Farled in till Stockholm (Horsstensleden), SjöV_003

Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys 1. Beskrivning av åtgärden Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: sverket/ Anders Ljungberg/2009-03-15, Uppdaterad av Trafikverket/ Gunnel Bångman/ 2012-11-13 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Gunnel Bångman/2013-04-24 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/Martin Röcklinger/2013-04-26 Skede: Funktionsutredning avslutad Farled in till Stockholm (Horsstensleden), SjöV_003 Den växande kryssningstrafiken till Stockholm går idag omvägen via Furusundsleden, med restriktioner för vind, sikt och mörker. Horsstensleden skulle öka säkerheten genom att avlasta befintliga leder och dessutom ge kortare infart söderifrån och därmed bidra till minskad bränsleförbrukning och emissioner till luft. Ökad trafiksäkerhet och minskade trafikrestriktioner Förslag till åtgärd: Kostnaden för åtgärden är 126 mnkr i 2013-års priser (2013-06) Tabell 1 Samhällsekonomisk analys - sammanfattning Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad mnkr 1064 + Miljöeffekter som ej ingår i nettot + Övriga effekter som ej ingår i nettot => Samhällsekonomisk lönsamhet (sammanvägt) Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Exempel på effekter år 2030 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer 0 Godstransporter 0 Persontransportföretag Inbesparat bränsle, 22,3 mnkr/år 503 Trafiksäkerhet 0 Klimat Minskade utsläpp av koldioxid, 21,6 knkr/år 461 Hälsa Minskade utsläpp av NOx, 11,5 mnkr/år 253 Landskap Landkapseffekter får inte ingå i denna tabell Övrigt 0 Samh.ek investeringsk. -153 Nuvärde av nytta - samhällsekonomisk investeringskostnad 1 064 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK = 6,95 Informationsvärde NNK = MELLAN Spann NNK = 7 till 7 Effekter som inte ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/påverkad av effekt Klimat Hälsa Landskap Resenärer Godstransporter Persontransportföretag Trafiksäkerhet Övrigt Bedömning Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Negativt Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Effekten ingår i nuvärdet Buller, Effekter på växt- och djurliv Intrång i landskapsbilden Ingen effekt Ingen effekt Ingen effekt 6,95 Ökad sjösäkerhet. Mindre risk för sammanstötningar i Sandhamnsleden. Effekter för fiske. NK = Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde De positiva effekterna har bedömts väga över de negativa effekterna. Sida 1 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

4. Transportpolitisk målanalys 3. Fördelningsanalys Ärendenummer: TRV 2012/29166 Framtagen av: sverket/ Anders Ljungberg/2009-03-15, Uppdaterad av Trafikverket/ Gunnel Bångman/ 2012-11-13 Skickad till kvalitetssäkring av: Trafikverket/ Gunnel Bångman/2013-04-24 Granskad och kvalitetssäkrad av: Trafikverket/Martin Röcklinger/2013-04-26 Skede: Funktionsutredning avslutad Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning Störst nytta/ fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kön - Restid, reskost, restidsos (person) Nationellt Lokalt Länsvis fördelning Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Fördelningsaspekt Kommunvis fördelning Stockholm Värmdö Trafikanter transporter & externt berörda Klimat Annan: Passagerar e Annan: Ingen Trafikslag Fartyg Ålder Näringsgren Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt Ej bedömt Ej bedömt Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Målkonflikter Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel Kollektivtrafik Överflyttning transportslag Energi: transportsystemet Energi: fordon Energi: infrastrukturhållning Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, Växtliv, Djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag &Negativt Negativt bidrag Sjösäkerheten ökar och utsläpp av koldioxid minskar. Positiva och negativa effekter på landskapsbild och biologisk mångfald, som sannolikt uppväger varandra. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden är för liten för att kunna märkbart påverka långsiktig effektivitet och hållbarhet i transportsektorn. Sida 2 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

1.Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn Farled in till Stockholm (Horsstensleden) ObjektID-nr SjöV_003 Syfte Säkerhetshöjande åtgärder och minskade trafikrestriktioner Tabell 1.2 Åtgärdstypsbeskrivning enligt Fyrstegsprincipen Åtgärdskostnad 126 Indelning av åtgärder enligt Fyrstegsprncipen Sammanhang Nej Län Stockholm Är åtgärden ett resultat av en åtgärdsvalsstudie? Ingår steg 1 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 2 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Ingår steg 4 åtgärder enligt fyrstegsprincipen? Nej Ej relevant Ej relevant Ej relevant Namn och datum på Åtgärdsvalsstudien samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska utredas Vilka steg 1 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 2 åtgärder ingår? (kortfattat) Vilka steg 3 åtgärder ingår? (kortfattat) Ej relevant Vilka steg 4 åtgärder ingår? (kortfattat) Ej relevant Tabell 1.3 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den Samlade effektbedömningen Senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad effektbedömning Datum och namn för senaste ställningstagande vid upprättande av Samlad effektbedömning Kvalitetsstatus för åtgärdsförslaget Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhållanden att normer och/eller lagar överskrids/ överträds? Om normer och/eller lagar överskrids, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Uppstår överskridande av normer och/eller lagar i annan del av transportsystemet på grund av åtgärden? Funktionsutre dning Nej Ja Okänt Sida 3 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

1.2 Eventuella kompletterande diagram, figurer eller kartbilder 1.3 Nuläge och brister Den växande trafiken med större kryssningsfartyg till Stockholm går idag omvägen via Furusundsleden, med restriktioner för vind, sikt och mörker. Fartygsstorleken överskrider storleksmässigt vad denna farled konstruerats för. Omvägen via Furusundsleden ökar mängden förbrukat bränsle och genererar därmed onödiga emissioner till luft. Horsstensleden möjliggör separering av in- och utgående trafik tlil Stockholms hamns, samtidigt som den resulterar i avsevärt kortare färd för stora fartyg (längre än 245 mter) som kommer söderifrån och ska in till Stockholm. Fartygsklass: Trafik i farled/hamn: Gäller dragning av ny farled, inte breddning eller födjupning av befintlig. 1735 fartygspassager i farlederna in till Stockholm år 2004 (Sandhamnsleden, Landsortsleden, och Söderarms/Furusundsleden). 1.4 Fyrstegsanalys Sida 4 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

1.5 Syfte Säkerhetshöjande åtgärder och minskade trafikrestriktioner. Horsstensleden möjliggör separering av inoch utgårned trafik till Stockholms hamn, samtidigt som den resulterar i avsevärt kortare färd för stora fartyg (kryssningsfartyg) som kommer från söder och är på väg in till Stockholm. Sandhamnsleden består idag av flera trånga passager och en kraftig krök kring Farfarsgrund. Fartyg längre än 245 meter kan inte passera farleden utan måste istället ta Furusundsleden, vilket för fartyg som kommer söderifrån (eller ska söderut) innebär en kraftig omväg. Förutom att förkorta sträckan in till Stockholm för stora fartyg som kommer söderifrån är det övergripande syftet med projektet att öka säkerheten för fartyg, människor och miljö i området kring Sandhamn. 1.6 Förslag till åtgärd/er Inrättande av en ny farled vid Horssten, med leddjupgående av 11 meter och ett ramfritt djup av 15 meter. Vilka steg 4 åtgärder ingår? Inrättande av ny farled vid Horssten. Bortsprängning av 170 000 m 3 berg under vatten. Fartygsdimension: Leddjupgående 11 meter och ramfritt djup på 15 meter 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdsplanering Nationell åtgärdskostnad inkl 2014-2025 sunk cost. 126 126 jun-13 Enligt erfarenhetsvärden 1.8 Planeringsläge Åtgärden fanns med i föregående åtgärdsplanering. Kalkyl gjordes men åtgärden kom inte med i planen. SEB upprättades i 2009-03-15. MKB upprättades i jan 2008. 1.9 Relation till andra åtgärder 1.10 Övrigt Sida 5 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttoanalys) innebär att man med metoden CBA ('cost-benefit analysis') försöker göra en ekonomisk värdering och sammanvägning av samtliga överblickbara effekter av en åtgärd. Värderingen av effekterna utgår från målet om och principerna för samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter hanteras på marknader och värderas genom marknadspriser. Andra effekter, som inte är prissatta, värderas genom beräknade priser (s.k. skuggpriser) framtagna genom speciella värderingsstudier. De effekter som är prissatta, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i den samhällsekonomiska kalkylen. För en fullständig analys måste kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekterna, d.v.s.de effekter som inte praktiskt möjliga att värdera i ekonomiska termer. De icke-prissatta effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. Vissa effekter kan vara värderade men får inte ingå i den samhällsekonomiska kalkylen på grund av bristande vetenskaplig underbyggnad av värderingen. 2.1 Prissatta effekter 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Personprognos - huvudanalys Avvikelse från personprognos Prognosverktyg - person Godsprognos - huvudanalys Ej relevant Avvikelse från godsprognos Ej relevant Prognosverktyg - gods Ej relevant Befolkningsscenario Ej relevant Ekonomiskt scenario Näringslivsscenario Övrig scenarioinformation Historisk trafikutveckling enl statistik från Stockholms Hamn AB Trafikering - kollektivtrafik Ej relevant Trafikering - gods Infrastrukturnät ASEK-version ASEK5 Avvikelse från ASEK Ingen avvikelse Prisnivå för kalkylvärden 2010-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2030 Diskonteringsår 2012 Öppningsår 2013 Utförandetid/Byggtid, antal år (projektspecifik) 1 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 40 Kalkylperiod från startår för effekter 40 Kalkylverktyg - samhällsekonomi 2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Ej relevant Ej relevant Ej relevant Handräknad kalkyl Ej relevant 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Samlad effektbedömning för Horsstensleden, uppprättad av Anders Ljungberg, 090315 samt MKB "Ny farled i Stockholms skärgård", januari 2008. Trafikökning [%] Kalkyldatum Sida 6 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod Personbil Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Lastbil Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Persontrafik på järnväg Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Godstrafik på järnväg Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Persontrafik på spårvagn/tunnelbana Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Persontrafik på buss Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Persontrafik cykel Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Persontrafik gång Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Persontrafik fartyg Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Godstrafik fartyg Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Persontrafik för annat trafikslag Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Godstrafik för annat transportslag Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Komentar till tabell 2.2: Ursprunglig kalkyl gjord av sverket. Baseras på aktuell trafikvolym. 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - Alternativ investeringskostnad Alternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Prisnivå jun-13 2010- medel 2010- medel jun-13 2010- medel 2010-medel Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost 126 0 0 0 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl skattefaktor 153 0 0 0 Sida 7 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investering skostnad* (mnkr) Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investering skostnad** (mnkr) Nettonuvärdeskvot NNK*** Nyttokostnadskvot NK**** Huvudanalys 153 1 064 6,95 6,95 Alternativ Känslighetsanalyser Ej beräknat Ej beräknat Ej relevant Ej relevant investeringskostnad * Den samhällsekonomiska investeringskostnaden avser den diskonterade investeringskostnaden inklusive skattefaktorer, beräknad enligt gällande ASEK. ** Ett positivt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad innebär att effekter som inte är prissatta sammantaget minst måste vara av samma storleksordning fast negativa för att kunna ändra en åtgärd från lönsam till olönsam. Motsvarande gäller för en negativt differans mellan nytta och samhällsekonomisk kalkylkostnad där de ej prissatta effekterna måste vara lika stora fast positiva för att ändra en åtgärd från att vara olönsam till att bli lönsam. *** Nettonuvärdeskvoten är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. **** Nyttokostnadskvoten (NK) är ett mått som svarar på frågan vilket projekt som ger störst nettonuvärde i förhållande till nuvärdet av de totala budgetkostnaderna under hela kalkylperioden. Nämnarens budgetkostnader i nyttokostnadskvoten inkluderar både investeringskostnad och förändrad drift- och underhållskostnad. Nyttokostnadskvoten är ett mått som behövs om man vill jämföra och välja mellan olika typer av projekt inom ramen för ett antal års summerade investerings- och DoU -budget, t.ex. om man har att välja mellan att göra en större reinvestering eller ökade drifts- och underhållsåtgärder. Klasificering av åtgärder utifrån NNK, enligt ASEK5 Kategori Mycket hög lönsamhet Hög lönsamhet Lönsamt Svagt lönsamt Olönsamt Mycket olönsamt NNK-intervall NNK >=2 1=< NNK < 2 0,5 =< NNK < 1 0 =< NNK < 0,5-0,3 =< NNK < 0 NNK < -0,3 Klasificering av NNK: Mycket hög lönsamhet Kommentar: 2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat Sida 8 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

I tabell 2.5a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden och som har beräknats samhällsekonomiskt (dvs. kvantifierats och värderats monetärt, s.k. prissatta effekter). Relevanta effekter ska alltså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som prissatta effekter i tabell 2.5a eller som ej prissatta i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är prissatta i tabell 2.5a och de delar som är ej prissatta i tabell 2.6a. I de fall då effekten är kvantifierad men inte värderad sker redovisningen tillsammans med verbal beskrivning och bedömning i tabell 2.6a. De effekter som inte har beräknats i den samhällsekonomiska kalkylen (dvs. som inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsam eller olönsam görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag. I den samhällsekonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 9 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD INBESPARADE KOSTNADER I JA EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) LANDSKAP HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) KLIMAT TRAFIKANT EFFEKTER PERSONTRA NSPORTFÖR ETAG Skede: Funktionsutredning avslutad Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat Prissatta effekter som ingår i den samhällsekonomiska kalkylen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräknat med verktyg Trafikeringsk ostnad Trafikeringsk ostnad CO2- ekvivalenter Luft - NOX Luft - SO2 Inbesparat bränsle p g a kortare färdväg. Kostnad för lots Minskad åtgång av fossilt bränsle Minskad åtgång av fossilt bränsle Minskad åtgång av fossilt bränsle Landskap, delen form och rumslighet Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse 22,3 mnkr/år 1,2 21,6 11,5 0,3 mnkr/år mnkr/år mnkr/år mnkr/år 7 477 26 461 246 503 461 253 Annat: Manuell Annat: Manuell Annat: Manuell beräknin g Annat: Manuell beräknin Annat: Manuell beräknin Dessa effekter kan/får inte värderas monetärt utan beskrivs istället i Tabell 2.6a. Inbesparade kostnader i JA 0 0 Kostnad för sprängnings- och muddringsarbete, uppräknad med skatterfaktor mnkr/ år -153-153 Annat: sv erkets beräknin g Nuvärde av nytta minus samhällsekonomisk investeringskostnad 1 064 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Wider economic benefits pga grad av matchningseffekte r på arbetsmarknaden samt vunna stordriftsfördelar Effekter som upstår pga dessa orsaker får inte ingå i huvudkalkylens NNK. Däremot kan det ingå som en ej prissatt effekt (tabell 2.5a och 2.5b) i den samlade analysen om effekten påvisats med relevant metodik. Sida 10 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader 600 500 400 300 200 100 0-100 -200 2.1.2.4 Informationsvärde NNK Det är tillåtet att använda antingen enkla eller avancerade bedömningsregler om åtgärdskostnaden är mindre eller lika med 70 mnkr. Om åtgärdskostnaden är större än 70 mnkr måste avancerade bedömningsregler tillämpas. Informationsvärdet för NNK behöver bara bedömas då anvancerade bedömningsregler tillämpas. Detaljerat informationsvärde för NNK bedöms som: Övergripande grad av informationsvärde: LK/HR MELLAN Motivering: Sida 11 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

2.2 Ej prissatta effekter (effekter som inte ingår i kalkylen) I tabell 2.6a redovisas de effekter som är relevanta för åtgärden men som inte beräknats samhällsekonomiskt. Relevanta effekter ska altså finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som monetärt beräknade i tabell 2.5a eller som bedömda i tabell 2.6a. En effekt får bara finnas "bokförd" i en av tabellerna. Det kan dock vara så att vissa effekter bara till viss del fångas genom samhällsekonomisk beräkning. I sådana fall redovisas de delar av effekten som är beräknad i tabell 2.5a och de delar som är bedömda i tabell 2.6a. I de fall då effekten är beräknad men inte värderad redovisas den tillsammans med bedömningen i tabell 2.6a. En effekter som inte beräknats samhällsekonomiskt (dvs inte ingår i tabell 2.5a) har i tabell 2.6a bedömts i relation till nuvärdet av de beräknade nyttorna minus den samhällsekonomiska investeringskostnaden. I de fall då inga effekter är beräknade samhällsekonomiskt relateras således effekten endast till den samhällsekonomiska investeringskostnaden. En och samma effekt kan bli bedömd som Positiv då den genereras av Åtgärd 1 men som Försumbart då den genereras av Åtgärd 2. Anledningen till detta är att syftet med den samhällsekonomiska analysen är att komma fram till en grov bedömning av åtgärdens sammantagna beräknade och bedömda kostnader och nyttor. Sammanvägningen till en bedömning av om åtgärden är lönsamt eller olönsamt görs i avsnitt 2.3. Det är till denna sammanvägning som beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnit 2.2 är underlag. I den samhällskonomiska analysen utgår man från en relativ bedömning till skillnad från bedömningen i måluppfyllelseanalysen där man utgår från en absolut skala. Sida 12 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

KLIMAT TRAFIK-SÄKERHET (TS) PERSONTRANSP ORTFÖRETAG TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPOR TER RESENÄRER Skede: Funktionsutredning avslutad Tabell 2.6a Ej prissatta effekter Effekter som inte ingår i kalkylen men som ingår i den samlade bedömningen Berörd/ Ex på årlig effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och påverkad av bedömning 2007 effekt Bedömning Samman-vägd Bedömts bedömning av Restid - total Något förkortad restid vid anlöp till hamn. Försumbart Upprätta ren av Samlad effektbed ömning Kostnad för Ingen effekt. Endast persontrafik godsköparen - påverkas. tåg, båt, flyg Försumbart Försumbart Upprätta ren av Samlad effektbed ömning Trafikeringsk ostnad Effekten ingår i kalkylen. Försumbart Försumbart Upprätta ren av Samlad effektbed ömning Trafiksäkerhe t-totalt Minskad risk för sammanstötningar och incidenter vid Sandhamnsområdet kring Farstugrund där det idag är mycket trafik och trångt (främst på sommaren). 10 % Riskanaly s genomfö rd Trafiksäkerhe t-totalt Ökad riskbild i svängen vid Hasselö Försumbart Riskanaly s genomfö rd CO2- ekvivalenter Ingår i kalkylen. Försumbart Försumbart Upprätta ren av Samlad effektbed ömning Människors hälsa - buller Buller från sprängningsarbeten under anläggningsfasen. Arbetet görs vintertid för att minimera konsekvenserna (få personer påverkas). Försumbart Människors hälsa - buller Buller från trafiken på den nya farleden. Ny bullerkälla som inte funnits i området förut. Gränsvärden för buller i friluftsområden beräknas ej överskridas. Negativt Sida 13 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER LANDSKAP EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Skede: Funktionsutredning avslutad Människors hälsa - buller Minskat buller vid Sandhamn på grund av färre fartyg. Människors hälsa - fysisk aktivitet Horsstensområdets relativa orördhet gör det intressant för rörligt friluftsliv. Konsekvenserna för kulturmiljön och möjligheterna till rörligt friluftsliv bedöms bli ringa även under driften av den nya farleden. Försumbart Människors hälsa - fysisk aktivitet Rörligt friluftsliv kan störas under anläggningsarbetet. Friluftslivet bedöms vara begränsat i det område som berörs av sprängningsarbetet, särskilt vintetid. Försumbart Materiella tillgångar I bebyggda delar visst slitage på bryggor etc på grund av svallvågor. Slitaget bedöms bli marginellt. Försumbart Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Konsekvenser under anläggningsfasen för fisk och fågelliv. Effekter i begränsade områden för fisk p g a sprängning. Effekter för häckande fågel Måttlig påverkan på vegetation med måttliga effekter i lokala erosionskänsliga områden längs Eknösundet. Negativt Negativt Landskap - visuell karaktär Landskap - visuell karaktär Visuell närvaro och påverkan på lanskapsbilden runt den nya leden Minskat visuellt intrång i Sandhamn p g a minskat antal fartyg Negativt Försumbart Biologisk mångfald ink Växtliv och Djurliv Minskad påverkan på erosionskänsliga områden längs Furusundsfarleden Landskap - visuell karaktär Minskat visuellt intrång i Furusund p g a minskat antal fartyg Fiske Fiske Möjligheterna till fiske begränsas där anläggningsarbetet sker. Tydlig effekt på yrkes- och husbehovsfisket i leden och dess närhet. Försumbart Negativt Negativt Sida 14 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Kommentar: Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisas i tabell 2.6a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. Definition Trafiksäkerhet Intrång Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Ökad säkerhet p g a minskad trafikvolym i Sandhamnsleden Anläggning av ny farled innebär intrång i en relativt orörd miljö Tabell 2.6c Ej prissatta effekter - Samhällsekonomisk lönsamhet Miljöeffekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK/NK/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Positiv (liten) Ange kompetens/er på området som gjort bedömningen. Kommentar: Upprättaren Effekten på sjösäkerhet är positiv. Till detta kommer både positiva och negativa miljöeffekter och övriga effekter. Nettot av samtliga effekter har bedömts som positivt, om än litet. Sida 15 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet 2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad inkl sunk cost. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning Upprättaren av Samlad effektbedömning 126 Upprättaren Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK Grad av informationsvärde för NNK 6,9542 Underskattar Positiv (liten) LK/HR MELLAN OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Upprättaren av Samlad effektbedömning Kommentar: Mycket hög NNK (ca 7). De negativa icke-prissatta miljöeffekterna framstår som måttliga vilket betyder att nettot av de icke-prissatta effekterna (miljö och sjösäkerhet) knappast kan bli negativt. Den sammanvägda bedömningen blir därför att åtgärden är positiv. Sida 16 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

3. Fördelningsanalys I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttor (fördelar/intäkter och/eller nackdelar/kostnader) fördelars sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta är mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter i form av interaktioner via marknader samt skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelninganalys gjorts som i högre grad inkluderar slutliga effekter så anges detta i beskrivningen av fördelningsaspekten nedan. Samhällsekonomiska analyser är en tillämpning av målet om samhällsekonomisk effektivitet genom användning av det så kallade Kaldor-Hickskriteriet. Enligt detta kriterium ökar samhällets välfärd om summan av positiva nyttoeffekter av en åtgärd minus summan av negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Kriteriet tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttorna eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om den analyserade åtgärdens fördelningseffekter. Den traditionella samhällsekonomiska anlaysen (CBA) tar ingen hänsyn till fördelningseffekter. Fördelningsanalyser av hur enskilda individer eller grupper kan gynnas eller drabbas väsentligt av en åtgärd är därför ett viktigt komplement till den samhällsekonomiska analysen och måluppfyllelseanalysen. Med hjälp av vissa prognosmodeller kan man ta reda på vilka effekter som en viss åtgärd kan få för olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper eller för olika delar av landet. 3.1 Fördelningsanalys Sida 17 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel (störst) Negativ nytta/ nackdel Kommentar Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Delanalys kön - Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Annan: Långsiktig Planerare Lokalt/Regionalt/ Nationellt/Internationellt Nationellt Lokalt Annan: Långsiktig Planerare Länsvis fördelning Annan: Långsiktig Planerare Kommunvis fördelning Trafikanter, transporter och externt berörda Stockholm Klimat Flera kommuner: Om åtgärden Persontranspo rtföretag Värmdö Annan: Långsiktig Planerare Annan: Långsiktig Planerare Näringsgren Annan: Passagerare Annan: Alla i området Annan: Ingen Annan: Långsiktig Planerare Trafikslag Fartyg Fartyg Annan: Långsiktig Planerare Ålder Annan: Långsiktig Planerare 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Sida 18 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

4. Transportpolitisk målanalys Riksdagen biföll i maj 2009 förslagen till ny målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93). Förslaget innebär att det transportpolitiska övergripande målet att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet kvarstår, medan ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) ersätter de tidigare sex delmålen. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna (positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda) är större än kostnaderna (negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda). Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En indikator på en åtgärds bidrag till samhällsekonomisk effektivitet är en sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärden ger upphop till. En sådan sammanvägning är gjord i kapitlel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktigt hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan utgörs av en god balans mellan tre ömsesidigt beroende delar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bedömningen om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling innebär därför att de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt ska bedömas, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att besvara frågan om huruvida en åtgärd bidrar till hållbarhet utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Men det betyder inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med (bidrag till) en hållbar utveckling. Sida 19 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Bidrag till långsiktig hållbarhet Skede: Funktionsutredning avslutad Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Kompetens/-er på området som gjort bedömningen Ekologisk hållbarhet Minskad förbrukning av fossila bränslen. Annan: Långsiktig Planerare Ekonomisk hållbarhet Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam. Annan: Långsiktig Planerare Social hållbarhet Ingen påtaglig effekt Annan: Långsiktig Planerare Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Utgångspunkten är altså inte den samma som för den samhällsekonomiska analysen. Bedömningarna av bidrag till måluppfyllelse görs enligt skalan: Bidrag = grönt Negativt Bidrag = rött = ofärgat Ej bedömt = grått Till exempel skiljer sig i måluppfyllelseanalysen från bedömningen Försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger olika dokument som kommit olika långt i besluts- och koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig utan kommer att behöva uppdateras framöver. Sida 20 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Kvalitativ beskrivning av bidraget till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet bidrag: Ökad tillgänglighet genom förbättrad infrastruktur bidrag: Säkerhetshöjande åtgärder ger säkerhetsstandard i enlighet med internationella rekomendationer Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet bidrag: Minskade trafikrestriktioner bidrag: Ökad kvalitet genom uppfyllande av modern standard Tillgänglighet regionalt/länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Pendling Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål : Gäller resor med kryssningsfartyg. : Ligger inte i närhen av storstadsområde : Övervägande internationel trafik (kryssningsfartyg) Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet : : Alla har möjlighet att delta i samrådsförfarande Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade : Ingen ändrad kollektivtrafik Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand : Inga skoltransporter i området Sida 21 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Befolkning Människors Hälsa Skede: Funktionsutredning avslutad Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) : : Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Betydelse för mängden personbils- och lastbilstrafik, samt gång, cykel och kollektivtrafik. (GC/Koll, se Befolkning) Betydelse för energieffektiv användning av transportsystemet. Betydelse för energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi. : bidrag: Minskad förbrukning av fossila bränslen : Betydelse för energianvändning i infrastrukturhållningen. bidrag: Minskad körning med lotsbåt Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Antalet exponerade för höga bullernivåer, bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena : Ökat buller, men inte över gränsvärden. : Ökat buller, men inte över gränsvärden. Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet : Fysisk aktivitet i transportsystemet : Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål : Tillgängligheten med kollektivtrafik och gång och cykel till utbud och aktiviteter : Sida 22 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Materiella tillgångar Mark Vatten Luft Skede: Funktionsutredning avslutad Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur hälsoperspektiv : : : : Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt bidrag: Bättre genomströmning och syresättning Betydlese för förorenade områden : Betydlese för skyddsvärda områden : Betydlese för bakgrundshalt metaller : Betydlese för bakgrundshalt sulfidjordar Betydlese för skyddsvärda områden under driftskede : : Betydelse för areella näringar. : Betydelse för uppkomsten samt hanteringen av avfall. : Sida 23 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv Landskap Skede: Funktionsutredning avslutad Betydelse för upprätthållande : Nettoeffket och/eller utveckling av landskapets försumbar. Ökat visuellt utmärkande karaktär och kvaliteter intrång i Horssten men avseende delaspekterna skala, struktur minskat i Sandhamn och eller visuell karaktär. Furusund. Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. : : : Nettoeffekt försumbar. Negativ effekt i Horssten Negativt bidrag: men positiv Beskriv effekt effekten i ord Landskap Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. : Betydelse för utpekade värdeområden. : Betydelse för strukturomvandling. : Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband : Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. : Betydelse för utradering : Trafiksäkerhet Döda & alvarligt skadade. Minskat antal omkomna och antalet allvarligt skadade.3 bidrag: Ökad säkerhet tack vare den nya farleden Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2 1 Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition (prop. 2008/09:93) http://www.trafikverket.se/pagefiles/21527/bilaga_2_forslag_per_prec_091214.pdf 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets Miljöbedömningsgrunder som finns tillgängliga på Trafikverkets hemsida under rubriken "Metod för bedömning av planer och program" från och med 12-09-10. Observera att definitionerna är framtagna och formulerad med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till en Samlad effektbedömning framöver med tanke på att de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. 3 Underhandsmaterial om trafiksäkerhet i samband med konkretisering av funktionsmålet Sida 24 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för Beräknat med verktyg 4.4 Bedömning av bidrag till regionala- och lokala mål Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen 4.5 Målkonflikter Sida 25 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1

5 Bilaga & Referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Referens 1: Horsstensleden, Samlad Effektbedömning, upprättad av Anders Ljungber 2009-03-15, sverket Referens 2: upp på sverket som har tagit fram underlag till miljökonsekvensbeskrivning (MKB); Ny farled i Stockholms skärgård. Projekt INMISJÖ - inseglingslederna till Stockholm ur ett Miljö- och Sjösäkerhetsperspektiv, januari 2008 Referens 3: Samhällsekonomi och sjöfart, Delutredning till miljökonsekvensbeskrivning för ny farled i Stodkholms skärgård - Horsstensleden. SSPA rapport 2000 0494-15, April 2005. Referens 4: Riskbedömning ny farled Horssten, SSPA Rapport 2000 0494-12, Uppdaterad 2005-11-29 Bilaga 2: Uppdatering-Horsstensleden-ÅP2014-25 Referens 5: Sammanfattande projektbeskrivning ÅP Horssten 2012 10 Sida 26 av 26 TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1