INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010

Transkript

1 INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPP I MÄRSTAÅNS AVRINNINGSOMRÅDE MED OMNEJD, 2010 RAPPORT Sigtuna kommun Handläggare Veronica Widenmo och Åsa Persson Miljö- och hälsoskyddskontoret

2 2

3 Inventering av enskilda avlopp i Märstaåns avrinningsområde med omnejd, 2010 Innehåll 1 Bakgrund Beskrivning av inventeringsområdet Tillvägagångssätt Inventeringsresultat Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning Bilaga, Inventeringsområdet

4 1 Bakgrund Miljö- och hälsoskyddskontoret planerade att inventera avlopp i Märstaåns avrinningsområden under Inventeringen är en del av det pågående projektet att inventera alla avlopp i Sigtuna kommun. Området har till viss del inventerats tidigare. Inga formella krav på åtgärder har dock tidigare ställts, exempelvis föreläggande om förbud mot utsläpp av avloppsvatten. Syftet med inventeringen är att komma tillrätta med utsläpp av avloppsvatten utan efterföljande rening. För att Märstaån, i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten, ska uppnå god ekologisk status till 2015, krävs bland annat att bristfälliga avloppsanläggningar åtgärdas. Detta är anledningen till att just detta område valts ut i år. Ambitionen var att inventera 100 stycken enskilda avlopp i Märstaåns avrinningsområde. I slutändan inventerades dock fler fastigheter, nämligen 129 st. Inventeringen genomfördes under våren/sommaren Inventeringen utfördes av Veronica Widenmo och Åsa Persson. Efter att området inventerats har cirka 650 enskilda avlopp i kommunen inventerats. Det återstår att inventera cirka 1100 till 1400 enskilda avlopp. 2 Beskrivning av inventeringsområdet Inventeringen var tänkt att endast ske i Mästaåns avrinningsområde. Inventeringen har ägt rum norr om, väster om och öster om Märsta. Inventeringsområdet kom även att omfatta ett antal fastigheter som ligger utanför Märstaåns avrinningsområde (nordväst om Märsta), men merparten ligger fortfarande inom Märstaåns avrinningsområde. Se även bilagd karta. Det återstår att inventera ett antal fastigheter söder om Märsta för att hela Märstaåns avrinningsområde ska vara inventerat. Det kommer att göras i framtida inventeringar. Området ligger utanför kommunala VA-verksamhetsområdet. Området består främst av permanentboende. Vattenförsörjningen sker med egna brunnar. 3 Tillvägagångssätt Inventeringen påbörjades genom utskick av enkäter där fastighetsägarna ombads att redovisa vilken avloppslösning som finns för fastigheten. Under tiden som enkäterna samlades in undersöktes miljö- och hälsoskyddskontorets arkiv. Med enkäter samt arkivmaterial som underlag bedömdes anläggningens status. Om miljö- och hälsoskyddskontoret bedömde att platsbesök var nödvändigt för att kunna göra en korrekt bedömning genomfördes ett sådant. Till sist gjordes en slutgiltig bedömning av respektive avloppsanläggning. Efter bedömningen skedde indelning av de inventerade objekten i anläggningar som vi inte kommer ställa ytterligare krav på i nuläget, samt anläggningar som vi måste gå vidare med och ställa krav på. Anläggningens status registrerades i ärendesystemet Ecos och markerades som färgade objekt på skikt i kartprogrammet Solen. Anläggningar som miljö- och hälsoskyddskontoret inte kommer att ställa ytterligare krav på och som tillsvidare är godtagbara markerades gröna och de som inte var godtagbara markerades röda. I ett 4

5 par fall är underlaget fortfarande oklart och då är dessa anläggningar tillsvidare markerade med gult. De fastigheter som har en godtagbar anläggning får ett beslut om att miljö- och hälsoskyddskontoret avslutar tillsynsärendet. De fastigheter som inte har en godtagbar anläggning får normalt ett beslut om föreläggande om förbud mot utsläpp av avloppsvatten som träder i kraft Föreläggandet kommuniceras innan beslut fattas. Föreläggandet innebär i praktiken att fastighetsägaren måste ansöka om tillstånd för inrättande av en ny avloppsanläggning och låta bygga denna i enlighet med tillståndet innan beslutet träder i kraft. Säljs fastigheten riktas föreläggandet med automatik till den nya innehavaren eftersom beslut om föreläggande även skickas till inskrivningsmyndigheten. Ibland får miljöoch hälsoskyddskontoret in dispensansökningar främst från äldre personer som saknar möjlighet att åtgärda sin anläggning. I dessa fall kan miljö- och hälsoskyddskontoret istället för att fatta beslut om föreläggande om förbud mot utsläpp av avloppsvatten som träder i kraft , fatta ett beslut som träder i kraft vid ändrad användning, vilket i praktiken innebär när fastigheten säljs. Om fastighetsägaren inte söker tillstånd, beviljas tillstånd och bygger en ny anläggning i enlighet med tillståndet innan förläggandet träder i kraft måste miljö- och hälsoskyddskontoret fatta beslut om föreläggande om förbud mot utsläpp av avloppsvatten förenat med vite. Även detta beslut måste kommuniceras innan det fattas. Om fastighetsägaren inte söker tillstånd, beviljas tillstånd och bygger en ny anläggning i enlighet med tillståndet döms vitet ut och ytterligare ett vitesföreläggande måste fattas. Proceduren upprepas till dess att en ny anläggning byggs i enlighet med gällande tillstånd. Arbete med avloppsinventering och uppföljning kräver ett kontinuerligt arbete. 5

6 4 Inventeringsresultat Totalt antal fastigheter i inventeringen: 129 st. (Alla fastigheter som inventerades hade indraget vatten och kräver således en avloppsanläggning.) Fastigheter med tillsvidare godtagbar anläggning: 59 st. (46 %) Fastigheter utan godtagbar anläggning: 66 st. (51 %) Övriga (ej färdigt beslutsunderlag): 4 st (3%) Inventeringsresultatet visar att 66 st. anläggningar, motsvarande 51 % i inventeringsområdet ej har godtagbar rening. Det finns fortfarande 4 st. anläggningar där det behövs ytterligare underlag för att bedöma anläggningen. Inventeringsresultat Fastigheter med tillsvidare godtagbar anläggning: 59 st. (46 %) Fastigheter utan godtagbar anläggning: 66 st. (51 %) Övriga (ej färdigt beslutsunderlag): 4 st (3%) Diagrammet visar hur stor andel fastigheter som inte har respektive tillsvidare har godtagbar avloppsanläggning, samt procentuell fördelning mellan dessa. Det visar även att i några fall behövs ytterligare underlag för att bedöma anläggningen. 6

7 5 Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning Avloppssituationen i Märstaåns avrinningsområde är kritisk eftersom en övervägande del av avloppen enbart har slamavskiljare och saknar efterföljande rening. Slamavskiljarens funktion är att förbehandla avloppsvattnet, dvs. avlägsna grövre partiklar så att efterföljande rening inte sätter igen. Då de flesta föroreningarna är lösta i avloppsvattnet innebär avskiljningen av grövre partiklar endast att en mycket liten del av föroreningarna avlägsnas i slamavskiljaren. Därför ställer miljöbalken krav på längre gående rening än slamavskiljning för behandling av avloppsvatten från enskilda avlopp. År 2000 antog EU:s alla länder Ramdirektivet för vatten. Målet med ramdirektivet är att allt inland-, kust- och grundvatten ska ha uppnått god ekologisk och vattenkemisk status senast Märstaån är en vattenförekomst i Sigtuna kommun med klassning enligt Vattenmyndigheternas vatteninformationssystem (VISS) måttlig ekologisk status. Det finns risk för att Märstaån inte uppnår god ekologisk status innan Att åtgärda avloppen i Märstaåns avrinningsområde är därför av stor vikt. Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer att gå vidare och ställa krav på de anläggningar som inte bedömts som godtagbara. 7

8 Bilaga, Inventeringsområdet Nedan återges inventeringsområdet. Av bilden framgår även objekt som redan hade godtagbara avloppslösningar och som därför inte ingått i denna inventering. Kartskiktet har uppdaterats i viss utsträckning sedan inventeringen utfördes. = Godtagbara anläggningar och anläggningar utan indraget vatten = Ej godtagbara anläggningar = Ej tillräckligt beslutsunderlag för att avgöra om anläggningen är godtagbar eller inte = Tillstånd finns, men entreprenörsrapport har ännu inte inkommit. 8