Årsredovisning 2015 Agnesbergs folkhögskola

Sida 1(15) Årsredovisning 2015 Agnesbergs folkhögskola 1. Sammanfattning Under året har både Västra Götalandsregionen samt folkbildningsrådet tillstyrkt Interkulturella folkhögskolans ansökan om att bli ny huvudman för Agnesbergs folkhögskola. Detta innebär att skolan träder ur Västra Götalandsregionen per 151231 och Interkulturella folkhögskolan träder in som ny huvudman per 160101. Inför 2015 ansökte skolan om en ökning av antalet statsbidragsveckor till 4000, i det preliminära beslutet från folkbildningsrådet tillstyrktes detta och faställdes i januari 2015. Det gör att skolan har utökat sin verksamhet med 21 deltagare på årsbasis. Från 94 till 115. Kostnaden för utökningen täcks av det ökade statsbidraget. Regionens kulturnämnd har beslutat om nya uppdrag för regionens egna folkhögskolor för perioden 2015-2017 vilket har format arbetet under verksamhetsåret 2015. I uppdraget finns beskrivet särskilda mål för Agnesbergs folkhögskola, dessa är: "Agnesbergs folkhögskola ska vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik med avseende på den romska kulturen och sprida kunskaper och erfarenheter i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. För Agnesbergs folkhögskola gäller särskilt att skapa förutsättningar för att överlåta Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman." Personalen är fortsatt skolans viktigaste resurs i arbetet med att uppnå verksamhetsmålet, att vara en "trampolin" ut i samhällets övriga instutitioner för skolans deltagare. Detta har säkerställts genom att utveckla personalens möjligheter att göra ett gott arbete med stöd av implementering av skolornas gemensamma samverkansavtal. Agnesbergs folkhögskola redovisar ett positivt resultat om 1 004 tkr för 2015. 2 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Den nybildade gemensamma folkhögskoleförvaltningen för folkhögskolorna har tagit fram ett miljöledningssystem som Agnesbergs folkhögskolas styrelse arbetar efter. Detta system kommer att baseras på de system som skolorna tidigare arbetat under. Exempel på miljömål för 2015 som förvaltningen jobbat med är: - Elförbrukning, medvetandegörande av vad var och en som individ kan göra för att minska sin förbrukning, detta är även en del av ordinarie undervisning för deltagarna på skolan. - Transorter, mer Lync och mindre bil. När resor gjorts kolla om de har gått att genomföra med kollektiva transportmedel. - Tjänsteresor, prioriterat tåg och kollektiva transporter i den mån det varit möjligt. - Pappersförbrukning, prioriteringen har varit att skriva ut mindre och använda digitala medier

Sida 2(15) i undervisningen när det är möjligt - Ekologiska livsmedel. Följa upphandlade avtal och valt ekologiskt när alternativet har funnits. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Folkhögskolan har traditionellt sett en förhållandevis låg personalomsättning. Samtidigt har rekryteringsläget varit förhållandevis gynnsamt. Målet med kompetensförsörjningen under 2015 har varit att: - Genomlysa kompetensbehoven på skolan nu och på sikt. Utifrån genomlysningen har ledningen konstaterat att SFI lärare är en svårrekryterad kompetens. Som konsekvens av detta har tre lärare fått nedsättning i tjänst för att läsa in kompetensen. - Kartlagt medarbetarnas olika kompetenser för att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen och minimera riskerna för att kompetens finns hos nyckelpersoner. Här är dels ovan åtgärd kring SFI kompetenser en genomförd åtgärd, skolan har även inrättat en tjänst som studirektor för att långsiktigt även kompetensförsörja ledningsfunktionen. 3 Regionfullmäktiges uppdrag Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Folkhögskolan lämnade för 2015 en budget i balans. De aktiviteter som bidragit till detta och som genomförts under 2015 är: - Tydliga prioriteringar i budgetarbetet inför 2015 - Utvecklandet av möjligheter till intäkter inom verksamheten - Utveckla arbetet med internkontroll i syfte att minimera riskerna och för att säkerställa en effektiv kostnadskontroll. Styrelsen gav folkhögskoleförvaltningen i uppdrag att utveckla arbetet med den interna kontrollen för Agnesbergs folkhögskola. Särskild vikt har lagts vid prioriteringar utifrån den genomförda riskanalysen. Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin produktivitet och effektivitet. Regionstyrelsen ska följa upp arbetet och tillse att resultatet kan jämföras inom och mellan verksamheterna Skapandet av en gemensam förvaltning för folkhögskolorna har gjort det möjligt för verksamheten att finna vägar till effektiviseringar. De områden som effektiviseringarna koncentreras till är administration och ekonomihantering. Ett gemensamt grepp på administration och ekonomi har även lett till att underlätta uppföljning och jämförelser mellan skolorna. Exempel på områden som förändrats och effektiviserats: - Ekonomihantering - Personalfrågor

Sida 3(15) Under 2015 har ett arbete med att ta fram ett gemensamt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige genomförts. Resultatet av detta arbete får effekt 2016. Beställarna ska i dialog med utförarstyrelserna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Omorganisationen av folkhögskolorna i regionen har bidragit till att effektiviseringarna fokuseras till specifika områden utifrån uppdraget från beställaren. Alla nämnder och styrelser ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av de samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar... Folkhögskolan har under 2015 fortsatt arbetet med att utveckla jämställdheten. Folkhögskoleförvaltningen har tagit fram en gemensam plan för detta arbete. Planen tar sin utgångspunkt i det arbetet skolorna tidigare arbetet med. Exempel på områden som arbetats med är: - Lönebildning - Fortbildningsinsatser - Föreläsare - Arbetsgrupper som bildas 4. Verksamheten Folkhögskolan har till uppgift att bedriva folkbildningsverksamhet som är baserad på statens syften och mål. Folkbildningsrådet anger regelverket och står för basfinansieringen av verksamheten. I regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning" formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken. Det betyder att folkbildningen som de flesta politikområdena har fått sitt mål. Det särskilda målet för den statliga folkbildningspolitiken är att "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." Statens syften med stödet till folkbildningen är fortsatt: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för fler att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskolorna avser att slå vakt om dessa mål och syften.

Sida 4(15) Västra Götalandsregionen har under 2014 arbetat fram ett folkbildningspolitiskt program som antagits av kulturnämnden. I detta dokument står det "Folkbildningen är en vital kraft som möjliggör för invånarna i Västra Götaland att utvecklas på bildningens, utbildningens och kulturens områden. Folkbildningen engagerar brett och skapar därmed goda förutsättningar för kultur och bildning med bredd och djup. Genom att utgå från människornas erfarenheter och engagemang så finns det i folkbildningen en unik kraft för förändring och gemenskap, utmaning och tillit. Den organiserade folkbildningen, det vill säga studieförbunden och folkhögskolorna, har utvecklat en särskild kompetens genom sitt arbete i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörverksamhet, mellan utbildning och bildning, mellan civilsamhälle och myndighetsutövning och mellan generationer. Genom sina olika profiler speglar den mångfalden i samhället, vitaliserar demokratin, vidgar medborgarnas handlingsutrymme och stärker den sociala hållbarheten." Inom ramen för skolans verksamhet 2015 finns kursverksamheten inom rubrikerna: Allmän kurs Kulturaktiviteter Utöver denna kursverksamhet kommer skolan att ha uppdragsutbildning inom sitt kunskapsområde. SFI samverkan med olika aktörer genom utbildningar och andra insatser Skolan har vidareutvecklat arbetet med interkulturell pedagogik med avseende på den romska kulturen på Agnesbergs folkhögskola och spridit kunskaper och erfarenheter utifrån arbetet. För Agnesbergs folkhögskola har arbetet med att skapa förutsättningar för att överlåta Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman varit en stor del av arbetet förutom den ordinarie folkhögskoleverksamheten. Under 2015 har verksamheten bedrivits enligt följande SFI med ca 80 deltagare. Finansiering och samverkan med Göteborgs kommun. Allmän linje på årsbasis 115 deltagare baserat på 4000 deltagarveckor från FBR. Finansiering, statsbidrag samt regionbidrag. Tar emot deltagare på uppdrag av och i samverkan med Göteborgs kommun för deltagare som går sin gymnasieutbildning på folkhögskolan. Volym ca 2-3 deltagare per termin. Diskussioner och idéer kring flexibelt lärande är en del av den pedagogiska

Sida 5(15) processen. Flexibelt lärande är för Agnesbergs folkhögskola inte främst kopplat till teknik och distans utan ett val av metod som skall stärka individen. Skolan fick i statsbidragsbeslutet en ökning från 3285 deltagarveckor till 4000. Alla 4000 deltagarveckor har använts till allmän kurs på grund- och gymnasienivå. Merparten av de studerande befinner sig kunskapsmässigt när de startar sina studier på skolan på grundskolans lägre nivåer. De är i stort behov av små grupper och har ett större stödbehov än studerande på högre nivå. Skolan skall både i metod och resurstilldelning arbeta för att stödja alla deltagare i sina studier. Devisen att den som fått minst skall få förtur och prioriteras gäller i allra största grad på Agnesbergs folkhögskola. Arbetet med att möta framtidens kompetensbehov sker i tät samverkan med deltagarna på skolan. Deras målsättning är i stor utsträckning att få jobb efter avslutad utbildning på skolan. I princip är hela skolans verksamhet i dess olika former en aktivitet i att möta framtidens kompetensbehov, viktigt är att poängtera att det är deltagarens behov och vilja som styr inriktningen. Under året har skolan varit med och stöttat föreningar under deras uppstart. I en begränsad personalstyrka där behovet av samverkan upplevts lågt har prioriteringen istället legat på att hjälpa nya organisationer/föreningar i deras uppstart för att dessa i sin tur ska kunna samverka med civilsamhälle och studieförbund. Detta för att öka spridningsgraden. Samverkan med forskningen pågår. Kopplat till interkulturell pedagogik och utveckling av skolans metodik. Skolan har brutit en trend där romer generellt sett inte går färdigt sina utbildningar. 2014 erhöll 7 deltagare grundläggande högskolebehörighetför högre studier och våren 2015 var det 4 studerande som erhöll grundläggande behörighet för studier vid universitet och högskola. Uppskattningsvis 15 % av deltagarna som slutför sina studier på gymnasienivå vid skolan påbörjar en utbildning på högskola eller universitet. Agnesbergs folkhögskola bedriver i nuläget inga estetiska utbildningar men i den dagliga verksamheten, på både SFI och folkhögskolan, genomförs studiebesök på olika kultur institutioner som en del av kurserna. Kulturen som medel och mål för att bedriva verksamheten på skolan är självklar. Att stärka den egna kulturen och dess yttringar är en metod som implementeras i den interkulturella pedagogiken som skolan utarbetar. Genom att ha en egen stark kulturidentitet menar vi att det är lättare och möta andras kulturer. Stark kulturidentitet skapar självförtroendet att ta steget vidare på trampolinen ut i civilsamhället och det är på detta vis Agnesbergs folkhögskola har arbetat med det vidgade deltagandet under 2015. 4.4 Rättighetsfrågor I Agnesbergs folkhögskolas uppdrag ingår att jobba med dessa frågor som en integrerad del av verksamheten. Av och med romer har varit en av framgångsfaktorerna för skolan i att uppnå målet att vara en trampolin ut i samhällets övriga instutitioner. Skolan arbetar även aktivt med frågor för att möjliggöra studier för funktionsnedsatta i samarbete med specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolan har även under året uppdaterat sin sida i tillgänglighetsdatabasen.

Sida 6(15) 4.8 Verksamhetens säkerhetsarbete Efter den tragiska händelsen vid en skola i Trollhättan så kontaktade politiken regionens säkerhetsavdelning och bjöd in en säkerhetsstrateg. Vid det möte som blev resultatet av kontakten gjordes en risk och säkerhetsanalys av skolans säkerhetsarbete/risk och krishanteringsplan. Skolans beredskap är god vid oönskade händelser och mycket sker för att förutse och förhindra att det oönskade skall uppstå. Även personal fick information på APT om hur de skall bete sig vid olika situationer utifrån ett risk- och säkerhetstänk. 5. Personal Personalen vid Agnesbergs folkhögskola är dess viktigaste resurs i att nå verksamhetsmålet, "att vara en trampolin ut i samhällets övriga institutioner för skolans deltagare. Rekryteringsläget Folkhögskolan står hela tiden inför utmaningar. Det omkringliggande samhället ställer krav på verksamheten att stötta individer och grupper på en rad områden. Under de närmaste åren kommer behovet av kompetenser inom dessa områden att öka. Områden som bör nämnas är: Kompetenser inom svenska för invandrare Kompetenser inom olika funktionsnedsättning och specialpedagogik. 5.2 Chefsförutsättningar Agnesbergs folkhögskola har aldrig legat utanför måltalet för Västra Götalandsregionen som anger att varje chef skall ha 10-35 medarbetare. 5.4 Sjukfrånvaro Månad: 2015-12 Sjukfrånvaro Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Agnesbergs folkhögskola Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2015-12 per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 1,2% 1,3% 1,2% Teknik, hantverkare 1,5% 1,5% Kök, städ, tvätt 28,7% 28,7% Administration 60,9% 0,0% 26,7% Totalt 14,5% 1,0% 9,1% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2015-12 2014-12 Kvinnor 14,5% 15,3% Män 1,0% 2,7% Totalt 9,1% 9,6% 2015- Andel långtidssjukfrånvaro 12 2014-12 Andel Andel Kvinnor 74,3% 79,9%

Sida 7(15) Män 0,0% 0,0% Totalt 71,0% 69,7% Över tid har sjukskrivningstalen minskat markant. Detta beror på att långtidsjukskrivningar har funnits och i viss mån påverkar en sådan även utfallet i denna tabell. En kvinna är långtidssjukskriven i administrationen och det ger ett stort utfall procentuellt i en liten personalstyrka. Korttidsjukfrånvaron minskar. Skolledningen har under året deltagit i arbetsmiljöutbildning samt regionens rehabiliteringspolicy vilken förvaltningen följer. 5.7 Personalvolym och personalstruktur Månad: 2015-12 Personalvolym Källa: Koncern PA Redovisningskub Avser: Agnesbergs folkhögskola Antal anställningar Aktuell månad innevarande år Aktuell månad föregående år Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 5 3 8 7 3 10 Teknik, hantverkare 0 1 1 0 1 1 Kök, städ, tvätt 2 0 2 1 0 1 Administration 2 2 4 1 2 3 Totalt 9 6 15 9 6 15 Peronalvolymen är konstant och de justeringar som gjorts över tid beror på ökade uppdrag. Vid uppdragsökningarna har även ekonomiska medel följt med så verksmaheten har kunnat drivas inom de ekonomiska ramarna. På skolan förekommer inga ofrivilliga deltider. 5.8 Bemanningsföretag Agnesbergs folkhögskola har ej begagnat sig av bemanningsföretag under verksamhetsåret. 5.9 Personalkostnadsanalys Vid Agnesberg har inte mer- och övertids eller OB tillägg förekommit under perioden. I sammband med ökat uppdrag från staten och folkbildningsrådet har lärare anställts för att behålla en lärartäthet på 1,8 per 1000 deltagarveckor, för detta har skolan fått ett ökat statsbidrag som täcker kostnaderna. 6. Ekonomi För verksamhetsår 2015 redovisar Agnesbergs folkhögskola ett positivt resultat om 1004 tkr. Agnesbergs folkhögskola erhöll 2015 ett ökat volymbidrag från Folkbildningsrådet om 820 deltagarveckor (1250 tkr). Skolan har också fått högre språkschablon 2015 (54 tkr) och

Sida 8(15) retroaktiv utbetalning av språkschablon 2014 (54 tkr) för sina pedagogiska merkostnader för utlandsfödda deltagare med brister i svenska språket, samt retroaktiv utbetalning av förstärkningsbidrag (38 tkr). Detta gör att statsbidragets andel av intäkter ökar med 1 106 tkr mot föregående år och kommer utgöra 56 % av intäkterna. Många har sökt till SFI på Agnesbergs folkhögskola och detta har medfört att intäkterna har ökat med 748 tkr mot föregående år. 6.1 Ekonomiskt resultat Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 69 tkr 272 tkr På konto 7551 ligger kostnader för förberedande arbete för att bli en rörelsefolkhögskola. AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 798 Agnesbergs folkhögskola Helena Löfgren 2016-01-15 11:16 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall 1512 1512 1412 utfall % Statsbidrag 8,6 8,5 7,5 0,1 14,7% Erhållna bidrag 4,1 3,7 5,1 0,4-18,6% Övriga intäkter 2,6 1,6 1,8 0,9 41,5% Verksamhetens intäkter 15,3 13,8 14,4 1,5 6,3% Personalkostnader -9,2-8,9-7,5-0,3 22,8% Övriga kostnader -5,1-5,0-6,7-0,1-23,6% Avskrivningar 0,,,,0 Verksamhetens kostnader -14,3-13,9-14,2-0,4 1,0% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,,,,0 Obeskattade reserver 0,,,,0 Resultat 1,,,3 1,0

Sida 9(15) Utfall i förhållande till budget och föregående år Periodens intäktsutveckling Verksamhetens intäkter är 910 tkr högre än utfall 2014. Detta beror på ökat statsbidrag i form av volymbidrag, språkschablon samt fler SFI-platser. Jämfört med budget har verksamhetens intäkter ökat med 1 454 tkr och beror på ökat statsbidrag och högre intäkter för SFI. Periodens kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader är 134 tkr högre jämfört med föregående år. Detta beror på ökad verksamhet. Jämfört med budget har kostnaderna ökat med 450 tkr och har att göra med den ökade verksamheten enligt ovan. Personalkostnadernas andel av kostnaderna per augusti är 53 % 2014 och 64 % 2015. Skillnaden beror på den ökade verksamheten enligt ovan. I kronor räknat har personalkostnaderna är skillnaden för personalkostnaderna 1 709 tkr mellan åren. Hyreskostnadernas andel av totala kostnaderna är 20 % 2014 och 9 % 2015. Övriga interna och externa kostnaders andel av kostnaderna är 27 % 2014 och 27 % 2015. 6.2 Eget kapital Ingående eget kapital för 2015 är 833 tkr. Agnesbergs folkhögskola prognostiserar ett positivt resultat om 1 004 tkr för 2015 och ett utgående eget kapital blir då 1 837 tkr. 6.3 Investeringar Agnesbergs folkhögskola har inte gjort några investeringar 2015. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Agnesbergs folkhögskola redovisar ett positivt resultat om 1 004 tkr för 2015. 7. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Agnesbergs folkhögskola

Sida 10(15) 2016-01-25 09:50 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1512 1412 Verksamhetens intäkter 1 15 295 14 384 Verksamhetens kostnader 2-14 294-14 159 Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader 1 001 225 Finansnetto 5 3 34 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut Erhållna/lämnade regionbidrag Obeskattade reserver (bolagen) Årets resultat 1 004 259 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1512 1412 Löpande verksamhet Årets resultat 1 004 259 Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 1 004 259 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 15 451 14 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 19-2 178 495 Kassaflöde från löpande -723 768

Sida 11(15) verksamhet Förändring av redovisningsprincip Förändring av eget kapital Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse Anläggningstillgångar överfört mellan enheter Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE -723 768 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 3 081 2 313 2 358 3 081 Kontroll av årets kassaflöde -723 768 Differens

Sida 12(15) Not Utfall Utfall Balansräkning 1512 1412 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark - maskiner och inventarier - pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar 15 292 743 Kortfristiga placeringar Likvida medel 2 358 3 081 Summa omsättningstillgångar 2 650 3 824 Summa tillgångar 2 650 3 824 Eget kapital Eget kapital 833 574 Bokslutsdispositioner Årets resultat 1 004 259 Summa eget kapital 1 837 833 Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 19 813 2 991 Summa skulder 813 2 991 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 650 3 824 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

Sida 13(15) 798 Agnesbergs folkhögskola Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1512 1412 Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt 2 541 1 677 Hyresintäkter 0 110 Specialdestinerade statsbidrag 8 606 7 500 Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt 3 885 4 046 Övriga bidrag, externt 245 1 029 Biljettintäkter Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt 18 22 Totalt 15 295 14 384 2. Verksamhetens kostnader 1512 1412 Personalkostnader 9 198 7 489 Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel 4 0 Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt 356 37 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt 1 420 3 224 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 674 512

Sida 14(15) Verksamhetsanknutna tjänster, externt 366 989 Material och varor, internt 219 124 Material och varor,externt 610 1 030 Övriga tjänster, internt 83 76 Övriga tjänster, externt 374 259 Övriga kostnader, internt 100 79 Övriga kostnader, externt 890 340 Totalt 14 294 14 159 3. Personalkostnader, detaljer 1512 1412 Löner 6 390 5 048 Övriga personalkostnader 137 369 Sociala avgifter 2 671 2 072 Pensionskostnader Totalt 9 198 7 489 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1512 1412 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 5. Finansnetto 1512 1412 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 2 30 Ränteintäkter, externt 0 7 Övriga finansiella intäkter, internt Övriga finansiella intäkter, externt 3 0 Totalt 5 37 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 1 2 Övriga finansiella kostnader, internt Övriga finansiella kostnader, externt 1 1 Totalt 2 3 Totalt finansnetto 3 34 15. Kortfristiga fordringar 1512 1412 Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt 10

Sida 15(15) Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 2 2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 99 324 Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt 91 417 Totalt 292 743 19. Kortfristiga skulder 1512 1412 Leverantörsskulder, internt 0 1 Leverantörsskulder, externt 299 1 390 Semesterskuld 303 415 Löner, jour, beredskap, övertid 0 10 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt 132 163 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 32 978 Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt 47 34 Totalt 813 2 991