Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

Relevanta dokument
Prevention och folkhälsoarbete

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Vårdvalets konsekvenser

Att nätverka en del av arbetslivet

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Att nätverka en del av arbetslivet

Etiska problem med statens styrprinciper av vården?

Svensk hälso- och sjukvård

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Ulrika Elmroth, allmänläkare, projektledare PrimärvårdsKvalitet

En primär angelägenhet

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Nationella modellen för öppna prioriteringar

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Psykisk hälsa i primärvård

Nationella riktlinjer

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Betänkandet God och nära vård en primärvårdsreform (SOU 2018:39)

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Hälsoekonomi som beslutsgrund vid beslut om pris och subvention av läkemedel.

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

Omvärldsbevakning landsting

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU


STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om NT-rådet

Styrkortens relationer 2006

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare

Är gräset grönare hos grannen?

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Nionde nationella prioriteringskonferensen. En summering

YTTRANDE. Dnr S2018/03436/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 15 november 2018

Prioriteringar i vardagsarbetet

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Ny, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Samordnad utveckling för god och nära vård

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Beredning Nord. Ledamöter

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Resursfördelning Region Östergötland

regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Medicinsk vårdplanering VPL

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Yttrande Remiss: God och nära vård En primärvårdsreform, delbetänkande 2(SOU2018:39 dnr S2018/03436/FS)

En primär angelägenhet

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård


Prioriteringar av obesitaskirurgi

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Integrerad beteendehälsa

Svensk författningssamling

Varför är egenansvar för finansiering av hälso- och sjukvård intressant? Några ord om bakrunden till rapporten

Hur ska bra vård vara?

Trend Vårdbarometern

Transkript:

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip? Moderator: Lars Sandman, föreståndare Prioriteringscentrum Panel: Jonas Andersson, landstingspolitiker (L) och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Västra Götalandsregionen Eva Arvidsson, allmänmedicinare, jobbar med prioriteringar och kvalitetsutveckling inom primärvården, Futurum, Region Jönköpings län Anna Nergårdh, utredare, Samordnad utveckling för god och nära vård Christer Rosenberg, omställningsledare med fokus på den nära vården, Landstinget i Blekinge Anna-Lena Sörenson (S), socialutskottet och Statens medicin-etiska råd

Etisk plattform Prioriteringsutredningen 1995 Lagstiftning 1997 Lagstiftning för TLV 2002 Människovärdesprincipen Begåvning, social ställning, inkomst, ålder etc får inte avgöra vem som ska få vård eller kvaliteten på vården Dock: Biologisk ålder, framtida livsstil etc relaterat till behandlingsnytta Behovs- eller solidaritetsprincipen Större behov ju svårare sjukdom/skada eller sämre livskvalitet Inget behov av åtgärder som inte förbättrar hälsa eller livskvalitet Kostnadseffektivitetsprincipen Kostnaderna för en åtgärd måste stå i rimlig relation till hälsovinsten Prioriteringscentrum

Nationell Modell operationalisering av plattformen Prioriteringscentrum

Nationell modell Åtgärd Hälsotillstånd Hälsotillståndets Svårighetsgrad Åtgärdens patientnytta Kostnad i relation till patientnytta Kvalitet i kunskapsunderlagen Rangordning Kommentar Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket stor Stor Måttlig Liten Mycket hög Hög Måttlig Låg 1 högst 10 lägst

Tillgänglighet och prioritering i Primärvården Eva Arvidsson Allmänläkare, MD, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Jönköping Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Linköping PrimärvårdsKvalitet, SKL Prioriteringscentrum

I primärvården 2010: Ordnad ransonering Säga nej till vissa intyg, kontroller Ad hoc ransonering Skjuta på besök Be patienter ringa upp igen Hänvisa Undvika ransonering Överboka Minska fortbildning, kvalitetsarbete Utspädning sämre kvalitet Arvidsson, 2013, Priority Setting in Primary Care, Arvidsson E, 2010, BMC Fam Pract, Arvidsson E, 2012, BMC Fam Pract. Läkarna: prio: sekundärprevention av kroniska sjd (diabetesuppföljning, KOL som fortfarande röker) prio: akuta banala tillstånd (luftvägsinfektioner, muskelvärk) Patienterna: Lika prio på båda Svårighetsgrad Tvingas tänka! Nytta Patientnöjdhet? Kostnadseffektivitet Användbart! Viktigt i primärvård Förebygga!

Prioritering i svensk primärvård Kombinationer av Tillstånd + Åtgärd Mild/måttlig depression + KBT Mild/måttlig depression + ITP Mild/måttlig depression + Korttids-PDT Mild/måttlig depression + Läkemedel Mild/måttlig depression + Fysisk aktivitet > 700 olika diagnoser Många möjliga åtgärder/diagnos Flera diagnoser samtidigt Diagnoser från alla organsystem Förstabedömningar nya eller förändrade symptom

Vårdval och Prioritering 2012 Anell A et al, Vårdval i primärvården figur 3.16 Andel (%) som instämmer i ganska eller mycket hög utsträckning i påståendet nuvarande ersättningsprinciper stödjer en prioritering av patienter med stora vårdbehov. figur 3.17 Andel (%) som instämmer i ganska eller mycket hög utsträckning i påståendet nuvarande ersättningsprinciper riskerar undanträngning av patientgrupper. Prioriteringscentrum

Riksrevisionen, 2014 Målkonflikten mellan efterfrågestyrning och behovsstyrning är en orsak till att det idag är svårt att upprätthålla etiska principer om likvärdig vård och prioriteringar för de mest behövande Läkartidningen, 2014 Primärvårdens behovsjusterade kostnadsandel av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården 2011 2015 (2015 års priser). Prioriteringscentrum Vårdanalys PM 2017:5, Primärvården i belysning

Primärvården 2018 Prioriteringar krockar med andra beslut Regelböcker, avtal Ekonomi Främjande av utvalda åtgärder Listade: konkurrens/efterfrågestyrning Produktion (besök) Utfästelser om tillgänglighet Vi har ju en snabb infektionsmottagning dit alla får komma och det är ju för att för att vi ska gå ihop ekonomiskt. Och då måste ju det tas från nån annanstans och då blir ju dom kroniskt sjuka och dom gamla. Om man hårdrar det då: Dom friska som vi måste ta emot för ekonomins skull - dom kommer ju då före, eller tar en bit av dom sjukas kaka. Och det är väl lite frustrerande tycker jag. Prioriteringscentrum

Tillgänglighet 1.Hur ÄR tillgängligheten? 2.Tillgänglighet för vem? Vårdanalys 2017: primärvårdens tillgänglighet behöver stärkas väsentligt SKL, www.vantetider.se Vårdanalys PM 2017:5, Primärvården i belysning, Jämförelser mellan landsting och regioner 2011 2015

Values and Global Health: A paradox Access to services % of population reporting unmet medical needs, 2015 Mer sjukvård Objektiva hälsoindikatorer förbättras självrapporterad sjuklighet tillfredsställelse med hälso- och sjukvårdssystemet krav på bättre vård Reimagining Global Health, Paul Farmer et al, University of California Press, Ltd. 2013 State of Health in the EU, Sweden, Country Health Profile 2017, OECD

Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder i relation till utbildning Access to services % of population reporting unmet medical needs, 2015 Sämre socioekonomi: Rökare Kronisk sjukdom Depression Samsjuklighet Självskattad hälsa State of Health in the EU, Sweden, Country Health Profile 2017, OECD

Tillgänglighet för vem? Ringer eller kommer NU! Inte brådskande Jag Geografisk tycker [att vi ska prioritera] dom med Geografisk Fysiskronisk sjukdom, diabetes, hjärtsvikt, Ekonomisk KOL, högt blodtryck Och Ekonomisk Kulturell sen tycker jag dom små barnen Kulturell Information Och gamla sköra som inte riktigt mäktar med och psykisk sjukdom Allvarlig Inte allvarlig Kroniskt sjuka Äldre Multisjuka Pat med låg autonomi Sämre socioekonomi Förebyggande insatser Ja, vi ska jobba med prevention också men det har vi prioriterat bort totalt Prioriteringscentrum

Tillgänglighet för vem? Ringer eller kommer NU! Inte brådskande Vill vänta (hemtjänst, medföljande)... Jag gör massor av uppföljning på telefon, såna som egentligen skulle ha besök. Men eftersom jag är fullbokad ett par månader framåt, så kan jag ju inte boka. Enda sättet att följa upp är på telefon. Och sen vänjer sig alla i systemet vid att det här tar vi på telefon. Allvarlig Inte allvarlig Prioriteringscentrum Kroniskt sjuka Äldre Multisjuka Pat med låg autonomi Sämre socioekonomi Förebyggande insatser XX vårdcentral lyckades minska väntetiderna för icke akuta fall från 4-8 veckor till att kunna ta emot nästan alla patienter inom 1 vecka. Hur? Genom att slopa möjligheten att boka tid längre fram i tiden än samma dag

Återbesök för patienter med KOL och läkemedelsbehandling, senaste 18 mån FoU-enheten i Jönköpings uppföljning av vårdcentralerna 2017

Uppföljning nydiagnostiserad depression, besök eller telefon, alla yrkesgrupper (6v samt 18mån) FoU-enhetens uppföljning av vårdcentralerna 2017 17 FoU-enheten i Jönköpings uppföljning av vårdcentralerna 2017

Tillgänglighet för vem? Ringer eller kommer NU! Prioriteringscentrum Inte brådskande Hälso- och sjukvårdslagen Vill vänta (2017:30) (hemtjänst, 3 kap 1 Målet med hälso-medföljande) och sjukvården är en god hälsa och en vård Kan på vänta! lika villkor Hur länge? för Öppettider hela befolkningen. Vården ska ges med Allvarlig respekt för alla människors lika värde och Inte för allvarlig den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälsooch sjukvård ska ges företräde till vården. Kroniskt sjuka Äldre Multisjuka Pat med låg autonomi Sämre socioekonomi Förebyggande insatser God och nära vård, förslag: Uppdrag: Primärvården ska svara för sådan brådskande hälso- och sjukvård som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens. Primärvården ska organiseras så att tillgängligheten gällande de insatser som omfattas av uppdraget är mycket god. God och nära vård, En primärvårdsreform, SOU 2018:39 Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård Vilka måste vi skapa plats för? Vilka kan vänta? ( avstå?) Behov: Svårighetsgrad (lidande, risk ) Nytta

Dubbla budskap till primärvården Kontinuitet Prioritering Multisjuka, äldre, kroniskt sjuka Samordning av vård Minskande resurser Valfrihet, konkurrens Efterfrågan Tillgänglighet akut för dem som ringer Splittring: vårdgivare, vårdval Ökande uppdrag

Politikerna har ju velat att vi ska stå med öppna armar och ta emot allt och öka till ha en hög tillgänglighet även för dom banala åkommorna. det är ju befolkningens krav och det är ju för att ingen har sagt: Nej, vi har begränsat med pengar i sjukvården, vi måste använda dom på rätt sätt Så politikerna har inte vågat vara ärliga och stå upp säga att vi kan bara ta hand om ett visst antal patienter och att det är dom kroniskt sjuka som ska prioriteras i första hand. Det har ju inte dom ställt sig upp och sagt ännu. VC chefer 2018

Tack! Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Prioriteringscentrum Linköping https://liu.se/forskning/prioriteringscentrum