SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2017-06-07 166 KS 227/17 Handlingsplan Vatten och avlopp i omvandlingsområden Beslut Ärendet bordläggs. Ärendet Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden antogs hösten 2014. Under de tre år som gått sedan denna beslutades har arbete enligt planen pågått men det har även skett förändringar utifrån planen. Handlingsplanen är därför i behov av en uppdatering för att anpassas till dagens verkliga förhållanden. Precis som vid framtagandet av handlingsplanen så har justeringarna sammanställts av en projektgrupp bestående av representanter från tekniska förvaltningen,stadsbyggnadsförvaltningen och miljöförvaltningen. Miljönämnden har informerats för sammanställda justeringar. Ärendets behandling Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse den 27 mars 2017. Tekniska nämnden har behandlat ärendet den 25 april 2017, 32. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet den 17 maj 2017, 85, och överlämnade ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande för att avvakta budgetberedningens beslut om investeringsbudget. Förslag till beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande för att avvakta budgetberedningens beslut om investeringsbudget. Ledamöternas förslag till beslut Marcus Claesson (L) föreslår att ärendet bordläggs för att avvakta kommunfullmäktiges beslut kring budget. Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet ska bordläggas och finner att så sker. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 32 TEN 162/17 Handlingsplan Vatten och Avlopp i omvandlingsområden Beslut Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen anta Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden inklusive prioriteringsordning och tidplan med de justeringar som arbetats in i samband med översyn av handlingsplanen. Ärendet Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden antogs hösten 2014. Under de tre år som gått sedan denna beslutades har arbete enligt planen pågått men det har även skett förändringar utifrån planen. Handlingsplanen är därför i behov av en uppdatering för att anpassas till dagens verkliga förhållanden. Precis som vid framtagandet av handlingsplanen så har justeringarna sammanställts av en projektgrupp bestående av representanter från tekniska förvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och miljöförvaltningen. Miljönämnden har informerats för sammanställda justeringar. Ärendets behandling Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 27 mars 2017. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen anta Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden inklusive prioriteringsordning och tidplan med de justeringar som arbetats in i samband med översyn av handlingsplanen. Beslutsgång Ordföranden fårgar om beslutet kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-03-27 1 (3) Dnr TEN 162/17 N/A SYSTEM Tekniska nämnden Handlingsplan Vatten och Avlopp i omvandlingsområden Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen anta Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden inklusive prioriteringsordning och tidplan med de justeringar som arbetats in i samband med översyn av handlingsplanen. Ärendet Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden antogs hösten 2014. Under de tre år som gått sedan denna beslutades har arbete enligt planen pågått men det har även skett förändringar utifrån planen. Handlingsplanen är därför i behov av en uppdatering för att anpassas till dagens verkliga förhållanden. Precis som vid framtagandet av handlingsplanen så har justeringarna sammanställts av en projektgrupp bestående av representanter från tekniska förvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och miljöförvaltningen. Miljönämnden har informerats för sammanställda justeringar. Beredning Syftet med uppdateringen är att ha en gällande handlingsplan som stämmer med verkliga förhållanden. Då kan de tre berörda förvaltningarna arbeta utifrån den på ett effektivt sätt i sitt arbete med att genomföra handlingsplanen. Det är också viktigt i stadens kommunikation med de boende i de berörda områdena att det finns en uppdaterad handlingsplan. De punkter som justeringarna främst har skett utifrån är följande. Tidplanen anpassas till dagens verkliga förhållanden. De områden som genomförts stryks. Tidplan för de områden som försenats justeras. Generellt kan sägas att samtliga områden skjutits cirka två år fram i tiden. De områden som är tänkt att detaljplaneläggas ses över och anpassas till detaljplanens tidplan. En översyn avseende uppdelning för att om möjligt kunna bygga ut kommunalt vatten och avlopp till vissa fastigheter inom områdena görs. En översyn av prioriteringsordningen görs. Främst för att titta på möjligheten att tidigarelägga området Kjellbergskavägen inom vilket föroreningar har påträffats (området kallas Skäggered i ärendet om markförorening). Geografisk avgränsning för områdena på karta ses över och förtydligats med vilka fastigheter som avses anslutas. Områdena delas också in i delområden för att möjliggöra etapputbyggnad. Ny karta tas fram för externt bruk med mer principiell redovisning.

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-03-27 Sida 2 (3) Dnr TEN 162/17 Budgeten anpassas till ovanstående justeringar samt uppdateras till 2017 års prisnivå. I övrigt beror de ekonomiska förändringarna främst på att endast befintliga fastigheter i Gårda-Barnsjön finns med efter justering samt att ett delområde i Hassungared tillkommit. Kostnaderna är större än intäkterna via anläggningsavgiften för samtliga områden. Detta har funnits med i arbetet med anläggningsavgiften för VA. Det finns således höjd taget för detta i anläggningstaxan. Ny tidplan, se även bilaga till handlingsplan: Tidigare tidplan: Ny budget: Tidigare budget:

TJÄNSTESKRIVELSE 2017-03-27 Sida 3 (3) Dnr TEN 162/17 Ekonomi De områden som byggs ut med VA kommer att ingå i stadens investerings- och exploateringsbudget och Kapitalkostnader belastar VA-kollektivet. Expedieras till Kommunstyrelsen Göran Werner Teknisk chef Magnus Johansson Tf avdelningschef trafik & Projekt Bilagor Bilaga 1: Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden

1 Handlingsplan för vatten och avlopp i omvandlingsområden Styrdokument Handlingsplan Ansvarig Teknisk chef Beslutat av Kommunstyrelsen KS 409/14, rev KS ###/17 Gäller för Mölndals stad Gäller från och med 2014-11-26 Senast uppdaterat 2017-##-##

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Bilagor... 3 Bakgrund och syfte... 4 Metod... 5 Resultat... 6 Områden... 9 1. Balltorp... 10 2. Alveredsdalen reviderad 2017... 11 3. Brännemaden... 13 4. Humlekärr och Torkelsbohög reviderad 2017... 14 5. Hällesås reviderad 2017... 16 6. Kimmersbo... 18 7. Långås... 19 8. Stenkrossvägen reviderad 2017... 20 9. Bråttkärr (Olas väg)... 22 10. Spårröd reviderad 2017... 23 11. Tulebohöjd reviderad 2017... 25 12. Tulebo by revideras 2017... 27 13. Tulebo Strandväg reviderad 2017... 29 14. Ingemantorp reviderad 2017... 31 15. Kjellbergska vägen reviderad 2017... 33 16. Skäggered... 35 17. Annebergsvägen reviderad 2017... 37 18. Barnsjöområdet reviderad 2017... 39 19. Hassungared reviderad 2017... 42 20. Hultakulla och Holmen... 44 21. Strekered och Kättered... 45 22. Knipered och Skår... 46 23. Greggered... 47 24. Benarebyvägen... 48 25. Ranered... 50 26. Torvmossared reviderad 2017... 52 27. Kroksjön... 54 28. Inseros/Västra Ingsjön... 55 29. Dammets Byväg reviderad 2017... 57 30. Spårhagavägen... 59 31. Gödebergsvägen... 61 32. Thors väg... 62 Bilagor 1 Sammanställning av områdena med prioritering 2 Tidplan för utbyggnad reviderad 2017 3 Ekonomisk bedömning för de prioriterade områdena reviderad 2017 4 Översiktskarta reviderad 2017

4 Bakgrund och syfte Ramdirektivet för vatten trädde ikraft år 2000 och innebar ett nytt sätt att arbeta med vattenförvaltning. Enligt direktivet ska en helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete ligga till grund för att bevara och förbättra våra vattenförekomster, det vill säga sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. När Sverige införlivade direktivet i vår svenska lagstiftning delades landet upp i fem vattendistrikt. Mölndals stad tillhör Västerhavets vattendistrikt med Länsstyrelsen i Västra Götaland som vattenmyndighet. Vattenmyndigheten har kartlagt vattenförekomsterna inom Västerhavets vattendistrikt och har även bedömt deras ekologiska och kemiska status. Kartläggningen och statusen ligger till grund för ett åtgärdsprogram med tillhörande miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna anger vilken vattenkvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och är ett verktyg i arbetet med vattenförvaltning. Kommunerna har en viktig roll i arbetet med att bevara våra vattenförekomster genom strategiskt arbete, tillsyn och prövning. De ska utveckla planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds samt samverka med länsstyrelserna för att utveckla vatten- och avloppsplaner. Planer i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status är särskilt viktiga att ta fram. Enligt åtgärdsprogrammet ska kommunerna också ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avloppsanordningar som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Sedan lång tid tillbaka har Sveriges kommuner haft det övergripande ansvaret för vatten och avlopp i områden där det av hälsoskäl finns behov av en samlad lösning. Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar numera kommunernas ansvar och 6 beskriver kommunernas skyldigheter. Till skillnad från tidigare VA-lagen omfattar kommunernas ansvar enligt LAV också situationer där det av miljöskäl krävs en samlad lösning på VA-frågan. Länsstyrelsen har tillsyn över kommunerna avseende kraven i LAV och kan förelägga om kommunal utbyggnad om det finns ett behov. Som ett led i sitt arbete att fullgöra sina skyldigheter enligt LAV och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram ska kommunen ta fram en vatten- och avloppsplan som även omfattar områden utanför befintligt verksamhetsområde. Kommunen ska också göra en bedömning om verksamhetsområdet behöver utökas. Syftet med aktuellt dokument är att utreda vilka områden som bör anslutas till det kommunala verksamhetsområdet, samt att ta fram en prioriteringsordning baserad på miljö- och hälsorisker för de prioriterade områdena. Syftet är också att sammanställa en realistisk tidplan för de områden som bör anslutas.

5 Metod I ett första steg har geografiskt avgränsade områden med samlad bebyggelse, utanför befintligt verksamhetsområde för vatten och avlopp, identifierats. Därefter har information avseende recipient och befintlig avloppssituation sammanställts tillsammans med en områdesbeskrivning relaterad till gällande översiktsplan. Information har förutom från översiktplanen, hämtats från Vattenöversikten, Bäckar och åar i Mölndal, databasen Vatteninformationsystem Sverige (VISS), miljöförvaltningens arkiv samt SGUs jordartskarta. Totalt har 15 områden bedömts vara i behov av anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Dessa områden har prioriterats ur de tre perspektiven; miljö, tekniskt/ekonomiskt samt stadsplanering. Prioriteringen har gjorts från 1 till 15, där 1 är det mest prioriterade området. Utifrån prioriteringarna har en gemensam prioritering gjorts där områdena delats in i tre grupper. Områdena i grupp 1 genomförs först, därefter grupp 2 och sist grupp 3. Prioriteringar redovisas i bilaga 1. Prioriteringen ur miljöperspektiv av de 15 utpekade områdena har hänsyn tagits till följande miljö- och hälsoskyddsaspekter: Recipientens känslighet, både vid utsläppspunkt och nedströms Risk för förorening av vattentäkter Topografi och markförhållanden Förväntad status på de enskilda avloppsanordningarna Utsläppets storlek, det vill säga antal fastigheter Övriga avvägningar, som till exempel närhet till badplats och typ av avloppsanordningar Vid den teknisk/ekonomiska prioriteringen har hänsyn tagits till följande parametrar: Närhet till befintligt verksamhetsområde Markägarfrågor Beroende av andra aktörer Täckningsgrad, kostnad för utbyggnad i förhållande till intäkt i form av anslutningsavgifter Svårigheter i utbyggnad, markförhållanden etc. Redan nedlagda resurser i form av utredningar o dyl. Bedömning/prioritering ur samhällsplaneringsperspektiv utgår ifrån bebyggelsetrycket i de omvandlingsområden som finns med i projektet. Vid en utbyggnad av kommunalt VA skapas ett ökat tryck på nyexploatering och därmed också detaljplaneläggning. Utifrån Översiktsplanen ska förtätning ske framförallt i tätorterna. Om en alltför stor exploatering sker utanför tätorterna ställer det ökade krav på service, omsorg och infrastruktur. En avvägning mellan dessa intressen måste därför vägas in. För de 17 områdena som inte prioriterats förväntas avloppsfrågan fortsatt kunna lösas med enskilda avloppsanordningar. Många av dem har redan inventerats, och åtgärder har genomförts där reningen inte har varit godtagbar. Fortsatt tillsyn på dem är emellertid aktuellt. Dessutom kommer inventering av de områden som ännu inte har kontrollerats också att genomföras.

6 Resultat Arbetet har resulterat i ett huvuddokument där varje separat område och dess förutsättningar finns beskrivna. Utifrån huvuddokumentet har sedan en prioriteringslista tagits fram, där avvägningar utifrån miljö- och hälsoskyddsaspekter har definierat 15 områden som ska prioriteras för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. För de resterande områdena ska fortsatt tillsyn och inventering genomföras. Områdena i prioriteringslistan har delats in i tre gemensamma prioriteringsgrupper beroende på hur snart de bör anslutas till kommunalt VA. Tidplan I bilaga 2 redovisas en tidplan för utbyggnad av kommunalt VA i områdena. Tidplanen för områdena i grupp 1 och 2 är mer detaljerad och de olika skedena i utbyggnadsprocessen är specificerad. Områdena i grupp 3 är inte inbördes rangordnade och därför har inte heller de olika skedena specificerats för dessa områden. Vid framtagandet av tidplanen har hänsyn tagits till produktionsplanen för detaljplaner. Fokus har sedan varit på att få en jämn nivå av projekt i byggskede över åren. Kostnader och intäkter I bilaga 3 redovisas bedömda kostnader och intäkter för respektive område samt summerat för respektive grupp. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp finansieras av VA-kollektivet och ska täckas av VA-taxan. En justering av VA-taxan pågår genom en succesiv höjning bland annat för att kunna bygga ut vatten och avlopp i omvandlingsområden. För de områden där detaljplanearbete pågår redovisas bedömda kostnader och intäkter för VAkollektivet som tagits fram i detaljplanearbetet. Kostnaderna för övriga områden har bedömts utifrån ledningslängd som måste byggas ut för att kunna ansluta till befintligt kommunalt ledningsnät. Platsspecifik anpassning har gjorts där hänsyn tagits till kända markförhållanden, behov av pumpning och dylikt. För samtliga områden har intäkten baserats på en genomsnittsavgift om 150 000 kr i anslutningsavgift per fastighet för samtliga områden där vatten och avlopp byggs ut och 100 000 kr per fastighet för de områden där endast avloppsledningar byggs ut. Översyn av resultatet Översyn av prioriteringsordning och tidplan ska ske gemensamt av tekniska förvaltningen, miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Översyn ska ske när någon av förvaltningarna ser behov av det. Översyn 2017 Huvudsakliga ändringar De punkter som justeringarna främst har skett utifrån är följande. Tidplanen anpassas till dagens verkliga förhållanden. De områden som genomförts stryks. De områden som försenats justeras med verklig tidplan. Generellt kan sägas att samtliga områden skjutits cirka två år fram i tiden.

7 De områden som är tänkt att detaljplaneläggas ses över och anpassas till detaljplanens tidplan. En översyn avseende uppdelning för att om möjligt kunna bygga ut kommunalt vatten och avlopp till vissa fastigheter inom områdena görs. En översyn av prioriteringsordningen görs. Främst för att titta på möjligheten att tidigarelägga området Kjellbergskavägen inom vilket föroreningar har påträffats (området kallas Skäggered i ärendet om markförorening). Geografisk avgränsning för områdena på karta ses över och förtydligats med vilka fastigheter som avses anslutas. Områdena delas också in i delområden för att möjliggöra etapputbyggnad. Ny karta tas fram för externt bruk med mer principiell redovisning. Budgeten anpassas till ovanstående justeringar samt uppdateras till 2017 års prisnivå. I övrigt beror de ekonomiska förändringarna främst på att endast befintliga fastigheter i Gårda-Barnsjön finns med efter justering samt att ett delområde i Hassungared tillkommit. Kostnaderna är större än intäkterna via anläggningsavgiften för samtliga områden. Detta har funnits med i arbetet med anläggningsavgiften för VA. Det finns således höjd taget för detta i anläggningstaxan. Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen som nu gjorts följer fastighetsgräns för de fastigheter som avses anslutas. För stora fastigheter har avgränsningen lagts nära bostadshuset. Avgränsningen är ett första utkast till det som kommer blir verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Den slutliga avgränsningen görs i samband med projekteringen. Då kommer även möjligheten till anslutning av stallar och liknande komplementsbyggnader utredas. Det blir endast för fastigheter inom verksamhetsområdet som Lagen och allmänna vattentjänster gäller. För dessa fastigheter har VA-kollektivet rätt att ta ut anläggningsavgift och fastigheterna kan kräva att få bli anslutna till kommunalt VA. Det förutsätts att både vatten- och spillvattenledningar byggs ut i samtliga områden där utbyggnad planeras. Det kommer vara obligatoriskt att betala anläggningsavgift för spillvatten. Anslutning till dricksvatten kommer att vara frivilligt. Dock baserar budget på att samtliga även väljer att ansluta sig till dricksvatten. För att begränsa möjligheten till avstyckning av fastigheter inom verksamhetsområdet avgränsas det så mycket som möjligt. Skulle en avstyckning ske i direkt anslutning till verksamhetsområdet kommer dock detta behöva justeras för att innefatta även den avstyckade fastigheten. För externt bruk har en karta tagits fram med mer generell markering av områdena, se bilaga. Tidplan Förslag till ny tidplan där hänsyn tagits till ovanstående förslag till justeringar. Som jämförelse visas nedan även tidigare tidplan.

8 Ekonomi Baserat på ovanstående tidplan har följande budget tagits fram. Budgeten är uppdelad på investering och exploatering. De områden som redovisas under exploatering är de som ska föregås av detaljplan innan va-utbyggnad. Dock redovisas här endast kostnad och intäkt för utbyggnad till befintliga fastigheter. Som jämförelse visas nedan motsvarande budget för tidigare tidplan. Främst beror de ekonomiska förändringarna på att endast befintliga fastigheter i Gårda-Barnsjön finns med efter justering samt att ett delområde i Hassungared tillkommit. I övrigt kan förändringar härröras till att tidigare budget gjorts i 2014 års prisnivå och nuvarande budget i 2017 års prisnivå. Områden som ändrats Text har förts in under respektive område som ändrats. I kartor nedan är de större områdena (gröna/beige/blå) tidigare geografiska avgränsning för området. De röda polygonerna är föreslagna nya avgränsningar.

9 Områden Nedan har beskrivningar av de olika områdena sammanställts och översiktskartan i bilaga 4 visar samtliga områden. Till varje enskilt område finns även en karta i anslutning till beskrivningen. I texten återfinns en översiktlig beskrivning över respektive området samt dess planförutsättningar utifrån översiktsplan och eventuella detaljplaner. I texten finns också en beskrivning av recipienten kopplat till dess ekologiska och kemiska status. Vidare redovisas nuvarande avloppssituation samt förslag till framtida avloppslösning. För de områden som föreslås för kommunal anslutning av vatten och avlopp, beskrivs även kort hur det kan utföras. Prioritering av områdena, en grov tidplan samt kostnadsbedömning för utbyggnad av kommunalt VA återfinns i bilaga 1, 2 och 3.

10 1. Balltorp Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna i Balltorp kommer att genomföras. Fokus kommer att ligga på permanentboenden. Områdesbeskrivning/planförutsättningar I gällande översiktsplan ÖP 2006, Mölndals stad, föreslås området byggas ut som en ny stadsdel som på lång sikt kan inrymma upp till 4000 lägenheter. En FÖP från 1994 finns. Avgränsning mot skyddszon kring Sisjöns skjutfält kan komma att ändras. Detaljplaner kommer att behövas för utbyggnad. En första detaljplan är framtagen i den östra delen. Planen antogs juni 2010 och innehåller ca 200 bostäder. Recipient Vatten från Balltorp avrinner till största delen mot Stora Ån via Lunnagårdsbäcken. Stora Ån mynnar i Askimsfjorden som har måttlig ekologisk status, delvis på grund av övergödning. Kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm för Askimsfjorden är god ekologisk status till 2021 och god kemiskt status till 2015. Befintlig avloppssituation Området utgörs av flertalet fritidshus med latrinkompostering och i många fall endast sommarvatten. De fastigheter som har utsläpp av avloppsvatten har troligen äldre avloppsanordningar som inte uppfyller dagens krav på rening. Inventering av enskilda avloppsanordningar kommer att genomföras med fokus på de fastigheter som är permanentboenden. Området är relativt glest bebyggt och i de fall åtgärder krävs bör enskilda avloppsanordningar fungera som lösning. Det är därför inte aktuellt med anslutning till kommunalt VA i dagsläget.

11 2. Alveredsdalen reviderad 2017 Slutsats Området är till största delen anslutet till kommunalt VA via privata vatten och avloppsledningar. Inventering av de enskilda avloppsanordningarna i Alveredsdalen kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar I gällande översiktsplan från 2006 finns området med under värdefullt kulturlandskap. Ingen detaljplan finns för bebyggelsen och ingen förändring föreslås. Golfbanan däremot ligger i huvudsak inom detaljplan. Bebyggelsen ligger i odlingslandskapet. Recipient Området är en del av Mölndalsåns avrinningsområde och vatten leds via Alveredsbäcken österut mot Kålleredsbäcken. Ekologisk status för Kålleredsbäcken är måttlig bland annat på grund av övergödning. Vattendraget uppnår inte heller god kemisk status till följd av höga kvicksilverhalter. Fastställd miljökvalitetsnorm för Kålleredsbäcken saknas. Befintlig avloppssituation I Alveredsdalen finns drygt tio fastigheter. Fyra av fastigheterna längst västerut är anslutna med avlopp till Hills Golfklubb, som i sin tur är ansluten till det kommunala spillvattennätet. Övriga har enskilda avloppsanordningar som troligen kräver åtgärder. Samtliga har egen vattenförsörjning. Mot bakgrund av Kålleredsbäckens måttliga ekologiska status bör området prioriteras för kommunalt VA. Anslutning kommunalt VA Möjlig anslutningspunkt till befintligt spillvattennät finns cirka 200 m söder om korsningen vid Alveredsvägen och Ekenleden. Då bebyggelsen är relativt utspridd och det förekommer berg i området föreslås området byggas ut med LTA-system. Översyn 2017 Områdets geografiska avgränsning har setts över. Områdena längst i väster är idag anslutna till privata vatten och avloppsledningar som i sin tur är anslutna kommunalt VA. Det finns inget verksamhetsområde för VA.

Återstår gör ett begränsat antal fastigheter i öster. Dessa anses inte vara samlad bebyggelse och avloppssituationen löses lämpligast med enskilt avlopp. Det finns dock ett intresse från den restaurang som ligger inom området för att hitta en möjlig anslutning till kommunalt avlopp. 12

13 3. Brännemaden Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna i Brännemaden kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området ligger som en bergsknalle mellan E6 och Västkustbanan och är delvis trädbevuxet. Här finns cirka tio hus för helårsboende. I och med närheten till motorvägen m.m. är bebyggelsen utsatt för motorvägsbuller. Det finns ingen detaljplan för området och platsen beskrivs i gällande översiktsplan som övrig mark utanför tätort och är inte lämpligt att utveckla för ny bebyggelse. Tillfarten sker via verksamhetsområdet utmed Bangårdsvägen i Kållered. Recipient Avrinning sker mot Kålleredsbäcken som är en del av Mölndalsån avrinningsområde. Området ligger på berg och vatten bör nå Kålleredsbäcken relativt omgående. Ekologisk status för Kålleredsbäcken är måttlig bland annat på grund av övergödning. Vattendraget uppnår inte heller god kemisk status till följd av höga kvicksilverhalter. Fastställd miljökvalitetsnorm för Kålleredsbäcken saknas. Befintlig avloppssituation Under 2013 beviljades tillstånd för en ny enskild avloppsanordning. I övrigt rör det sig i de flesta fall om fastigheter där det bara finns en trekammarbrunn eller där information om omhändertagande av avloppsvatten saknas. Mot bakgrund av Kålleredsbäckens måttliga ekologiska status bör åtgärder avseende de enskilda avloppsanordningarna i Brännemaden genomföras inom en snar framtid. Då området inte är lämpligt för bostäder kommer troligen antalet hus inte att öka i antal. De fåtal hus som finns i området idag bör kunna ha fortsatt enskilda avloppsanordningar och området kommer att inventeras.

14 4. Humlekärr och Torkelsbohög reviderad 2017 Slutsats Den del av området som ligger längst österut är nära till befintligt VA-nät och ska anslutas. En inventering av de övriga enskilda avloppsanordningarna i Humlekärr och Torkelsbohög kommer att genomförs under 2014. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Bebyggelsen ligger utmed mindre vägar i anslutning till en odlad markyta i kanten av skogen. Tillfartsvägarna består huvudsakligen av grusvägar genom skogsmark. Det finns stora våtmarker öster om bebyggelsen, men även sydost om Humlekärrs byväg. Områdena är inte detaljplanelagda men Torkelsbohög betecknas i gällande översiktsplan som samlad bebyggelse. Platsen ligger också inom Sandsjöbacka Naturreservat och redovisas i översiktsplanen som område som är värdefullt för natur-, kultur och friluftsliv. Här finns också Natura 2000, fågeldirektivet. Utifrån dessa förutsättningar är ingen utveckling av bebyggelsen tillåten. Bostäderna är huvudsakligen belägna i två grupper som nås från Torkelbohögsvägen respektive en grupp vid Humlekärrs Byväg. Recipient Recipienten är i huvudsak Sagbäcken som ingår i Lindomeåns avrinningsområde. Vattenmyndigheten har inte definierat Sagbäcken som vattenförekomst och det saknas därmed status för vattendraget. Humlekärr och Torkelsbohög ligger inom Sandsjöbackas naturreservat och där finns ett antal mindre myrmarker. Små myrmarker är skyddsvärda biotoper och känsliga för påverkan. Befintlig avloppssituation En ny gemensam avloppsanordning installerades 2010 för åtta hushåll i Torkelsbohög. Övriga fastigheter har avloppsanordningar med varierande ålder och troligtvis är de flesta i behov av åtgärder. Traditionella markbäddar och infiltrationer är de vanligaste lösningarna.

15 Den del av området som ligger längst österut är nära till befintligt spillvattennät och bör anslutas till kommunalt avlopp. Övriga fastigheter ligger relativt glest och då ytterligare utveckling av bebyggelse inte är tillåten, bör de kunna ha fortsatt enskilda lösningar. En inventering av de aktuella enskilda avloppsanordningarna i Humlekärr och Torkelsbohög kommer därför att genomföras under 2014. De fastigheterna bedöms ha bristfälliga lösningar förväntas ha genomfört åtgärder till senast 2016. Anslutning kommunalt VA Möjlig anslutningspunkt finns i Torkelsbohögsvägen. Utbyggnad väntas ske med LTA-system. Området är lämpligt för att låta fastighetsägarna bygga ut ett eget ledningsnät som gemensamhetsanläggning och ansluta det till det kommunala ledningsnätet. Översyn 2017 Största delen av området har enskilda avlopp som inventerades 2015. Bristfälliga enskilda avlopp åtgärdas. Det som återstår är bebyggelse i öster. Dessa är i behov av att anslutas till kommunalt VA. Området justeras i kartan så endast berörda fastigheter ingår. Området har samma prioritering som tidigare.

16 5. Hällesås reviderad 2017 Slutsats Området ska anslutas till kommunalt VA. Området är tättbebyggt med många permanentboenden och risk för förorening av vattentäkter. Marken utgörs av lera och berg och ger liten eller ingen fördröjning innan avloppsvatten når recipienten. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Områdets karaktär är landsbyggd med bebyggelsen inbäddad i vegetationen mellan öppna ängsoch hagmarker. Delar av bebyggelsen är fritidhusbebyggelse som utnyttjas för helårsboende. Här finns någon gård med hästar och stall. Genom området rinner Hällesåsbäcken och Tråkärrslättbäcken vidare till Hagabäcken som rinner ut i havet åt väster. Bebyggelsen nås från Spårhagavägen via olika entrégator av skiftande utformning. Detaljplan finns för bebyggelsen i Hällesås. Bebyggelsen redovisas som tät bebyggelse huvudsakligen bostäder. Marker norr om området är betecknade som värdefulla naturområden. Området angränsar i öster till Sandsjöbacka Naturreservat. Strandskydd gäller längs Hällesåsbäcken. Recipient Hällesås ligger i avrinningsområdet för Haga Å. Vattenmyndigheten har inte definierat Haga Å som vattenförekomst och det saknas därmed status för vattendraget. Provtagning gjord av Kungsbacka kommun visar dock på att ån troligen är påverkad av utsläpp av avloppsvatten. Ån mynnar i Askimsfjorden som har måttlig ekologisk status delvis på grund av övergödning. Kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm för Askimsfjorden är god ekologisk status till 2021 och god kemiskt status till 2015.

17 Befintlig avloppssituation Hällesås är tättbebyggt med många permanentboende. En inventering från 2005 visade att det fanns flertalet bristfälliga avloppsanordningar. Inga krav har ställts på de fastigheter som hade bristfälliga avloppsanordningar. Den täta bebyggelsen medför både många enskilda vattentäkter och många punktutsläpp från enskilda avloppsanordningar. Situationen innebär en påtaglig risk för förorening av vattentäkterna. Dessutom har recipienten visat sig vara påverkad av utsläpp av avloppsvatten. Då marken utgörs av lera och berg sker ingen direkt fördröjning innan vattnet når recipienten. Den slutliga recipienten för området är Askimsfjorden som har måttlig ekologisk status bland annat på grund av övergödning. Enskilda avloppsanordningar är inte en lämplig lösning och området ska därför anslutas till kommunalt spillvattennät. Fram till dess möjlighet för anslutning finns, kommer kommunen eventuellt att inventera området. Anslutning kommunalt VA Området ligger långt från Mölndals stads befintliga VA-nät. I Kungsbacka finns planer på att bygga ut vatten och avlopp söder om Hällesås. Mölndals stad bör aktivt arbeta för utbyggnad av vatten och avlopp från området och komma överens med Kungsbacka kommun om anslutning till deras ledningsnät. Utbyggnaden bedöms kunna göras med självfallsledningar. Översyn 2017 Kungsbacka planerar utbyggnad i området (dock på sin sida kommungränsen) till tidigast 2021. Kungsbacka har inte börjat utreda möjlig anslutning ännu men flaggar för att befintligt ledningsnät inte har tillräcklig kapacitet. Tidigare har inte området haft en tidplan utan handlingsplanen sa att utbyggnad skulle ske mellan 2022 och 2027. Utbyggnad under denna tidsperiod stämmer med Kungsbackas planer. Den geografiska avgränsningen justeras så endast berörda fastigheter ingår. Det finns ett antal stallar som lämnats utanför avgränsningen i detta skede. I samband med projekteringen kommer möjligheten att ansluta även dessa att utredas.

18 6. Kimmersbo Slutsats Fortsatt tillsyn på reningsverket i Kimmersbo kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området har karaktär av landbyggd med bebyggelsen inbäddad i vegetation mellan öppna ängsoch hagmarker. Delar av bebyggelsen är fritidhusbebyggelse som utnyttjas för helårsboende. Hällesåsbäcken och Tråkärrslättbäcken rinner genom området och vidare till Hagabäcken som rinner ut i havet åt väster. I gällande översiktsplan från 2006 redovisas bebyggelsen som tät bebyggelse, huvudsakligen bostäder. Det finns en ny detaljplan för ett område i Kimmersbo, söder om Spårhagavägen. Planen medger utbyggnad av cirka 14 bostadshus. Recipient Kimmersbo ligger i avrinningsområdet för Haga Å. Vattenmyndigheten har inte definierat Haga Å som vattenförekomst och det saknas därmed status för vattendraget. Provtagning gjord av Kungsbacka kommun visar dock på att Haga Å troligen är påverkad av utsläpp av avloppsvatten. Ån mynnar i Askimsfjorden som har måttlig ekologisk status delvis på grund av övergödning. Kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm för Askimsfjorden är god ekologisk status till 2021 och god kemiskt status till 2015. Befintlig avloppssituation Under 2012 installerades en gemensam avloppsanordning för samtliga fastigheter i området. De befintliga fastigheterna kommer att ansluta till den gemensamma anordningen. Även de planerade nya fastigheterna kommer att anslutas i takt med att området bebyggs. Vattenförsörjning sker med gemensam vattentäkt. Det befintliga reningsverket förväntas fungera tillfredsställande och fokus kommer att ligga på fortsatt tillsyn.

19 7. Långås Slutsats Fortsatt tillsyn på de enskilda avloppsanordningarna i Långås kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området är beläget omedelbart norr om Sandsjön i naturskönt område inom Sandsjöbacka Naturreservat. Angränsande tomtmarken finns vegetation respektive odlad mark. Avvattning sker mot Sandsjön. Områdena ligger inom Sandsjöbacka Naturreservat. Här gäller Natura 2000, fågeldirektivet. Marken är betecknad som värdefull för natur- och friluftsliv. Det norra området är betecknat som samlad bebyggelse i ÖP 2006 liksom del av bebyggelsen i det södra området. För det södra området finns en detaljplan för fritidshus. Ingen förändrad markanvändning föreslås. Recipient Området är del av Skörvallabäckens avrinningsområde. Eventuellt sker viss avrinning från fastigheterna i norra delen till Råsjöbäcken. Skörvallabäckens ekologiska status är måttlig bland annat på grund av övergödning, medan kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk och kemisk status till 2021. Befintlig avloppssituation Området består till största delen av permanentboende och inventerades under 2009. De bristfälliga avloppsanordningarna har åtgärdats och bland annat anlades en gemensam avloppsanordning för de 14 fastigheter som omfattas av detaljplanen söderut. De enskilda avloppsanordningarna bör fungera väl och har godtagbar hantering av avloppsvatten. Fokus för området bör därför ligga på fortsatt tillsyn.

20 8. Stenkrossvägen reviderad 2017 Slutsats Stenkrossvägen ska anslutas till kommunalt VA på grund av risk för förorening av vattentäkter. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Enligt gällande översiktsplan, ÖP 2006, benämns området som tät bebyggelse huvudsakligen bostäder, betecknat som samlad bebyggelse. Området tillkom först för fritidshusbebyggelse, men fungerar idag som helårsboenden. Vägarna är delvis branta och har bitvis låg standard. Skola och barnomsorg köps från Härryda kommun. Det finns ingen detaljplan för området däremot har några fastighetsägare önskemål om att få bygga och en planförfrågan har inkommit till Mölndals stad. Härryda kommun vill inte öka antalet VA-anslutningar innan området detaljplaneläggs. Tidigare har dialog förts med Härryda kommun om att göra en kommungränsjutering, men i dagsläget är detta lagt på is. Området ligger nära Kikås avfallsanläggning och lakvattenbassäng. Vällbäcken går söder om området från Kikås avfallsanläggning till Vällsjön. Söder om området pågår bildande av naturreservat kring Horssjön/Rambo mosse. Recipient Recipienten för området är Vällsjöbäcken som är en del av Mölndalsåns avrinningsområde. Efter Vällsjöbäckens leds vattnet vidare mot Rådasjön som är vattentäkt i Mölndal. Rådasjön har god ekologisk status samt god kemiskt status exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten är god ekologisk och kemisk status till 2015. Befintlig avloppssituation Flertalet fastigheter har kopplats till Härryda kommuns VA-ledningar, men ungefär 10 har enskilda avloppsanordningar. Fem av dem har sluten tank, medan de övriga fem har markbaserad rening som troligtvis är bristfällig.

21 Då området är tätbebyggt med enskilda vattentäkter finns risk för förorening. och samtliga fastigheter ska anslutas till det kommunala nätet via Härrydas ledningar. Befintliga ledningar kan komma att övertas av Mölndals stad med förbindelsepunkt till Härrydas nät. Anslutning kommunalt VA Då befintligt avloppssystem är med självfall föreslås utbyggnad också ske med självfallsledningar. Det krävs sannolikt viss upprustning av befintligt ledningsnät. Översyn 2017 Majoriteten av fastigheterna inom området är anslutet till kommunalt VA idag, dock till ett ledningsnät som ägs av Härryda kommun och som är anslutet till Härrydas kommunala ledningsnät. Arkivinventering gällande information om enskilt avlopp har gjorts samt avstämning med Härryda gällande vilka fastigheter som är anslutna till kommunalt VA. Det är sju fastigheter som inte är anslutna idag, varav fem är bostadshus. Av dessa fem säger arkivinveteringen att tre har sluten tank. Den geografiska avgränsningen justeras så endast berörda fastigheter ingår. Recipienten för området är Vällsjöbäcken som är en del av Mölndalsåns avrinningsområde. Efter Vällsjöbäcken leds vattnet vidare mot Rådasjön som är vattentäkt i Mölndal. Det har i olika forum genom åren förts diskussioner mellan Härryda och Mölndal angående Stenkrossvägen. Hur resterande fastigheter ska kunna få kommunalt VA bör kunna lösas i en överenskommelse mellan VA-huvudmännen. Mölndals stad kommer att arbeta för detta så en överenskommelse finns innan planering av utbyggnad startar.

22 9. Bråttkärr (Olas väg) Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna på Olas Väg kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området ligger en bit norr om Streteredsvägen, uppe på en bergsplatå i Östra Kållered. Större delen av området utgörs av natur- och bergsområden där ingen större förändring har skett under lång tid. Något enstaka bygglov har släppts under senare tid. Områdets svårtillgänglighet kräver troligtvis ny uppfartsväg från väster/norr. Området ligger, i Mölndals stads ÖP 2006, inom utredningsområde för Östra Kållered, huvudsakligen avsett för bostadsutbyggnad. En fördjupad översiktsplan behöver upprättas för hela området innan ställning kan tas till markanvändningen, ingen detaljplan finns idag. Recipient Vattnets från området kring Olas väg leds till Våmmedalsbäcken och vidare söderut till Hagabäcken. Avrinning sker därefter mot Kålleredsbäcken som är en del av Mölndalsåns avrinningsområde. Ekologisk status för Kålleredsbäcken är måttlig bland annat på grund av övergödning. Vattendraget uppnår inte heller god kemisk status till följd av höga kvicksilverhalter. Fastställd miljökvalitetsnorm för Kålleredsbäcken saknas. Befintlig avloppssituation Området består av nio fastigheter med enskilda avloppsanordningar. För en av fastigheterna saknas uppgifter, medan de övriga åtta har tillstånd för avloppsanordningar från slutet av 80- talet till början av 90-talet. Kålleredsbäcken är påverkat av övergödning, men då det rör sig om ett fåtal fastigheter som befinner sig relativt långt från bäcken bör fastigheterna fortsatt kunna ha enskilda avloppsanordningar. Området behöver emellertid inventeras, eftersom det rör sig om relativt gamla avloppsanordningar.

23 10. Spårröd reviderad 2017 Slutsats Delområdet söderut ska anslutas till kommunalt VA. Risk för förorening av vattentäkter finns och därtill ligger en kommunal badplats nedströms i Tulebosjön. Det glesare bebyggda området norrut kommer istället att inventeras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området är regionalt betecknat som ett bevarandevärt odlingslandskap. Här finns några äldre gårdar samt ett antal helårsbostadshus, några gårdar har stall med hästar. Ridning sker på vägar och i terrängen. En huvudledning för naturgas går i nord-sydlig riktning i området. Markförhållandena gör att grundvattnet tidvis är högt vilket medför att markerna ibland är översvämmade. Området berörs av ett framtida naturreservat kring Horssjön. Tillfartsvägen går via Tulebovägen och vidare på mindre anslutningsvägar. Ingen ökad trafik via Tulebovägen är önskvärd. Gång- och cykelvägar till bland annat skolor, behöver eventuellt byggas ut. Den östra delen av området betecknas, i Mölndals stads ÖP 2006, i huvudsak som område utanför tätortsbebyggelse med viss del som annan tät bebyggelse. I västra delen ligger bebyggelsen inom östra Kållereds utredningsområde där framtida utbyggnad kan bli aktuell, huvudsakligen för bostäder. En fördjupad översiktsplan behöver upprättas för utredningsområdet. För Spårröd behöver därefter detaljplaner upprättas för den västra delen som ligger inom utredningsområdet för östra Kållered. För den östra delen föreslås ingen förändrad markanvändning. Recipient Vatten avleds till Tulebobäcken. Tulebosjön som är en del av avrinningsområdet, har måttlig ekologisk status på grund av försurning. Sjön uppnår inte heller god kemisk status till följd av höga kvicksilverhalter. Fastställd miljökvalitetsnorm för Tulebosjön saknas. Befintlig avloppssituation Norrut är Spårröd glest bebyggt, medan den södra delen utgörs av tätare bebyggelse. Fastigheterna har relativt gamla avloppsanordningar och området i stort är i behov av åtgärder.

24 Södra delen av Sporredsvägen har relativt tät bebyggelse, medan den glesas ut norrut. Marken utgörs främst av lera, sand och berg och sanden kan eventuellt bidra till viss fastläggning av näringsämnen. Den tätbebyggda delen av området bör prioriteras för kommunal anslutning för att minska risken för förorening av vattentäkter och påverkan på vattenkvaliteten i Tulebosjön där en kommunal badplats återfinns nedströms Spårröd. De fastigheter som ligger längst söderut ska därför prioriteras för anslutning. Inventering och åtgärder med enskilda lösningar bör fungera som lösning för fastigheterna i norra delen, bland annat med tanke på den glesa bebyggelsen. Anslutning kommunalt VA Vid ledningsutbyggnad kommer det södra området att delas i två delar. För fastigheterna som ska anslutas utmed Sporredsvägen kan avloppsvatten ledas med tryckavlopp söderut mot Stenmursvägen. Fastigheter utmed Tvärgårdsvägen och Tulebo Ängsväg kan kopplas in på planerad ny ledning mellan Tulebohöjd och Svartmossevägen. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Två fastigheter i öster föreslås ingå i Tulebo By då de kommer anslutas till kommunalt VA när ledningsnät till Tulebo By byggs ut. Området i söder är i behov av kommunalt VA, denna kommer troligen att anslutas via Stretered. Det finns ett antal stallar som lämnats utanför avgränsningen i detta skede. I samband med projekteringen kommer möjligheten att ansluta även dessa att utredas. Resterande fastigheters avlopp anses lämpligast att lösas med enskilda anläggningar.

25 11. Tulebohöjd reviderad 2017 Slutsats Tulebohöjd ska anslutas till kommunalt VA-nät på grund av utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten från många fastigheter där lokala åtgärder är svåra att genomföra. Områdesbeskrivning/planförutsättningar I Mölndals stads översiktsplan ÖP 2006 beskrivs området som tät bebyggelse huvudsakligen bostäder. Från början var området ett fritidshusområde som successivt omvandlats för helårsboende. För flera av fastigheterna finns idag detaljplan för helårsbebyggelse. Planen medger 250 m² byggnadsyta inklusive komplementbyggnader samt föreskriver minsta tomtstorlek. Ett förordnande enligt 13 byggnadslagen finns beträffande upplåtande av allmän platsmark. Recipient Vattnet leds via Hålsjön till Vasebäcken och vidare till utloppet i Tulebosjön. Tulebosjön som är en del av avrinningsområdet för Tulebobäcken, har måttlig ekologisk status på grund av försurning. Sjön uppnår inte heller god kemisk status till följd av höga kvicksilverhalter. Det saknas emellertid miljökvalitetsnorm för Tulebosjön. Befintlig avloppssituation Avloppsvatten leds till tre gemensamma reningsverk för totalt 50 hushåll. Reningsverken fungerar bristfälligt och de första problemen uppkom redan 1981. En av anledningarna är att de är fel installerade från början, men dessutom saknas möjligheter för yrkesmässig service. Dosering av fällningskemikalie fungerar inte med följden att överskottet av kemikalier går ut på mark eller ytvatten beroende på vilket verk det rör sig om.

26 Utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten från många fastigheter gör Tulebohöjd till ett högt prioriterat område för kommunal anslutning. Den bristfälliga reningen har pågått sedan installationen och har därför under en lång period påverkat omgivningen. Anslutning kommunalt VA Anslutningen sker lämpligtvis via Tulebo Strandväg till nybyggd ledning i Svartmossevägen och arbetet samordnas med utbyggnad till Tulebo by och Tulebo strandväg. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Området har delats in i två etapper. Etapp ett med de fastigheter som idag är anslutna till något av de enskilda reningsverken och etapp två med de fastigheter, i söder, som har enskilda avloppsanläggningar. Tidplanen har justerats till så som området är tänkt att byggas ut. Under våren 2017 pågår utbyggnad av överföringsledning från Tulebo höjd till Svartmossevägen. Under hösten kommer Tulebo höjd kunna kopplas in efterhand som mindre åtgärder görs i det befintliga ledningsnätet i området.

27 12. Tulebo by revideras 2017 Slutsats Tulebo By ska anslutas till kommunalt VA De flesta fastigheter i området saknar godtagbar hanering av avloppsvatten. Mot bakgrund av markförhållanden med isälvsediment och sand kring bebyggelsen, bör man emellertid kunna förvänta sig viss naturlig fastläggning av näringsämnen. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Enligt Mölndals stads översiktsplan ÖP 2006 beskrivs området som tät bebyggelse huvudsakligen bostäder, utanför detaljplanelagt område. Ett visst bebyggelsetryck finns, men någon detaljplan planeras inte i dagsläget. Med hänsyn till avstånd till tätort och tillfartsvägar samt områdets kulturlandskap är det inte lämpligt att öka bebyggelsen. En naturgasledning, 80 bar, går genom området. Recipient Vattnet leds till Tulebosjön som är en del av avrinningsområdet för Tulebobäcken. Tulebosjön har måttlig ekologisk status på grund av försurning. Sjön uppnår inte heller god kemisk status till följd av höga kvicksilverhalter. Det saknas emellertid miljökvalitetsnorm för Tulebosjön. Från Tulebosjön leds vattnet vidare till Intagsbäcken som också den innefattas av Tulebobäckens avrinningsområde. Ekologisk status för bäcken är måttlig, bland annat på grund av fysiska förändringar medan kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm för Intagsbäcken är god ekologisk och kemisk status till 2015.

28 Befintlig avloppssituation En arkivinventering genomfördes under 2006 på totalt 16 fastigheter i området. För tre av fastigheterna saknades uppgifter om hantering av avloppsvatten. Fem av de övriga fastigheterna hade avloppsanordningar från 70-talet och resterande från början av 90-talet. Området i stort saknar godtagbar hantering av avloppsvatten och flertalet av fastigheterna ligger dessutom på en bergsknalle med risk för förorening av vattentäkter finns. Nedströms i Tulebosjön ligger en kommunal badplats och utsläpp av orenat avloppsvatten utgör risk på påverkan på vattenkvaliteten. Anslutning kommunalt VA Anslutningen sker lämpligtvis via Tulebo Strandväg till nybyggd ledning i Svartmossevägen. Samordnas med områdena Tulebohöjd och Tulebo Strandväg. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Området har delats in i etapper. En etapp med de fastigheter som ligger i direkt anslutning till den ledningsrätt som finns för överföringsledningen och som kommer att anslutas till överföringsledningen. Dessa kommer att anslutas 2017. En etapp med övriga fastigheter, utbyggnad till dessa fastigheter måste först föregås av utredning och projektering. Frågan om eventuellt behov av detaljplan har väckts. Det finns behov av att diskutera lämpligast upplägg för Tulebo By och Tulebo strandväg vid separat möte med alla berörda. Upplägget baseras så långt möjligt på tidplan och budget i handlingsplanen för vatten och avlopp i omvandlingsområden.

29 13. Tulebo Strandväg reviderad 2017 Slutsats Området ska anslutas till kommunalt VA-nät. Tulebo Strandväg består av tät bebyggelse med många fastigheter och punktutsläpp av avloppsvatten. Risk för förorening av vattentäkter är påtaglig och recipient ligger i nära anslutning till utsläppen. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området ingår i ett större område söder om Tulebosjön, betecknat i ÖP 2006 som mark där ny bebyggelse kan tillkomma. Ny detaljplan behöver därför upprättas. Gällande detaljplan avser fritidshusbebyggelse med största byggnadsyta om 60 m² och komplementbyggnad om 15m². Området är till större delen fullbyggt och fungerar framförallt som helårsboende. Flera fastigheter har fått bygglov för större byggnad än vad detaljplanen medger. Tomterna är relativt stora med uppvuxna trädgårdar. Bebyggelsen består till största delen av en- till tvåvåningshus och ligger väl anpassad i ett naturskönt område öster om Tulebosjön. Området trafikmatas från Tulebovägen. Angöringsgator inne i området har ingen ordnad gemensamhetsanläggning och kan behöva rustas upp. Recipient Vatten avleds mot Tulebosjön och vidare till Intagsbäcken som båda är del av Tulebobäckens avrinningsområde. Tulebosjön har måttlig ekologisk status på grund av försurning och uppnår inte god kemisk status. Den saknar emellertid miljökvalitetsnormer. Intagsbäcken har måttlig ekologisk status bland annat på grund av fysiska förändringar medan kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm för vattenförekomsten är god ekologisk och kemisk status till år 2015.

30 Befintlig avloppssituation Flertalet avloppsanordningar utefter Tulebo Strandväg förväntas fungera bristfälligt. Viss naturlig fastläggning av näringsämnen kan eventuellt ske då marken till större delen utgörs av sand. Tulebo Strandväg ska ändå prioriteras då det rör sig om utsläpp från många fastigheter i tät bebyggelse. Området är inte lämpligt för enskilda lösningar då risk för förorening av vattentäkter är påtaglig och recipienten ligger i nära anslutning till bebyggelsen. Anslutning kommunalt VA Anslutningen sker lämpligtvis till nybyggd ledning i Svartmossevägen, strax söder om området. Samordnas med områdena Tulebohöjd och Tulebo By. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Området har delats in i två etapper. En etapp med de fastigheter som ligger i direkt anslutning till den ledningsrätt som finns för överföringsledningen och som kommer att anslutas till överföringsledningen. Dessa kommer att anslutas 2017. Samt en etapp med övriga fastigheter där utredning och projekterings krävs innan utbyggnad kan ske. Utredning och projektering kommer ske samordnat med ny detaljplan för området.

31 14. Ingemantorp reviderad 2017 Slutsats Området ska anslutas till kommunalt VA, med undantag för några fastigheter i nordväst, på grund av vattendragets måttliga ekologiska status nedströms. Påverkan från enskilda avlopp har konstaterats för vattendraget och därtill finns risk för förorening av vattentäkter. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Ingemantorp är till stor del jordbruksmark med bebyggelse mot höjdpartier eller i kanten av den öppna marken. Råsjöbäcken rinner genom området, bitvis med branta kanter delvis trädbevuxna. I dalgången finns en våtmark som föreslås restaureras och som skall ta hand om dagvatten. Området redovisas i översiktsplanen från 2006 som utbyggnadsområde för bostäder. Utmed E6 och Västkustbanan gäller skyddszoner. En fördjupad översiktsplan antogs 2003. Det finns uppdrag att starta detaljplaner för Ingemantorp mm. Nya vägar behöver byggas ut för tillkommande bebyggelse. Recipient Recipienten är Råsjöbäcken som är en del av Lindomeåns avrinningsområde. Vattnet leds till Råsjöbäcken via en mindre bäck. Den sträcka av Lindomeån som Råsjöbäcken ansluter till har måttlig ekologisk status främst på grund av fysiska förändringar och försurning. Kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm för sträckan är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till 2015. Lindomeån som är en del av Kungsbackaån, rinner vidare söderut mot Kungsbacka kommun. Delsträckan efter kommungränsen har måttlig ekologisk status och påverkan från enskilda avlopp har konstaterats.

32 Befintlig avloppssituation I Ingemantorp finns ett fåtal samlingar av bebyggda fastigheter med äldre avloppsanordningar som troligen är i behov av åtgärder. Risk för förorening av vattentäkter inom hussamlingarna finns i det fall avloppsvattnet renas bristfälligt eller inte alls. Det har inte gjorts någon arkivinventering över de enskilda avloppsanordningar, men man bör kunna förvänta sig att flertalet av dem både är äldre och dåligt fungerande. En mindre bäck går genom området och marken utgörs till största delen av lera. Leran gör det svårt för avloppsvatten att rinna undan, varför de flesta utsläppen bör ske till befintliga åkerdiken. Vattnet når därför recipienten utan någon större fördröjning. Mot bakgrund av recipientens status nedströms är Ingemantorp prioriterat för kommunal anslutning. Anslutning kommunalt VA Anslutningspunkt för vatten och spillvatten finns utbyggd i Ingemantorpsvägen cirka 130 meter söder om Spårhagavägen. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Området har delats in i flera etapper. Etapp ett med de fastigheter som tämligen enkelt kan anslutas till ledningsnätet i Fågelsten, detta borde kunna utföras redan 2017/2018. Etapp två med fastigheter som antingen kan anslutas via Fågelsten eller via Kjellbergskavägen, detta behöver utredas. För fastigheterna i nordväst är enskilda avloppslösningar lämpligast. När detaljplan för området blir aktuellt kan det bli aktuellt även för resterande fastigheter att förses med kommunalt VA. Som det ser ut nu ligger det långt fram i tiden.

33 15. Kjellbergska vägen reviderad 2017 Slutsats Kjellbergska vägen ska anslutas till kommunalt VA på grund av vattendragets måttliga ekologiska status nedströms. Påverkan från enskilda avlopp har konstaterats för vattendraget och därtill finns risk för förorening av vattentäkter. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Kjellbergska vägen innehåller ett antal villatomter spridda i området som delvis sluttar brant mot öster. Del av området är skogsbevuxen. I dalgången väster om området finns en våtmark som föreslås restaureras och som skall ta hand om dagvatten för flera områden. Området redovisas i översiktsplanen från 2006 som utbyggnadsområde för bostäder. Utmed E6 och Västkustbanan gäller skyddszoner. En fördjupad översiktsplan antogs 2003. Det finns uppdrag att starta detaljplaner. För Kjellbergska vägen finns utredningsmaterial och koncept till samrådsmaterial. Nya vägar behöver byggas ut för tillkommande bebyggelse. Recipient Kjellbergska vägen är en del av Lindomeåns avrinningsområde. Vattnet avvattnas dels via en mindre kulverterad bäck som rinner ut i Lindomeån och dels direkt till Lindomeån. Lindomeåns ekologiska status för sträckan är måttlig främst på grund av fysiska förändringar och försurning. Den kemiska statusen, exklusive kvicksilver, är god. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status 2015. Lindomeån som är en del av Kungsbackaån, rinner vidare söderut mot Kungsbacka kommun. Delsträckan efter kommungränsen har måttlig ekologisk status och påverkan från enskilda avlopp har konstaterats.

34 Befintlig avloppssituation Det har inte gjorts någon arkivinventering över områdets enskilda avloppsanordningar, men man bör kunna förvänta sig att flertalet av dem både är äldre och dåligt fungerande. Avloppsvatten från fastigheterna kring Kjellbergska vägen leds mot Lindomeån. Då det antingen sker via öppna diken på lermark eller dikeskulvertar når avloppsvattnet Lindomeån utan någon större fördröjning. Kjellbergska vägen ligger i en sluttning ned mot Kungsbackavägen vilket innebär att vattentäkter till viss del ligger nedströms enskilda avlopp. Risk för förorening av vattentäkterna är därmed påtaglig. Mot bakgrund av den täta bebyggelsen och recipientens status nedströms är området prioriterat för anslutning. Anslutning kommunalt VA Fastigheterna kan samlas ihop med självfallsledningar till pumpstation som pumpar till befintligt spillvattennät ca 500m norr om området. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Hela området bör förses med kommunalt VA för att säkerställa att inga ytterligare fastigheter drabbas av föroreningar i dricksvattnet. Om föroreningsutredningen visar på att ytterligare fastigheter ligger i riskzonen för förorenat dricksvatten kommer den geografiska avgränsningen för utbyggnad ses över med avseende på det. Området har prioriterats upp och tidigare lagts i tidplanen. Projektering är tänkt under 2017 och utbyggnad under 2018-2019.

35 16. Skäggered Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna i Skäggered kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området i Skäggered redovisas i översiktsplanen från 2006 som utbyggnadsområden för bostäder. En fördjupad översiktsplan antogs för området 2003. På sikt ska detaljplan upprättas, som en sista utbyggnadsetapp väster om gamla riksvägen. Skyddszoner gäller utmed E6 och Västkustbanan. Området gränsar till naturområden och till öppen jordbruksmark värda att bevara. Området avgränsas i sydost av den kant där marken börjar slutta mot Lindomeåns dalgång. Mot norr utgör mossen gräns och i övrigt avgränsas området av branta, skogsklädda bergssidor. Centrala Skäggered ingår i den dalgång som binder samman bygden från Spårhagavägen i norr till Lindomeån i söder. Mellan bergen finns ett parti av tätare bebyggelse, som uppstått genom avstyckningar för fritidshus. Idag är de flesta helårshus. Nya vägar behöver planeras och byggas ut i samband med ny bebyggelse. Recipient Avrinning från Skäggered sker via Skäggeredsbäcken mot Lindomeån. Lindomeåns ekologiska status för sträckan är måttlig främst på grund av fysiska förändringar och försurning. Den kemiska statusen, exklusive kvicksilver, är god. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status 2015.

36 Lindomeån som är en del av Kungsbackaån, rinner vidare söderut mot Kungsbacka kommun. Delsträckan efter kommungränsen har måttlig ekologisk status och påverkan från enskilda avlopp har konstaterats. Befintlig avloppssituation Området är delvis tätbebyggt och ingen inventering har genomförts. Det är därför osäkert hur de befintliga avloppsanordningarna fungerar, men man bör kunna förvänta sig att många av dem är gamla och i dåligt skick. Recipienten är påverkad av utsläpp från enskilda avloppsanordningar längre nedströms. Lindomeån ligger emellertid ungefär en kilometer österut, varför man bör kunna förvänta sig en fördröjning i mark innan avloppsvattnet når ån och därmed också viss naturlig fastläggning av näringsämnen. Enskilda avloppsanordningar bör i dagsläget fungera för omhändertagande av avloppsvattnet och området kommer därför att inventeras.

37 17. Annebergsvägen reviderad 2017 Slutsats Området anslöts under 2016-2017 till kommunalt VA på grund av vattendragets måttliga ekologiska status nedströms. Påverkan från enskilda avlopp har konstaterats för vattendraget och därtill finns risk för förorening av vattentäkter. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området markeras i ÖP 2006 som tätort, i huvudsak utbyggd. Viss förtätning föreslogs dock i den norra delen, som idag är bebyggd med en gruppbostad. Områdesbestämmelser finns för området. I dessa regleras utökad bygglovplikt med hänsyn till områdets kulturhistoriska värden. Området finns också med i kulturmiljövårdsprogrammet. Området är inte aktuellt för detaljplaneläggning. Trafiksituationen är dålig och på grund av trafiksäkerhetsrisken samt det kulturhistoriska värdet kommer inga fler bygglov att beviljas i området, även efter VA-utbyggnad. Recipient Annebergsvägen är en del av Lindomeåns avrinningsområde. Vattnet avvattnas dels via en mindre kulverterad bäck som rinner ut i Lindomeån och dels direkt till Lindomeån. Lindomeåns ekologiska status för sträckan är måttlig främst på grund av fysiska förändringar och försurning. Den kemiska statusen, exklusive kvicksilver, är god. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status 2015. Lindomeån som är en del av Kungsbackaån, rinner vidare söderut mot Kungsbacka kommun. Delsträckan efter kommungränsen har måttlig ekologisk status och påverkan från enskilda avlopp har konstaterats.

38 Befintlig avloppssituation Många av fastigheterna längs Annebergsvägen har gamla, bristfälliga avloppsanordningar. En arkivinventering har genomförts för samtliga fastigheter och 18 av dem har bedömts som bristfälliga. Det rör sig troligvis om direktutsläpp i samtliga fall. Sju fastigheter skulle troligtvis behöva genomföra åtgärder och endast sex har bedömts ha godkända avlopp. Antalet avloppsanordningar som bedöms som bristfälliga skulle troligtvis öka om platsbesök gjordes. Spillvattnet leds i de flesta fall ut i diken väster om Annebergsvägen och leds till Lindomeån. Då marken utgörs av lera bör man kunna förvänta sig ingen eller liten fördröjning innan avloppsvattnet når recipienten. Lindomeån som är en del av Kungsbackaån, rinner vidare söderut mot Kungsbacka kommun. Delsträckan efter kommungränsen har måttlig ekologisk status och påverkan från enskilda avlopp har konstaterats. Av den anledningen är det högt prioriterat att kommunal anslutning sker. Anslutning kommunalt VA LTA-system är lämpligt och anslutning till befintligt ledningsnät kan ske strax norr om området. Översyn 2017 Annebergsvägen har byggts ut under 2016/2017 och kommer att anges som avslutat i handlingsplanen för vatten och avlopp i omvandlingsområden.

39 18. Barnsjöområdet reviderad 2017 Slutsats Området ska anslutas till kommunalt VA. Barnsjön består av tät bebyggelse med många fastigheter och enskilda vattentäkter. Enskilda avloppsanordningar är av den anledningen inte en lämplig lösning för området och de slutna tankarna utgör dessutom ingen hållbar lösning ur miljösynpunkt. Områdesbeskrivning/planförutsättningar I översiktplanen från 2006 anges området närmast sjöarna som förtätningsområde och ett område närmast Varvsvägen anges som område för huvudsakligen bostäder där utbyggnad föreslås. Marken däremellan anges som övrig mark med bestående markanvändning. Åt öster och norr gränsar Barnsjöområdet till ett större område som är värdefullt för naturvård och friluftsliv. Strandskydd gäller kring sjöarna. Större delen av nuvarande bebyggelse ligger innanför äldre detaljplaner för fritidshusbebyggelse. Det finns ett stort bebyggelsetryck att bebygga tomma tomter och bygga till befintliga hus. Nya detaljplaner behövs för att tillåta helårsbebyggelse, klara ut områdets totala exploatering, standard och ansvar för vägar och för utbyggnad av va-anläggningar, mm. Området har prioriterats för VA-utbyggnad och detaljplanering redan under 1990-talet och åter under 2000-talet med en programremiss 2004. Ny detaljplan är under upprättande. Detaljplanen beräknas ge cirka 150-200 nya byggrätter.

40 Recipient Recipienten för området är Lindomeån. Viss avrinning sker via Bondebäcken och beroende på avrinningsriktning tar det därför olika lång tid för vattnet att nå recipienten. Västerut finns en grundvattenförekomst med otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel. Den kvantitativa statusen är emellertid god. Befintlig avloppssituation I barnsjöområdet finns drygt 100 bebyggda fastigheter och utvecklingen i området har gått från fritidsboende till permanentboende. Då området varit aktuellt för kommunal anslutning under en längre period har många tillstånd för slutna tankar beviljats som provisorisk lösning. Många av tankarna har både vattentoalett och bad-, disk- och tvättvatten anslutet, vilket inte är en miljömässigt hållbar lösning. I många fall går BDT-vatten rakt ut i mark utan rening. Även om BDT-vatten är relativt harmlöst jämfört med blandat avloppsvatten är det emellertid inte en hållbar situation med så många punktutsläpp. Området består av tät bebyggelse med enskilda vattentäkter och i de fall blandat avloppsvatten leds till efterföljande markreningar finns risk för förorening av dricksvatten. Avrinningen i området sker bland annat till Södra Barnsjön där en av Mölndals stads kommunala badplatser ligger. Närheten till badplatsen från centrala delar av Lindome gör den till en välbesökt plats under sommaren. Sammanfattningsvis är området prioriterat av många olika orsaker. Den täta bebyggelsen med många fastigheter, de enskilda vattentäkterna, de många punktutsläppen av avloppsvatten, provisoriska lösningar som sluten tank samt närheten till badplatsen. Anslutning kommunalt VA Anslutning kan ske till befintliga ledningar i Dälavägen. Utbyggnaden förutsätts ske med självfallsledningar. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Behov finns av att hitta en lämplig etappindelning. Detta kommer göras inom detaljplanearbetet som nu är tänkt för endast de befintliga fastigheterna i ett första skede. Det är också några fastigheter som ingår i området men som inte ingått i detaljplan. Det behöver utredas huruvida dessa lämpligast ingår i detaljplan för befintliga fastigheter eller i detaljplan för exploatering. Detta görs i detaljplanearbetet, som startar under våren 2017. Tidigare har det varit tänkt att en större mängd nya villatomter ska skapas i detaljplanen samtidigt som befintliga hus får utökade byggrätter. Tidigare budget har innefattat även de nya byggrätterna. Nu kommer en detaljplan för endast de befintliga husen drivas fram i ett första skede. Budgeten har därför setts över och innehåller nu endast befintliga hus.

41

42 19. Hassungared reviderad 2017 Slutsats Delområdet i väster ska anslutas till kommunalt VA då avloppsvattnet når recipienten utan direkt fördröjning. Området består dessutom av många permanentboende, antagligen flertalet med bristfällig rening. Topografin resulterar i att vattentäkter ligger nedströms enskilda avloppsanordningar vilket medför risk för förorening. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området består av flera delområden där bebyggelsen ligger i grupper. Dessa betecknas som samlad bebyggelse i ÖP 2006. Närmast Hällesåkersvägen betecknas området som en del av det öppna jordbrukslandskapet. Tillfartsvägarna som ansluts till Hällesåkersvägen har delvis låg standard. Längre upp i sluttningen ingår området i friluftsområdet kring Bunketorp, Djursjöarna och Kroksjön. Områdets förutsättningar behöver utredas i ett större sammanhang och därför bör nya byggnader tillåtas restriktivt. Inga detaljplaner föreslås inom området. Recipient Recipienten för området är Hassungaredsbäcken som är en del av Lindomemåns avrinningsområde. Viss avrinning bör också ske mot Bondebäcken och direkt till Lindomeån. Hassungaredsbäcken har höga naturvärden och är en viktig lokal för havsöringsreproduktion. Även i Bondebäcken förekommer havsöring. Hassungaredsbäckens ekologiska status är måttlig på grund av bland annat fysiska förändringar. Kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till 2015.

43 Befintlig avloppssituation Delområdet västerut i Hassungared har arkivinventerats och där finns det cirka 35 fastigheter. De flesta har avloppsanordningar med traditionell teknik, det vill säga slamavskiljning och efterföljande rening i form av infiltration eller markbädd. Fyra av fastigheterna har avloppsanordningar som är yngre än tio år, medan de övriga främst är anlagda under 70- och 80-talet. För 14 fastigheter saknas information om vatten och avlopp och det är troligt att många av dem har direktutsläpp. Området är kuperat med resultatet att enskilda vattentäkter ligger nedströms enskilda avlopp och risk för förorening är påtaglig, speciellt då det rör sig om bristfällig rening. Avloppsvatten går vidare utan större fördröjning mot Lindomeån via Hassungaredsbäcken. Man bör kunna förvänta sig att flertalet avloppsanordningar kräver åtgärder och mot bakgrund av områdets topografi, permanentboende med enskilda vattenbrunnar och utlopp i Lindomeån/Hassungaredsbäcken utan fördröjning ska området prioriteras för anslutning. Delområdet österut består av glesare bebyggelse och avloppsvatten bör kunna renas lokalt med enskilda avloppsanordningar. Anslutning kommunalt VA Fastigheterna i de mer tätbebyggda västra delarna skulle vara lämpliga att ansluta till kommunalt avlopp när reningsverket i Hällesåker har byggts om till en pumpstation eftersom anslutning då kan ske till överföringsledningen från Hällesåker. Ett fåtal fastigheter allra längst västerut i området är så belägna att de skulle kunna anslutas direkt till det kommunala avloppsnätet i Lindome. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Den östra halvan av området har aldrig varit aktuellt att förse med kommunalt VA, denna del kommer inte ingå i området. Den västra halvan har delats in i fyra områden med samlad bebyggelse. Dessa delas in i två etapper, en för de närmst Hällesåkersvägen, en för resterande.

44 20. Hultakulla och Holmen Slutsats Fortsatt tillsyn på de enskilda avloppsanordningarna i Holmen och Hultakulla kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Områdena betecknas i huvudsak som övrigt område utanför tätort. Bebyggelsen ligger mestadels inom samlad bebyggelse. Enligt översiktsplanen från 2006 ska stor restriktivitet mot ny bebyggelse gälla. Ny bebyggelse kan tillåtas nära annan bebyggelse efter prövning enligt generella regler i PBL och där god kollektivtrafik kan erhållas. Norr om bebyggelsen går en 400kV kraftledning som kräver skyddsavstånd. Ingen detaljplan finns för området och ingen detaljplan avses upprättas. Recipient Recipient är Finnebäcken som är del av Lindomeåns avrinningsområde. Finnebäckens ekologiska status är måttlig på grund av försurning samt vandringshinder. Kemisk status är god, exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm och fastställt kvalitetskrav är god ekologisk och kemisk status till 2015. Befintlig avloppssituation Samtliga fastigheter i Hultakulla och Holmen har inventerats och kommer inom kort att ha godtagbar hantering av avloppsvatten. Fokus för området bör ligga på fortsatt tillsyn av de enskilda avloppsanordningarna.

45 21. Strekered och Kättered Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna i Strekered och Kättered kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Bebyggelsen vid Hällesåkervägen betecknas i ÖP 2006 som samlad bebyggelse och stor restriktivitet mot ny bebyggelse skall gälla. Närmast Hällesåkersvägen betecknas området som del av det öppna jordbrukslandskapet. Längre upp i sluttningen ingår området i friluftsområdet kring Bunketorp, Djursjöarna och Kroksjön. Inga nya detaljplaner föreslås för området. Tillfartsvägarna som ansluts till Hällesåkersvägen har delvis relativt låg standard. Recipient Vatten avleds främst till Lindomeån. Lindomeåns ekologiska status för sträckan är måttlig främst på grund av fysiska förändringar och försurning. Den kemiska statusen, exklusive kvicksilver, är god. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status 2015. Befintlig avloppssituation Status på de enskilda avloppsanordningarna är osäker, men man bör kunna förvänta sig flertalet äldre avlopp som kräver åtgärder. Recipienten är påverkad av utsläpp från enskilda avloppsanordningar längre nedströms i Kungsbacka kommun. Lindomeån ligger emellertid en bit från området, varför man bör kunna förvänta sig en fördröjning i mark innan avloppsvattnet når ån och därmed också viss naturlig fastläggning av näringsämnen. Enskilda avloppsanordningar bör i dagsläget fungera för omhändertagande av avloppsvattnet och området kommer därför att inventeras.

46 22. Knipered och Skår Slutsats De fastigheter som finns i området idag bör fortsatt kunna ha enskilda avloppsanordningar. Området behöver emellertid inventeras eftersom det rör sig om relativt gamla avloppsanordningar. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Bebyggelsen ligger inom område som betecknas som samlad bebyggelse i översiktsplanen från 2006. Översiktsplanen säger att stor restriktivitet mot ny bebyggelse skall gälla. Ny bebyggelse kan tillåtas nära annan bebyggelse efter prövning enligt generella regler i PBL och där god kollektivtrafik kan erhållas. Ingen detaljplan finns för området. Tillfart sker från norra Hällesåkersvägen. Söder om vägen finns ett område som i översiktsplanen betecknas som utredningsområde på längre sikt. Recipient Recipient för området är Lindomeån. Ekologisk status för sträckan mellan Finnebäcken och kommungränsen till Kungsbacka är måttlig. Kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till 2015. Befintlig avloppssituation Skår och Knipered har inte inventerats och det är därför osäkert hur avloppsvattnet renas. Det finns cirka 25 fastigheter i området och i de flesta fall bör man kunna förvänta sig relativt gamla avloppsanordningar. Troligen behöver många av dem åtgärdas på något sätt och området är därför aktuellt för avloppsinventering under 2015.

47 23. Greggered Slutsats Fortsatt tillsyn på de enskilda avloppsanordningarna i Greggered kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Bebyggelsen ligger inom område som betecknas som samlad bebyggelse i översiktsplanen från 2006. Översiktsplanen säger att stor restriktivitet mot ny bebyggelse skall gälla. Ny bebyggelse kan tillåtas nära annan bebyggelse efter prövning enligt generella regler i PBL och där god kollektivtrafik kan erhållas. Ingen detaljplan finns för området. Tillfart sker från norra Hällesåkersvägen. Söder om vägen finns ett större sammanhängande jordbruksområde och delar av området är utpekat i kulturmiljövårsprogrammet. Recipient Recipient är i huvudsak Finnebäcken som är del av Lindomeåns avrinningsområde. Finnebäckens ekologiska status är måttlig på grund av försurning samt vandringshinder. Kemisk status är god, exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm och fastställt kvalitetskrav är god ekologisk och kemisk status till 2015. Befintlig avloppssituation Samtliga fastigheter i Greggered har inventerats och kommer inom kort att ha godtagbar hantering av avloppsvatten. Fokus för området bör ligga på fortsatt tillsyn av de enskilda avloppsanordningarna.

48 24. Benarebyvägen Slutsats Fortsatt tillsyn på de enskilda avloppsanordningarna kring Benarebyvägen kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området betecknas i ÖP 2006 i huvudsak som övrigt område utanför tätort. Bebyggelsen ligger oftast inom områden som betecknas som samlad bebyggelse. Översiktsplanen säger att stor restriktivitet mot ny bebyggelse skall gälla. Ny bebyggelse kan tillåtas nära annan bebyggelse efter prövning enligt generella regler i PBL och där god kollektivtrafik kan erhållas. Ingen detaljplan finns för området. Recipient Området ingår i Lindomeåns avrinningsområde. Norra delen av området avvattnas till Nordån som är reproduktionslokal för lax och havsöring och därmed har ett högt naturvärde. Södra delen av området avvattnas direkt till Lindomeån.

49 Miljökvalitetsnorm för Nordåns ekologiska och kemiska status exklusive kvicksilver, är god. Fastställt kvalitetskrav är god ekologisk och kemisk status 2015. Bibehållen status är viktig för bevarande av naturvärden. Befintlig avloppssituation Samtliga fastigheter kring Benarebyvägen har inventerats och bedöms ha godtagbar hantering av avloppsvatten. Fokus för området bör ligga på fortsatt tillsyn av de enskilda avloppsanordningarna.

50 25. Ranered Slutsats Fortsatt tillsyn på de enskilda avloppsanordningarna kring Ranered kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Sex detaljplaner finns för området och inga nya planeras. Recipient Recipienten för den norra delen av området är Nordån som är del av Lindomeåns avrinningsområde. Nordån har ett högt naturvärde som reproduktionslokal för lax och havsöring. Den södra delen avvattnas direkt mot Lindomeån. I avrinningsområdet finns även Raneredsbäcken som sträcker sig från Ranered till Lindomeån. Bäcken har visat sig ha höga halter av näringsämnen. Nordåns ekologiska status är god och även kemisk status är god exklusive kvicksilver. Detsamma gäller Lindomeån Öster. Miljökvalitetsnorm för de båda vattenförekomsterna är god ekologisk och kemisk status till 2015.

Befintlig avloppssituation Samtliga fastigheter i Ranered har inventerats och bedöms ha godtagbar hantering av avloppsvatten. Fokus för området bör ligga på fortsatt tillsyn av de enskilda avloppsanordningarna. 51

52 26. Torvmossared reviderad 2017 Slutsats Området har anslutits till kommunalt VA genom bildande av gemensamhetsanläggning under 2016, detta på grund av närheten till Lindomeån och risk för förorening av vattentäkter. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Bebyggelsen ligger i odlingslandskapet i Hällesåkersdalen kring Lindomeån. Bebyggelsen nås från Hällesåkersvägen och Kroksjövägen. Del av bebyggelsen ingår i samlad bebyggelse enligt ÖP 2006. Strandskydd gäller längs Kroksjöbäcken. Viss bebyggelse ligger inom områden utpekade i Kulturmiljövårdsprogrammet. Området berörs av flygbuller från Landvetter flygplats. Restriktivt mot ny bebyggelse. Ingen detaljplan finns. Recipient Vatten avleds till Kroksjöbäcken som är en del av Lindomeåns avrinningsområde. Torvmossared ligger i den norra delen av Kroksjöbäckens avrinningsområde och vattnet når Lindomeån efter cirka 150 m. Bottenfaunaundersökningar visar på hög status för bäcken, men den är påverkad av försurning och kalkas. Ekologisk status för Kroksjöbäcken är god. Även kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetnorm för Kroksjöbäcken är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till 2015. Befintlig avloppssituation I området finns cirka 15 fastigheter och de flesta av avloppsanordningarna behöver troligen åtgärdas. Mot bakgrund av att vissa vattentäkter ligger nedströms avloppsanordningar, samt närheten till recipienten är det olämpligt med enskilda lösningar för avlopp. Hassungared är därmed prioriterat för anslutning.

53 Anslutning kommunalt VA Anslutning av området förutsätter att överföringsledning från Hällesåker har byggts ut. Utbyggnad av ledningsnätet förutsätts ske med självfallsledningar. Området är lämpligt för att låta fastighetsägarna bygga ut ett eget ledningsnät som gemensamhetsanläggning och ansluta det till det kommunala ledningsnätet. Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Hela området har anslutits till kommunalt VA genom bildande av gemensamhetsanläggning. Området är färdigutbyggt och kommer därför anges som avslutat i handlingsplanen för vatten och avlopp i omvandlingsområden.

54 27. Kroksjön Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna vid Kroksjön kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området betecknas som övrig mark utanför tätorten i ÖP 2006. Strandskydd gäller runt Kroksjön. Området ligger också inom bullerzon för Landvetter flygplats. Restriktivt mot ny bebyggelse. Ingen detaljplan finns. Området är till stor del skogsbevuxet och har höga naturvärden. Tillfart sker från Hällesåkersvägen. Recipient Vatten avleds till Kroksjöbäcken som är en del av Lindomeåns avrinningsområde. Torvmossared ligger i den norra delen av Kroksjöbäckens avrinningsområde och vattnet når Lindomeån efter cirka 150 m. Bottenfaunaundersökningar visar på hög status för bäcken, men den är påverkad av försurning och kalkas. Ekologisk status för Kroksjöbäcken är god. Även kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetnorm för Kroksjöbäcken är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till 2015. Befintlig avloppssituation Det finns drygt 10 fastigheter i anslutning till Kroksjön och på grund av restriktioner mot ny bebyggelse kan man förvänta sig att det låga antalet hus kommer att vara kvar. Avloppsanordningarna har varierande ålder och vissa av dem behöver troligen åtgärdas. De fastigheter som finns i området idag bör fortsatt kunna ha enskilda avloppsanordningar och inventering kommer att genomföras.

55 28. Inseros/Västra Ingsjön Slutsats Fortsatt tillsyn på de enskilda avloppsanordningarna kring Inseros/Västra Ingsjön kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området betecknas i ÖP 2006 i huvudsak som övrigt område utanför tätort. Bebyggelsen ligger till större delen inom områden som betecknas som samlad bebyggelse. Översiktsplanen säger att stor restriktivitet mot ny bebyggelse skall gälla. Området ligger under bullerzon från Landvetter flygplats. En detaljplan finns för ett mindre område. Planen är upprättad för sommarbostäder max 80-120 m Recipient Större delen av området avvattnas till Västra Ingsjön som är en del av Lindomeåns avrinningsområde. Viss del av området leds direkt till Lindomeån. Runt Västra Ingsjön ligger privata badplatser och bryggor, dessutom finns en av de kommunala badplatserna på norra sidan av sjön. Ekologisk status för Västra Ingsjön och delen av Lindomeån är god. Även kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm för både sjön och delsträckan av Lindomeån är god ekologisk och kemisk status till 2015. Längs Lindomeån mot Hällesåker finns grundvattenförekomst som är viktig att bevara och skydda för framtiden. Den har idag både god kvantitativ och kemiskt status. Miljökvalitetsnorm för grundvattenförekomsten är god kvantitativ och kemisk status till 2015.

Befintlig avloppssituation Samtliga fastigheter i Inseros har inventerats och bedöms inom kort ha godtagbar hantering av avloppsvatten. Fokus för området bör i dagsläget ligga på fortsatt tillsyn av de enskilda avloppsanordningarna. 56

57 29. Dammets Byväg reviderad 2017 Slutsats Området ska anslutas till kommunalt VA mot bakgrund av recipientens status nedströms. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Enligt översiktsplanen från 2006 betecknas området som samlad bebyggelse och saknar detaljplan. Ingen detaljplan planeras. Området ligger i anslutning till Sandsjöbacka Naturreservat och har sin tillfart från Spårhagavägen. Recipient Recipienten är Råsjöbäcken som är en del av Lindomeåns avrinningsområde. Den sträcka av Lindomeån som Råsjöbäcken ansluter till har måttlig ekologisk status främst på grund av fysiska förändringar och försurning. Kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm för sträckan är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till 2015. Lindomeån som är en del av Kungsbackaån, rinner vidare söderut mot Kungsbacka kommun. Delsträckan efter kommungränsen har måttlig ekologisk status och påverkan från enskilda avlopp har konstaterats. Befintlig avloppssituation I området finns drygt 15 fastigheter och de flesta fall har enskilda avloppsanordningar från 70- och 80-talet. Troligen är flertalet i behov av åtgärder. Mot bakgrund av recipientens status nedströms är kommunal anslutning den bästa lösningen. Anslutning kommunalt VA Möjlighet finnas att ansluta till kommunalt vatten och avlopp vid brandstationen. Området är lämpligt för att låta fastighetsägarna bygga ut ett eget ledningsnät som gemensamhetsanläggning och ansluta det till det kommunala ledningsnätet.

Översyn 2017 Den geografiska avgränsningen har anpassats till fastigheterna. Några fastigheter i väster anses inte ligger inom samlad bebyggelse, där anses enskilt avlopp lämpligast. 58

59 30. Spårhagavägen Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna vid Spårhagavägen kommer att genomföras. Områdesbeskrivning Större delen av området ligger inom Sandsjöbackas naturreservat och delar av området utpekas i kulturmiljövårdsprogrammet som område med stora kulturhisoriska värden. Enligt översiktsplanen från 2006 avses därför inga detaljplaner att upprättas. Området ligger dessutom inom Natura 2000, vilket gör det extra känsligt för exploatering. Tillfart sker från Spårhagavägen. Recipient Recipient i den östra delen är Råsjöbäcken och västerut Skörvallabäcken. Den sträcka av Lindomeån som Råsjöbäcken ansluter till har måttlig ekologisk status främst på grund av fysiska förändringar och försurning. Kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm för sträckan är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till 2015. Skörvallabäckens ekologiska status är måttlig bland annat på grund av övergödning, medan kemisk status är god exklusive kvicksilver. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk och kemisk status till 2021. Befintlig avloppssituation Ingen inventering har genomförts avseende avloppsanordningarna kring Spårhagavägen. Området omfattas av Sandsjöbackas naturreservat som både har höga naturvärden och stor

60 betydelse för friluftslivet. Av den anledningen finns restriktioner för byggande av bostäder och de flesta husen är äldre. Man bör kunna förutsätta att det också gäller de befintliga avloppsanordningarna och att de därför är i behov av åtgärder. Området är glest bebyggt och de fastigheter som finns idag bör fortsatt kunna ha enskilda avloppsanordningar. Inventering i området behöver emellertid genomföras.

61 31. Gödebergsvägen Slutsats Inventering av de enskilda avloppsanordningarna vid Spårhagavägen kommer att genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området ligger enligt översiktsplanen från 2006 delvis inom område som betecknas som R9, bevarad jordbruksmark samt R2, utredningsområde på längre sikt. Recipient Recipient för området är Lindomeån. En del av Gödebergsvägen åt väster avvattnas via Intagsbäcken och därefter vidare, men för större delen av området sker avrinningen direkt till Lindomeån. Ekologisk status för Intagsbäcken är måttlig medan kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm för Intagsbäcken är god ekologisk och kemisk status till 2015. Lindomeåns ekologiska status för sträckan mellan Finnebäcken och kommungränsen till Kungsbacka, är måttlig med avseende på fosfor. Den kemiska statusen, exklusive kvicksilver, är god. Miljökvalitetsnorm är god ekologisk status till 2021 och god kemisk status 2015. Befintlig avloppssituation Gödebergsvägen har inte inventerats och det är därför osäkert hur bra avloppsvattnet renas. Det finns ett trettiotal fastigheter i området och i de flesta fall bör man kunna förvänta sig relativt gamla avloppsanordningar. Troligen behöver många av dem åtgärdas på något sätt. Området är glest bebyggt och många av fastigheterna ligger också en bit från Lindomeån. De bör fortsatt kunna ha enskilda avloppsanordningar. Inventering i området behöver emellertid genomföras.

62 32. Thors väg Slutsats De fastigheter som finns i området idag bör fortsatt kunna ha enskilda avloppsanordningar. Inventering i området behöver emellertid genomföras. Områdesbeskrivning/planförutsättningar Området ligger delvis inom ett utredningsområde, utpekat i översiktsplanen från 2006. Här finns också samlad bebyggelse samt två detaljplaner detaljplan, den senaste från 2006. Tillfart sker från norra Hällesåkersvägen. Recipient Recipient för Thors Väg är Intagsbäcken. Ekologisk status för Intagsbäcken är måttlig medan kemisk status exklusive kvicksilver är god. Miljökvalitetsnorm för Intagsbäcken är god ekologisk och kemisk status till 2015. Befintlig avloppssituation Thors väg har inte inventerats och det är därför osäkert hur bra avloppsvattnet renas. Det finns cirka 15 fastigheter i området och i de flesta fall bör man kunna förvänta sig relativt gamla avloppsanordningar. Troligen behöver många av dem åtgärdas på något sätt och området är därför aktuellt för avloppsinventering under 2015.