Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR
Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? 1 Diskussion: - jag tycker att ett visst fokus på dialogen är viktigt att man gör tillsammans är viktigt - Att dialogen är äkta. Om man känner sig liten så är det svårt att få en dialog - Det är vanligare att mammorna sköter barnens ärenden, närståendevårdare etc. Det skulle vara mkt viktigt att göra den andra parten hörd och delaktig. Annars ett stort krav på den ena parten. Därför är i modellen helhetstänkandet mkt viktigt. Viktigt att kolla upp vilka resurser det redan finns i familjen. Mao göra andra delaktiga. Inte automatiks hitta resurserna utanför. - känner skam om det inte finns resurser att erbjuda, men om man vänder på det att man ser familjens resurser som resurser. Myndigheten kan också ta kontakt med familjens resurser för att kolla upp om det kan stå tillhands. - insatserna är ofta ganska få som behövs, men kan vara av avgörande betydelse för att folk ställer upp. - man borde kunna komma bort från att tycka att vi ska fixa allt. - modell beskrivningen: men vi behöver konkret beskriva hur delaktigheten kan fungera på ett bra sätt. Frågor har ställts var delaktigheten syns konkret på möten tex. Och kunna våga erkänna att vi professionella inte allt har svaren och redskapen till alla behov - för att få barn och familjer delaktiga, är att ge alternativ och betona den egna åsikten ge utrymme och bestämmanderätt till barn och familjer. Så att man inte kommer till en situation ota tai jätä.-
Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? 2 Diskussion: forts - det är ok att ställa frågan att jag inte vet och de kan öppna sen i sig en ny öppning eller lösning - delaktighet kan skapas också med att skriva breven barnvänligt, riktat direkt till barnet, det gör en skillnad, och det visar att personalen har tänkt lite längre och på barnet som mottagare - den professionella synvinkel ledningen skall kunna erbjuda verktyg för de professionella också. - strukturerna är inte ännu här i systemiskt barnskydd. Om man gör en förändring måste den vara större, ha tid för det att det kommer från alla nivåer, att det inte är bara ngt som sätts framför en. Ledingens stöd är jätte viktigt. De kan inte enbart vara den professionellas sak. Kräver handlingsutrymme och ledningsverktyg.
Hur väl behandlar rapporten centrala utmaningar i utvecklingsarbetet? Diskussion: - vad som prioriteras, tex delaktighet, ss det ser ut nu med klientantal per arbetare - det krävs ännu tid för hur det ska bli optimalt, vuxen psykiatrin är viktigt att få med och det ännu mer viktig på svenska, hur vuxen psyk ska vara delaktig, handikappservicen är ngt som är avlägset, det är långt till många instanser, familjeterapi o rådgivning är nu bra. Kräver mkt tid att se till att alla är delaktiga och med på noterna - skulle inte klara av att vara ensam själv med alla proffs, och mötet gick på finska, väninna som social arbetare kom med som stödperson, utan henne skulle jag inte ha fåt ngt sagt. E stor resurs är att man har en stödperson, som kan ta emot infon om det är ett söligt möte, man kan inte hantera allt om det spec. gäller psyk som kan ta emot info, se till att proffs går över dig som klient. - ett bra ex är inte de att bara be människor med möte, det kan bli nästa värre, en professionell borde kunde prata före hur vill man vara delaktighet, vi menar så olika saker. Förberedelserna är viktiga. - toppmöten: 15 människor, som tex är i samma ålder som föräldrarna, känner skam, känner att man tittar ner på en när man talar om barn och föräldraskap o kommentaren, som är förminskade man känner sig dum o liten, vad skulle man behöva då?
Hur väl behandlar rapporten centrala utmaningar i utvecklingsarbetet? 2 Diskussion forts: - språket är en central del av delaktighet, svårt att ordna i praktiken. - att det inte finns så öppen dokumentering är viktigt det har en stor betydelse vilket språk skulle dokumentering - fel språk är mot principen om delaktighet Synvinkeln med mångprofessionellt arbete tex finska svenska sidan, handikapp o barnskydd, att man gör systemiskt på ett ställe och inte på annat. Rekry-synvinkeln: det förväntas mycket av professionella, lite tudelat, det är hög press och krav på den enskilda o andra sidan skall man vara en del av ett team.
Gruppens centrala budskap - ca 2-3 punkter! 1) Det verkar som om modellen skulle uppmuntra till delaktighet: nytt synsätt, öppnar upp och tillåter delaktighet, ger mer redskap 2) Delaktighet, öppenhet, in förutsätter service, kommunikation, dokumentation på svenska, det egna modersmålet. 3) a) Hur ska vi förhålla oss till delaktighet mellan de professionella? Å ena sidan, är du en del av ett team (gemensamt ansvar), men å andra sidan ensam som ansvarig tjänsteman. b) Hur ser vi på det att barnskyddet går inför systemiskt arbete/modell = delaktigt grepp, men andra enheter inte. Vilken bild ger detta till klienterna? 4) Ledningen, arbetsledningen är i en central roll för att delaktigheten blir verklighet. Tillåter, rekryterar folk, ger handlingsutrymme, är aktiv.