Murverkets material Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-07
Tegel Råvaror: Lera, normalt ishavsleror, 10-15000 år gamla Sand magrar leran Tillsatser: Chamotte tidigare bränd lera magrar leran Manganoxid ändrar färgen Kalkstensmjöl ändrar färgen Sågspån ökar porositeten Magring av leran: Andel finpartiklar - minskar krympningen
Tegel Keramiskt bränt material Normalformat: Svenskt 120x150x62 Danskt 108x228x54 Murblock, Porotherm, Poroton Fasadtegel: Murtegel: Tillräckligt hårdbränt för att kunna vara oputsat i fasad Lättbränt, avsett för inomhusklimat eller utvändigt putsat med tjockputs (dvs i allmänhet minst ca 10 mm tjock, mineralisk puts)
Formningsmetoder Handslagning Maskinslagning, på danska blödströgen, högre vattenhalt Strängpressning Avskärning (strängpressat)
Bränningsprocessen Modern tunnelugn, teglet skjuts igenom ugnen Äldre ringugn, teglet muras in, elden vandrar runt Bränning medför bestående förändring av leran till keramiskt material Under bränningen ökar densiteten hela tiden Teglet bränns till nära sintringsgränsen (varierar för leror, ofta ca 1100 o ) Vid sintringsgränsen smälter teglet
Teglets egenskaper: utseendet Faktorer som påverkar teglets utseende: Proportionerna kalk och järnoxid: Gulbrännande eller rödbrännande lera Syreöverskott vid bränning: Gulbrännande leror skiftar i rött Syreunderskott vid bränning: Gulbrännande leror får gröna färgtoner Rödbrännande leror får brun/svartbrun färg Schatteringar (färgskiftningar) p.g.a. hur teglet exponeras i ugnen Andra metoder, t.ex. bränning med kol, bränning med helt avstängd syretillförsel (grå- eller blådämpat) Tillsatser som påverkar färgen: Mangandioxid, kalkstensmjöl, pigmentering fungerar inte i tegel
Teglets ytor Benämningar: Själva tegelgodset benämns tegelskärv Ytstrukturer Maskinslaget tegel: Rustikare yta (nästan) alltid massivt Strängpressat tegel: Slät, trådskuren, borstad, räfflad, präglad, sandad, spånad, chamotterad m fl
Tegelmurblock (Porotherm) Strängpressade hålblock 1 mm tunnfogsbruk i liggfog, inget bruk i stöt Planslipade vid tillverkning Tjockputsas eller används som bakmur
Lättbetong Råvaror: Bränd kalk Cement Sand eller sandsten Aluminiumpulver Vatten Aluminium reagerar med bränd kalk, varvid det bildas vätgasbubblor som ger porositet i massan Tillverkning: 1. Blandning av råvaror, vällingliknande konsistens 2. Tappas i form 3. Jäsning, massan härdar, styvnar till, varefter den skärs till önskad dimension med ståltråd 4. Härdas i autoklav, mättad vattenånga, högt tryck 5. Kemisk reaktion, kalciumhydrosilikat bildas, ger bestående hållfasthet och volym-beständighet
Användning av lättbetong Block, tunnfogsmurning Armerade balkar, upp till 3.6 m U-block för igjutning/armering Armering i balkar: Släta stänger gjuts in Järn rostskyddas genom doppning i frostskyddsmassa Murning av lättbetong: 1-2 mm tunnfogslim, M10, hydrauliskt bindemedel, med vattenkvarhållande tillsats, lågalkaliskt
Lättbetong - egenskaper Basiskt, ph 9-10 - skyddar ej stål mot korrosion Densitetsklasser enligt tillverkare 300-650 kg/m 3 (uttorkat) lägre densitet bättre värmeisolering hög densitet större bärförmåga låg densitet ger dålig ljudisolering λ-värde från 0.073 Äldre lättbetong, s.k. blåbetong, kan innehålla radon
Betong Blandning av cement, ballast och vatten Ballast av sand och grus ger normalbetong Ballast med låg densitet, lättballastbetong, t.ex. LECA (Light Expanded Clay Aggregate), som är fabriksnamn för lättklinker Råvaror för lecakulor: Finkornig, kalkfattig lera Cement, sand,vatten En fabrik i Sverige, Linköping tillverkar leca-kulor, flera blocktillverkare
Tillverkning av lättklinkerblock Lerkulor torkas i roterande ugn 1100-1200 o Kemiskt bundet vatten förångas, lerkulorna förändras mekaniskt, poppar up, får låg densitet Lättklinkern siktas i fraktioner Block tillverkas genom gjutning med cementbruk och lättklinkerkulor i fraktion 0-12 mm Blocken härdar och är sedan klara för leverans
Användning av lättklinkerblock Block för fullfogsmurning Block för tunnfogning Isolerblock Armerade balkar, normalt 1200-3600 mm Armering i balkar: Kamstänger gjuts in Rostskyddas genom doppning i rostskyddsfärg Murning: Fullfogsmurning 10 mm Tunnfogning med 3 mm fog Muras med bruk M 2,5
Lättklinkerblock - egenskaper Murytor ska slammas/putsas för att bli lufttäta Densitetsklasser normalt 650 och 900 kg/m 3 Hållfasthetsklasser enligt EKS: 2, 3, 5 λ-värde ca 0.20 vid fullfogsmurning, utan fog ca 0.15
Block/mursten av övriga material Kalksandsten: Osläckt kalk (CaO), kvartsrik natursand eller krossad sandsten bringas att reagera till kalciumhydrosilikat Vatten tillsätts (kalken släcks), ånghärdning i autoklav vid 200-220 o Fabrikstillverkad sten: Mursten/murblock av stenmaterial som tillverkas genom gjutning eller pressning, inte tillhör övriga grupper Natursten: Sten/block som brutits i naturen, tillpassats för murning
Murstenar/block ska uppfylla SS-EN 771 SS-EN 771-1 SS-EN 771-2 SS-EN 771-3 SS-EN 771-4 SS-EN 771-5 SS-EN 771-6 tegel kalksandsten betong, lättballastbetong (leca) lättbetong övrig fabrikstillverkad sten natursten I SS-EN 771-serien specificeras: Karakteristika och funktionskrav för respektive materialslag Tex måttoleranser, hållfasthetskrav, densitet, termiska egenskaper, beständighet, vattenabsorption Tillverkningskontroll Vilka testmetoder som ska användas anges, genom hänvisning till standard
Efter hållfasthetsklass: Indelning av mursten/block SS-EN 1996-1-1, 3.1 Normaliserad tryckhållfasthet, omräknat till 100x100 mm provkropp, Normaliserad tryckhållfasthet deklareras av tillverkare När hållfasthetsklass anges på ritning avses normaliserad tryckhållfasthet Efter kategori: Kategori I - hållfastheten bestäms så att max 5 % av proverna har lägre hållfasthet Kategori II - murstenar/block som inte uppfyller detta krav Har betydelse vid val av ɣ m Deklareras av tillverkare
Några indelningar av mursten/block Avseende densitet enligt Eurokod: LD low density max densitet 1000 kg/m 3, avsett för putsat murverk, bakmur eller innervägg HD high density mer än 1000 kg/m 3, vanligt normalformat, avsett som fasadmur Avseende hål i Eurokod: Grupp 1 max 25 % Grupp 2 mellan 25 % och 55 % Grupp 3 mellan 55 och 70 % Grupp 4 horisontella hål Andel hål av total yta
Indelning: Murbruk SS-EN 1996, 3.2 Normalt murbruk Tunnfogsbruk Lättmurbruk Specialmurbruk har proportionerats och tillverkats för att uppnå specifika egenskaper (funktionskrav) Receptmurbruk blandas i föreskrivna proportioner, och därigenom får avsedda egenskaper (deskriptivt krav) Fabriksblandade Delvis fabriksblandade Platsblandade
Murbruk Normala murbruk kan vara specialmurbruk eller receptmurbruk Tunnfogsbruk är avsett för fog mellan 0.5 och 3 mm, bör vara specialmurbruk Lättmurbruk är bruk med särskilt låg torrdensitet, bör vara specialmurbruk Specialmurbruk betecknas med M följt av siffra som anger tryckhållfastheten, t.ex. M2.5 Receptmurbruk anges med M följt av siffra som anger tryckhållfastheten, t.ex. M2.5. Därefter anges blandningsproportioner som volymdelar cement: kalk:sand, t.ex. M2,5-1:1:6 Produktion och tillverkningskontroll av murbruk specificeras i SS-EN 998-2. Tryckhållfasthet för bruk specificeras i SS-EN 1015-11 Vidhäftning mellan bruk och sten/block skall vara lämplig för avsedd användning (SS-EN 1996-1-1, 3.2.3.2)
Blandningsproportioner EKS 10, 3.2.2 Specialmurbruk beteckning enligt EK6 Bindemedel Viktdelar (äldre beteckning) Volymdelar Receptmurbruk beteckning enligt EK6 M10 Cement C 100/450 C 1:4 M10-1:0:4C Kalk, Cement KC 20/80/400 KC 1:3:15 M10-3:1:15CK Kalk, Cement KC 10/90/350 KC 1:4:15 M10-4:1:15CK Murcement M 100/350 M 1:3 M10-1:3M M2,5 Kalk, Cement KC 35/65/550 KC 1:1:8 M2,5-1:1:8CK Murcement M 100/600 M 1:5 M2,5-1:5M M1 Kalk, Cement KC 50/50/650 KC 2:1:12 M1-1:2:12CK Murcement M 100/900 M 1:7 M1-1:7M M0,5 Kalk, Cement KC 50/50/950 KC 2:1:18 M0,5-1:2:18CK Hydraulisk kalk Kh 100/850 Kh 1:5 M0,5-1:5Kh
Murbruket Murbruk ska vara anpassat till murstenens vattensugning (korttidssugning, minutsugning ) Hållfasthetstillväxten beror på vattenhalten - vattnet får inte sugas ut för snabbt Genom anpassning av brukets egenskaper till murstenens sugning ska avsedd hållfasthetstillväxt och vidhäftning erhållas Förhållandena påverkas av vädret, vid stark värme/torra förhållanden kan vattenhalten sjunka för snabbt och hållfasthetstillväxten bli dålig Därför bör murning vid extrem värme undvikas För svagt sugande tegel kan vattenhalten i bruket bli för hög vid hårdnandet, om inte bruket är anpassat till teglet. Resultatet kan bli fog med hög porositet, låg hållfasthet och låg vidhäftning För svagt sugande tegel kan murning vid låga temperaturer vara kritiskt
Vem anpassar bruk till sten/block? Framförallt kritiskt för starkt respektive svagt sugande tegel Tegelleverantören bör ha kunskap om vilka murbruk som passar till en speciell sten Bruksleverantören ska ha provat ut lämpliga recept för olika sorters tegel Murningsentreprenörer bör samråda med tegel- respektive bruksleverantör kolla med bruksleverantör om vidhäftningen för det aktuella teglet testats! Kontrollera vidhäftning översiktligt på byggplats