Kandidatuppsats i historia. Från förövare till offer?

Kandidatuppsats i historia. Från förövare till offer? Prostitution som problem i SOU 1962:22 och SOU 1995:15. Författare: Elina Lefvenhjelm Kandidatuppsats i Historia 15 hp Examinator: Magnus Persson Handledare: Ulla Rosén Termin: HT/ VT 15/16 i Ämne: Historia Nivå: Grundnivå Kurskod: 2HIÄ06

Abstract Bachelor thesis in history. Title: From the perpetrator to the victim? Prostitution as problems in SOU 1962: 22 and SOU 1995: 15. January 1, 1999 Sweden was the first country in the world who instituted the law of sex purchase act. It means that now was the person who was buying sex to be criminalized. But in 2005 the law was substituted by a new punishment provision called purchase of sexual services. But before the law sex purchase act was instituted, Sweden had different types of laws. One law was lösdrivierilagen. It means that the prostituted was accused crime. This law was abolished 1965. The purpose with this study is to view two Swedish state public investigations (SOU) that is focusing on prostitution. These two investigations published the years 1962:22 and 1995:15. The third investigations from 2010:49 will be used the consequences of the laws. To do this study gender needs to analyze the investigations. The professor Caroll Lee Bacchi s method What is the problem represented to be? will be used in this essay. Keywords: Sweden, sex purchase act, purchase of sexual services, criminalized, prostituted, problem, crime, abolished, investigations, analyze, essay. ii

Förord För ett tag sen pratade jag med min mor i telefon och hon undrade hur länge jag egentligen hade hållit på med uppsatsen. 10 veckor svarade jag att den skulle hålla på. Hon tyckte det var ofantligt lång tid. Så jag förklarade för henne hur det går till att skriva en uppsats. Likaså min pojkvän trodde att det var en Peace of cake att skriva den. Eftersom han tror att alla gör en uppsats samtidigt och att den ska vara på ett par sidor lång. Ingen av dem har valt att läsa vidare så de förstår inte innebörden med hur lång tid det tar att skriva. Men efter förklaringar och arbete som de vet att jag har lagt ner på min studie måste jag ändå tacka dem för visat stöd. Det har gett mig ork till att färdigställa uppsatsen. Vissa stunder har det varit tuffare än andra men då har de och min kurskamrat Amanda puffat mig till att kämpa. Så jag vill tacka er för att ni finns där för mig. Jag vill även passa på att tacka min handledare Ulla Rosén för hennes initiativ till möten, svar på mail samt all tid hon har hjälp mig med stavning och uppdelning i uppsatsen. Jag vill även passa på att tacka mina andra nära vänner och resterande familj som finns där för mig och har pushat mig fram. Ni vet vilka ni är! Växjö. Februari 2016 iii

Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Motivering 2 1.2 Syftet 2 1.3 Avgränsning 2 2. Tidigare forskning 4 3. Frågeställning 8 4. Teoretisk utgångspunkt 9 4.1 Genushistoria 9 4.2 Genuskontrakt 9 4.3 Manligt och kvinnligt 11 4.4 Sexualitet 11 5. Material 15 5.1 Arbetsprocess 15 6. Metod 16 7. Bakgrund 19 7.1 Makt och identitet 19 7.2 Kvinnorörelsen 20 7.3 Prostitution 21 7.4 Statliga utredningar 22 8. Resultat 24 8.1 Statens offentliga utredningar 1962:22 Samhällsfarlig asocialitet: betänkande 25 8.2 Statens offentliga utredningar 1995:15- Könshandeln: betänkande/av 1993 års prostitutionsutredning 33 9. Analys 43 10. Effekter efter att sexköpslagen inrättades. 51 12. Didaktisk reflektion 53 12. Sammanfattning 55 Referenser 57 iv

Källmaterial 57 Litteratur 57 Internetkällor 58 v

1. Inledning Den 1 januari år 1999 blev Sverige det första landet i världen som instiftade en sexköpslag. Den innebar att köp av sexuella tjänster, men inte försäljning, blev brottsligt. Införandet av lagen visar en förändrad syn på prostitution. År 2005 ersattes sexköpslagen med en ny straffbestämmelse köp av sexuell tjänst. Fram till 1965 föll prostitution under lösdriverilagen. I den lagstiftningen föll straffet på den lösdrivna och inte på den som köpte sex. Lösdrivare menas att det är en prostituerad person. Fram till 1999 var fortsatt försäljning av sexuella tjänster straffbart, men straffet inriktades mer och mer på förbyggande och vårdande åtgärder. Hur kom det sig att problematiseringen av prostitutionen förändrades och vilka effekter har uppkommit efter det? Prostitution sägs vara det äldsta yrket och har hängt med sedan antiken fram till nutid. Ordet prostitution betyder när minst två personer köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk)vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten. 1 Det finns ett flertal anledningar till varför personer börjar med att sälja sin kropp till andra människor. Det kan vara att ekonomin inte räcker till, personen är inte kapabel till att arbeta, pengarna behövs för att kunna överleva eller försörjning av andra för att få mat på bordet exempelvis. Tidigare ansågs prostitution som ett brott. Blev den prostituerade påkommen kunde den få en varning eller ännu värre, bli straffad och hamna på en tvångsarbetsanstalt. För att undvika tvångsarbete fick den prostituerade två val. Det ena var att avsluta sitt yrke och det andra att skaffa sig en bättre sysselsättning. Det senare var dock svårare. Det fanns fler kvinnor än män som var prostituerade. Under 1920 talet och framåt hade kvinnan fått rösträtt, men inte tillräckligt med makt för att fritt kunna arbeta utanför hemmet. Kvinnan skulle oftast vara hemma och det var männen som arbetade. Därför blev det svårare för kvinnan att hitta ett annat yrke. Som nämnts tidigare var det fler kvinnor som var prostituerade. Kvinnorna kunde ha en manlig ledare, en så kallad hallick. Hallicken skaffade husrum som kvinnorna fick bo i. Tack vare att kvinnorna fick tak över huvudet och mat, var kvinnorna tvungna att återgälda hallicken med pengar. På detta vis för att få ihop pengar till hyra och för att bo kvar i huset fick hallicken ta hand om pengarna. Kvinnorna fick oftast inget av det de tjänade ihop på egen hand. Oftast var säljarna i könshandeln kvinnor medan köparna 1 Mujaj Endrit, Netscher Amanda, Prostitutionen I Sverige 2014 En omfattningskartläggning, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2015, s 15 1

var män. 2 1.1 Motivering Motiveringen till att skriva en uppsats om prostitution är att ämnet är och alltid kommer att vara aktuellt. Prostitution i dagens samhälle kopplas till människor som har det svårt och exempel på detta är att människor livnär sig med sexuella tjänster för att överleva. Det finns en typ av människohandel baserad på tvång av sexuella tjänster där framför allt kvinnor hamnar som offer. Kvinnorna blir utsatta för våld och ibland kan det även leda till död. Detta förekommer med jämna mellanrum och det är också något som har lett till att sexköpslagen infördes år 1999. I skolans styrdokument är sex och samlevnad ett obligatoriskt område som är med i gymnasiet. Detta är då relevant eftersom eleverna måste veta vad som sker med våra sinnen, hur kroppen utvecklas samt att eleverna skall förstå att det finns en värld inom prostitution där sex säljs på marknaden. Mitt intresse för att skriva om prostitution kom efter att ha läst en biografi om en ung tjej som började sälja sig själv via internet och vad det fick för konsekvenser efteråt. 1.2 Syftet Syftet med uppsatsen är att granska samt diskutera vad som ansågs vara problematiskt med prostitution i två statliga utredningar som utkom år 1962 respektive år 1995. Den första utredningen ledde till att lösdriverilagen avskaffades och den andra drog upp riktlinjerna för sexköpslagen. Genom att granska samt analysera skillnaderna mellan argumenten i de två utredningarna kan en förändring i värderingar omkring prostitution synliggöras. 1.3 Avgränsning Det har utkommit statliga offentliga utredningar som behandlar prostitution i Sverige under åren 1949-2010 3. De statliga utredningar som uppsatsen baserar på är SOU 1962:22 samt SOU 1995:15 4. Dessa utredningar är avgränsade till Sverige, då det är ett brett och stort område. Sverige var även det första landet i världen som inrättade en sexköpslag. Uppsatsen baseras på genus, alltså kommer kvinnor och män att finnas med. Men fokuseringen kommer att ligga framförallt på kvinnor då det finns betydligt mer material att finna. Kvinnor utgjorde också den största andelen av prostitution förr, 2 Dodillet, Susanne, Är sex arbete: svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet, Vertigo, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009,Stockholm, 2009 s 377 3 Statens offentliga lagar (SOU): 1949:4, 1962:22, 1981: 1995:15, 2010:49 4 Ryman, Sven-Hugo, Samhällsfarlig asocialitet: betänkande, Esselte, Stockholm, 1962, 1993 års prostitutionsutredning, Könshandeln: betänkande, Fritze, Stockholm, 1995 2

då männen redan hade tillgång till andra arbeten samt att männen hade mer makt än kvinnorna. 3

2. Tidigare forskning Nedan kommer tidigare forskning om hur prostitution har reglerats över tid. Avhandlingen Horan och batongen av Tomas Söderblom behandlar ett antal prostituerade kvinnors fall. Avhandlingen berör tiden mellan de båda världskrigen. I avhandlingen nämner Söderblom om de äldre lagarnas tid. Det var vanligt att människor bosatte sig runt om i olika städer i takt med att de blev känd som försvarlös. 5 De kunde därför undgå en hårdare bestraffning eftersom de lokala myndigheterna inte kände till deras bakgrund. 6 Kvinnorna fick varningar om de blev påkomna men efter ett antal varningar var kvinnorna tvungna att åka till en tvångarbetsanstalt för att arbeta av sitt straff. Tvångarbetsanstalterna fanns i Landskrona samt i Norrköping. Det kunde även bli betydligt värre för kvinnor i tvångsarbetsanstalterna, ibland kunde det leda till fängelse. Fängelserna för kvinnor fanns i Göteborg, Växjö, Norrköping samt Norrmalm i Stockholm. Kvinnorna kunde även sitta på samma fängelse som männen gjorde. 7 Inom det officiella samhället ansågs lösdriveri inte som ett brott i enkel mening, däremot skulle inte tvångarbete granskas som straff utan som ett administrativt arbete för den som dömdes till lösdriveri. 8 1885 års lösdriverilag efterträdde den gamla försvarslöshetsstadgan. Enligt den nya lagen skulle lösdrivna ytterst kunna dömas till tvångsarbete. I lagens nionde paragraf behandlades tvångsarbetare att hållas åtskilda från övriga kriminella personer, därför uppkom ett behov av särskilda tvångarbetsanstalter för just människor som var prostituerade. 9 Generellt var det flest kvinnor som blev dömda för lösdriveri och beroende på straff så fick de anpassa sig efter lagarna. Däremot fanns det även manliga lösdrivare som tillhörde tiggarnas skaror och var talrikare än sina kvinnliga motsvarigheter. 10 De manliga hade oftast alkoholmissbruk samt att konkurrensen för arbete var hårdare än för kvinnor. Kvinnorna som var lösdrivare ansågs vara glädjeflickor och ett exempel för att sälja sig själv var för försörjningens skull. 5 Försvarslös betyder att man inte kunde försörja sig. 6 Söderblom, Tomas, Horan och batongen: prostitution och repression i folkhemmet, Gidlund, Diss. Lund: Univ. Stockholm, 1992 s 38 7 Jansdotter, Anna, Ansikte mot ansikte: räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Diss. Lund: Univ., 2004,Stockholm, 2004 s 154 8 Söderblom, Horan och batongen: prostitution och repression i folkhemmet, 1992 s 59 9 Söderblom, Horan och batongen: prostitution och repression i folkhemmet, 1992 s 55 10 Söderblom, Horan och batongen: prostitution och repression i folkhemmet, 1992 s 175 4

Inom lösdriverilagen blev människorna dömda av länsstyrelsen eller i poliskammaren. 11 Lagen ansågs vara en ren polislag, det vill säga att ingen domstol skulle kopplas in i ärendet. 12 År 1949 föreslog lösdriveriutredningen att de som dömdes för lösdriveri skulle dömas till psykiatrisk vård istället för att placeras på tvångsarbetsanstalt. 13 Bedömningen ansågs vara att kvinnor som var prostituerade och som var lösdrivare var sinnesjuka och skulle behandlas på ett sinnesjukhus för att bli botade. Susanne Dodillet skriver i sin doktorsavhandling Är sex arbete? om prostitution under 1970-talet. Hon har närmare gått in i den svenska samt tyska prostitutionspolitiken, och studerat bland annat rapporter, statliga utredningar, tidningsartiklar med mera. Dodillet beskriver att registeringen av prostitution och de obligatoriska hälsundersökningarna avskaffades i Sverige 1918, men att sexsäljare kontrollerades i efterhand fram till 1964, med hjälp av lösdriverilagen. Det syftades till att förebygga brottslighet med tvångsåtgärder av olika slag. Lösdriverilagen ersattes med lagen om åtgärder för samhällsfarlig asocialitet(lsa). 14 Dodillet nämner två vetenskapsmän, sociologen Sven Axel Månsson och socionomen Stig Larsson som presenterade det första svenska förslaget om förbud mot prostitutionen efter att svenska sexklubbar hade öppnats under 1960-talet. Förslaget fördes fram i utredningen från 1976. Månsson och Larsson föreslog ett förbud mot prostitution och en kriminalisering även för sexköparna. Förslaget hade tre motiv: Det första var att prostituerade råkade illa ut, allt från bråd samt död till känslomässiga störningar. Det andra var att prostitutionen förde med sig kriminalitet samt det tredje att prostitution försvårade naturliga umgängesformer. Månsson och Larsson ville med en ny lagstiftning ta ansvar för att lösa problemet. 15 Detta handlade främst om svarta affärer, då man hade ett flertal sexklubbar runt om i landet. Men efter 1976 års utredning försvann ett antal sexklubbar. Från 1977 års utredning kartlades problemen om prostitutionens orsaker utifrån samhällsturktur och samhällsutveckling. Dodillet beskriver att nu handlade det inte bara om prostituerades problem utan förhållandet till kunderna skulle även undersökas. 16 Dodillet nämner också att sexualbrottsutredningen beskrev försäljningen av sexuella tjänster som en icke acceptabel försörjningsform. 17 Dodillet har även använt 11 Söderblom, Horan och batongen: prostitution och repression i folkhemmet, 1992 s 39 12 Söderblom, Horan och batongen: prostitution och repression i folkhemmet, 1992 s 170 13 Söderblom, Horan och batongen: prostitution och repression i folkhemmet, 1992 s 79 14 Dodillet, Är sex arbete? 2009 s 48 15 Dodillet, Är sex arbete? 2009 s 91 16 Dodillet, Är sex arbete? 2009 s 93 17 Dodillet, Är sex arbete? 2009 s 78 5

sig bland annat av den statliga utredningen 1995:15 - Könshandeln. I boken Är sex arbete? beskrivs att oftast var säljarna i könshandeln kvinnor medan köparna var män. 18 Hon nämner att de kvinnliga prostituerade har ett flertal problem med missbruk, de är ungdomar, psykisk sjuka samt hiv smittade. Männen som däremot köper sex tycks vara sjuka, drogberoende, minderåriga eller komma från ett annat land med annan kultur. 19 Prostituerade hade oftast en svårare position, de ansågs vara offer medan männen vara förövare. 20 Utredningen beskriver förslaget av sexköpslagen som sedan trädde i kraft den 1 januari år 1999 och Sverige blev det första landet i hela världen som införde lagen. Gabriella Scaramuzzino skriver i sin doktorsavhandling Sexsäljares och sexköpares kollektiva handlande på internet: en svensk "fuckförening? om hur prostitutionen har inflytande på makt, från ett svenskt perspektiv. Där nämns bland annat att Sverige var ett av de första länderna som förbjöd sexuella tjänster som kunde köpas, men inte säljas. Scaramuzzino beskriver hur det kollektiva handlande och organisering på internet och hur de använde sig av prostitutionsforum för att kunna minska konflikter på prostitutionsmarknaden och bedriva egenorganiserat socialt arbete. 21 Scaramuzzno beskriver hur makt och våld påverkar, bland annat när sexuella tjänster säljs att det likställs med mäns våld mot kvinnor. 22 Hon nämner även att kvinnor oftast var de som var prostituerade. Scaramuzzino menar i sin avhandling att en följd av samhällsförändringar kommer även leda till jämställdhet när det gäller sexuella tjänster, nämligen att män kommer börja sälja sina kroppar. 23 Det finns även ett flertal uppsatser som har behandlat prostitution och vägen fram till lagarna. En uppsats som behandlar liknande syfte och använder statens offentliga utredningar heter Brott utan målsägande: En diskursanalys av lagtexter om prostitution skriven av Hannah Lukka. Uppsatsen använder sig av en diskursanalys. Lukka har använt sig av 1981 års prostitutionsutredning där bakgrund och åtgärder finns med. 1995 års prostitutionsutredning om homosexuell prostitution samt propositionen för 18 Dodillet, Är sex arbete? 2009 s 377 19 Dodillet, Är sex arbete? 2009 s 378 20 Dodillet, Är sex arbete? 2009 s 389 21 Scaramuzzino, Gabriella, Sexsäljares och sexköpares kollektiva handlande på internet: en svensk "fuckförening"? Linneaus University Press, 2014 s 8 22 Scaramuzzino, Sexsäljares och sexköpares kollektiva handlande på internet: en svensk "fuckförening"? 2014 s 14 23 Scaramuzzino, Sexsäljares och sexköpares kollektiva handlande på internet: en svensk "fuckförening"? 2014 s 32 6

lagen om kvinnofrid (1995-98). Syftet är att se hur och på vilket sätt mäns samt kvinnors sexuella beteende som sexsäljare samt köpare konstrueras i de statliga utredningarna. 24 En aktuell uppsats Sexköpslagen: en fortsatt orättvisa? av Maria Bergkvist Persson samt Camilla Viberg fokuserar på utredningen av förbudet mot köp av sexuella tjänster. Den aktuella lagen har fått mycket kritik från olika håll för att vara en symbollag. Bergkvist Persson och Viberg har därför valt att undersöka syftet med lagen och hur den har fungerat hittills i praktiken. 25 Det finns ytterligare en uppsats Att konstruera en lag: en diskursanalys av förarbeten till sexköpslagen skriven av Berit Bodin och Katarina Röed. Deras syfte är att identifiera samt analyserna prostitutionen utifrån den dominerande diskursen till sexköpslagen. Bodin och Röed beskriver detta eftersom konstruktionen av sexköpare och sexsäljare som formulerats i den dominerande diskursen i förarbetena har påverkat hur sexköpslagen utformats. 26 Sammanfattningsvis vet vi utifrån tidigare forskning att lagar samt utredningar kring prostitution har förändrats med årtionden. Det har tillkommit flera olika sorters prostitutionstyper med bland annat sexklubbar. Könshandeln har utretts i ett flertal statliga utredningar. Lösdriverilagen avskaffades år 1965, då ansågs den prostituerade vara sjuk samt att den prostituerade fick ta straffet om en blev påkommen under sexuellhandling. Därefter tillkom en ny lagåtgärd för samhällsfarlig asocialitet(lsa). År 1999 införde Sverige som första landet i världen, sexköpslagen som även finns med i dagens samhällslagar. Lagen ersattes år 2005 med en ny brottsbestämmelse köp av sexuell tjänst. Sexköpslagen samt köp av sexuell tjänst omfattar att det är sexköparen som kriminaliseras. Det är lösdriverilagen samt sexköpslagen som är relevant för en undersökning i denna studie. Detta för att se vilka förändringar som har skett under samhällets tid. 24 Lukka Hannah, Brott utan målsägande: en diskursanalys av laxtexter om proposition pdf. Linnéuniversitet 2010, s 6 25 Bergkvist Persson Maria, Viberg Camilla. Sexköpslagen: en fortsatt orättvisa? Örebro universitet 2008 26 Bodin Berit, Röed Katarina. Att konstruera en lag: en diskursanalys av förarbeten till sexköpslagen pdf, Linnéuniversitet, 2014 s 6 7

3. Frågeställning Frågeställningarna kommer att besvaras utifrån statens offentliga utredningar. Det finns tre olika frågor som är sammankopplade för att få fram resultatet till studien. Frågorna är anpassade till metoden av Carol Lee Bacchis What s the problem represented to be? Vilka var problemen med prostitution i SOU1962:22 och SOU 1995:15? Vilka förslag på lösningar förs fram? Vad lämnas oproblematiskt? 8

4. Teoretisk utgångspunkt Den teoretiska utgångspunkten kommer att behandla genus där den sociala relationen mellan könen redovisas där exempelvis Yvonne Hirdman finns med samt om sexualiteten där bland annat Carole Pateman diskuterar varför prostitution är fel. Genus handlar om att beteckna sociala relationer mellan könen. 27 Joan Wallach Scott förklarar ytterligare att genus är ett väsentligt sätt att ge betydelse åt maktförhållanden. 28 Hon förklarar ytterligare att gender, eller översättningen socialt kön, används synonymt med det laddade ordet sex i texter som berör kvinnokön och områden som har med kvinnor att göra. 29 Begreppet genus handlar om sociala relationer, hur olika individer och grupper agerar. Raewyn(dåvarande Robert) Conell förklarar att genus är ett mönster i våra sociala arrangemang och i de dagliga aktiviter samt praktiker som arrangemangen styr. 30 Hen menar på att genus är en social struktur, men av ett speciellt slag och att kroppen har ett förhållande till genus, där skillnaderna är mellan manliga och kvinnliga kroppar. Det är naturliga skillnader. 31 Genusmönstret som nämndes tidigare behandlar identitet, arbete, makt samt sexualitet och allt sker samtidigt. 32 4.1 Genushistoria Genushistoria utvecklades som fält beskriver Rydström och Tjeder i boken Kvinnor, män och alla andra. Tidigare behandlades endast männens historia, med allt från tankar, handlingar och organisationer. Under 1950-talet förändrades detta och kvinnohistoria tillkom som ett begrepp. Kvinnan har haft en helt annan historia än vad männen har haft. 33 4.2 Genuskontrakt Genuskontrakt är ett kontrakt mellan könen. Det är mycket konkreta förseställningar mellan mannen och kvinnan beroende på hur de ska vara mot varandra. Exempelvis vem ska förföra vem, hur de ska prata, vilka kläder är tillåtna osv. 34 Deras 27 Carlsson Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004 s 85 28 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 98 29 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 114 30 Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009 s 25 31 Connell, Om genus, 2009 s 25 32 Connell, Om genus, 2009 s 26 33 Rydström, Jens & Tjeder, David, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009 s 11 34 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 121 9

maktstrategier är olika. Det är empirin (..) som föder nya isärhållande former, som skapar nya legitimeringar för olikhet. 35 Könen har fått olika status för varandra, där mannen bland annat har haft frihet medan kvinnan har fått ha kontroll och istället fått anpassa sig efter seder. Den mest vardagliga och biologiska förklaringen är att mannen är stark medan kvinnan är svag. 36 Manlighetsprincipen bygger på den nödvändigaste bortträngningen av kvinnliga aspekter (..)som för in konflikt i motsatsparet manligt och kvinnligt. 37 Utifrån antologin Genushistoria skriver författaren Yvonne Hirdman om att: kvinnor som tillhör/tillhörde olika klasser har/ hade olika sysslor, platser och t.o.m. egenskaper, som styrka eller arbetsförmåga, måste dras fram och problematiseras. 38 Genuskontrakten har ärvts från generation till generation. Förståelsen att ge den manliga normen makt utfärdas i historien där kvinnor inte har sin plats, men med anammande av genuskontraktet kan kvinnornas rum där kvinnlig makt kan utövas, starkt och despotiskt synliggöras. 39 Den manliga normen har legitimerat kvinnans underordning. Hon har fått lyda mannen på hans villkor. Hirdman beskriver att mannen har varit kvinnans förkroppliga fängelse, men har endast haft en frihetsmöjlighet. Med hjälp av sin kropp, utöva slavamakt för frihet samt makt via mannens svaghet, men endast via mannen. 40 Hirdman förklarar att mannen och kvinnan ses som en styrande och avgörande faktor i den historia processen. Det som ska problematiseras, problematiseras oftast inte. Det självklara beväpnas och omvandlar samt ifrågasätter det istället. 41 Rydström och Tjeder beskriver avslutningsvis att genusvetenskap har gång på gång med överväldigande empiri visat att mäns överordning över kvinnors framträdande är fortfarande en struktur i det grundläggande samhället. 42 Mycket har hänt kring könen i historien, speciellt för kvinnan. Men mer kommer att förändras. 35 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 122 36 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 130 37 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 93 38 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 121 39 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 121 40 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 123 41 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 122 42 Rydström, Tjeder, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria, 2009 s 238 10

4.3 Manligt och kvinnligt I boken Tid, rum, kön och identitet använder Margot Bengtsson sig utav forskaren Robert (numera Raewyn) Connells könsteoretiska perspektiv. Hen anser att det maskulina och de feministiska måste analyseras och studeras som könsprojekt som processer av könsformande praktik över tid. 43 Connell fokuserar på tre olika könsteoretiska studier som behandlar arbete, makt och begär som anpassar sig bra till kärlek, sexualitet mellan könen. 44 Detta är då viktigt att kunna relatera till historiskt perspektiv när det gäller tid och klassanalys samt att veta vad som är maskulint och feminint. Mannens dominans uppfattades mindre och mindre som äkta under mitten av 1980 talet i Sverige. Bengtsson menar på att det nu hade blivit mer jämställt mellan könen och att det var den sociala och kulturella förmågan som nu blev dominerande aspekten. 45 4.4 Sexualitet Genus fungerar på olika sätt. I utgångspunkt för uppsatsen handlar det som sexhandel och i antologin Genushistoria förklarar man att det är inte sexualiteten som förföljer samhället utan samhället förföljer kroppens sexualitet. 46 Sexualiteten uppfattades som god och var en viktig del hos både män och kvinnor. Det var stärkande. 47 Den franske filosofen Michel Foucaults syn på sexuella företeelser och hur de produceras i historiska sammanhang av övertygelser om den aktuella sexuella revolutionen kräver en seriös analys. 48 En seriös historisk analys som går att inrikta sig med genus är politik. Politisk historia har ett starkt fäste när det gäller frågor om kvinnor och genus. Wallah Scott nämner redaktören Jessica Benjamins uppfattning om att politiken måste uppmärksamma människolivets erotiska och fantastiska komponenter. 49 Bengtsson nämner Manuel Castell i boken Tid, rum, kön och identitet. Han diskuterade om den sexuella revolutionen som kom att få en stor betydelse under 1960-1970 talet. Revolutionen hade en lösgörelse som bestod av äktenskap, familj, heterosexualitet, 43 Bengtsson, Margot, Tid, rum, kön och identitet: om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959-1993, Studentlitteratur, Lund, 2001 s 18 44 Bengtsson, Tid, rum, kön och identitet: om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959-1993,2001 s 18 45 Bengtsson, Tid, rum, kön och identitet: om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959-1993,2001 s 158 46 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 100 47 Rydström, Tjeder, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria, 2009 s 68 48 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 90 49 Carlsson Wetterberg, Jansdotter, Genushistoria: en historiografisk exposé, 2004 s 90 11

sexuella utryck eller begär 50 Han menade på att sexualitetens begäran skulle förändras och att personligheten skulle få en helt ny syn. Carole Pateman skriver i sin bok The sexual contract varför prostitution är fel. Rollen som prostituerad passar alla oavsett kön, ålder och etnicitet. Det ska ge lika avtalsrätt att kunna sälja som att köpa på marknaden. Pateman menar att prostitution är en del av terapi och som anses vara en naturlig del. 51 Hon menar också på att det ska finnas samma möjlighet för kvinnor att köpa sex på marknaden som det gör för männen. The prostituteis conventionally pictured as a woman, and, in fact, the majority of prostitutes are women. 52 Problemet med prostitutionen anser Pateman: the perception of prostitution as a problem about woman is so deep seated that any criticism of prostitution is likely to provoke the accusation that contemporary contractarians bring against feminism, that criticism of prostitution shows contempt for prostitutes. 53 Pateman beskriver att prostitution inte behöver medföra några negativa domar bara för att kvinnan är så engagerad i sitt arbete. Det behöver inte medföra att prostitutionens fel endast berör kvinnan utan även mannen. Pateman menar att prostitutionen och the sexual contract är en del av männens tillgång till kvinnornas kroppar. 54 Men hur börjar kvinnorna med prostitution? Pateman går tillbaka i tiden och menar även att under babyloniernas tid sålde kvinnorna sig för mat till sig själva och sina barn. 55 Prostitution är en kvinnas kropp som används för att tillfredsställa mannen. Det går att ha sex utan att kärlek inblandas i akten. Pateman beskriver att prostitution inte är ömsesidigt eller njut anpassat för kroppen. Utan att mannen är endast intresserad av kvinnans kropp med hjälp av byte för pengar. 56 Prostitution är en del av det naturliga väldet och användbar för människans impuls. Tillfredställandet är en naturlig del av livet, men är det enda sättet att betala kvinnan för att få hennes kropp? Pateman argumenterar att prostitution bara är en liten del av det naturliga väldet. Hon jämför prostitution med mat, maten är en naturlig del och det är människan i behov av att ha. Utan det dör vi. Pateman menar att den sexuella önskan är 50 Bengtsson, Tid, rum, kön och identitet: om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959-1993,2001 s 295 51 Pateman, Carole, The sexual contract, Polity Press, Cambridge, 1988 s 192 52 Pateman, The sexual contract,1988 s 192 53 Pateman, The sexual contract,1988 s 193 54 Pateman, The sexual contract,1988 s 194 55 Pateman, The sexual contract,1988 s 194 56 Pateman, The sexual contract,1988 s 198 12

enkel men att ingen har dött på grund av den sexuella aptiten. 57 The natural fact that all humans feels hunger and sexual impuls. 58 Prostitution är idag en stor internationell sexindustri där bland annat pornografi med böcker samt filmer, strippklubbar, shower med marknadsföring för sexresor där män i fattiga länder lever. Kvinnans kropp är den centrala delen i den sexuella industrin förklarar Pateman. Hon menar att männen kommer ihåg en kvinnas kropp och att de har patriarkala rättigheter till sexuella tjänster med en kvinna. 59 Pateman nämner även surrogatmammor, det kan tolkas som en typ av prostitution. Men det finns en stor skillnad. Förutom att mamman har inseminerat sperma i livmodern samt tagit betalt för att få ett barn, betyder inte det att det är prostitution. Pateman säger att det finns en skillnad. Surrogat gäller inte att mannen har en sexual kontakt med kvinnan utan har istället inseminerat sig. Avslutningsvis för att få fram svaren som Pateman beskriver, är prostitution fel? Hon menar att köparen eller hallicken aldrig kommer att ge den som är prostituerad frihet eller underkastelse. 60 Den prostituerade kvinnan är den hon är. En prostituerad säljer inte sin kropp, den säljer sina sexuella tjänster. 61 Sammanfattningsvis går det att säga utifrån den teoretiska genomgången att genus går att beteckna som den sociala relationen mellan könen. Det finns den manliga och den kvinnliga naturliga skillnaden. Mannen är mer dominerande och kvinnan är underordnad. Mannes norm fängslar kvinnan och hennes enda frihet att få sin makt är att frige hennes kropp och sälja den. Men för kvinnans del så har det skett mycket med tiden och att makt är nu mer jämlikt än tidigare. Det går framåt men det finns mer att hämta. Genusfrågor behandlar lika mycket män som kvinnor. 62 Det finns inga bestämmelser med att vara man eller kvinna, man bara blir det. Den biologiska skillnaden mellan maskulina och feminima är män är från Mars, kvinnor är från Venus. 63 Den sexuella kroppen följs med, med hjälp från samhället och inte tvärtom. Sexualiteten är god och är intressant både hos män samt hos kvinnor. Sexualitet är en del av prostitution och är en del av det naturliga väldet som passar människans impuls. 57 Pateman, The sexual contract,1988 s 198 58 Pateman, The sexual contract,1988 s 198 59 Pateman, The sexual contract,1988 s 199 60 Pateman, The sexual contract,1988 s 205 61 Pateman, The sexual contract,1988 s 212 62 Connell, Om genus, 2009 s 10 63 Connell, Om genus, 2009 s 23 13

Den prostituerade får inte mannen på grund av ömsesidighet eller sexuellt njutande för lustens skull. Det gäller endast användning i detta fall av kvinnans kropp med hjälp av mannen för ekonomiskt byte. Den prostituerades roll är anpassad för alla oavsett kön, ålder och etnicitet. 14

5. Material Huvudmaterialet som kommer att användas och granskas i uppsatsen är statens offentliga utredningar (SOU)1962:22 Samhällsfarlig asocialitet samt Statens offentliga utredningar (SOU) 1995:15 Könshandeln: betänkande av 1993 års prostitutionsutredning. Som tidigare nämnts blev Sverige det första landet i hela världen som inträdde sexköpslagen, med hjälp av den statliga utredingen från 1995. Utifrån den statliga utredningen 2010:49 Förbud mot köp av sexuell tjänst- en utvärdering 1999-2008, behandlar den Sverige där den nya lagen finns med. Detta är ett perfekt material att använda med i analysen när konsekvenserna av sexköpslagen trädde i kraft. 5.1 Arbetsprocess Arbetsprocessen för att finna materialet som uppsatsen bygger på har varit positivt. Materialet Statens offentliga utredningar 1962:22, 1995:15 samt 2010:49 har hämtas från Linnéuniversitets bibliotek i Växjö. Utredningarna finns även publicerade via regeringens hemsida och finns även att tillgå via Uppsalauniversitetsbibliotek. Granskningen av utredningarna går ut på att analysera vad de har kommit fram till i varje utredning och sedan se skillnaderna ifrån dem. Detta beskrivs senare i studien. 15

6. Metod Metoden som kommer att användas i uppsatsen är kvalitativ, och utgår från Carol Lee Bacchis metod What s the problem represented to be?(wpr). Metoden lämpar sig för analys av problematisering av politiska förslag och utredningar. Ordet problem kan anspela två saker: Det kan vara något som är svårt att förklara eller en utmaning som behöver lösas. 64 Bacchi, som är professor i statsvetenskap, menar att i varje samhälle finns det en gemensam rådande uppfattning om utformningen av t.ex. lagar, men att det hela tiden förs fram förslag om förändring utifrån upplevda problem. 65 What is seen as in need of fixing - the problem - can be read off from the plan of action that is proposed. This understanding of the problem, which I call a problem representation, is the place to start if you wish to understand how an issue is being understood. 66 Bacchi menar att ett problem konstrueras och representeras olika av olika aktörer. Finns det ett problem som behöver förändras och det är något som föreslås så finns möjligheten att kunna lösa det, men lösningen är oftast en kompromiss av olika lösningsförslag. 67 Politiska problem, menar Bacchi, framställs ofta offentligt som en tolkning med en enda lösning. Olika värderingar beroende på kön kan vara ett exempel. A whats the problem represented to be? innebär ett förhållningssätt till den politiska analysen som ger en systematisk metod, dels för att kunna reda ut vilka underliggande värderingar som ligger till grund för problemrepresentationen, dels för att kunna synliggöra vad som problematiseras men lämnas utan åtgärder. 68 Nedan följer fyra frågor som är hämtad från Bacchis perspektiv och som även är passande för studien. Fråga 1. What s the problem represented to be in a specific policy? Fokuserar på problemen som finns i politiska propositioner. Bacchi nämner att om staten formulerar ett problem, vad vill man ändra på då? Och vad lämnas oproblematiserat? 69 Syftet med att lösa olika samhällsproblem är en traditionell metod för en politisk analys. Med Bacchis metod visas att problemet formuleras olika av olika aktörer. Detta tyder på att 64 Bacchi, Carol Lee, Analysing policy: what's the problem represented to be?, Pearson, Frenchs Forest, N.S.W., 2009 s x 65 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s xiii 66 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 32 67 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s xi 68 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s xv 69 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s x 16

problemet har med inre orsaker att göra. Bacchi förklarar att policies give shape up `problems they do not address them. 70 Fråga två, tre och fyra lämpar sig mer för en djupare analys av både problemrepresentationer och lösningsförslag. Detta ger en möjlighet till att se de förslag som tystnar. Sannolikt kommer detta att påverka förståelsen av problemet. 71 Fråga 2. What presuppositions or assumptions underlie this representation of the problem? Bacchi menar att målet är att identifiera samt analysera logikerna som problemen som representeras. Termen konceptuella logiker avser betydelser som måste vara på plats för ett särskilt problem som ska hållas samman eller framstå som vettigt. 72 Studien är lämpad för en diskursanalys. Bacchi nämner att politiken har användning av diskurs för att sammanställa problemet som finns. Det är därför lämpligt att inleda en diskursanalys med en identifiering, nyckelbegrepp samt kategorier som är verksamt i politiken. 73 Identifieringar består oftast av manligt/kvinnligt, gammal/ung, nationell/internationell samt laglig/olagligt. 74 Nyckelbegreppen enligt Bacchi kan vara hälsa och välfärd. Människorna i samhället kategoriseras på olika nivåer. Det gäller ålder, kön, sexualitet samt klass. Bacchi menar att det är inte bara att acceptera dessa kategorier utan att se hur deras funktion ger en speciell mening där problemen representeras. 75 Bacchis fråga Whats s the problem represented to be? (WPR) ger analysen en kritisk form. Filosofen Michael Foucault anser att kritik består inte bara av saker som de är. Det är antaganden samt idéer som ger grunden till förslagen. 76 Fråga 3. What is left unproblematic in this problem representation? Where are the silences? Can the problem be thought about differently? Diskursanalysens fokusering här ligger på att synliggöra det som tysta ner och det som inte kommer med i det politiska förslaget. 77 Bacchi menar att denna typ av analys möjliggör att både spänningar och motsättningar lyfts fram i problemen. Det gäller både begränsningar samt brister som har grund i problemet. 78 Det gäller att ha gränser för problemen. 70 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s x 71 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s x 72 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 5 73 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 7 74 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 7 75 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 9 76 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 39 77 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 13 78 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 13 17

Fråga 4. What effects are produced by this representation of the problem? En diskursanalys har två olika mål. Det första är att avslöja förutfattade meningar i olika problempresentationer och det andra är att identifiera och reflektera tystnader som inte visas med i problemfrågan. 79 Fokuseringen enligt Bacchi på fråga fyra är att identifiera specifika problem så att de kan bli kritiskt granskade. Hon menar att specifika grupper av människor påverkas av problemen och att det är viktigt att undersöka effekterna av problemets lösning. How problems are represented directly affects people s lives 80. Bacchi anser att denna typ av analys utgör en viktig del av metoden. 81 Bacchis frågor lämpar sig bra i studien då problemfrågeställningarna utgår ifrån hennes frågor och metod. För att kunna granska de statliga utredningarna från 1962:22 samt 1995:15 så måste jag se vad problemet är och hur utredningen lyfter fram dessa. Vad nämner utredningarna för problem och vilka förslag lämnar utredingen fram samt vad väljer utredningen att tysta ner och lämna oproblematiskt. 79 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 9 80 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 17 81 Bacchi, Analysing policy: what's the problem represented to be?,2009 s 18 18

7. Bakgrund I Nationalencyklopedin betyder ordet prostitution att utbjuda till otukt. När minst två personer köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning, vanligtvis ekonomiskt, vilket utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten. Det betyder också att någon är beredd för att göra avkall på sina ideal för att vinna kortsiktiga fördelar. 82 I bakgrund tar jag upp begreppen makt och identitet, där framför allt männen hade större maktinnehav än kvinnor. Vad fick det för betydelse? Avsnittet kvinnorörelsen behandlar kvinnornas position i samhället, då de fick större inflytande av bland annat makt och mer frihet än tidigare. Därefter kommer det ett kort stycke om prostitutionens bakgrund samt en förklaring till vad statliga utredningar egentligen är och hur de kommer till. 7.1 Makt och identitet Sex har en koppling till makt så beskriver Carin Dennert, Jenny Seton och Susanna Berthilson i boken Sex på jobbet- en ledarskapsfråga. 83 De menar att människor tvingar varandra till handlingar för sex. Som tidigare nämnts så har männen alltid haft mer makt än kvinnor. Könsmakt är begreppet som innebär att mannen har dominans medan kvinnan är underordnad. Mannens kön baseras på en överordnad ställning gentemot kvinnan. 84 Kvinnan har alltid betraktats som offer medan mannen var en förövare. Historiskt har det alltid varit så. 85 Prostitution ansågs vara ett förnedrande yrke som hade låg status. I klassamhället hamnade prostituerade sist och det var främst kvinnor som var det. En glädjeflicka kunde männen ha som sällskap utan konsekvenser. Männen hade makt och kunde säga till om mycket. Framför allt krävde han vad han ville ha av kvinnan när det gällde sexuella tjänster. Bad kvinnan om ett pris var det inte säkert hon fick pengarna eller så blev hon underbetald. Sven Axel Månsson beskriver i sin bok Könshandelns främjare och profitörer om makt och beskriver att hallickmannen måste vara stark och entydig. Visar han inte kontroll innebär det att han lämnar utrymme åt känslor som rollen av härskare. Relationen mellan mannen och kvinnan blir inte lika ömsesidig om han inte får ha sin roll. 86 Något som kvinnan antingen är positiv till eller inte. Den prostituerade 82 Nationalencyklopedin Prostitution 83 Dannert, Carin, Seton, Jenny & Berthilson, Susanna, Sex på jobbet - en ledarskapsfråga!, Ekerlid, Stockholm, 2001 s 23 84 Bengtsson, Tid, rum, kön och identitet: om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959-1993,2001 s 210 85 Dannert, Seton, Berthilson, Sex på jobbet - en ledarskapsfråga! s 47 86 Månsson, Sven-Axel, Könshandelns främjare och profitörer: om förhållandet mellan hallick och prostituerad, Doxa, Diss. Lund: Univ. Lund, 1981 s 155 19

kvinnan får också en helt annan identitet när hon är prostituerad. Detta beror också delvis på hur hon är klädd. För hundra år sen skiljde modet sig inte så mycket beroende på om kvinnan var prostituerad eller inte. Kvinnan hade långklänning från topp till tå. På senare år har prostituerade använt mindre kläder som korta kjolar tillsammans med urringade toppar samt korta klänningar. De flesta människorna idag har sett filmklassikern Pretty Woman med Julia Roberts och Richard Gere i huvudrollerna. Roberts spelar en prostituerad gatuflicka som en kväll möter Gere utanför en samlingsplats för prostituerade. Gere plockar upp Roberts i bilen och hon får jobba hos honom i en vecka som en sällskapsdam och intresset för varandra ökar. I en scen går Roberts in i en dambutik för att handla nya kläder för kvällen, hon blir dåligt bemött av den butiksansvarige och måste gå därifrån för att hon har på sig sin prostituerad outfit. Några dagar senare kommer hon tillbaka till butiken i sofistikerade kläder. Hon får då uppmärksamhet av butikssäljarna som vill ge henne all service. Hon går därifrån med ett leende på läpparna efter att hon påpekade att det var ett stort misstag för dem att de inte tog chansen att hjälpa henne. 87 Den prostituerades identitet har starka kopplingar till uppträdande och klädsel och påverkar hur den prostituerade blir bemött. 7.2 Kvinnorörelsen År 1919 blev kvinnor myndiga och fick rösträtt. Det menades att kvinnorna fick större inflytande i samhället och mer frihet. Vid slutet av 1950 talet blev det stor efterfrågan på arbetskraft, inte minst i Sverige. Den påverkade även kvinnornas situation till att få arbete. Kvinnornas intresse ökade för att få en utbildning. Detta gällde bland annat inom psykologin, samhälls- och naturlinjer. Bengtsson beskriver att kvinnan var tvungen att uppfostras som en pojke. Bengtsson nämner att det inte var vilka pojkar som helst, pojkar som hade fått en för sitt kön kvinnligt hade mindre kunskaper för exempelvis matematik. 88 Den karaktäriska synen inom kvinnornas frihetsrörelse byggde på en kategorisk teori om makt. 89 Rörelsen kategoriserade en inställning till genus som betonade solidaritet om kvinnor i grupp eller könsklass. 90 Under mitten av 1970-talet fick kvinnor med en högre utbildning ett stort genombrott beroende på kön och klass. De tidiga mansdominerande utbildningarna togs över av 87 Pretty Woman Scene 88 Bengtsson, Tid, rum, kön och identitet: om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959-1993,2001 s75-76 89 Connell, Om genus, 2009 s 58 90 Connell, Om genus, 2009 s 58 20

kvinnorna. 91 Ordet könsroll radikaliserades och fungerade istället som ett samlingsnamn för den sociala kontrollen som tidigare hämmade kvinnorna. 92 Under 1980 talet skedde en tillväxt av feministiskt forskning inom grenar av humaniora och samhällsvetenskap. Kön och genus blev de mest aktiva forskningsfältet till vetenskapen. 93 Feministisk historia fick mer utrymme för att behovet blev större och den felaktiga informationen behövde korrigeras, då folket hade insett att genus var viktigt att nämna i den historiska kunskapen. 94 Raewyn (dåvarande namn Robert) Connell förklarar i sin bok Om genus att kvinnostudierna förvandlades till genusstudier under 1990-talet där även lesbiska, homosexuella samt transfrågor innefattades men att ämnet håller på att utvecklas. 95 7.3 Prostitution Prostitution sägs vara ett av världens äldsta yrke genom tiderna. Sedan antiken har prostitution varit ett yrke med låg status. Prostitution som man även kallar könshandel är beteckning på en samhällsföreteelse. En säljare och en köpare där handelsvaran är olika sexuella handlingar. Det finns fyra olika typer av könshandelsförbindelser. Den vanligaste är när männen är köpare och kvinnorna är prostituerade. Den andra typen är när kvinnor är köpare och männen är prostituerade. Den tredje typen är när männen är köpare och männen är prostituerade samt den sistnämna där kvinnorna är köpare och de prostituerade är kvinnor. 96 Som tidigare nämnt är det vanligast att kvinnan är prostituerad och mannen är köparen. Detta belyser på att samhället har det typiska patriarkaliska relationen, där könen dominerar. Männen var den dominerande som hade makt medan kvinnan var underordnad. Det finns olika typer av prostitution och i Sverige förekommer det fortfarande runt om på olika platser. Förr dominerande gatuprostitution och därefter även ateljéprostitution, sexklubbprostitution, hotellprostitution, Call-Girl prostitution med flera. 97 Några av dessa typer av prostitution finns även idag. Prostituerade kvinnor kunde även ha bordellverksamhet där kvinnorna bland annat hyrde rum på flickställen. Flickställen hyrdes av en värdinna, rummen var oftast dyra där kvinnorna fick arbeta och bo. En annan variant som var vanlig förr var att prostituerade tog med sina kunder till så kallad partihotell. Rummet 91 Bengtsson, Tid, rum, kön och identitet: om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959-1993,2001 s 93 92 Connell, Om genus, 2009 s 59 93 Connell, Om genus, 2009 s 61 94 Connell, Om genus, 2009 s 61 95 Connell, Om genus, 2009 s 61 96 Månsson, Könshandelns främjare och profitörer: om förhållandet mellan hallick och prostituerad, 1981 s79 97 Månsson, Könshandelns främjare och profitörer: om förhållandet mellan hallick och prostituerad, 1981 s80 21

kunde hyras på kort tid, ett flertal hotell hade denna typ av verksamhet där prostituerade kunde ta med sina kunder. Det vanligaste var att prostituerade tog med sina kunder hem till sin bostad. 98 De kvinnor som inte hade en bostad sov ute. 99 Kvinnor som blev påkomna och registrerade i polisens register hade skyldighet att göra en besiktningskoll, en så kallad gynekologisk undersökning. Detta var för att se om den prostituerade hade några könsjukdomar. Var en smittad blev en behandlad på ett kurhus eller en speciell avdelning på ett sjukhus. Hade den prostituerade inga symptom eller att den prostituerade var helt frisk fick personen gå. 100 Prostituerade har i alla år haft ett svårt liv. Det var främst jobbigt för kvinnorna som i sin tur också var vanligast att ha yrket som glädjeflicka. Men kvinnorna hade även otur. Det förekom våld. Framförallt var det män som var så dominerande över den underordnade kvinnan som fick ta all stryk. Bland annat förekom våldtäkter och det kunde även leda till döden. Med död och prostituerade förknippas oftast Jack the Ripper eller Jack Uppskäraren. En seriemördare som härskade runt om vid Londons gator i slutet av 1880-talet. Mannen är känd för att ha mördat ett flertal prostituerade kvinnor som han sedan tog ut inälvorna ifrån. Bland kvinnooffren fanns svenskan Elisabeth Stride. Hon blev den tredje kvinnan av fem som mördades. 101 7.4 Statliga utredningar Statens offentliga utredningar kommer ut med jämna mellanrum. Innan regeringen lämnar en proposition om en ny lag eller lagändring till riksdagen görs det oftast en undersökning där regeringen tillsätter en kommitté som gör en utredning. När regeringen tillsätter en utredning lämnar den samtidigt riktlinjer för utredningens arbete. 102 Det behandlar vilken fråga som utredningen kommer att undersöka och vad det finns för problematisering som ska lösas om ämnet. Utredningen lämnar förslagen till regeringen. Betänkandet kommer att publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU). De utredningar som uppsatsen ska granska har nummer 1962:22 och 1995:15. 1962 samt 1995 visar att utredningen blev klar det året och att 22 och 15 blev den tjugoandra respektive femtonde utredningen i ordningen. 98 Jansdotter, Ansikte mot ansikte: räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920,2004 s 149 99 Jansdotter, Ansikte mot ansikte: räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920,2004 s 150 100 Jansdotter, Ansikte mot ansikte: räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920,2004 s 159-160 101 Veckans brott Torslanda kvinnan som föll offer för jack the ripper, Hisingeftw. 102 Så funkar riksdagen, uppgifter, beslutar om lagar, utredningar. 22