VA-utbyggnad, Kagghamra

Transkript

1 FÖRSTUDIERAPPORT VA-enheten Referens Mottagare Ingmari Holmsten Tekniska nämnden Version PA3 Förstudierapport VA-utbyggnad, Kagghamra Samhällsbyggnadsf örvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb 1 [14]

2 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 2 [14] Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Lägesbeskrivning...4 Vattentjänstlagen...6 Nyttomål /avgränsningar...7 Nollalternativ...8 Studerade alternativ...9 Ekonomiska översiktliga kalkyler...11 Särtaxa...13 Grov tidplan och kommande behov...14

3 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 3 [14] Sammanfattning Kagghamra är ett fritidsområde i Botkyrka kommun som successivt håller på att övergå till permanentboende. I dagsläget består Kagghamra av ca 200 fastigheter och en fast boende befolkning på ca 250 personer. Kommunen har ett hårt tryck på sig att få till ett hållbart VA-system både från boende i området och av personer som är intresserade av att flytta till området. Som det är idag tillåts inga nya avloppslösningar vilket skapar problem både för befintliga hus med dåliga anläggningar och för de som vill bygga nytt. Kommunen behöver ta ett beslut om kommunal anslutning senast våren Vatten- och avloppssituationen i Kagghamra är idag inte tillfredställande vare sig ur ett hälso- eller miljömässigt perspektiv. Den hälsomässiga aspekten är att utsläpp från många mindre och inte alltid helt fungerande avlopp kan förorena vattentäkter och därmed orsaka brist på rent vatten för de boende. Den miljömässiga aspekten är att orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten påverkar omgivande ekosystem med kväve och fosforutsläpp. Kagghamra kan anslutas till Himmerfjärdsverket via samma anslutningspunkt som Sibble och Viad. Det är den mest ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningen för att ta hand om Kagghamras spillvatten. När det kommer till dricksvatten har möjligheten att bygga en reservoar i Viad studerats. En reservoar ger en ökad säkerhet i dricksvattenförsörjningen och möjligheter att ansluta fler fastigheter efter att behov uppstår. Naturligtvis får en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp till området ekonomiska konsekvenser för kommunen. För att få en bra kostnadstäckning krävs att det tas ett beslut kring särtaxa för området. Särtaxans storlek är beroende av antalet anslutna fastigheter samt av vilket anslutningsalternativ som väljs. Ett nollalternativ får flera negativa konsekvenser både på miljön, för de enskilda fastighetsägarna och för kommunen. Vi ser därför ett stort behov av att få ett positivt beslut för utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp till Kagghamra.

4 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 4 [14] Bakgrund Kagghamra är ett fritidsområde i Botkyrka som successivt håller på att övergå till permanentboende. Idag sker vattenförsörjning och avloppshantering genom enskilda anläggningar, vilket av kommunen har bedömts som otillfredsställande ur miljö och hälsosynpunkt. Uppdraget syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för att försörja Kagghamra med kommunalt vatten och avlopp. Lägesbeskrivning Kagghamra Kagghamra är ett fritidsområde i Botkyrka som successivt håller på att övergå till permanentboende. I dagsläget består Kagghamra av ca 200 fastigheter och en fast boende befolkning på ca 250 personer. Invånarantalet stiger troligtvis under sommarmånaderna. Tomterna varierar mellan 3000m 2 och 2000m 2. Idag sker vattenförsörjning och avloppshantering genom enskilda anläggningar, vilket av kommunen har bedömts som otillfredsställande ur miljö- och hälsosynpunkt gjordes ett examensarbete Inventering av enskilda avlopp i Kagghamra fritidshusområde i Botkyrka kommun 1. I examensarbetet har man inventerat 187 bebyggda fastigheter, hälften av dessa var permanentboende. En av slutsatserna i examensarbetet är att enbart ca 30 % av fastigheterna har en godtagbar rening för bad-, disk- och tvättvatten (bdt). De enskilda avloppsanläggningarna i området påverkar både Kaggfjärden och grundvattnet negativt. På grund av sitt havsöringsbestånd är både Kaggfjärden och Kagghamraån av riksintresse. Det ställer höga funktionella krav på de enskilda anläggningarna. Vi har av tidigare arbeten kunnat dra slutsatser att ca en femtedel av de näringsämnen som når Kagghamraån och slutligen Kaggfjärden, kan härledas från enskilda avlopp. Även grundvattnet påverkas negativt av icke fungerande avloppsanläggningar och det finns idag vattentäkter i området som har påverkats av avloppsvatten så pass mycket att vattnet inte längre är tjänligt som dricksvatten. Miljöenheten har fått in uppgifter på att boende i området blivit sjuka på grund av dåligt dricksvatten. Dricksvattenkvalitén i brunnarna kan vara påverkade både av nitrat och av sjukdomsframkallande mikroorganismer (parasiter, bakterier, virus) från obefintliga eller läckande avloppsanläggningar. 1 Johan Andersson, Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd, Stockholms universitet 2006

5 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 5 [14] Grödinge landsbygd På Grödinge landsbygd är det idag tre områden som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp, nämligen Himmerfjärdsverket, Sibble och Viad. SYVAB som driver himmerfjärdsverket har en vattenledning till avloppsreningsverket i deras spillvattentunnel. Spillvattentunneln sträcker sig genom hela kommunen från Fittja ut till Näslandet. Vattenledningen ägs av SYVAB och försörjer idag även Viad och ett växthus i närheten till Himmerfjärdsverket med dricksvatten. I Sibble försörjs området med dricksvatten från egna borrade eller grävda brunnar. Området har en kommunal spillvattenanslutning. Viad och Eldtomta Café har både kommunalt dricksvatten och spillvattenavlopp. Under 2009 anslöts Olbergaskola till det kommunala dricksvattennätet efter att deras brunn blivit utdömd. I en enkel enkätundersökning 2009, som skickades ut till 101st hushåll i Sibble med spillvattenanslutning blev resultatet att majoriteten av Sibbleborna är nöjda med sitt dricksvatten 40st och att 35st kan tänka sig en kommunal dricksvattenanslutning i framtiden.

6 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 6 [14] Det finns inga undersökningar genomförda på dricksvattenkvalitén i Sibble eller kring grundvattentillgången. Vilket gör det svårt att säga hur den framtida vattensituationen i Sibble kommer att se ut. Det vi kan se är att allt fler bosätter sig permanent i Sibble och att barnfamiljer dominerar. Området har förvandlats från fritidsboende till ett område med mer permanent karaktär. Miljöpåverkan på vattentäkterna blir större och vattenförbrukningen ökar i området. Vad det ger för effekt på vattentäkterna är ännu inte kartlagt. Utredningar Redan 2003 gjorde Tyréns en studie som i stor utsträckning belyser de frågeställningar som är viktiga för att kunna ansluta Kagghamra till kommunalt VA, Kagghamra VA-utredning Rapporten visar att det är möjligt att även ansluta Kagghamra med spillvattenavlopp till Himmerfjärdsverket via samma anslutningspunkt som Sibble och Viad. Kagghamra är även i behov av kommunalt dricksvatten. Vattenkapaciteten är begränsad i den ledning som idag försörjer Himmerfjärdsverket och Viad. Parametrar som påverkar vattentillgången i den befintliga ledningen är befolkningsökning, utbyggnad av redan anslutna områdena, kommande dricksvattenbehov i övriga Grödinge och ett ökat behov av dricksvatten för SYVAB s verksamhet på Himmerfjärdsverket. Eftersom det fanns obesvarade frågor kring vattenkapaciteten och för att uppdatera de ekonomiska kalkylerna i rapporten från 2003, beställdes en ny utredning av WSP 2009, VA-utredning Kagghamra I den här förstudierapporten kommer vi att sammanfatta de lösningar och ekonomiska konsekvenser som dessa båda rapporter kommer fram till. Vidare kommer vi att lägga fram det förslag som rekommenderar. Vattentjänstlagen Vatten- och avloppssituationen i Kagghamra är idag inte tillfredställande vare sig ur ett hälso- eller miljömässigt perspektiv. Den hälsomässiga aspekten är att utsläpp från många mindre och inte alltid helt fungerande avlopp kan förorena vattentäkter och därmed orsaka brist på rent vatten för de boende. Det finns redan idag vattentäkter som är förorenade av avloppsvatten och situationen med fler permanentboende i området kommer inte att förbättra vattenkvalitén. Den miljömässiga aspekten är att orenat eller bristfälligt renat avloppsvatten påverkar omgivande ekosystem med kväve och fosforutsläpp. Enligt vattentjänstlagen har huvudmannen skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde om det föreligger ett behov av att i ett större sammanhang ordna

7 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 7 [14] med vatten och avlopp. Behovet ska vara betingat av miljö- och eller hälsoskäl. Om det är fastigheter i samlad bebyggelse som har behov av vatten och avlopp definieras det som ett större sammanhang. Skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde enligt vattentjänstlagen kan således sättas igång om det förekommer någon form av föroreningsrisk för dricksvattentäkter eller för miljön i sig, vilket det gör i Kagghamra. Det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet över vattentjänstlagen och det är deras ansvar att ta initiativ när huvudmannen inte uppfyller kraven i lagstiftningen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ingen rätt att kräva av huvudmannen att inrätta ett verksamhetsområde, men kan däremot påtala för länsstyrelsen när det är aktuellt. Nyttomål /avgränsningar N1(Minska miljö belastningen på Kagghamraån och Kaggfjärden): En femtedel av de näringsämnen som når Kagghamraån kommer från de enskilda avloppen i fritidshusområdet i Kagghamra. För att nå upp till vattendirektivets krav på god ekologiskstatus till 2021 för dessa vattendrag, måste vi minska miljöbelastningen på Kaggfjärden. Det kan göras genom att minska antalet enskilda avloppsanläggningar i Kagghamra från 158st 2 till < 0st. Detta ska vara uppnått senast N2(Minska Förorening av grundvatten): Vi ska minska föroreningen av grundvattenbrunnar i området genom att minska antalet enskilda avloppsanläggningar som inte klarar dagens krav i Kagghamra från idag (2010) 30% till < 0%. Detta ska vara uppnått senast N3(Minska transporter i området): De tunga transporterna i området ska minska när tömning av slutna tankar och slamavskiljare upphör. Detta ska vara uppnått senast N4(Grundvatten): Vi ska minska uttaget av grundvatten i området genom att erbjuda kommunalt dricksvatten, på så sätt skyddas grundvattentillgången i området. Detta ska vara uppnått 6 månader efter slutfört projekt inventerades Kagghamra och då fanns 158 enskilda avloppsanläggningar.

8 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 8 [14] Nollalternativ Om det inte tas ett positivt kommunalt beslut om att dra ut vatten och avlopp till Kagghamra finns det som vi ser det följande tre alternativa vägar. 1. De enskilda fastighetsägarna får lösa sina egna avloppsproblem Att alla fastigheter i Kagghamra ska ha enskilda avloppsanläggningar är inget hållbart alternativ. Både på grund av områdets dåliga markförutsättningar och att det kan innebära ökade risker för negativ påverkan av de egna dricksvattentäkterna. Att använda sluten tank för bdt(bad-, disk- och tvättvatten) är en lösning som successivt för bort grundvatten från området. På grund av minskad tillförsel av vatten till området, minskar grundvattentillgången vilket i sin tur kan orsaka saltvatteninträngning eller att vattentäkter sinar. Om miljöenheten skulle förelägga alla fastighetsägare med bristfälliga eller inga avloppsanläggningar att åtgärda sina anläggningar skulle det bland annat resultera i att ett flertal fastigheter skulle vara tvungna att återgå till att hämta vatten för hand. Detta alternativ skulle resultera i en standardsänkning för ett flertal fastigheter. 2. Det blir ett statligt beslut - att kommunen måste dra fram en kommunal anslutning till området Om det blir ett statligt beslut att kommunen måste dra fram kommunalt vatten och avlopp till Kagghamra, kommer kommunen inte kunna ta ut särtaxa för området. Det betyder att anslutningsavgiften för de boende i Kagghamra skulle bli densamma som för resten av kommunen. Vilket skulle resultera i ett stort ekonomiskt underskott. 3. Ett gemensamt lokalt reningsverk (troligtvis i kommunal regi) Ett gemensamt lokalt reningsverk har inga fördelar gentemot att göra ett kommunalt verksamhetsområde med en anslutningspunkt till befintligt nät. Kostnaderna för att anlägga och driva reningsverket, samt göra ledningsdragningar blir minst lika stor som en anslutning till befintligt nät. Det löser dessutom inte dricksvattenfrågan.

9 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 9 [14] Studerade alternativ Avlopp Spillavloppet för Kagghamra avleds till Himmerfjärdsverket via pumpstationer i Källarhagen och Eldtomta. Eftersom terrängen är väldigt kuperad och bergig kommer lätttrycksavlopp, LTA, användas i stora delar av Kagghamra. Dricksvatten Dricksvatten ansluts till Kagghamra från SYVABs vattenledning via en ny reservoar i Viad. Reservoaren ska även försörja redan anslutna områden. Rapporten Kagghamra VA-utredning visar att det är möjligt att ansluta Kagghamra med spillvattenavlopp till Himmerfjärdsverket via samma anslutningspunkt som Sibble och Viad. En viss uppgradering av pumpstationerna i Källarhagen och Eldtomta kommer att behövas. De ekonomiska delarna i rapporten har uppdaterats i VA-utredning Kagghamra Det var det viktigt att studera flera olika alternativ för att försörja Kagghamra med dricksvatten eftersom vattenkapaciteten är begränsad i den ledning som idag försörjer Himmerfjärdsverket. Skillnaden från 2003 är att ledningen idag även försörjer Viad, Eldtomta och Olberga skola med dricksvatten. Därför studerades möjligheten att bygga en reservoar i Viad. Det visade sig vara en väldigt bra lösning för att få vattnet i ledningen att räcka till en utbyggnad av Kagghamra. En reservoar gav även framtida möjligheter för vattenförsörjning av andra områden i närheten, samt en utökad verksamhet vid Himmerfjärdsverket.

10 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 10 [14] Alternativa lösningar Totalt har 3 olika alternativ valts ut. Grundlösningen med överföringsledningar och reservoar är samma i alla alternativen. Antalet anslutna fastigheter varierar. Grundlösning: Överföringsledning för vatten från Viad till Kagghamra. Reservoar 310m 3 med Tryckstegring i Viad och Vårsta Möjliggör vattenförsörjning upp till 3900 personer. Överföringsledning för spillvatten från Kagghamra till pumpstationen vid Eldtomta och vidare till Himmerfjärdsverket Alternativ 1 Anslutning av enbart Kagghamra 200 fastigheter Alternativ 2 Kagghamra ges möjligheten till styckning för tomter på 3000m 3. Vilket ger en möjlig anslutning av upp till 300 fastigheter i Kagghamra Alternativ 3 Sibbles 200 fastigheter får kommunalt vatten samtidigt som vi ansluter Kagghamra(styckat) 300 fastigheter, totalt 500 fastigheter.

11 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 11 [14] Ekonomiska översiktliga kalkyler Grundlösning Överföringsledningar, Reservoar Överföringsledning V140+TS140, 2400 m Överföringsledning V 180, 1800 m Reservoar 310 m3 Tryckstegringsstation Viad Tryckstegringsstation Vårsta Oförutsett, 20 % Byggherrekostnad, 15 % Investeringskostnad kr kr kr kr kr kr kr kr Alternativ 1 och 2 Alternativ 1 Kagghamra 200 Fastigheter Alternativ 2 Kagghamra 300 Fastigheter fastigheter a 2000m fastigheter a 3000m fastigheter a 2000m 200 fastigheter a 1500m 2 Lokaltsystem kr kr Grundlösning kr kr Total Investeringskostnad kr kr Kostnad fördelad per ansluten fastighet kr kr Anläggningstaxa (utan särtaxa) 3000m kr 2000m kr kr 1500m kr Summa av intäkt med dagens anläggningstaxa kr kr Bedömt underskott kr kr Bedömt underskott per fastighet SÄRTAXA kr kr Anslutningskostnad per fastighet 3000m kr 2000m kr kr 1500m kr Med moms kr kr kr kr

12 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 12 [14] Alternativ 3 Alternativ 3 Sibble 200 Fastigheter Kagghamra 300 Fastigheter 100 fastigheter a 2000m fastigheter a 1500m 2 Total Investeringskostnad kr Lokaltsystem kr kr Del av grundlösning kr kr Investeringskostnad per del kr kr Kostnad fördelad per ansluten kr kr fastighet Anläggningstaxa (utan särtaxa) 3000m m kr 1500m kr Enbart vatten till redan ansluten fastighet (Sibble) kr Summa av intäkt med dagens anläggningstaxa kr kr Bedömt underskott kr kr Bedömt underskott per fastighet SÄRTAXA kr kr Anslutningskostnad per fastighet 3000m2 2000m kr 1500m kr Redan ansluten fastighet (Sibble) kr Med moms kr kr kr Ansluter vi 100 fastigheter till i Kaggharma ökar den totala investeringskostnaden för schaktning, serviser och pumpar. Där av följer den högre totala investeringskostnaden i Alternativ 2. Ansluter vi även Sibble ökar den totala investeringskostnaden ytterligare, Alternativ 3. Om vi även ansluter Sibble ska de vara med och dela på de anläggningar som de är beroende av så som den gemensamma reservoaren. Genom att fördela den totala investeringskostnaden på fler fastigheter blir särtaxan lägre och den totala kostnaden per fastighet minskar. För att särtaxan skall kunna redovisas korrekt krävs det att de olika områdenas kostnader särredovisas.

13 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 13 [14] Särtaxa VA-kollektivet är skyldigt att ta ut en särtaxa för de delar av en utbyggnad som skiljer sig från en normal utbyggnad i kommunen. Skyldigheten för VAkollektivet att tillämpa Särtaxa enligt VA-lagen måste utredas vidare för att få en mer exakt kostnadsbild per fastighet. Att ansluta Kagghamra kräver långa anslutningsledningar och det är ett område som är mycket kuperat vilket gör det svårare än normalt att lägga ett ledningsnät. Det indikerar att det finns starka skäl för Särtaxa. Särtaxans storlek i det här fallet är beroende av hur många fastigheter som ska anslutas. Skulle Sibble få en kommunal vattenanslutning får vi lägre kostnader per ansluten fastighet i området, även styckningar i Sibble och Kagghamra påverkar kostandsbilden. Särtaxans storlek är alltså mycket beroende av vilka politiska planeringsbeslut som tas för området. Alternativ 1 Kagghamra 200 Fastigheter Alternativ 2 Kagghamra 300 Fastigheter Alternativ 3 Sibble 200 Fastigheter Kagghamra 300 Fastigheter Fastigheter a 3000m 2 Fastigheter a 2000m 2 Redan ansluten fastighet Fastigheter a 2000m 2 Lokaltsystem kr kr kr kr Grundlösning kr kr kr kr Total Investeringskostnad kr kr kr Kostnad fördelad per ansluten fastighet kr kr kr kr Med moms kr kr kr kr

14 BOTKYRKA KOMMUN FÖRSTUDIERAPPORT 14 [14] Grov tidplan och kommande behov I Kagghamra tar tidigare rapporter upp en möjlighet att genom planering förtäta området genom styckning från dagens 200 till 400 tomter. Vi anser att 400 fastigheter i Kagghamra inte är ett rimligt antal både på grund av områdets geologi och bevarande av områdets karaktär. Det bör göras en analys av hur många verkliga styckningar som kommer att kunna ske i området. I det arbetet bör även kostnader för och behov av planförändring tas med. Vidare bör en mer djupgående analys göras kring behovet av kommunalt dricksvatten i Sibble ur ett långsiktigt perspektiv. Vi ser ett stort behov av att komma igång med utbyggnaden till Kagghamra fort för att lösa vatten- och avloppsproblemen i området. Kommunen har ett hårt tryck på sig att få till ett hållbart VA-system, både från boende i området och av personer som är intresserade av att flytta till området. Som det är idag tillåts inga nya avloppslösningar vilket skapar problem både för befintliga hus med dåliga anläggningar och för de som vill bygga nytt. Ett positivt beslut våren 2011 för utbyggnad av ett kommunalt ledningsnät i Kagghamra skulle innebära att vi kan starta med detaljprojektering under våren Totalt uppskattar vi att VA-utbyggnaden av hela Kagghamra kommer att kunna ta upp till 4 år. Slutligen ser vi ett behov av att ha nya dialoger med de boende i Kagghamra men även med boende i Sibble och delar av Eldtomta.