förbättring av befintliga diken för att säkerställa att vägens överbyggnad avvattnas på ett bra sätt. Där det är trångt, framförallt genom bebyggelse, och där det inte får plats med diken, avvattnas vägen genom vägdränering. Mark kommer att tas i anspråk för att ge plats för nya fulldjupa diken. I anslutning till bebyggelse kommer markintrånget att minimeras. Beteckning Sträcka Längd Ny bredd vägbana Slitlager Anmärkning Väg 662 0/000 1/530 1 530 m Varierar Grus Allmän väg 4,5 5 m Väg 662 1 530 2/300 770 m Varierar Belagd Allmän väg 4,5-6,0 m Väg 662 2/300 2/700 400 m - Endast beläggning Ingår inte i arbetsplanen Väg 662 2/700 8/200 5500 m Varierar 4,0-6,0 m Belagd Allmän väg Figur 2 Tabell Arbetsplanens omfattning. Sektioner angivna enligt planritning 001 T 02 01-07, 001 T 02 11-17. Arbetsplanens omfattning och vägförslagets åtgärder framgår av ritningar 001 T 02 01-07, samt 001 T 02 11-17. Förslaget i arbetsplanen ligger till grund för det fortsatta arbetet med bygghandling. 4.2. Trafik Trafikmätningar har utförts på sträckan 1999. Dessa har sedan räknats upp till år 2010, se nedan. Sträcka ÅDT (2010) Andel tung trafik Murbo- Spraxkya 88 6 % Spraxkya-Sörbo 155 7 % Vägförslaget bedöms inte påverka omfattningen av trafikökning nämnvärt. Vägen används framförallt för de som bor längs vägen. Det finns ingen antydan till att vägen kommer att bli en så kallad och få en ytterligare trafikökning eftersom det intilliggande vägnätet (Väg 50 och väg 635) har betydligt högre standard. 16(40)
4.3. Typsektioner Eftersom att vägen har liten trafikmängd har en avvägning i val av typsektion för vägen övervägts för att föreslagna åtgärder ska uppnå en rimligt ekonomisk nivå. Enligt Trafikverkets skrift Vägar och gators utformning, geometrisk utformning vid förbättringsarbeten anges att befintlig vägbredd kan behållas när trafikmängden understiger 250 fordon per årsmedeldygn. Med detta som grund har följande typsektioner valts för de olika delsträckorna. Från Murbo till bron i Gallsbo föreslås den rustade vägen få grusslitlager med varierande bredd på totalt 4,5-5,0 m. Eftersom vägen är smal kommer detta avsnitt förses med mötesplatser och en breddökning med upp till en meter i skarpa kurvor. Från bron i Gallsbo till korsning med väg 663 i Sörbo föreslås vägen få en belagd bredd som varierar mellan 4.0 6.0 m. Breddökning utförs även här i skarpa kurvor med upp till en meter. I norr närmast korsning med väg 663 utförs enbart ny beläggning på de sista 200 metrarna. Broarna kommer att få en fri bredd på 7.0 m. Vägens bredd kommer att anpassas till broarnas fria bredd på båda sidor. Vägens sektion kommer att breddas för att få utrymme för fulldjupa diken. Innerslänter utförs med lutning 1:3, 1:2-1:3 vid räcke och vägens bakslänt ges lutning 1:2-1:3 (lutningar kan variera beroende på geotekniska förutsättningar). Vägdränering används istället för djupa diken i stor utsträckning i trånga partier nära bebyggelse för att minimera markintrånget Vägen förses med en säkerhetszon på minst 3 m för de sträckor som inte begränsas av bebyggelse. Vid bebyggelse sker ingen förändring av säkerhetszonens bredd. Vägen förses med kantremsa på 2 m utanför diket i skogsmiljö och 0,5 m utanför dike/bank i öppen mark, ingen kantremsa i anslutning till tomtmark. Typsektionen redovisas på ritning 001 T 04 01. 4.4. Plan- och profilstandard dimensi är Låg standard enligt VU 94. Eftersom vägen följer befintlig väg har inte riktlinjerna kunna följas. Vägen får samma eller bättre plan och profilgeometri efter åtgärderna. 17(40)
Under arbetsplaneskedet har ett kontinuerligt samråd skett med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet och Trafikverkets miljöenhet, för att så långt det är möjligt anpassa de föreslagna förbättringsåtgärderna till de olika intresseområdena. Vägen följer i möjligaste mån den befintliga sträckningen i plan. Föreslagna åtgärder är enklare linjejusteringar vid Hemberg, Frostbo och Alderbäcken framförallt för att få utrymme för djupare diken. Profilhöjningar utförs generellt ca 0,1 m nära bebyggelse och 0.3 m på övriga avsnitt. En höjning av profilen behövs där vägen ligger under eller i höjd med omkringliggande terräng. En profiljustering utförs vid vägen till Gunnarsbo där krön i en kurva kapas och en brant lutning jämnas ut. Väg 662 har som minsta kurvradie 45 meter och största lutning i längsled är 7,7 %. Vägen har som minsta konvexa vertikalradie 60 meter och minsta konkava vertikalradie 50 meter. 4.5. Korsningar och anslutningar I Murbo börjar den allmänna vägen, väg 662 mitt i byn, söderut är denna väg enskild. I Spraxkya korsar vägen väg 656 till viken det är väjningsplikt. Vid vägsträckans slut i norr ansluter väg 662 till väg 663 även här är det väjningsplikt. Där väg 662 ansluts från norr mot korsningen i Spraxkya kommer vägen att flyttas något mot väster samt breddas. Åtgärderna medför bättre framkomlighet för större fordon som kommer från norr och ska svänga vänster mot Spraxkya. I övrigt berörs inte korsningarna. Vägsträckan har många anslutningar, de flesta längs sträckan är av typen enskilda vägar, skogsbilvägar eller gårdsanslutningar. Dessa anslutningar kommer att anpassas mot den nya vägen. 4.6. Geologi och geoteknik Jordarterna domineras av sedimentjordar, huvudsakligen silt. Partier med morän och berg förekommer fläckvis i de högliggande områdena. Vägen idag har dålig bärighet och omfattande tjälskador, problem som till största del, löses genom avvattning, dikning längs vägen och dräneringsledningar genom byarna. Skadade trummor behöver bytas för att säkerställa god avvattning, då de på flera ställen lyfts med anledning av tjälproblem. Även vägens överbyggnad behöver åtgärdas på flera sträckor. 18(40)
Vägen har succesivt breddats åt sidorna och därför fått ojämna tjällyft. Urgrävning av vägsidor föreslås för att få en väg med lika uppbyggnad över hela vägbredden. Genom byarna tas beläggning och den del av vägens överbyggnad bort som är dålig. Alternativet är att befintlig beläggning fräses ner i den befintliga överbyggnaden och blandas upp tillsammans med nytt bra överbyggnadsmaterial. Efter åtgärder kompletteras överbyggnaden med erforderligt nytt förstärkningslager, bärlager och slitlager. Längs sträckor med silt föreslås att befintlig beläggning tas bort och att ytan jämnas till. Därefter påförs nytt bärlager och beläggning, det medför en höjning av profilen. Åtgärder som föreslås på sträckor med morän eller berg är att befintlig beläggning tas bort och att block i vägbanan tas bort. Nytt bärlager och beläggning läggs sedan på plats, det medför en höjning av vägens profil. För att erosion i slänter ska undvikas kan kokosmatta läggas på slänt där material består av silt. Föreslagna vägåtgärder ryms inom det på planritningarna redovisade befintliga eller nya vägområdet. För närmare beskrivning se Teknisk PM geoteknik. Marken vid bro över Norån vid Gallsbo domineras i broläget av relativt ytligt berg som är överlagrat av tunna siltlager och fläckvis tunna moränlager. Inga förstärkningsåtgärder bedöms behövas. Marken vid bro över Norån vid Alderbäcken domineras i broläget av relativt ytligt berg som är överlagrat av tunna siltlager och fläckvis tunna moränlager. Erosionsskydd krävs för vägslänter och brostöd. Slänter i anslutning till bron utförs med gabioner. Åtgärder för broarbetena inkluderas i det på planritningarna redovisade nya vägområdet. För närmare beskrivning se upprättade Teknisk PM bro-geoteknik för de olika broarna. 4.7. Hydrologi och hydroteknik Dränering av terrassen kommer till största delen att ske genom öppna diken. Där utrymmet är begränsat, vid trånga passager och bebyggelse utförs avvattning av terrassen med dräneringsledning. Vattnet kommer att tillsammans med dagvatten 19(40)
från vägen att ledas i huvudsak till befintliga diken och till Norån, ingen förändring föreslås. Avvattning föreslås ske på samma sätt som i dag. Längs vägen finns korsande trummor samt sidotrummor, dessa kommer att ersättas med nya trummor för att anpassas till det nya dikesdjupet. Flertalet av de befintliga trummorna är även i mycket dåligt skick. Föroreningshalterna i dagvattnet bedöms inte förändras på grund av ombyggnationen. Noråns miljökvalitet avseende ekologisk och kemisk status bedöms inte påverkas av projektet. I Gallsbo finns en fiskodling. Vatten till fiskodlingen tas uppströms dämningen norr om bron. Vattenförsörjningen till fiskodlingen bedöms inte påverkas av bygget. Inom arbetsplaneområdet finns inga kända brunnar. Inga effekter eller konsekvenser bedöms uppstå på grundvattennivån eller omgivande brunnar i området p.g.a. planerade åtgärder. Inom arbetsplaneområdet finns två kända källor. Vid km 0/250, på vägens södra sida finns en källa enligt uppgift från markägare. Vid km 1/060 finns ett utlopp från en källa som ligger en bit norr om vägen. Denna källa orsakar stora bärighetsproblem på vägen. Även fastigheten Gallsbo 11:2 har stora problem med stående vatten i diken. Dessa källor bedöms inte påverkas av framtaget förslag. Det finns inga kända vattentäkter inom arbetsplaneområdet. En vattendomsansökan kommer att lämnas in till Stockholms Tingsrätt för de två broarna. 4.8. Kollektivtrafik Dalatrafik bedriver linjetrafik i form av linje 55 med 6 enkelturer per skoldag. På sträckan finns idag 12 hållplatslägen. Hållplatserna är uppmärkta med skylt vid väg. Enligt samråd med Dalatrafik behövs ingen upprustning eller förändring av dessa. 4.9. Gång- och cykeltrafik Idag färdas skyddade och oskyddade trafikanter blandat på väg 662. Ingen separat gång- och cykelväg planeras. 20(40)
4.10. Broar och andra byggnadsverk Tre broar finns idag längs vägen, två av broarna kommer att rivas och ersättas med nya. De nya broarna planeras i samma läge som de befintliga. Under byggtiden kommer därför vägen förbi broarna att vara avstängd. Trafiken kommer att få använda alternativa vägar under byggtiden. Broarna i Gallsbo och Alderbäcken har bärighetsklass 2, BK2. De nya broarna kommer att få bärighetsklass 1, BK1. Planerade broar Beteckning Läge Brotyp Bredd Brolängd Antal spann W 1308 Gallsbo Plattbro 7 m 39,4m 2 W 1307 Alderbäcken Valvbro 7 m 16m 1 Befintliga broar - utrives Beteckning Läge Byggår Brotyp Bredd Spännvidd Antal spann W 55 Gallsbo 1939 Balkram 6 m 2 x 15,6m 2 W 53 Alderbäcken 1938 Balkram 5,8 m 20 m 1 Se Tekniskt PM Bro för utförligare beskrivning. Broarnas utformning framgår av bifogade förslagsritningar. Vid Västertuna kapell i Spraxkya ligger en stenmur mycket nära vägen. Åtgärder på vägen ska utföras med försiktighet i anslutning till muren. Stenmuren ska återställas till ursprungs skick. 21(40)
4.11. Förebyggande åtgärder Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län För denna arbetsplan är de allmänna hänsynsreglera i Miljöbalken 2 kap tillämpliga och även i en senare del styrande för utövning av egenkontroll i byggskedet. De förebyggande åtgärderna som redovisas nedan bygger på de allmänna hänsynsregler som är tillämpliga. Tillämpliga hänsynsregler (Miljöbalk 2kap) för denna arbetsplan är: 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 4 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Lag (2006:1014). 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om en totalförsvarsverksamhet eller en åtgärd som behövs för totalförsvaret, ska vid avvägningen hänsyn tas även till detta förhållande. Trots första stycket ska de krav ställas som behövs för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 förstastycket 1. Om det finns ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, ska det vara vägledande för bedömningen av behovet. Vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller störning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökvalitetsnorm som avses i 5 kap. 2 första stycket 1 inte följs, får verksamheten eller åtgärden vid avvägningen enligt första och andra styckena tillåtas om den: 22(40)
1. är förenlig med ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen, 2. förenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande åtgärder som ökar möjligheterna att följa normen i en utsträckning som inte är obetydlig, eller 3. trots att den försvårar möjligheterna att följa miljökvalitetsnormen på kort sikt eller i ett litet geografiskt område, kan antas ge väsentligt ökade förutsättningar att följa normen på längre sikt eller i ett större geografiskt område. Lag (2010:882). 8 Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. 9 Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått vidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas eller åtgärden vidtas endast om regeringen finner att det finns särskilda skäl. En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt. Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte, om regeringen har tilllåtit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4. Lag (2002:175). 10 Om en verksamhet eller åtgärd är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt kan regeringen tillåta denna, även om förutsättningarna är sådana som anges i 9 andra stycket. Detta gäller dock inte om verksamheten eller åtgärden kan befaras försämra det allmänna hälsotillståndet. Beslut enligt första stycket får förenas med villkor för att tillgodose allmänna intressen. 4.11.1. Barriäreffekter Inga ytterligare barriäreffekter föranleds av planerade vägåtgärder och brobyten. 4.11.2. Buller Med hänsyn till den låga trafikmängden bedöms bullerstörningarna vara av ringa omfattning, därför föreslås inga bullerdämpande åtgärder. Se även separat bullerutredning som tillhör miljökonsekvensbeskrivningen, MKB. 4.11.3. Luftföroreningar Vägförslaget har en marginell påverkan på luftkvaliteten i närområdet. Inga särskilda åtgärder vidtas. 23(40)
4.11.4. Vibrationer Inga särskilda åtgärder vidtas. 4.11.5. Naturmiljö Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län Nya slänter på vägarna utformas så att lokal flora kan etablera sig, genom att befintligt markytskikt tas till vara och återanvänds efter breddning och ombyggnation på ytterslänter, medan bergkross, 0-18 används på innerslänter. Dikesslänterna kläs delvis med avbaningsmassor för att bevara dess artrikedom. Fyllningsslänt och skärningar i sträckor med silt i terrassen erosionsskyddas med erosionsmatta av typ kokosnät eller liknande. Erosionsmattan täcks med matjord samt gräs. Detaljerad omfattning av erosionsskyddet bestäms i bygghandlingsskedet. 4.11.6. Ekologiska samband Närområdet består till stor del av ett intensivt brukat jordbrukslandskap vilket medför att de korsande åarna och bäckarna tillsammans med vägrenarna har stor betydelse för den biologiska mångfalden i området. 4.11.7. Kulturmiljö Stenmuren vid Västertuna kapell i Spraxkya ligger mycket nära vägen. Åtgärder på vägen ska utföras med försiktighet i anslutning till muren. Stenmuren ska återställas till ursprungsskick. Vägsträckningen som passerar byarna Murbo-Hinsbo-Gallsbo-Spraxkya-Hemberget- Frostbo bedöms av länsstyrelsen som kulturhistoriskt intressant, denna ska därför bevaras i största möjliga mån. Särskild arkeologisk utredning har genomförts i samband med arbetet med arbetsplanen för att utreda okända fornlämningar i utredningsområdet. Inga idag kända fornlämningar kommer att beröras. 4.11.8. Landskap Vägen omges till stor del av ett brukat jordbrukslandskap. Flera mindre byar ligger efter vägen och fastigheterna ligger nära. En liten del av sträckan går genom skogsmark. Linjejustering utförs vid Hemberg och Alderbäcken framförallt för att få utrymme för dike. Profiljustering utförs vid vägen till Gunnarsbo där krön i kurva kapas och brant lutning jämnas ut. Profilhöjningar utförs generellt ca 0,1 nära bebyggelse och 0.3 m övriga avsnitt. En viss variation av detta kommer att förekomma eftersom vägen innehåller många ojämnheter. Överskottsmassor och tillfälliga upplag läggs på av kommunen anvisade platser. 24(40)
4.11.9. Friluftsliv Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län Åtgärderna i detta projekt påverkar inte det rörliga friluftslivet. Eventuellt kan det uppkomma någon störning under byggtiden. 4.11.10. Mark och vattenföroreningar Inga kända föroreningar längs vägsträckan 4.11.11. Skyddsåtgärder under byggnadstiden Konsekvenser för Norån med anledning av arbetsplanen är främst de störningar som kan uppstå vid rivning och byggnation av bro. Det är i så fall att rivningsmaterial kan hamna i ån eller att det sker grumling av vattnet. Inga långsiktiga störningar kommer att uppstå då åtgärderna i arbetsplanen inte leder till ökat trafikarbete eller på annat sätt förändrar den befintliga risksituationen och den förändring som sker är att broar över vattendraget byts. Vid brobyten som berör Norån har skyddsåtgärder tagits fram för att grumling skall undvikas och om så fordras att eventuellt rivningsmaterial inte ska hamna i ån. Vidare finns det tidigare framtagna speciella skyddsåtgärder som alltid gäller vid vattenverksamhet i kraft 1/1 2012). Som skadeförebyggande åtgärd för erosions-/grumlingsskydd samt skydd mot att rivningsmaterial hamnar i ån används invallning, duk och sten vid de aktuella brolägena. Öring, som förekommer i Norån, är en höstlekande fiskart och arbetet bör därför tidigast förläggas till perioden juli-augusti för att fiskynglen (som är ett av de känsligaste stadierna hos fisk) ska klara eventuell grumling av vattnet. Öringen bedöms via denna åtgärd klara arbetena i vatten utan nämnvärd påverkan. Den vårlekande elritsans yngel är dock fortfarande mycket små under den aktuella perioden och kan påverkas negativt om fisken fortfarande förekommer i vattendraget. En alternativ arbetsperiod för utbyte av broar och vägtrumma kan vara under sen höst eller vinter, då den biologiska aktiviteten i vattensystemet Norån är låg. Kända fornlämningar märks ut och stängslas in. Tillfälliga upplag och uppställningsytor får inte placeras över kända fornlämningar, se Miljökonsekvensbeskrivningen 5.3.2 Påverkan under byggtiden. Förekomst av kända fornlämningar redovisas ovan och i Miljökonsekvensbeskrivningen. Dricksvattenbrunnar intill vägen märks ut. 25(40)
4.12. Övriga väganordningar 4.12.1. Beläggning Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län Vägen kommer att få olika beläggning på olika delsträckor. På sträckan Murbo till bron i Gallsbro kommer vägen att få en beläggning med slitlagergrus. Avsnittet från bron i Gallsbo till anslutningen väg 663 i norr blir belagd. 4.12.2. Belysning Borlänge Energi äger befintliga belysningsanläggningar som utgörs av trästolpar och järnstolpar med armaturer. Dessa kommer att flyttas till nya lägen i samråd med ledningsägaren. I korsningarna, med väg 656 och med väg 663 i norr krävs ny belysning. Utformning av belysning sker i bygghandlingsskedet. Belysning av trafikmiljön minskar olycksrisken och ökar framkomlighet och estetik, komfort och trivsel. Belysningen kommer att utformas så det uppfyller Trafikverkets krav. 4.12.3. Driftvändplatser Det finns inga driftvändplatser på delsträckan 4.12.4. Parkerings och uppställningsytor I Spraxkya finns parkeringsplatser i anslutning Västertuna kapell. Ingen förändring av dessa är planerad. 4.12.5. Rastplatser Det finns inga rastplatser på delsträckan. 4.12.6. Räcken Räcken utförs i samma omfattning som i dag. 4.12.7. Skyltar och signaler Befintliga skyltar flyttas. Skadade skyltar bytes ut. Placering av vägmärken med hänsyn till vyer och siktlinjer är viktig då området på flera delsträckor är öppet. Skyltningen utförs enhetligt för att undvika för många och för olika skyltar och vägmärken. Vid korsning med Bergslagsbanan finns signalreglering. Den påverkas inte av föreslagna åtgärder. 4.12.8. Vägmarkering Utförande av vägmarkering utreds under bygghandlingsskedet. 26(40)
4.13. Andra åtgärder och anordningar 4.13.1. Enskilda anslutnings- och parallellvägar De flesta anslutningar längs sträckan är av typen enskilda vägar, skogsbilvägar eller gårdsanslutningar. Dessa anslutningar kommer att anpassas mot den nya vägen. 4.13.2. Jord och luftledningar Inom arbetsplaneområdet förekommer ledningar enligt nedan. Detaljprojektering för åtgärder på dessa och eventuella nya ledningar utförs under bygghandlingsskedet. Borlänge Energi har VA-ledningar som berörs i byarna Hinsbo, Gallsbo, Spraxkya, och i och mellan byarna Alderbäcken och Sörbo. Borlänge Energi har en avloppsreningsanläggning strax norr om brofästet i Alderbäcken, denna kommer att behöva flyttas. Korsande enskilda vattenledningar berörs i byarna Gallsbo (vattenintag till Fiskodling) samt Täkt. I övrigt inga kända enskilda vattenledningar. Borlänge Energi har lågspänningskablar och belysningskablar som berörs av arbetsplanen i byarna samt längs vägen, både luft och jordledning. Längs vägen finns även optokabel. Telia/Skanova har teleledningar både luft- och jordledning längs hela sträckan. En högspänningsledning korsar vägen mellan Alderbäcken och Sörbo, denna luftledning och dess stolpar berörs ej. 4.13.3. Kompensationsåtgärder Inga kompensationsåtgärder planeras. 5. Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1. Förändring av väghållningsområde Inom det aktuella området är Trafikverket Region Mitt väghållare för det allmänna statliga vägnätet. Arbetsplanen innebär ingen förändring av väghållare på vägen. 5.2. Förändring av allmän väg Ombyggnaden av vägen anses inte vara betydande. Vägen får en något förändrad linjeföring, då några kurvor rätas och profilen förändras men detta innebär ingen förändring av allmän väg. 27(40)
6. Konsekvenser av vägförslaget Arbetsplan för väg 662 Murbo-Sörbo, Borlänge kommun, Dalarnas län Detta kapitel utgör en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och bedömningen av trafikkonsekvenserna. En separat MKB-handling daterad mars 2003 med tillhörande komplettering till miljökonsekvensbeskrivning daterad 2011-02-21 bifogas arbetsplanen. Under rubrikerna 6.1 till 6.4 nedan är MKB-handlingen sammanfattad. Nedan redovisas positiva och negativa trafiktekniska konsekvenser av vägförslaget i jämförelse med om befintliga förhållanden behålls. De viktigaste konsekvenserna av föreslaget alternativ är följande: Positiva effekter + Full bärighet (BK1) på vägen och broarna + Framkomligheten kommer att förbättras framförallt under tjällossningsperioden + Ökad trafiksäkerhet genom förbättringsåtgärder på vägen Negativa effekter - Vägen kommer att bli något mer dominant i landskapet där vägområdet ökar och vägens nivå höjs 6.1. Trafiktekniska konsekvenser 6.1.1. Trafikmängder Vägförslaget bedöms inte påverka omfattningen av trafikökning nämnvärt, se 4.2 Trafikförhållanden 6.1.2. Framkomlighet Åtgärderna enligt denna arbetsplan påverkar vägens sträckning marginellt. Vägen får ett modernare utseende med ny beläggning, lite bredare, höjning av profilen på vissa avsnitt och framförallt nya diken med ett bredare vägområde. Broarna får full bärighet enligt BK1 och med en fri bredd av 7 m. Framkomligheten kommer att förbättras under framförallt tjällossningsperioden 6.1.3. Trafiksäkerhet Eftersom detta vägprojekt är ett bärighetsprojekt på befintlig väg i befintlig stäckning görs inga förändringar av hastigheten. Vägen håller låg standard när det gäller linjeföring och kommer att behålla sin kurvighet av kulturhistoriska skäl. Sikten är mycket dålig i byarna (smal väg, krön och kurvor) samt vid järnvägsövergången i Täkt. 28(40)
Gång- och cykeltrafik kommer fortsättningsvis att färdas oskyddat längs vägen. 6.1.4. Trafikekonomi och komfort Kostnaderna för drift och underhåll av vägen kommer att minskas efter utförda förstärkningsåtgärder. Vägförslaget har en positiv påverkan på resekomforten. 6.1.5. Trafikantupplevelser och trafikservice Ombyggnationen ger vägen och broarna ökad bärighet. Framkomligheten under tjällossningsperioden kommer att förbättras och då kan även tung trafik åka året runt. Detta tillsammans kommer att ge trafikanter en positiv färd längs väg 662. 6.2. Miljökonsekvenser Landskapskaraktär och kulturmiljö Vägen passerar genom ett landskap med höga kulturhistoriska värden. Vägen utgör en viktig struktur i landskapet genom att den i stort sett har kvar samma sträckning som på 1500-talet. Sträckningen påverkas marginellt av projektet men flera åtgärder ger vägen ett modernare utseende. Förändringen blir tydligast i det öppna landskapet. En arkeologisk utredning har genomförts på de sträckor där vägen går genom det öppna jordbrukslandskapet. Inga miljökvalitetsnormer överskrids på grund av åtgärderna i projektet fastän tillgängligheten på vägsträckningen ökar. Naturmiljö och friluftsliv Projektet genererar relativ liten påverkan på natur- och kulturmiljövärden och hänsyn har tagits vid utformning av åtgärderna samt att skyddsåtgärder vidtas under byggtiden. 29(40)
Vattenverksamhet Anmälan om vattenverksamhet kommer att skickas till Länsstyrelsen för broarna och trummor i vattendrag. Grundläggningen av broarna sker bakom befintliga stöd. Det finns även goda förutsättningar att utföra arbetet under lågflödesperioder, vilket medför att påverkan på vattnet kan begränsas ytterligare. Den grumling som eventuellt uppkommer bedöms därför vara av begränsad omfattning och förekomma under en kort period. En konsekvens av brobytena i Norån kan bli att fisken tillfälligt förflyttar sig för att undvika grumlingen. Samtliga trummor utefter vägen kommer att bytas ut eftersom de kommer ligga på fel nivå efter att fulldjupa diken erhållits. Fulldjupa diken krävs för att avvattna vägens överbyggnad så att tjälproblemen minimeras. 6.2.1. Hälsa och säkerhet Inga betydande förändringar av trafikmängd bedöms uppstå utöver den normala trafikökningen, vilket innebär att lokala utsläppsnivåer från biltrafiken inte påverkas av vägförslaget. 6.2.2. Natur- och kulturmiljö Den nya trumman som läggs i vattenförande bäcken mellan Frostbo och Täkt miljölägges och kommer inte att innebära något vandringshinder för de vattenlevande organismerna. Vägens kulturvärde kommer att påverkas i viss mån. Dock inte mer än vad som måste anses som acceptabelt med tanke på att merparten av värdena inte kommer att påverkas av åtgärderna. Regionala intressen för natur- och kulturmiljö kommer att påverkas enligt ovan. Det finns inga Natura 2000 eller riksintressen som kan påverkas av projektet. 6.2.3. Hushållning med naturresurser Naturgrus kommer inte att användas för uppbyggnad av vägarna. Byggnationen kommer att innebära att man får överskottsmassor som måste transporteras bort om det inte finns möjlighet att hitta avsättning för massorna utanför vägområdet tex fyllnadsmassor vid terrängmodellering. Befintlig beläggning föreslås fräsas ner i vägen och bilda del av ny överbyggnad. Inga indikationer på stenkolstjära förekommer. 6.2.4. Konsekvenser för pågående markanvändning Omfattningen av dagens vägområde varierar på grund av vägens varierande bredd. Vägförslaget innebär en breddning av väg 662, åtgärder för avvattning samt mindre 30(40)