En grafisk modellskiss 38 Skogsindustrins utbudsfunktion 40 Bestämning av optimalstorleken hos en skogsindustriell anläggning

Relevanta dokument
Branschstatistik 2015

luis förord 5 Kommittens förord 7

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Strukturomvandling Inom skogsindustriri

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

UMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT. Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2018

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

Innehåll. Förord 11. Kapitel 3. Historisk översikt över Sveriges import av industrivaror från låglöneländer

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

Nationalekonomi för tolkar och översättare

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia Fredrik Forsén

Remissvar avseende rapporter om konsekvenser vid införandet av kilometerskatt

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Bruttoavverkning 2015 JO0312

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- och sågverksindustrin Mars 2014

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19

Något om effekterna av direkta investeringar via betalningsbalansen 24 Några effekter av multinationella företag 26

Skogsindustrins roll i samhället

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

"Förord... I. Kap. 3. Produktionsfaktorerna under senare tid Produktionsfaktorn arbete. Produktionsfaktorn kapital. Teknik och organisation.

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Skogsindustrin och kostnader för lastbilstransporter en faktorefterfrågeanalys

1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

SKOGSINDUSTRINS VIRKESFÖRBRUKNING SAMT PRODUKTION AV SKOGSPRODUKTER

gsindustrin inför framtiden

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Skogs- och träindustrin i Halland

Föreläsningsnoteringar Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Sjöburen handel och tonnageutveckling 16 Prognoser för fartygsefterfrågan 22

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Simpler Branschanalys

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q2 2018

SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN OM DEN SVENSKA PAPPERS-, MASSA- OCH SÅGVERKSINDUSTRIN

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

Analys av näringslivet i Gnesta kommun

KVALITETSDEKLARATION

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Ekonomiska bedömningar

Skogsindustriernas utmaningar

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

Transkript:

o a FÖRORD 17 INLEDNING 19 KAPITEL l. SKOGSINDUSTRINS AVGRÄNSNING, OMFATTNING OCH PRODUKTIONS UTVECKLING 22 Avgränsningskriterier 22 Skogsnäringens bidrag till nationalprodukten 24 Massa- och pappersindustrin 25 Träindustrin 29 Virkesfiödesmatris 33 Avgränsning till det första förädlingsledet 34 Skogsindustrins andelar av kapital- och arbetsmarknaden 35 KAPITEL 2. EN EXPANSIONSMODELL FÖR SKOGSINDUSTRIN 38 En grafisk modellskiss 38 Skogsindustrins utbudsfunktion 40 Bestämning av optimalstorleken hos en skogsindustriell anläggning 40 Skogsföretagens utbudsfunktioner 44 Aggregering av företagens utbudsfunktioner 46 Faktorer bakom skogsindustrins produktionsutveckling 48 Härledning aven expansionsmodell 48 Sammanfattning av expansionsmodel1en 53 Modellens kausala samband 53 Ett numeriskt exempel 54 Modellens tillämpning 56 KAPITEL 3. VÄSTEUROPAS EFTERFRÅGAN PÅ SKOGSPRODUKTER OCH DEN SVENSKA SKOGSINDUSTRINS PRISINFLYTANDE 58 Prognosmetoder 58 En efterfrågeprognos fram till 1980 59 5

Sveriges marknadsposition 62 Skogsindustrins marknadsposition och prisinflytande 65 Prisinfiytande på kort sikt 66 Prisinfiytande på lång sikt 67 KAPITEL 4. STORDRIFTSFÖRDELAR OCH KOSTNADSSAMBAND I MASSAANLÄGG NINGAR OCH PAPPERSBRUK 70 Definitions- och mätproblem 71 Skattning av skalekonomi från produktions- eller kostnadsfunktioner? 71 Kostnadsdata från existerande anläggningar eller kalkyldata? 73 Kostnadsfunktioner från ingenjörsdata för massa- och pappersindustri 76 Presentation av materialet och mått på skalekonomi 76 Skalekonomi, kapitalintensitet och substitutionselasticitet 79 Faktorer som bestämmer företagens val av anläggningsstorlek 81 Kostnadsstrukturen hos optimala enheter 83 Marginalkostnaden vid utbyggnad 85 Kostnadsstrukturen för massa- och pappersanläggningar 86 Från kalkyldata härledda efterfrågefunktioner på virke 88 KAPITEL 5. DET LÅNGSIKTIGA UTBUDET AV VIRKE I - BERÄKNING AV DEN AVVERKNINGSBARA KVANTITETEN 90 Analysens uppläggning 90 Tillgången på avverkningsmogen skog 91 Begreppet avverkningsmogen skog 91 Faktorer som påverkar tillgången på avverkningsmogen skog 92 Skogslagstiftningen och begreppet avverkningsbar skog 94 Begreppet avverkningsbenägenhet och dess bestämningsfaktorer 96 Rotprisnivån 97 Förräntningsanspråk och skogsbeskattningen 98 Skog som arbetsreserv 98 Virkesförrådets storlek och tillväxt 99 Virkesbalansutredningarna 101 Metod 101 Prognos och utfall 103 Virkesbalansutredningen 1967 104 Avverkningarnas optimala ökningstakt 107 KAPITEL 6. DET LÅNGSIKTIGA UTBUDET AV VIRKE II - UTBUDET AV VIRKE VID FABRIK SOM EN FUNKTION AV VIRKESPRISET 110 6

Definition av utbudsfunktionen 110 Virkespriset fritt fabrik och rotnetton vid mitten av 1960-talet 113 Rotprisnivån 1964 115 Utbudsfunktionen för virke i Norrland vid mitten av 1960-talet 117 Utbudet av lövved 124 Virkesutbudet i hela landet 124 Virkesutbudets utveckling 1950-1965 127 Stigande avverkningar trots fallande rotnetton 127 Drivningskostnaderna och skogsbrukets produktivitetsutveckling 128 Sammanfattning 129 KAPITEL 7. KONKURRENSEN PÅ VIRKESMARKNADEN OCH DESS EFFEKTER PÅ SKOGSINDUSTRINS EXPANSION 131 Inledning 131 Konkurrensteoretiska överväganden 132 Några konkurrensmodeller 132 Monopsoni-fallet 132 Bilateralt monopol 135 Relativ förhandlingsstyrka 136 Konkurrensförhållandena på lång sikt 138 Skillnader i marginella drivningskostnader på företagens och enskildas skogar samt en analys av priset på skog 140 Transportkostnader och optimal anläggningsstorlek 143 Empiriska observationer 146 Koncentrationen på köpar- och säljarsidan 147 Uttagsprocenten hos olika skogsägarkategorier 148 Investeringsutveckling och uttagsprocenten 151 KAPITEL 8. STRUKTURANALYS AV MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN 154 Inledning 154 En ekonomisk modell för strukturanalys 155 Problem vid tillämpning av den teoretiska strukturmodellen 158 Massa- och pappersindustrins struktur 1964 161 Presentation av materialet 161 Produktivitetsdifierens mellan bäst och sämst tillämpad teknik 164 Pris- och löneskillnader i anläggningar med olika effektivitet 170 Integrationsgrad och produkthomogenitet inom pappersindustrin 174 KAPITEL 9. RÄNTABILITET OCH NEDLÄGGNING AV ANLÄGGNINGAR 176 7

Kapitalets produktivitet och räntabilitet Inom massaindustrin 176 Nedläggning av anläggningar 180 Syftet med nedläggningskalkyler 180 Bestämningsfaktorer för kapitalets livslängd 180 Massa- och pappersindustrins kortsiktiga utbudsfunktioner 182 Lönestegring och nedläggningstakt 184 En generell kalkyl 185 Strukturomvandling under icke perfekt konkurrens på faktoroch produktmarknaden - några teoretiska analyser 188 Monopsoni påvirkesmarknaden och strukturomvandlingen 188 Försäljningskartell och strukturomvandling - en teoretisk analys 190 KAPITEL 10. MASSAINDUSTRINS STRUKTURFÖRÄNDRING 1946-1964 195 En stabil produktivitetsstruktur 195 Utveckling av bruttovinstmarginal, inkomstandelar och förädlingsgrad 197 Kostnadsutvecklingen inom massaindustrin 202 Utvecklingen av anläggningsstorleken inom massaindustrin 204 Produktionsskalans tillväxt 204 Sambandet storlek och utbyggnadstakt 205 Skattning av den tekniska utvecklingen inom massaindustrin 207 Skalekonomi och teknisk utveckling 210 Mätning av strukturomvandlingens effekt på ~rbetskraftensproduktivitetsutveckling 212 Sambandet strukturomvandling och produktivitetsstegring 212 En formaliserad strukturomvandlingsmodcll 214 Empirisk tillämp~ing av strukturomvandlingsmoclellen 216 Utvecklingen av räntabilitet och kapitalkostnad per producerad enhet inom massaindustrin 1949-1964 219 Försök att mäta räntabilitetsanspråkens utveckling 219 Tänkbara orsaker till nedgången i räntabiliteten 223 KAPITEL 11. STRUKTURANALYS AV SÅGVERKSINDUSTRIN 226 Kostnads- och intäktskalkyler för sågverk 1965 226 Sågverkens produktivitetsstruktur 1965 228 Pris-, kostnacls- och vinstutvecklingen inom sågverken 232 Produktivitetsutveckling och strukturomvandling 236 Sammanfattning 239 KAPITEL 12. SAMMANFATTNING OCH UTBLICK 240 Uppläggning och innehåll 240 8

Ett utvecklingsalternativ för den svenska skogsindustrins produktion fram till 1980 242 Produktivitetsutveckling och strukturförändring i massa- och pappersindustrin 245 Strukturomvandlingens effekt på den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen 245 Teknisk utveckling 247 Kapitalintensiteten 248 En produktivitetskalkyl 248 Storleksstrukturens tänkbara förändring 249 Produktivitetsutveckling och strukturomvandling inom sågverksindustrin 250 Skogsindustrins efterfrågan på arbetskraft och kapital 252 Prisutvecklingen på skogsprodukter 253 jämviktspriset på virke 254 Virkesutbudet 256 Internationell konkurrenskraft 257 Exogena variabler och statliga handlingsparametrar 258 Kalkylräntan och statens kreditpolitik 259 Påverkan på virkesutbudet 260 Konkurrensförhållandet mellan skogsägare och skogsindustri 261 Slutord 262 BILAGA A. Kommentarer till tabeller 263 SUMMARY: Forest-Based Industries: Structural Change and Growth Potentials 271 LIST OF FIGURES 285 LIST OF TABLES 287 LITERATURE 288

FÖRTECKNING ÖVER FIGURER 1. Modell för härledning aven utbudsfunktion för skogsprodukten 40 2. Hypotetiska kostnadskurvor för bestämning aven massaanläggnings optimala storlek på en viss ort................ 41 3. Principskiss över de långsiktiga styckkostnadskurvornas förändring under teknisk utveckling................... 74 4. Expansionsvägen för cellulosafabrik för blekt sulfatmassa i 1965 års teknologi och faktorpriser................. 80 5. Långsiktiga styck- och marginalkostnadskurvor för ett integrerat tidningspappersbruk i 1965 års teknologi och faktorpriser. 82 6. Hypotetiska expansionsvägar för avverkningarna i Sverige.. 106 7. Hypotetiska utbudskurvor för virke.......... 112 8. Potentiell utbudskurva för barrvirke i Norrland..... 118 9. Potentiella utbudet av lövskog inom industriområdena I och II enligt VB:67:s b-alternativ............... 123 la. Skillnaden mellan potentiellt utbud och faktisk avverkning. 125 Il. Monopsoni-fallet................... 134 12. Bilateralt monopol................... 136 13. Teoretisk bestämning aven monopsonists fördelning av sin virkesanskaffning mellan egen skog och inköp från privata skogsbruket 141 14. Fristående massaproducerande anläggningar 1964 rangordnade efter rörlig styckkostnad................... 162 15. Integrerade pappersbruk fördelade efter rörlig styckkostnad 1964 163 16. Löneandelen i förädlingsvärdet hos den integrerade pappersindustrin 1964........................... 174 17. Teoretisk analys av strukturanpassning vid monopsoni på virkesmarknaden........................ 189 18. Hypotetisk figur för diskussion av effekten på massaindustrins struktur av branschens gemensamma utbudspolitik......... 191 19. Produktionsvolymens utveckling inom massaindustrin 1946-1966 196 20. Prisutvecklingen på massa och papper 1950-1966....... 197 21. Fristående massaproducerande anläggningar 1949 rangordnade efter rörlig styckkostnad.................. 198 22. Fristående massaproducerande anläggningar 1954 rangordnade efter rörlig styckkostnad................ 199 23. Fristående massaproducerande anläggningar 1959 rangordnade efter rörlig styckkostnad................ 200 24. Bruttovinstmarginalernas utveckling inom massaindustrin i den bästa anläggningsgruppen (decil) i de tre största anläggningarna och i hela branschen 1946-1965............... 20 l 25. Löneandelens och förädlingsgradens utveckling i bäst-tillämpadteknik-anläggningar inom massaindustrin 1946-1964.... 202 26. Förändringen i massaindustrins anläggningsstorlek 1946-1964 204 27. Sågverkens produktivitetsstruktur 1965.......... 230 10

28. Schematisk bild av sågverkens länsamhetsstruktur 1965..... 231 29. Produktionsvolyms- och prisutvecklingen för sågverk och hyvlerier 1950-1966........................ 234 30. Produktions- och produktivitetsutvecklingen sågverksindustrin 1953-1966........................ 235 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER l. Bruttoförädlingsvärdena i miljoner kronor inom skogsnäringens huvudgrupper 1968 samt deras andel i procent av skogsnäriilgens totala bidrag till BNP.................... 25 2. Delbranschern'as procentuella andelar av massa- och pappersindustrins förädlingsvärde 1953 och 1967........... 25 3. Ökningen av produktionen av olika massakvaliteter 1953-1969.. 26 4. Vedkostnad per krona producerad massa av olika kvaliteter 1965 27 5. Användningen av massaproduktionen 1964.......... 27 6. De integrerade pappersbrukens produktion av olika massakvaliteter i procent av massaproduktionen 1958 och 1969......... 28 7. Förändring i produktionen av olika pappers- och pappkvaliteter 1953-1969........................ 28 8. Försörjningsbalans för papper och papp 1965.......... 29 9. Delbranschernas procentuella andelar av träindustrins förädlingsvärde 1953 och 1967.................... 30 10. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1957, 1960 och 1965......................... 30 11. Förädlingsgraden inom träindustrins delbranscher 1965..... 31 12. Andelar av träindustrins förbrukning av sågade och hyvlade trävaror som härrör från egen försågning 1960 och 1965...... 32 13. Virkesfiödesmatris för Sverige 1964...... '........ 33 14. Skogsindustrins investeringar i förhållande till hela den egentliga industrins investeringar................... 36 15. Antal sysselsatta inom skogsindustrin i procent av sysselsättningen inom hela industrin 1967.................. 36 16. Sysselsättnings- och löneutvecklingen inom skogsindustrin jämfört med hela industrin 1955-1967............... 37 17. Västeuropas konsumtion av papper och papp, massa och sågade trävaror samt Västeuropas nettohandel med övriga världen 1950-1980. Nettoimport (-), nettoexport (+). Sveriges produktion i absoluta tal och i procent av Västeuropas konsumtion..... 60 18. Västeuropas virkesförsörjning 1950-1980........... 61 19. Den svenska och nordiska exportens andel av det övriga Västeuropas konsumtion av papper och papp 1955-1968 samt Sveriges importandel 63 Il

20. Den svenska och nordiska exportens andel av det övriga Västeuropas totala förbrukning av träfibermassa 1955-1968 samt Sveriges andel av det övriga Västeuropas import (netto)..... 63 21. Den svenska och nordiska exportens andel av det övriga Västeuropas konsumtion av sågade och hyvlade trävaror 1955-1968 samt Sveriges andel av importen................. 65 22. Kapital- och arbetskraftsåtgång i en anläggning för blekt sulfatmassa av olika storlek i 1965 års teknik och priser........... 76 23. Långsiktiga styck- och marginalkostnader för en fabrik för blekt sulfatmassa (torkad) av barrved i 1965 års teknik och priser.. 77 24. Åtgångs- och kostnadsdata för ett integrerat tidningspappersbruk av olika storlek i 1965 års teknik och priser........... 78 25. Beräkning av»skalteknikfaktor» för en anläggning för blekt sulfatmassa......................... 79 26. InputkoefIicienter för»optimala» anläggningar inom massa- och pappersindustrin i 1964 års prisnivå.............. 84 27. Marginalkostnadsberäkning vid utbyggnad av ett existerande tidningspappersbruk..................... 85 28. Kostnad per krona output av massa år 1964 i fristående anläggningar 87 29. Långsiktiga efterfrågefunktioner på virke i några viktigare typer av skogsindustriella anläggningar i 1964 års produktpriser...... 89 30. Virkesförråd, tillväxt och avverkningar enligt de tre riksskogstaxeringarna (alla trädslag)................. 99 31. Årlig genomsnittlig avverkning 1957-1966 i relation till den årliga genomsnittliga tillväxten 1953-1962............. 100 32. Fyra uppskattningar av den avverkningsbara kvantiteten 1933-1967 101 33. Den svenska skogsindustrins inköpspris för sågtimmer och massaved 1965........................... 114 34. Massavedsprisets regionala variationer i Sverige 1964. Genomsnittligt inköpspris fritt fabrik för alla fristående massafabriker inom respektive region................... 114 35. Massavecispriser i olika regioner i Sverige 1963/64 och 1964/65.. 116 36. Timmerpriserna i olika regioner i Sverige säsongen 1963/64... 117 37. Procentuell förändring av virkespriser, avverkningar, drivningskostnader, rotnetton och arbetskraftens produktivitet i skogsbruket 1950-1965........................ 127 38. Dagsverksåtgång per m S sk för drivningsarbeten på olika ägoslag och landsdelar......................... 129 39. Marginell och genomsnittlig transportkostnad för virke vid olika storlekar aven massaanläggning för blekt sulfatmassa....... 146 40. De privata skogsägarnas anslutning till skogsägarföreningarna.. 147 41. Uttagsprocenten hos olika skogsägarkategorier......... 149 42. Skogsindustrins utbyggnad i norra och södra Sverige 1953---- 1966........................... 152 12

43. Rangordning av den fristående massaindustrin efter rörlig styckkostnad, aggregerad i deciler av produktionen i ton år 1964..... 166 44. Rangordning av den integrerade pappersindustrins anläggningar efter nivån på rörliga styckkostnader 1964. Anläggningarna är aggregerade i grupper om tre anläggningar............. 167 45. Rangordning av den integrerade pappersindustrin efter nivån på rörliga styckkostnader år 1964................ 168 46. Sambandet lönenivå och anläggningarnas produktivitet 1950, 1955 och 1960......................... 172 47. Kapitalets produktivitet och räntabilitet inom massaanläggningar som ordnats efter rörlig styckkostnad år 1964.......... 177 48. Utvecklingen av antal anläggningar, saluvärde och produktion enligt industristatistiken och enligt vårt material 1949-1964... 197 49. Utvecklingen av bruttovinstmarginalen, förädlingsgraden och inkomstandelarna i bäst-tillämpad-teknik-anläggningarna och hela massaindustrin 1949-1964................. 199 50. Kostnadsstrukturens förändring inom bäst-tillämpad-teknik-anläggningar inom massaindustrin 1950-1964. Kostnad per producerad enhet för olika kostnadsslag................. 203 51. Den tekniska utvecklingen och den ökade kapitalintensitetens bidrag till höjningen av arbetskraftens produktivitet i bäst-tillämpadteknik-anläggningar inom massaindustrin 1950-1964. Genomsnittlig årlig förändring i procent.............. 209 52. Jämförelse av teknikutvecklingen i massaindustrin över produktionsskalan och över tiden.................. 211 53. Produktivitetsutveckling i massaindustrin 1950-1964...... 216 54. Förhållandet mellan arbetskraftens produktivitet i bästa respektive sämsta anläggningsgruppen och branschgenomsnittet 1950-1961 217 55. Kalkyl över tillväxten i massaindustrins genomsnittliga arbetskraftsproduktivitet 1950-1964 (produktivitetsmått I)...... 217 56. Utvecklingen av bruttovinstmarginalen och bruttoräntabiliteten i massaindustrin 1949-1964................. 220 57. Beräknad förändring i kapitalkostnaden per producerad enhet inom massaindustrin 1950-1964................. 224 58. Genomsnittskostnader och genomsnittsintäkt i svensk sågverksindustri 1965....................... 227 59. Kostnadskalkyl för sågverk som representerar bästa teknik omkring 1965...................... 227 60. Produktions-, pris- och kostnadsutvecklingen inom sågverk och hyvlerier 1953-1965..... ~.............. 233 61. Regional utveckling av produktion och produktivitet 1958-1965. 239 62. Förändring i skogsindustrins produktionsvolym och virkesåtgång 1969-1980 - ett utvecklingsalternativ 241 63. Kalkyl över massavedsprisets förändring 1955-1965 och 1969-1980 255 13