Delårsrapport augusti Sammanfattning. Sida 1(22) Folkhögskoleförvaltningen. Datum Diarienummer FHSK

Transkript

1 Sida 1(22) Delårsrapport augusti 2015 Styrelsen för folkhögskolorna 2015 (Uppföljning 2015) Rapporten skapad av Ann-Christine Wallström, Rapportstatus: Godkänd 1. Sammanfattning Gemensam styrelse De regionsägda folkhögskolorna har samlats i en gemensam förvaltning med en styrelse. Arbetet med att föra samman sex skolor under en organisation präglar arbetet under Verksamheten Allmänna och särskilda kurser fortgår på alla skolor som planerat. Förändrat kursutbud på Fristads folkhögskola är beslutad och klar, kurserna är nu i full gång. Arbetet med en ny filmutbildning i Göteborg är klart och deltagare studerar nu på kursen. Skolornas arbete med uppdrag från kulturnämnden beskrivs i den genomförandeplan som lämnats till kulturnämnden den 27 mars. Personalen Statistiken kring personalens sjuktal visar att administrativ personal har ökad sjukskrivning. Arbete tillsammans med Hälsan & Arbetslivet till stöd för denna grupp pågår. Omorganisation av förvaltningens ekonomihantering pågår. Nytt administrativt system för alla folkhögskolor implementeras under hösten Personalvolymen följer till stora delar budget. Arbetsmiljöarbetet utvecklas genom fortbildning och utveckling av arbetsmiljöorganisationen i hela förvaltningen. Ekonomi Förvaltningen prognostiserar ett negativt resultat på tkr. Orsakerna till detta är främst: minskat regionstöd, minskade intäkter från folkbildningsrådet för extra platser på allmän kurs, ökade kostnader för serviceöverenskommelse med regionservice, ökade kostnader kopplat till uppbyggnad av förvaltning, minskade finansiella intäkter. Volymstöd från region ökar med 313 tkr enligt ansökningar.

2 Sida 2(22) Minskade intäkter på grund av förlängd ombyggnadstid i Färgelanda, som gjorde att sommarkursverksamhet inte kunde genomföras som planerat. Investeringar i Grebbestad, Billströmska och Fristad genomförs under året. Utbyggnad av och driftsövertagande av trådlöst nätverk på alla skolor kräver fastighetsinvesteringar där investeringen ännu är okänd. 4. Verksamheten De regionägda folkhögskolorna har till uppgift att bedriva folkbildningsverksamhet som är baserad på statens syften och mål. Folkbildningsrådet anger regelverket och står för basfinansieringen av verksamheten. I regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning" formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken. Det särskilda målet för den statliga folkbildningspolitiken är att "Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." Statens syften med stödet till folkbildningen är fortsatt att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskolorna har under våren 2015 fortsatt att arbeta utefter detta mål och dessa syften. Kulturnämnden har i sitt uppdrag till folkhögskolestyrelsen satt upp fem mål. Här följer redovisning av dessa för våren och sommaren Mål 1: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. Alla folkhögskolor har längre terminskurser De flesta folkhögskolor har kortare kurser Alla skolor anordnar olika typer av kulturevenemang Alla skolor anordnar föreläsningar De flesta har uppdragsutbildningar inom sin verksamhet Alla skolor bedriver konferensverksamhet Alla skolor deltar i utvecklande samarbeten i sitt närområde Mål 2: Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och

3 Sida 3(22) kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. Samtliga folkhögskolor är aktiva i närområdet och attraherar studerande i etableringskommunen och närliggande kranskommuner. En mer strukturerade och uttalad samverkan sker på ett flertal platser inom Västra Götaland. Vi kan idag räkna till 16 kommuner + 3 stadsdelar i storstadskommunen Göteborg där samverkansprojekt inom utbildningsområdet sker mellan kommun och folkhögskola. Detta har idag berört ca 400 deltagare i olika folkhögskoleutbildningar spridda inom hela Västra Götaland. Nätverkande och utvecklingsarbete sker kontinuerligt i samverkan med kommunföreträdare och andra utbildningsanordnare. Beroende på politiska beslut både statligt och kommunalt och med hänsyn taget till omvärldsförändringar, anpassar sig folkhögskolorna ständigt mot nya målgrupper och med utvecklade undervisningskoncept, för att nå fler grupper med låg utbildning och/eller långt ifrån arbetsmarknaden. Flera av de aktiviteter som skolorna samverkar med kommuner har i syfte att nå medborgare långt från arbetsmarknad och eller bildning. Folkhögskolornas miljö bidrar till att möjligheter för dessa grupper öppnas. Vi ser att behovet av de insatser skolorna gör efterfrågas allt mer. Vi utvecklas gärna i detta avseende med resursbrist hindrar oss från denna utveckling. För några av kontaktytorna är mångfaldsperspektivet speciellt viktigt då möjligheten för olika individer stärks. I arbetet med validering av kompetenser ser vi behovet av att utveckla metoder som stärker nysvenskars väg in i arbetslivet. Kontakter och nätverk som bidrar till att se lösningar på gemensamma utmaningar ger ökade möjligheter för alla i samhället. Målet Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. har också det möjligheter och utmaningar inbyggt i sig. Möjligheterna ligger i den resurs som folkhögskolorna är i de kommuner vi befinner oss. Både som utbildningsaktör för medborgare och som kompetensutvecklare för kommun, förening, organisation och företag i det omgivande samhället. Utmaningarna ligger i att samtidigt fokusera på folkhögskolornas statliga uppdrag (genom allmänna, särskilda och kortare kurser) och parallellt arbeta med uppdrag mot andra aktörer. Vidare finns studieförbunden, som syskon i folkbildningsfamiljen, med ett stort engagemang inom kommuner. Där samverkar gärna folkhögskolorna men inte vill ta över studieförbundens väletablerade arbete. Mål 3: Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. Folkhögskolorna har en lång tradition av att samverka med civilsamhället inom en rad

4 Sida 4(22) områden. Denna samverkan har skett genom gemensam kursverksamhet, kallat samverkanskurser medverkan i arbetsgrupper tillsammans med civilsamhällets aktörer tillsammans med civilsamhällets aktörer drivit och utvecklat konsert-, utställningsoch teaterverksamhet på folkhögskolorna. Öppna skolornas internat och lokaler för föreningar och organisationer som önskar nyttja lokalerna då skolans ordinarie kursverksamhet inte nyttjar lokalerna. Folkhögskolorna har under vår och sommar Drivit samverkanskurser Medverkat i arbetsgrupper Anordnat konserter i samverkan Anordnat utställningar i samverkan Anordnat teaterverksamhet i samverkan Öppnat skolans lokaler för civilsamhällets aktörer Mål 4: Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. Folkhögskolorna planerar att fortsätta med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar. Fristads folkhögskola har behov av att se över kursutbudet. Detta beror främst av att Hässleholmen, skolans filial i Borås, fått möjlighet att bli egen folkhögskola. Göteborgs folkhögskola startar en filmutbildning på uppdrag av kulturnämnden. Fortsätta att bevaka antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. Arbeta med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor. Målet Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. kan i vissa delar stämma väl överens med skolans statliga uppdrag medan i andra delar stämma mindre bra. I folkhögskolornas statliga uppdrag ligger att ge medborgare möjlighet att utmanas vidare inom bildning och utbildning. Det ligger samtidigt i uppdraget från staten att bilda inom demokrati och deltagande i kulturliv. Dessa uppdrag kan bidra till en utveckling mot att bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet men behöver inte göra det. Mycket beroende av individens drivkrafter. Just individens drivkrafter och samspelet mellan dessa och folkhögskolans möjligheter är grunden för det folkbildningen stått för under lång tid.

5 Sida 5(22) Mål 5: Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. De särskilda kurserna har sin utgångspunkt inom ett specifikt område där våra folkhögskolor har profilerat sig inom några. Variationen mellan våra folkhögskolors särskilda kurser varierar stort från radiolinje över hantverksutbildningar vidare till fritidsledarutbildningar till musiklinje. De flesta av de särskilda kurserna är ett- eller tvååriga. Den allmänna kursen antar främst de deltagare som saknar behörigheter och har lång väg till att bli behöriga till högskola och universitet. Detta leder till att många deltagare behöver mellan ett och tre år för att klara sina studier. Folkhögskolorna i förvaltningen kommer fortsatt att driva kurser inom kulturområdet på olika nivå. Allt från intressenivå, som inriktningar av allmän kurs, men också som specialutbildningar inom specifika områden. Billströmska folkhögskolan driver allmän kurs med textil-, musik- och bild/akvarellinriktningar. Billströmska folkhögskolan driver Musiklinje som särskild kurs Fristads folkhögskola driver vävkurs som särskild kurs Grebbestads folkhögskola driver allmän kurs med inriktning silver/smycke och grafisk kommunikation Grebbestads folkhögskola driver trä-möbelhantverkskurs, Grundkurs trä, Keramisk kurs och Textil/vävkurs som särskild kurs Göteborgs folkhögskola driver allmän kurs med musikinriktning Flera av folkhögskolorna driver kortare kurser inom kulturområdet Målet Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. har möjligheter och utmaningar inbyggt i sig. Möjligheterna ligger i att fortsätta utveckla de redan välutvecklade utbildningarna skolorna idag driver inom musik och hantverk och samtidigt arbeta med att vidareutveckla de estetiska inslagen för alla deltagare på de kurser skolorna driver. Utmaningarna ligger i att utveckla en ny filmutbildning som har den kvalité och nivå som medborgare efterfrågar. Vidare ligger det en utmaning i att hitta de prioriteringar som frigör resurser för vidareutveckling och av befintliga kurser inom det estetiska området. Prioriteringar som också möjliggör gästinspel på skolornas musik, film och hantverksutbildningar. Folkhögskolorna arbetar 2015 för att ta fram en gemensam plan för kvalitetsarbetet. De regionägda folkhögskolornas kvalitetsarbete fokuserar på att:

6 Sida 6(22) Göra det möjligt för deltagare och personal att få tillgång till nödvändig digital infrastruktur. Arbetet har förskjutits på grund av de påbörjade leveranserna inte haft nödvändig kvalité Upphandla, bygga upp och implementera en ny lärplattform för interaktivt lärande. Plattformen är upphandlad Strukturer för hantering och administration finns Plattformen har börjat att användas under våren och sommar. Kartlägga och utveckla arbetet för en god lärandemiljö på alla skolor. Kartläggning är gjord Arbetet med förbättring av lärande miljön påbörjad med bland annat arbetsmiljöutbildning för all lednings och facklig personal. Medverka i utformandet av ett nytt nationellt administrativt system för alla folkhögskolor. Kansliet är med i nationell styrgrupp och projektgrupp Avtal med leverantör är klart Göteborgs folkhögskola är utsedd till en av pilotskolorna Samordna och effektivisera administration för att öka kvaliteten. Ekonomiorganisationen för förvaltning klar Arbetet med kartläggning och utformning av administrativa processer ska påbörjas under hösten. Kompetensutveckla ledningspersonalen Arbetsmiljöutbildning klar fortsättning för nya ledare är planerad att genomföras nov-dec 2015 Utbildning i förändringskunskap klar Första gemensam chefsdag för alla chefer i förvaltningen genomförd planering för återkommande träffar finns O Folkhögskolorna riktar sina insatser mot följande frågor i planering och uppföljning under 2015: Jämställdhet Genomgång och analys av löneläge klart Genomgång av fortbildningsinsatser redovisas vid årets slut Genomgång av föreläsare som bjuds in redovisas vid årets slut Genomgång av arbetsgrupper som tillsätts redovisas vid årets slut Barnets rättigheter Arbetet med en plan för deltagares möjlighet till inflytande på skolnivå såväl som förvaltningsnivå har påbörjats. Styrelsen har fattat beslut om deltagarrepresentation på möten och deltagare finns representerade på styrelsens möten.

7 Sida 7(22) Planen kommer att innehålla delaktighetsperspektiv, kommunikationsperspektiv och informationsperspektiv. Funktionsnedsättning Genomgång och analys av verksamheternas tillgänglighet för personer med psykosociala funktionsnedsättningar och begåvningshandikapp planeras under hösten Personal Rekryteringsläget Folkhögskolorna står hela tiden inför utmaningar. Det omkringliggande samhället ställer krav på verksamheterna att stötta individer och grupper på en rad områden. Under de närmaste åren kommer behovet av kompetenser inom dessa områden att öka. Områden som bör nämnas är: Kompetenser inom svenska för invandrare Kompetenser inom olika funktionsnedsättningar Folkhögskolorna har dessutom kommande pensionsavgångar. Under 2015 arbetar folkhögskolorna vidare med att se över de rutiner och arbetssätt som finns för introduktion av nyanställda. Samverkan I arbetet med skapandet av en gemensam organisation för alla folkhögskolor i regionen har ett samverkansavtal undertecknats. Implementeringen av detta avtal pågår under Medarbetarenkät I den medarbetarenkät som genomfördes under 2013 fann vi att folkhögskolorna har en god arbetsmiljö på många områden. De områden som vi vill utveckla vidare är: Målkvalité Ledarskap God lärandemiljö Aktiviteter inom de olika områdena har gjorts och kommer under 2015 att fortgå. En ny medarbetarenkät genomförs under hösten. Handlingsplansarbete och målområden kommer att arbetas fram efter enkätens resultat.

8 Sida 8(22) Ekonomihantering Under 2015 pågår arbetet med att förändra processer och arbetssätt för att hantera folkhögskolornas ekonomi. En utredning av detta är gjord och beslut är nu tagna i förvaltningen. En förändrad organisation är nu på plats. Nytt administrativt system för folkhögskolor Arbetet med att utforma och bygga upp ett nytt administrativt system för alla folkhögskolor i Sverige pågår. Förvaltningen driver denna utveckling. Göteborgs folkhögskola är utsedd till en av pilotskolorna för utprovning av det nya systemet, som ska vara klart 1/ Personalvolym augusti saknas augusti 2015 Antal anställningar istället mars 2015 Antal Andel Antal Andel Rehabilitering och förebyggande 2 0,6% 1 0,3% Utbildning, kultur och fritid ,5% ,0% Teknik, hantverkare 20 6,6% 18 6,0% Kök, städ, tvätt 66 21,8% 55 18,5% Administration 59 19,5% 54 18,2% Totalt ,0% % Analys Eftersom förvaltningen är nybildad är det svårt att ha en historik. Den dominerande gruppen är som väntat inom utbildning. Förvaltningen arbetar med att förändra arbetssätt framförallt inom ekonomi och administration under Detta arbete kommer att fortsätta under Folkhögskolorna har behov av kompetens inom framförallt två områden: Svenska för nya svenskar och specialpedagogik. Skolorna behöver dessutom se över deltagarstödet för deltagare i behov av stöd och utveckla detta. I de ekonomiska ramar som står till folkhögskolornas förfogande finns inte detta utrymme. Förändringarna i statistiken kommer sig av två faktorer. 1. Antalet timasntällda i kök o städ har ökat under sommaren 2. har tagit emot unga VIA anställningar som ökar antalet anställda.

9 Sida 9(22) 5.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid 5,0% 3,9% 4,6% Teknik, hantverkare 5,1% 5,0% Kök, städ, tvätt 9,3% 0,0% 9,0% Administration 12,1% 1,9% 8,8% Totalt 7,6% 3,6% 6,3% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 7,6% Män 3,6% Totalt 6,3% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 71,6% Män 53,5% Totalt 68,0% Analys/kommentarer: Förvaltningen är nybildad och har därför ingen historik att luta sig tillbaka på. Vi ser att sjuktalen för administration och teknik/hantverkare är högre än för andra grupper. Vi arbetar med hälsan och arbetslivet för att minska administrationens sjuktal. Sjuktalen för hantverkargruppen kan kopplas till individer. 5.5 Bemanningsföretag Vi använder inte bemanningsföretag. 5.9 Personalkostnadsanalys Förvaltningen hade vid ingången av 2015 en upplupen skuld för jour som betalats under våren. Därefter är kostnaden för jour mycket liten (3 tkr). Ingående balans för övertidsskulden (konto 2914) är 601 tkr och förändringen över året är en ökning med 50 tkr. En del av övertiden är för timanställda, inom kök, städ och

10 Sida 10(22) vaktmästeri, som jobbar under sommaren för att skolorna har sommarkurser. Dessa kurser genererar arbete både på helger och kvällar. Där utöver kan personal inom kök, städ och vaktmästeri behöva gå in och jobba utöver ordinarie arbetstid då skolorna har konferenser, uppdragutbildningar och kulturevenemang. 6. Ekonomi Ekonomin för folkhögskolorna är ansträngd. Budgetmålet för 2015 var ett nollresultat, även om förvaltningen känner av ökande behov och minskade resurser. Förvaltningen prognostiserar nu ett negativt resultat på tkr. Bakgrunden till denna prognos ligger främst 5 faktorer: En sen förändring av regionstödet på -800 tkr En ökad kostnad för regionservice tjänster kopplat till ny serviceöverenskommelse på -877 tkr Minskade finansiella intäkter på -122 tkr Kostnader kopplade till förvaltningsuppbyggnaden -300 tkr Mindre statligt stöd än budgeterat avseende extra platser på allmän kurs på tkr Till viss del kompenseras dessa förändringar av positiva förstärkningar av resultatet som: Projektintäkter från folkbildningsrådet +500 tkr Ökat statligt stöd för etableringskurser Förvaltningens återhållsamhet kring kostnader 6.1 Ekonomiskt resultat Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Utfallet på konto 754x består av kostnader för bredband, fiber och IT-support. Förvaltningen kommer att ha kostnader av detta slag tills dess att skolornas behov av IT-nätverk och support kan tillfredställas via regionen. Endast Billströmska folkhögskolan (en av sex skolor i förvaltningen) har en målnivå när det gäller konsultkostnader, och den är på 220 tkr. I utfallet per augusti har Billströmska inga externa kostnader på konto 754x. Prognos per augusti för hela förvaltningen på konto 754x är 392 tkr. SR05 Sammanställning RR Utförare Tillväxt o Utveckling

11 Sida 11(22) 830 Styrelsen för folkhögskolorna Ann-Christine Wallström :06 Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat UtfallBudgetFörändring Prognos Budget Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömningmnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 57,7 56,5 87,5 84,8 2,8 Erhållna bidrag 42,2 43,6 65,5 64,8 0,7 Övriga intäkter 20,3 19,5 29,5 30,7-1,2 Verksamhetens intäkter 120,2 119,6 182,5 180,3 2,3 Personalkostnader -80,1-78,2-126,9-124,3-2,6 Övriga kostnader -38,2-35,9-56,1-54,3-1,8 Avskrivningar -1,0-1,2-1,7-1,7 0,0 Verksamhetens kostnader ,3-184,7-180,4-4,3 119,3 Finansiella intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,1 0,0 0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,9 4,4-2,2 0,0-2,2 Intäkterna per augusti ligger 591 tkr över budget. Statsbidragen är också högre (1207 tkr) jämfört med budget, som framför allt beror på fler "uppdrag" från Folkbildningsrådet i form av etableringskurser. Sommarmånaderna har varit bra och genererat överskott från folkhögskolornas sommarkurser. Logiintäkter på skolorna är lägre än budgeterat (694 tkr), beroende bland annat på lite lägre beläggning under våren på några av internaten, färre konferenser och

12 Sida 12(22) ombyggnation av ett internat. Övriga intäkter ligger också under budget, totalt med 95 tkr. Inom övriga intäkter ligger vissa konton över budget, då vi har fått projektintäkter, medan andra ligger under, då vi inte kommer att få intäkter som vi räknat med i budgeten. Kostnaderna per augusti är 3995 tkr högre än budget: Personalkostnaderna överstiger budget med 1833 tkr. Skolorna har ett större antal timanställda personer under sommarmånaderna för att hjälpa till i kök, städ och vaktmästeri på de skolor som anordnar sommarkurser, har B&B och vandrarhem. Antalet personer på förvaltningen har ökat till följd av fler uppdrag och projekt. Övriga kostnader ligger över budget med 2162 tkr. Precis som med intäkterna varierar följsamheten mot budget på olika konton. Detta beror till viss del på att central ekonomi har bestämt vilka konton som ska användas för vissa kostnader (avser SÖK 2015) och dessa skiljer sig från de konton som vår budget ligger på. Förvaltningen har fått ökade kostnader i samband med omläggningen av styrmodellen för regionservice med 877 tkr. I prognos 2 ökar förvaltningen sin omsättning med 2250 tkr jmf med budget: Totalt kommer statsbidraget att öka med 2792 tkr, varav personalanknutna statsbidrag står för 1500 tkr. Driftsbidraget har ökat med 313 tkr efter avstämning av volymbidraget Övriga intäkter kommer att minska med 855 tkr jmf med budget. De minskade hyres/logi-intäkerna kommer att följa med under resten av året och kommer inte att kunna hämtas in. Vi har minskat våra externa intäkter och bidrag med drygt 1500 tkr. Å andra sidan har vi två nya projekt inom regionen som kommer att öka våra intäkter. I förändringen av intäkterna ligger en budgetteknisk extern intäkt på 800 tkr som inte kommer att realiseras. (Intäkten har sin grund i en sen justering av regionstöd till folkhögskoleförvaltningen) Enligt prognos 2 kommer förvaltningens kostnader att öka med 4304 tkr mot budget: Fler uppdragsutbildningar och projekt genererar kostnader. Personalkostnaderna kommer att öka med 2587 tkr. Övriga kostnader kommer att öka med 1762 tkr. Av dessa är 877 tkr hänförbara till våra ökade kostnader i samband med serviceöverenskommelsen med Regionservice. 6.2 Eget kapital De sex folkhögskolor, som från och med 1 januari 2015 är en förvaltning, hade ett eget kapital på 5,2 mnkr per Enligt beslut i regionfullmäktige har folkhögskoleförvaltningens

13 Sida 13(22) egna kapital att minskas med 1,7 mnkr, som en bokslutsdisposition, till 3,5 mnkr. 6.3 Investeringar Förvaltningen planerar för och har påbörjat en rad investeringar under Fristads folkhögskola har beviljats 220 tkr för ombyggad av skolans internat. Grebbestads folkhögskola har beviljats en investering på tkr för att bygga om sin spånsug och ventilationen koplat till den. Billströmska folkhögskolan har beviljats en investering på tkr för ombyggnad av skolans lastbrygga och miljöstation. Förvaltningen planerar att investera i byggnader kopplat till utbyggnaden av skolornas datanät under Åtgärder vid ekonomisk obalans Åtgärder: Förvaltningen fortsätter att se över de rörliga kostnader för att minimera inköpen under året Förvaltningen ser över vikarieanskaffning för att minimera dessa kostnader förvaltningen ser ingen besparing i att göra personalförändringarunder Vi ser också att verksamhetsvolymen kan öka under 2016 i och med regeringens budgetaviseringar och andra externa förfrågningar kopplat till flyktingsituationen. Styrelsen ger förvaltningen i uppdrag att se över strukturella förändringar för att skapa förutsättningar för en budget i balans Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Styrelsen för folkhögskolorna :27 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter

14 Sida 14(22) Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0

15 Sida 15(22) Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 1 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier

16 Sida 16(22) - pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 1. Verksamhetens intäkter 1508 Patientavgifter med mera 0 Såld vård internt 0 Såld vård externt 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt 9 663

17 Sida 17(22) Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 Övriga intäkter, internt 124 Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader 1508 Personalkostnader Bemanningsföretag 0 Köpt vård internt 0 Köpt vård externt 0 Läkemedel 0 Lämnade bidrag, internt 0 Lämnade bidrag, externt 8 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt 184 Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt 998 Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt 690 Övriga kostnader, internt 686 Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer 1508 Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 Totalt

18 Sida 18(22) 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1508 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 Byggnader och markanläggningar 139 Maskiner och inventarier 905 Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 Byggnader och markanläggningar 0 Maskiner och inventarier 0 Totalt 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto 1508 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 9 Ränteintäkter, externt 14 Övriga finansiella intäkter, internt 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 Totalt 23 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 15 Räntekostnader, externt 1 Övriga finansiella kostnader, internt 0 Övriga finansiella kostnader, externt 10 Totalt 26 Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar 1508 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Årets investering i byggnader och mark 0

19 Sida 19(22) Årets investering i maskiner och inventarier 97 Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 Årets pågående investering 0 Totalt Byggnader och mark 1508 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning 139 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 1 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier 1508 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 97 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar -75 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar

20 Sida 20(22) Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning 905 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Försäljningar/utrangeringar -76 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 1 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar 1508 Kundfordringar, internt 0 Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 686 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 777 Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder 1508 Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 Övriga långfristiga skulder, internt 531 Övriga långfristiga skulder, externt 0 Totalt Kortfristiga skulder 1508 Leverantörsskulder, internt 27 Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid 851 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, 9 038

21 Sida 21(22) externt Övriga kortfristiga skulder, internt 0 Övriga kortfristiga skulder, externt 630 Totalt Specifikation på anläggningstillgångar Styrelsen för folkhögskolorna :03 Specifikation Byggnader och mark 1508 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 Sålt/utrangerat 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar -139 Sålt/utrangerat 0 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar -1 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde 2 025

22 Sida 22(22) Specifikation Maskiner och inventarier 1508 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 97 Sålt/utrangerat -75 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar -905 Sålt/utrangerat 76 Omklassificeringar 0 Överfört mellan enheter 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar -1 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Analyslänkar (Länkar saknas) Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse