Sida 1(27) Årsredovisning 2011 Film i Väst AB 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Analyslänkar Årsredovisning 2011../../userfiles/1/documents/1672_2475_ABF6A.doc 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Utmärkt 2011 års verksamhet har varit mycket framgångsrik. De konstnärliga framgångarna har varit större än något annat verksamhetsår. Film i Västs samproduktioner har vunnit en Oscar för bästa utländska film, en BAFTA för det samma, en Emmy för bästa miniserie, en Guldpalm för bästa kvinnliga huvudroll och fyra European Film Award. Publikt är det Film i Västs tredje bästa år om man utgår från det totala antalet biobesök på samproducerade filmer runt om i världen och den totala exponeringen av de samproducerade filmerna i olika fönster. Drygt två miljoner skandinaver har köpt en biobiljett till någon av Film i Västs samproduktioner i Sverige, Norge och Danmark. Film i Västs samproduktioner har stått för 8 % av samtliga biobesök i Sverige trots ovanlit få premiärer (åtta långa spelfilmer). Den svenska filmens marknadsandel var drygt 20%, Film i Västs andel av premiärsatta filmer var knappt 30%. 38% av den svenska filmens marknad utgjordes av Film i Västs samproduktioner. Två av Film i Västs svenska samproduktioner fanns med bland de fem mest sedda filmerna på biograf 2011. De samproducerade svenska långa spelfilmerna sålde i genomsnitt närmare 150 000 biobiljetter - ett normalt resultat. Det finns stora utmaningarpå både kort och lång sikt. Konkurrensen om de attraktiva samarbetena och filmprojekten kommer att bli hårdare i såväl Sverige som Europa. Samtidigt ökar cirkulationen av filmprojekt. Allt fler aktörer i olika länder tar ställning till samma projekt. För att Film i Väst ska kunna behålla och utveckla sin ställning krävs att Film i Väst har ekonomisk styrka. Film i Väst får idag allt större och intressantare filmprojekt från framför allt Storbritannien. Möjligheterna att både säkra och utveckla Västra Götalands internationella ställning som en ledande filmregion i Europa är reellt existerande givet att den politiska viljan finns. Västra Götaland är en ledande filmregion i Europa i kraft av produktionens kvalitet och profil. Kring denna har en mycket stark struktur byggts upp. Allt fler vill förlägga produktion till länet. Det finns stora möjligheter till fortsatt tillväxt och utveckling på alla områden. Film i Väst sätter Västra Götaland på världskartan.
Sida 2(27) 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Film i Väst redovisar detta under medborgarperspektivet. Utmärkt 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Bra Film i Västs verksamhet bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en effektiv organsiation. Under året har några tjänster helt eller delvis varit obemannade/vakanta. Rekrytering av informatör/kommunikatör och jurist har genomförts. Inga ofrivilliga deltidstjänster finns på Film i Väst. Personalen erhåller friskvårdsbidrag för att stimulera till friskvård på fritiden. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Film i Väst resultat för 2011 uppgick till 0,2 (2,6). Bra Film i Västs strategiska mål i ekonomiperspektivet är att verksamheten ska bedrivas i enighet med fastställd plan, med hög måluppfyllelse och med en ekonomi i balans. Alla beslut ska fattas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Film i Västs övergripande inriktning, vision är att Västra Götaland ska förstärka sin position som en ledande filmregion i Europa i kraft av internationell gångbar kvalitet och profil. De senaste årens ökade anslag har skapat förutsättningar att befästa vår position i Europa som en av Europas ledande filmregioner. Film i Väst erhåller för år 2012 ett utökat uppdrag samtidigt som anslaget är oförändrat jämfört med år 2011. Detta hotar Film i Väst position och innebär en stor utmaning att med reellt minskade resurser upprätthålla en hög produktionsvolym. En allt mer internationell verksamhet kräver mer resurser och högre insatser från Film i Västs sida för att gå in som samproducent. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Film i Väst har både ett kulturpolitiskt och ett regionalpolitiskt uppdrag. Visionen är att Västra Götalandsregionen skall vara norra Europas ledande filmregion i kraft av en omfattande filmproduktion som genomförs i regionen. Produktionen ska hålla hög internationell klass. Film i Väst samproducerar och investerar i långfilm, TV-drama, kort- och dokumentärfilm. Film i Väst medverkar till att stärka den regionala infrastrukturen för produktion av rörliga
Sida 3(27) bilder och till att bygga nödvändiga kunskaper och kompetenser för att en högkvalitativ produktion ska kunna genomföras i Västra Götaland. Film i Väst bidrar till att utveckla nya unga filmtalanger. Film i Västs verksmahet ska generera: - en internationellt gångbar filmproduktion av hög konstnärlig kvalitet i Västra Götaland - filmer som får ett stort publikt genomslag i såväl Sverige som utomland- - en stark infrastruktur för produktion av rörliga bilder som bidrar till att skapa starka företag med tillväxtpotential i film- och mediebranschen och betydande positiva sysselsättningseffekter i Västra Götaland - utveckling av nya unga spännande talanger Film i Väst ska i alla delar av verksamheten utgå från att inget kön ska vara lägre representerat än 40%. Jämställdhet är ett centralt perspektiv vid budgetering, planering och i beslutsfattande. Film i Väst ska maximera sysselsättningseffekterna av film- och TV-dramaproduktionen i Västra Götaland. De anslag som Film i Väst får av Västra Götalandsregionen och av kommuner i Västra Götaland ska förmeras i länet genom att utifrån kommande privat och offentlit kapital omsätts här. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET 3.2 Insatser för kommunikation I enlighet med Film i Väst kommunikationsstrategi görs satsningar på att utveckla hemsidan och användandet av sociala medier (bland annat Facebook). Detta underlättar för medborgaren att informera sig om bolagets verksamhet och resultat. Hemsidan hade 74 000besök. Besökarna tittade i genomsnitt på tre sidor. Innehållet på hemsidans engelska del har utvecklats, men måste utvecklas vidare för att bli mer användarvänlig för de många internationella besökarna på Film i Västs hemsida. Drygt 1000 artiklar har publicerats om Film i Väst. Det är 30 % fler än 2010. Film i Västs varumärke har stärkts avsevärt nationellt under det gågna året. Den yngre delen av den svenska filmbranschen tar idag sin självklara utgångspunkt i ett samarbete med Film i Väst. Film i Väst arrangerade eller samarrangerade en lång rad evenemang (främst filmpremiärer), seminarier och workshops under 2011. Dessa samlade ca 15 000 deltagare vilket är i paritet med 2010. I den internationella filmmiljön är Film i Väst ett mycket starkt varumärke. Bolagets omfattande deltagande i såväl internationella samproduktioner, som i de allra flesta nordiska filmprojekt som får ett stort internationellt genomslag, är väsentliga förklaringar till detta. Film i Väst arbetar medvetet med att göra kopplingen mellan sig själv och de projekt bolaget
Sida 4(27) medverkar i tydligt. Film i Västs varumärke får sin styrka genom de filmer som blir resultatet av verksamheten. Detta gäller inte minst på den internationella arenan. 3.3 Jämställdhetsintegrering Hela Film i Västs verksamhet bedrivs med ett tydligt genus- och mångfaldsperspektiv. Film i Väst har som målsättning att inget kön ska vara lägre representerat än 40 % i någon av de delar som verksamheten omfattar. Genus och mångfald är centralt i allt beslutsfattande och i den ekonomiska planeringen. Film i Väst mäter utfallet inom samtliga områden i verksamheten och använder statistiken för att utveckla strategier och mål. Det råder i princip jämvikt mellan könen vid rekryteringen till filmproduktionerna. Det är fortsatt problematiskt med den långsamma utvecklingen när det gäller inbrytningen i det som är den traditionella uppdelningen med män i tekniska yrken och kvinnor inom funktioner som rekvisita, kostym och mask. En långsam ökning kan noteras av kvinnor inom foto (framför allt passare) och el, vilket är mycket glädjande. Motsvarande tendens kan inte noteras för män inom traditionellt kvinnodominerade yrken. Långfilmerna berättades lika ofta ur ett kvinnligt perspektiv som ur ett manligt. Denna analys baseras på berättarperspektiv och hur huvudrollerna är balanserade. Av de premiärsatta långfilmerna hade 48% en kvinnlig prosucent, 45% av manusförfattarna och 41% av regissörerna var kvinnor. Strax under 45% av de primära upphovsmännen var alltså kvinnor. Detta resultat är bättre än något tidigare år och avsevärt bättre än de senaste verksamhetsåren. Det som oroar är att mängden ansökningar med framför allt kvinnliga regissörer fortsätter att vara mycket låg, ca 10% av projekten har en tänkt kvinnlig regissör. Det är en bra bit kvar av idogt arbete innan det finns lika många permanent sysselsatta kvinnliga och manliga regissörer. På kortfilmsområdet är siffrorna i paritet med långfilm, dock finns en stor kvinnlig övervikt i det växthusstöd Film i Väst ger, där två tredjedelar av stöden går till kvinnliga upphovsmän. I den traditionella kortfilmsverksamheten uppgår andelen kvinnliga regissörer till 40%, manusförfattarna till 46% och producenterna till 61%. Historierna berättas i två tredjedelar av fallen ur ett kvinnligt perspektiv. De kortare samproducerade dokumentärerna hade till 90% en kvinnlig regissör och producent. Detta trots att det finns en relativt stor manlig dominans i ansökningarna. Samtliga svenska långfilmslånga dokumentärer, som Film i Västs beslutade att investera i hade en kvinnlig regissör, till detta ska läggas en dansk dokumentär med manlig regissör. Producenterna var till 60% kvinnor. I två tredjedelar av fallen har de långa dokumentärerna en kvinnlig "huvudkaraktär" och temat skildras från denna persons "point of view". 3.4 Funktionshinder Film i Västs verksamhet vänder sig huvudsakligen till film- och TV-branschen. Allmänheten ska kunna informera sig om bolagets verksamhet och resultatet av denna. Översyn av hemsidan för att öka tillgängligheten för funktionshindrade kommer att
Sida 5(27) genomföras under 2012. En översyn av skyltningen i de lokaler Film i Väst disponerar och hyr har gjorts under året, och förbättringar har genomförts. Besökande allmänhet kan ta del av central information om bolagets verksamhet i lokaler som är anpassade för att alla ska kunna besöka dem. 3.5 Mångfald Hela Film i Västs verksamhet bedrivs med ett tydligt genus- och mångfaldsperspektiv. Filmproduktionen är i sig mångkulturell genom det sätt den organiseras och finansieras, men det finns all anledning att vara uppmärksam på hur rekryteringen av nya kreatörer och filmarbetare sker. Film i Västs samproduktioner görs av upphovsmän med vitt skilda ursprung och bakgrunder. Så gott som alla samproduktioner tar sin utgångspunkt i nutiden och skildrar aktuella frågor ur vitt skilda perspektiv. Mångfald i alla dess aspekter är en central del i Film i Västs beslutsfattande och i valet av filmprojekt att samproducera. I en tredjedel av samproducerade långfilmer spelade integration och mångfald en stor roll. Bland upphovsmännen är andelen av icke europeiskt ursprung betydligt större än befolkningen i sin helhet. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Se nedanstående punkter. 3.6.1 Att behålla och utveckla den konstnärliga kvaliteten i Film i Västs samproduktioner Utmärkt Kvalitetsbedömningen av långfilm utgår från: en sammanvägning av omdömena i recensionerna i nationella och internationella media; inbjudan till deltagande vid internationella A-filmfestivalers officiella sektioner och nationella och internationella filmpriser. TV-drama ska bedömas utifrån recensioner, inbjudan till deltagande vid internationella TV-festivaler och nationella och internationella TV-priser. Kvalitetsbedömningen på kortfilmsområdet ska göras på liknande sätt och i möjligaste mån baseras på recensioner och deltagande/priser vid relevanta filmfestivaler. Samlad bedömning av målområdet: Film i Väst har genomfört sitt konstnärligt bästa år sedan starten 1992. Målen har överträffats. Resultatet är utmärkt. Verksamhetsmål 2011
Sida 6(27) Efter verksamhetsårets slut ska den genomsnittliga konstnärliga kvaliteten i samproduktionerna ha behållits. Detta ska ske genom att Film i Väst fortsätter att utveckla sin beslutsprocess, sin kommunikation med produktionsbolagen och sin egen kompetens att identifiera de mest spännande och gångbara kreatörerna. För långfilm: Mätmetod 1: Genomsnittsligt omdöme i recensioner Mätmetod 2: Pris i A-filmfestivals tävlingssektion Mätmetod 3 sammanvägning i form av kvalitetspoäng: * 5 poäng - Oscar, European Film Award eller pris i A-filmfestivals tävlingssektion * 4 poäng - deltagande i A-filmfestival i tävlan, Oscar- eller European Film Award nominering * 3 poäng - deltagande i en A-filmfestivals (inklusive Toronto och Pusan) officiella sektion * 2 poäng - pris vid internationell filmfestival * 1 poäng - nationellt filmpris För kortfilm, dokumentärfilm och TV-drama används i princip samma metod, skillnaden finns i vilka festivaler/priser som har störst konstnärlig prestige. Måluppfyllelse/kommentar: Den genomsnittliga konstnärliga kvaliteten har höjts alldeles oavsett om man tar sin utgångspunkt i recensioner eller i en sammanvägd bedömning av hur filmen klarat sig nationellt och internationellt (se poängsstystemet ovan). Målet nått med råge. Efter verksamhetsårets slut ska minst en tredjedel av Film i Västs samproducerade långfilmer ha valts till en internationell A-filmfestivals officiella sektion. Film i Väst hade 29 premiärsatta långfilmer 2011, 18 långfilmer valdes vid 31 tillfällen till en officiell sektion i en A-filmfestival. Målet nått med råge. Efter verksamhetsårets slut ska den sammanvägda mätmetoden ge minst 100 poäng för långfilm, 40 poäng för kortfilm och 30 poäng för dokumentärfilm/tv-drama. Film i Västs samproducerade långfilmer genererade 327 poäng+nationella filmpriser, kortfilm 48 poäng+nationella filmpriser och dokumentärfilm/tvdrama 35 poäng.
Sida 7(27) Målet nått med råge. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha bidragit till att stärka viktiga samarbetspartners (produktionsbolag) gemensamma arbete med att kvalitetssäkra beslutsprocesserna och stärka sin profil. Film i Väst har löpande diskussioner med produktionsbolagen om deras utveckling och profilering. Man kan konstatera att allt fler produktionsbolag renodlar sin profil och för en medveten diskussion om hur olika projekt passar in i profilen. Målet nått. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha bidragit till att utveckla kompetensen hos de produktionsbolag som arbetar med kort- och dokumentärfilm. Detta ska på sikt bidra till stärkt förmåga att ta steget upp till långfilms- och TV-produktion för de kreatörer bolaget arbetar med. Film i Väst för en löpande dialog med de produktionsbolag som arbetar med kort- och dokumentärfilm. I den dialogen läggs kunskapsöverföring in. F- starter har haft som tydlig ambition att stärka kreatörernas förmåga att ta steget mot långfilms- och TV-produktion. Målet delvis nått. 3.6.2 Att bidra till att den totala publiken för Film i Västs samproduktioner ökar regionalt, nationellt och internationellt Bra Vid valet av svenska samproduktioner lägger Film i Väst särskild vikt vid att det ska finnas en bra mix av prodjekt med stor publik potential och filmer som kan resa internationellt i kraft av sin konstnärliga styrka. Vid valet av internationella projekt söker Film i Väst främst efter konstnärligt högintressanta projekt, sådana projekt har störst möjlighet att spridas internationellt och att också få någon form av distribution i Sverige. Samlad kommentar för målområdet: Måluppfyllelsen var bra, över förväntan om man ser till det relativt lilla antalet premiärer och vilka filmer som premiärsattes 2011. I framtiden måste målen anpassas till den nya marknaden och vikten av att skapa nya distributionsformer. Verksamhetsmål 2011 Efter verksamhetsåret ska Film i Väst genom rådgivning ha bidragit till att varje samproducerad film får en så genomslagskraftig distribution som möjligt och därmed maximerar sin publika potential. Film i Väst ger i första hand svenska filmprojekt råd om såväl nationell som
Sida 8(27) internationell distribution. Rådgivning gällande val av internationell säljagent förekommer också för internationella projekt. Målet nått. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha valt svenska långfilmer att samproducera på ett sådant sätt att den genomsnittliga svenska biopubliken per film lägst är 100 000. Detta ska ske utan avkall på konstnärlig kvalitet. De primära verktygen ska vara en förstärkt dialog och en förbättrad beslutsprocess hos oss själva och våra samarbetspartners. Det publika genomsnittet för svensk film uppgick till knappt 150 000. Det är ett gott resultet, givet få premiärer. Målet nått med råge. Efter verksamhetsårets slut ska minst en tredjedel av Film i Västs samproduktioner (lång spelfilm) ha setts av minst 150 000 personer på biograf. Drygt en fjärdedel av Film i Västs samproduktioner lockade en biopublik på minst 150 000 på biograf (omräknat i förhållande till marknadernas storlek, med Sverige som utgångspunkt) på sin hemmamarknad eller 1 000 000 globalt. Glappet mellan filmer som når en riktigt stor publik och de som når en mindre specialiserad publik blir allt större. Målet uppnåddes inte riktigt. Efter verksamhetsåret ska Film i Väst ha stimulerat till utveckling av alternativa distributionsformer för tydligt nischade långfilmer, kort- och dokumentärfilm. Arbetet ska resultera i såväl ökad publik som ökade intäkter till producentledet. Film i Väst har under året genomfört två seminarier som syftat till att stärka diskussionen om och nödvändigheten av nya alternativa distributionsformer. Seminarierna har nått ut brett till allt från väletablerade långfilmsproducenter över kort-och dokumentärfilmsproducenter till filmstudenter. Film i Väst har satsat produktionspengar i två projekt som prövar nya distributionsformer. Målet är nått.
Sida 9(27) 3.6.3 Att bidra till att underhålla och utveckla nödvändiga kunskaper, kompetenser och infrastruktur för högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen så att en hög tillväxt i sektorn kan skapas Bra Grunden för infrastrukturen i film- och TV-sektorn är en hög produktionsvolym. Den volymen ska minst behållas. Infrastrukturen för högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen har stärkts kraftigt. Detta har skett genom att allt fler företag har etablerat sig främst på postproduktionsområdet. Film i Västs arbete på detta område får därför mer karaktären av att underhålla den befintliga strukturen och bidra till att skapa tillväxt i befintliga företag. Regionen har en svag utbildningsstruktur givet den position den har idag på film- och TV-området. Film i Väst ska utveckla samarbetet med den befintliga högre utbildningar i regionen. Detta ska syfta till att stärka kvaliteten i utbildningarna och kopplingarna till branschen. Film i Väst ser animation som ett strategiskt område att fortsätta utveckla. Film i Väst ska stärka sin samverkan med relevanta aktörer på filmområdet liksom med teknikparkerna i Västra Götaland. Film i Väst ska stärka sin produktionsrådgivande verksamhet för att ytterligare öka den positiva ekonomiska effekt som film- och TVproduktionen genererar i Västra Götaland. Samlad kommentar för målområdet: Måluppfyllelsen är god, på gränsen till mycket god. Det enda som fortsatt oroar är bristen på bredd i den högre filmutbildningen i länet. Om Västra Götaland långsiktigt vill vara en region där de riktigt intressanta filmskaparna väljer att bo krävs förstärkta satsningar och i förlängningen en komplett filmskola. Verksamhetsmål 2011 Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha stärkt sin samverkan med relevanta film- och TV-utbildningar och bidragit till att stärka samarbetet mellan dessa. Arbetet ska bidra till att stärka kvaliteten i befintliga utbildningar. Film i Väst har i såväl dialog som handling arbetat med att stärka de befintliga filmutbildningarna. Arbetet har bestått av seminarier, att koppla samman utbildningen med andra aktörer och deltagande i arbetsgrupper. Målet nått. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha bidragit till att utveckla koncept för ytterligare någon högre filmutbildning tillsammans med en
Sida 10(27) relevant högskola/universitet. Film i Väst har tillsammans med Högskolan för Film utvecklat ett koncept för animationsutbildning. Detta arbete avstannade på grund av den pågående omorganisationen vid Göteborgs Universitet. Målet är nått, men utbildningarna kommer inte att startas inom överskådlig tid. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst själv eller i samverkan med andra ha genomfört särskilda fortbildningsinsatser för särskilt viktiga yrkeskategorier i första hand manusförfattare, regissörer och producenter. Dessa ska bidra till att stärka kvaliteten i arbetet i dessa funktioner och deltagarnas möjlighet till yrkeskarriär. Särskilda fortbildningsinsatser har gjorts för producenter av alla kategorier. F- starter är den enda genomförda satsningen på andra upphovsmannakategorier. Målet delvis uppnått. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha bidragit till att kontinuerlig och ökad produktion av animerade långfilmer och TVserier. Film i Väst ska stärka sitt samarbete med de ledande animationsföretagen i Norden. Det har skett en kraftigt ökad produktion av TV-serier riktade till små barn. Produktionen är fortfarande relativt blygsam, men kontinuerlig. Målet nått. Efter verksamhetsåret ska antalet filmprojekt som förlagt arbete till Västra Götaland ha ökat med 10 %. Film i Väst ska stimulera länets film- och TV-företag att arbete mer och offensivare på den internationella arenan. Antalet filmprojekt som förlagt arbete till Västra Götaland har ökat med 20%. Film i Väst har genom att skapa West Sweden Filmservice ökat den internationella synligheten för samverkande företag. Målet nått med råge. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha stärkt samverkande produktionsbolags möjligheter att samproducera med i första hand länder i norra och västra Europa. Film i Väst har substantiellt ökat sitt aktiva deltagande på de centrala internationella mötesplatserna. Det har i förlängningen inneburit förstärkta
Sida 11(27) möjligheter till internationell samproduktion. Målet nått med råge. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha bidragit till att existerande och tillkommande företagsnätverk på film- och TV-området har utvecklats. Detta ska bidra till ökad tillväxt hos de ingående företagen. Film i Väst har stärkt sin samverkan med Gothenburg Film Studios och diskuterat flera samarbetsprojekt. Gothenburg Film Studios övertar vid årsskiftet delar av driften av Film i Västs studio i Trollhättan. Målet nått. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha bidragit till att den genomsnittliga omsättningen i Västra Götaland har ökat i de film- och TV-projekt som genomförs i länet. Den genomsnittliga omsättningen i Västra Götaland har ökat. Den viktigaste bidragande orsaken till detta är den kraftigt ökade produktionen av TV-drama. Målet nått med råge. Väst ha stärkt sin samverkan med både Innovatum och Lindholmen kring intressanta projekt som har koppling till film- och TV-branschen. Film i Väst har stärkt sitt samarbete med såväl Lindholmen som Innovatum kring projekt med möjlig koppling till film- och TV-branschen. Målet nått. 3.6.4 Att bidra till att utveckla regionens egen kreativa potential inom hela den audiovisuella sektorn Västra Götaland har många unga, lovande kreatörer och producenter. Steget har dock visat sig vara långt till långfilm och kvalificerat TV-drama. Bra Film i Väst ska fortsätta att utveckla samarbete med olika parter kring att identifiera och utveckla nya kreatörer. I detta arbete ingår att pröva och utveckla nya regissörer, manusförfattare och producenter. Detta arbete ska främst bedrivas kopplat till kort- och dokumentärfilmsproduktionen. Såväl kortfilmen som dokumentärfilmen ska tydligt ge prioritet till regionens egna yngre manusförfattare, regissörer och producenter. En jämn könsfördelning ska här vara självklar liksom att man rekryterar A-funktioner från regionen.
Sida 12(27) Samlad kommentar för målområdet:måluppfyllelsen är god. Men ska de mycket ambitiösa satsningarna på talangutveckling kunna genomföras med ett gott resultat krävs antingen samverkan med andra parter eller personella förstärkningar. Verksamhetsmål 2011 Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha påbörjat genomförandet av sin talangsatsning riktade till unga filmare på väg i form av Station Väst och Film i Väst Talent. Detta ska stärka Film i Västs relationer till de yngre filmskaparna, förbättra möjligheterna att bygga länkar mellan dessa och lämpliga produktionsbolag/professionella och bidra till att det är attraktivt att fortsätta att utvecklas i Västra Götaland. Film i Väst har fortsatt utveckla koncepten och säkrat samverkande parter. De personella resurser som krävs för att i störrre skala genomföra satsningarna saknas. Målet är delvis uppnått. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha påbörjat satsningen på en serie lågbudgetlångfilmer som regisseras av nya unga spännande regissörer (Film i Väst Debut). Denna ska bidra till att reellt skapa förutsättningarna för att etablera en grupp nya regissörer och att undanröja de hinder som finns för debutanter i Sverige idag. Film i Väst har påbörjat satsningen på lågbudgetlångfilmer. Det första projektet har genomförts. Film i Väst har dragit erfarenheter av genomförandet av det första projektet och kommer att fortsätta satsningen, men i modifierad form. Efter verksamhetsårets slut ska Film i Väst ha bidragit till att utveckla nya och gamla mötesplatser för den unga professionella filmen i regionen. Denna ska bidra till att stärka den kreativa produktionsmiljön i regionen genom att bland annat stimulera till nätverksbyggen mellan olika yrkeskategorier. Film i Väst har aktivt medverkat i alla mötesplatser för den unga professionella filmen i Västra Götaland. Den omfattande produktionen i länet är den centrala motorn för att stimulera till nätverksbyggen. Film i Väst har därutöver skapat arenor och möjligheter för oetablerade och etablerade att mötas vid seminarier och mingel kopplade till dessa. 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Film i Väst redovisar detta under medborgarperspektivet.
Sida 13(27) 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 4.1.7 Forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ska öka Ingen status Det finns för närvarande inga nationella och/eller europeiska forskningsprogram som är riktade mot film- och medieområdet. Enstaka forskningsprojekt som berör Film i Västs verksamhet genomförs i Skandinavien. Film i Väst arbetar aktivt med att stimulera till och få till stånd mer forskning kring film- och TV-produktion. 4.1.8 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Bra Produktionsvolymen ökade. Framför allt genomfördes betydligt fler inspelningsprojekt i Västra Götaland samtidigt som volymen på postproduktion bibehölls. Det samlade produktionsvärdet i de projekt som Film i Väst samproducerade och som helt eller delvis förlade produktionen till Västra Götaland uppgick till en bra bit över en miljard kronor. Arbetslösheten bland filmarbetare från Västra Götaland är i det närmaste obefintlig. Många av länets professionella arbetar i perioder i andra delar av Sverige, Norge och Danmark. Den rådande bristen på arbetskraft kan förväntas bli mer akut under de närmaste åren samtidigt som mängden inspelning av både långfilm och TV-drama förväntas ligga på minst samma nivå som idag. Andelen filmarbetare från regionen i årets produktioner är i genomsnitt 60%. Film i Väst arbetar med att maximera antalet sysselsatta i den film- och TVproduktion som samproduceras. Sysselsättningen mäts totalt och som andel i varje projekt. Under 2011 utvecklas Film i Västs rådgivning och verktyg för att ytterligare öka antalet sysselsatta. Film i Väst arbetar med att utveckla infrastruktur, stimulera nyföretagande och att stärka tillväxten i befintliga filmföretag i regionen. 2011 presenteras en rapport som beskriver den totala sysselsättningen i Västra Götaland inom film, TV och moderna medier samt hur denna har utvecklats sedan 2003. Film och TV (tolkat brett) sysselsätter knappt 2 500 personer på heltid i Västra Götaland. Film i Väst samarbetar med Innovatum och deltar i den så kallade Innovatumgruppen där övergripande diskussioner förs om områdets utveckling. Löpande kontakter finns med företag i den inkubator som som finns på området. Företagen bjuds kontinuerligt in att delta i seminarier och liknande arrangemang. Företagen har också erbjudits möjlighet att själva komma med förslag kring fortbildning.
Sida 14(27) 4.1.9 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka I Film i Västs beslutsfattande är jämställdhetsaspekten ett centralt element och bolaget mäter utfallet inom samtliga områden i verksamheten. Bra Film i Västs ambition är att det fortsatt ska vara så att inget kön är lägre representerat än 40%. Filmproducenterna är filmens primära entreprenörer. Film i Väst arbetar idag med lika många manliga som kvinnliga producenter. 4.1.10 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Film i Väst mäter löpande antalet nya företag på film- och medieområdet. Bra Grunden för infrastruktur i film- och TV-sektorn är en hög produktionsvolym. Den volymen ska minst behållas. Infrastrukturen för högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen har stärkts kraftigt. Detta har skett genom att allt fler företag har etablerat sig, främst på postproduktionsområdet. Film i Västs arbete på detta område får därför mer karaktären av att underhålla den befintliga strukturen och bidra till att skapa tillväxt i befintliga företag. Film i Västs generella jämställdhetsmål omfattar även detta område. 4.1.11 Västra Götaland ska långsiktigt stärka sin konkurrenskraft inom regionala styrkeområden Utmärkt Film i Väst ambition är att Västra Götaland ska vara den ledande filmregionen i Skandinavien på samtliga områden volym inspelning, volym postproduktion, kreativitet, publik och konstnärlig framgång. Film i Väst mäter och förhåller sig till specialiseringsgrad och förädlingsvärde (långfilm, kort- och dokumentärfilm, TV-drama), allt med målet att Västra Götaland ska ha Nordens bästa infrastruktur, kunnande och kompetens för filmproduktion. Det som produceras i länet ska ha maximalt nationellt och internationellt genomslag. Film i Västs val av projekt, aktiva kunskapsspridning, rådgivning, samverkan med andra aktörer och riktade kompetensutvecklingsinsatser bidrar till att Västra Götaland stärker sin ställning som ledande filmregion i norra Europa ytterligare. Film i Väst har genomfört ett av sina mest framgångsrika verksamhetsår sedan starten. det finns ett mycket starkt fundament att bygga vidare på. Västra Götaland är en ledande filmregion i Europa i kraft av produktionens kvalitet och profil. Kring denna har en mycket stark struktur byggts upp. Allt
Sida 15(27) fler vill förlägga produktion till länet. Det finns stora möjligheter till fortsatt tillväxt och utveckling på alla områden. Film i Väst sätter Västra Götaland på världskartan. 4.1.12 Medborgarna i Västra Götaland ska ha möjligheter till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet Bra Film i Väst arbetar löpande med kompetensutveckling för olika yrkeskategorier samt i Kulturkraft Väst för att vidga arbetsmarknaden för länets film- och kulturarbetare. Regionen har en svag utbildningsstruktur givet den position den har idag på film- och TV-området. Film i Väst har i såväl dialog som handling arbetat med att stärka de befintliga filmutbildningarna. Arbetet har bestått av seminarier, att koppla samman utbildningen med andra aktörer och deltagande i arbetsgrupper. Särskilda fortbildningsinsatser har gjorts för producenter av alla kategorier. Den i hela landet efterfrågade utbildningen för produktionsledare kunde, efter ett intensivt arbete av alla inblandade parter, starta vid årsskiftet. Utbildningen genomfördes som en kompetenshöjande utbildning för verksamma i branschen och var en 40 veckors Yrkeshögskoleutbildning. För att säkra att det även i framtiden finns kvalificerade filmarbetare i regionen, och att skapa intresse för branschen, är det viktigt att ge utbildningsanordnare inom gymnasieskola, arbetsförmedling och andra relevanta aktörer kunskaper kring utbildningsvägar och arbetsmöjligheter inom filmen. Film i Väst informerar därför kontinuerligt om detta. Film i Väst fortsätter att ha nära relationer med Arbetsförmedlingen Kultur Västra regionen. 4.1.15 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka För att uppmuntra till och möjliggör för medarbetarna att åka kollektivt till arbetsplatsen tillämpas flextid för samtliga medarbetare. Bra Enligt Film i Västs resepolicy skall samtliga medarbetare och styrelsemedlemmar planera sina resor för ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt resande. Film i Väst ska pröva om någon teknisk mötesform kan ersätta resandet. För resor som är längre än 50 km från arbetsstället ska tåg och buss i linjetrafik utgöra förstahands alternativet. För kortare tjänsteresor ska kollektivtrafik eller Film i Västs företagsbil användas.
Sida 16(27) Det åligger allltid resenären att kunna redovisa skälen i det enskilda fallet till varför bil har använts framför kollektivlösningar. Antalet körda mil i tjänsten med privat bil har jämfört med 2010 års redovisning minskat med nästan 40%. 4.1.16 Minska användningen av fossil energi i Västra Götaland Uppvärmning De lokaler bolaget hyr värms upp med fjärrvärme. OK El och värmeförbrukning ligger betydligt lägre under 2011 än under 2010. Detta är helt beroende av de varma höst och vintermånanderna under 2011. Tjänstebil Bolaget har en miljöbil - BioPower (bränsle E85). Vid tillfällig leasing av bil ska miljöbil väljas. Jämfört med 2010 har den totala antalet körda mil med bil minskat. Under 2011 har inga fordon hyrts in, utan huvuddelen av biltransporterna har skett med företagets miljöbil. Antalet körda mil med privat bil i tjänsten har minskat drastiskt (se ovan). Andelen E85 av inköpt drivmedel under året är 38% vilket är i paritet med föregående år. 4.1.17 Antalet resta mil i tjänsten ska minska Måltal 2011 Eventuellt eget måltal Utfall 2011 OK Antal körda mil med bil (summan av privat bil, förmånsbil och leasingbilar) Minskning med minst 10% jämfört med 2009 2 561 Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5% jämfört med 2009 4 924 Film i Västs verksamhet är beroende av förmågan att bygga och behålla ett stort nationellt och internationellt kontaktnät. Detta i sin tur innebär att flera av bolagets medarbetare har ett relativt stort antal resdagar per år. Bolagets allt starkare internationella ställning, framförallt på den Europeiska arenan, vilket ställer krav på ökat deltagande på allt fler mötesplatser. Bolaget har antagit en resepolicy för medarbetare och förtroendevalda där det bl.a. framgår; att miljömässig hänsyn alltid ska tas vid planering av resandet att varje medarbetare ska kunna redovisa kriterier för hur varje enskild resa
Sida 17(27) planeras att det ska det prövas om någon teknisk mötesform kan ersätta resandet Resta mil med bil i tjänsten har minskat med nästan 20%. Resta mil med flyg ligger i princip oförändrat med 2010, vilket är 4 924 mil. Uppföljning av målet Redovisning av antalet resta mil i tjänsten med bil och flyg under året. 4.1.19 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Bra Måltal 2011 VGR totalt Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem av totala antalet 75% årsarbetare (inklusive miljödiplomering för primär- och tandvård). Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 Film i Västs verksamhet har en relativt låg miljöpåverkan. Vårt miljöarbete gäller främst transporter, sop- och avfallshantering samt att miljöhänsyn tas vid inköp av varor. Film i Väst AB gör en årlig uppföljning av bolagets miljöpolicy, samt lämnar en miljöredovisning av avslutat verksamhetsår till regionens Miljösekretariat. Kontinuerlig information lämnas till samtliga medarbetare och hyresgäster i våra lokaler. 4.1.20 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 30 procent i Västra Götalandsregionen som helhet Bra Andel ekologiska livsmedel (%) Måltal VGR totalt 2011 Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 30% 39,15% Bolagets inköp av livsmedel är relativt liten. Ekologiska/kravmärkta produkter ska, om möjligt, alltid väljas. Bolaget har ökat sin andel av inköp av ekologiska/kravmärkta produkter, från 2010 års 30,85% till 2011 års 38,15%.
Sida 18(27) 4.1.21 Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Film i Väst har tecknat avtal om "Grön EL". Bra Under 2011 har vår energiförbrukning minskat, detta främst beroende av milda höst- och vintermånader 2011. 4.1.23 Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Bra Film i Västs produktion är koncentrerad till Tvåstad (Trollhättan/Vänersborg) och Göteborgsområdet, en fjärdedel av produktionen förläggs till andra delar av Västra Götaland. Film i Väst har ingen ambition att ändra på detta. Bolaget delfinansieras genom anslag från Trollhättan, Vänersborg och Göteborg. Film i Västs premiärer av samproduktioner förläggs normalt till den kommun där merparten av inspelning har ägt rum. Film i Väst fortsätter att stärka sin produktionsrådgivande verksamhet för att ytterligare öka den positiva ekonomiska effekt som film- och TV-produktion genererar i Västra Götaland. Film i Väst är och fortsätter att vara en garant för att det finns en betydande kulturproduktion som engagerar regionens fria kulturliv utanför Göteborgsområdet. 4.1.24 Barns och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Bra Film i Väst ska i valet av projekt särskilt beakta och prioritera innehåll som vänder sig till barn och ungdomar och har ett gott genomslag för detta innehåll. En mycket stor andel av de mindre barnen i länet ser någon av Film i Västs samproducerade filmer på bio, dvd eller TV. Fyra av de samproducerade långfilmerna hade en barnpublik som målgrupp, och tre av samproducerade kortfilmernna har målgruppen barn och unga. "Vem-filmerna" sågs av närmare 1,1 mlijnoner på SVT.s Barnkanalen. Film i Västs samproducerade barnfilmer står för mer än 60% av tittandet på den korta filmen. 4.1.36 Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer som regionen tillhandahåller ska öka Film i Väst har en hög tillgänglighet till branschen vilken är bolagets primära målgrupp. Utmärkt Se även punkt 3.6.2
Sida 19(27) 4.1.38 Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt Bra Film i Väst samproducerar långfilm, kort- och dokumentärfilm och TVdrama. Produktionen finansieras, utvecklas och genomförs av fristående produktionsbolag inte av Film i Väst. De åligger dessa bolag att ha en god säkerhet för produktionen och att ha nödvändiga försäkringar som garanterar att filmen kommer att färdigställas. En säkerhetspolicy är framtagen för fastställelse av styrelsen under våren 2012. Genomgång/analys har gjorts av behov av regler och rutiner för att säkerställa personalens säkerhet samt även för hyresgäster och övriga gäster i våra lokaler. I de fall risker och sårbarhet har uppdagats har dessa om möjligt undanröjts eller regelverk upprättats. 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET Film i Västs verksamhet bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer krav på hög kompetens samt en effektiv organisation. Under året har några tjänster helt eller delvis varit obemannade/vakanta. Rekrytering av informatör/kommunikatör och jurist har genomförts. Inga ofrivilliga deltidstjänster finns på Film i Väst. Personalen erhåller friskvårdsbidrag för att stimulera till friskvård på fritiden. 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 5.1.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska OK Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2011 2010 Kvinnor 4,95 1,26 Män 0,86 20,04 Totalt 4,13 6,86 Andel långtidssjukfrånvaro 2011 2010 Kvinnor 58,46 0,00 Män 0,00 92,60
Sida 20(27) Totalt 58,46 92,60 Korttid Bolaget har och har alltid haft en mycket låg sjukfrånvaro under 28 dagar (korttidssjukskrivning). Långtid Under 2011 har en medarbetare varit långtidssjukskriven (3 mån). Medarbetaren har under hösten återinträtt i tjänst på 100%. 5.1.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan OK Arbetet med att ta fram individuella utvecklingsplaner för samtliga medarbetare påbörjades under 2011. Arbetet med detta kommer att fortsätta och beräknas vara klart under våren 2012. 5.1.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Bra Medellön månadsavlönade, kr 2011 2010 Kvinnor 38 500 41 525 Män 49 500 34 435 Totalt 41 643 39 590 Kvinnor/Män % Lönerna för bolaget medarbetare baseras på ansvar, arbetsuppgifter, resultat och arbetsmarknadens löneläge. Inga osakliga löneskillnader på grund av kön ska förekomma. En årlig arbetsvärdering görs. 5.1.5 Regionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning En jämn fördelning mellan män och kvinnor i bolaget eftersträvas. OK Åtgärder Utforma annonser ur ett jämställdhetsperspektiv. Behandla alla lika utifrån en kravprofil vid urvalsprocesser och intervjuer, oavsett kön. Ge sökande tillhörande det underrepresenterade könet företräde vid lika kvalifikationer.
Sida 21(27) 5.1.6 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Bra Andel ofrivilligt deltidsanställda av tillsvidareanställda 2011 2010 Kvinnor 0 0 Män 0 0 Totalt Inga ofrivilliga deltidsanställningar förekommer i bolaget. En medarbetar arbetar deltlid p.g.a. individuell behovsanpassning. Endast om det finns skäl till och önskemål om individuell anpassning ska en deltidstjänst inrättas. 5.1.8 Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Under året har inget bemanninsföretag anlitats. Bra 5.3 Kompetensförsörjning 5.3.1 Personalvolym Anställda Anställningsform Period 2011 Period 2010 Antal Kvinnor, % Män, % Antal Kvinnor, % Män, % Tillsvidareanställd 13 69 31 10 70 30 Visstidsanställd 2 50 50 3 67 33 Timavlönad Summa 15 13 Film i Väst har per 31 december 15 medarbetare, vilket är en mer än förra året vid samma tidpunkt. Antalet årsarbetare uppgår till 14,7 (12,5). Av den tillsvidare anställda personalen är en person anställd på deltid, beroende på en anpassning till medarbetarens förutsättningar (sjukbidrag 50 %). En visstidsanställd anställd är deltidsanställd i avvaktan på att tjänsten som informatör/kommunikatör tillsätts.
Sida 22(27) 5.3.1.1 Personalstruktur Film i Västs operativa arbete leds av VD. Produktionschef koordinerar och leder arbetet på produktionsområdet, där merparten av medarbetarna på Film i Väst arbetar. Finanschef har det övergripande ansvaret för bolagets ekonomi och juridik. Vidare finns personal som arbetar med PR/kommunikation, samverkan med omvärlden, fastigheter och kansli. 7. EKONOMIPERSPEKTIVET Film i Västs strategiska mål i ekonomiperspektivet är att verksamheten ska bedrivas i enlighet med fastställd plan, med hög måluppfyllelse och med en ekonomi i balans. Alla beslut ska fattas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Film i Västs övergripande inriktning, visionen är att Västra Götalandsregionen skall vara norra Europas ledande filmregion i kraft av en omfattande filmproduktion som genomförs i regionen. Produktionen ska hålla hög internationell klass. Film i Väst har genomfört ett av sitt konstnärligaste mest framgångsrika verksamhetsår sedan starten. Det finns ett mycket starkt fundament att bygga vidare på. Film i Väst har stärkt sin ställning både nationellt och internationellt. Ett redan starkt varumärke i den europeiska filmen har blivit ännu starkare. Västra Götaland är en ledande filmregion i Europa i kraft av produktionens kvalitet och profil. Kring denna har en mycket stark struktur byggts upp. Allt fler vill förlägga produktion till länet. Det finns stora möjligheter till fortsatt tillväxt och utveckling på alla områden. Det finns stora utmaningar på både kort och lång sikt. Konkurrensen om de attraktiva samarbetena och filmprojekten kommer att bli hårdare i såväl Sverige som Europa. Film i Väst får idag allt större och intressantare filmprojekt från framförallt Storbritannien. För att Film i Väst ska kunna behålla och utveckla sin ställning krävs att Film i Väst har ekonomisk styrka. Möjligheterna att både säkra och utveckla Västra Götalands internationella ställning som en ledande filmregion i Europa är reellt existerande givet att den politiska viljan finns. Film i Väst sätter Västra Götaland på världskartan. De senaste årens ökade anslag har skapat förutsättningar för denna utveckling. Film i Väst erhåller för år 2012 ett utökat uppdrag samtidigt som anslaget är oförändrat jämfört med år 2011. Detta hotar Film i Väst position och innebär en stor utmaning att med reellt minskade resurser upprätthålla en kvalitativ och hög produktionsvolym. 7.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet 7.2.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Film i Väst redovisar en ekonomi i balans, 2011 års resultat var positivt och uppgick till 0,2 mnkr.
Sida 23(27) Bra 7.2.2 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet Bra Film i Väst har de senaste åren ökat sin verksamhetsvolym i enlighet med uppdraget från beställaren. Verksamheten bedrivs med en i relation till verksamhetsvolymen liten personalstyrka. Det ställer stora krav på hög kompetens samt en mycket effektiv organisation. Att verksamheten bedrivs med en hög produktivitet styrks av rapporten, Västra Götaland som filmregion, som presenterades under hösten 2011, där det framgår att Film i Väst i jämförelse med andra filmregionala filmfonder i Europa, har längst ekonomisk insats per vunnet internationellt pris. Rapporten är en oberoende rapport framtagen på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Film i Väst bedömer att ytterligare effektivisering av verksamheten är omöjlig att genomföra med bibehållen kvalitet. Film i Väst redovisar resultatet av bolagets produktivitet genom en mängd nyckeltal/prestationer, se vidare punkt 3.6. 7.3 Ekonomiskt resultat Film i Västs ekonomiska resultat var positivt och uppgick till 0,2 mnkr (2,6). Film i Västs verksamhet har under 2011 varit mycket framgångsrik och nått en hög måluppfyllelse. De konstnärliga framgångarna har varit större än något annat verksamhetsår. De senaste årens ökade anslag har skapat förutsättningar att befästa vår position som en av Europas ledande filmregioner. Film i Väst erhåller för år 2012 ett utökat uppdrag samtidigt som anslaget är oförändrat jämfört med år 2011. Detta hotar Film i Väst position och innebär en stor utmaning att med reellt minskade resurser upprätthålla en hög produktionsvolym. Konkurrensen om de attraktiva samarbetena och filmprojekten kommer att bli hårdare i såväl Sverige som Europa. Film i Väst får idag allt större och intressantare filmprojekt från framförallt Storbritannien. För att Film i Väst ska kunna behålla och utveckla sin ställning krävs att Film i Väst erhåller utökade ekonomiska resurser. 7.3.1 Tabellsammanställning resultaträkning Resultaträkning Utfall Budget Utfall Förändr. Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändr. t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt 1112 1112 1012 utfall 1112 1112 1012 budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 2,2 2,0 2,2 2,7% 2,2 2,0 2,2 0,2 2,7% Erhållna bidrag 80,4 83,8 76,9 4,5% 80,4 83,8 76,9-3,4 4,5% Övriga intäkter 16,7 12,6 16,5 1,2% 16,7 12,6 16,5 4,1 1,2%
Sida 24(27) Summa intäkter 99,3 98,4 95,6 3,9% 99,3 98,4 95,6 0,9 3,9% Personalkostnader -10,6-12,1-9,6 10,1% -10,6-12,1-9,6 1,6 10,1% Övriga kostnader -88,8-84,5-82,6 7,4% -88,8-84,5-82,6-4,3 7,4% Avskrivningar -0,6-0,8-1,1-44,3% -0,6-0,8-1,1 0,2-44,3% Summa kostnader -99,9-97,4-93,3 7,1% -99,9-97,4-93,3-2,5 7,1% Finansnetto 0,8 0,0 0,3 158,0% 0,8 0,0 0,3 0,8 158,0% Resultat 0,2 1,0 2,6-94,0% 0,2 1,0 2,6-0,8-94,0% 7.3.2 Analys av periodiserat utfall (inklusive avvikelserapport gentemot föregående rapport) Utfall 2011 Utfall 2010 Resultatet uppgick till 0,2 mnkr, vilket är 2,4 mnkr lägre än 2010. Intäkterna uppgick till 99,3 mnkr (95,6) vilket är en ökning med 3,9 % jämfört med 2010. De ökade intäkterna förklaras huvudsakligen av ökade anslag från kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. Kostnaderna uppgick till 99,9 mnkr (93,3) vilket är en ökning med 7,1 % jämfört med 2010. De ökade kostnaderna består framförallt av ökade samproduktionsinsatser vilka uppgick till 76,7 mnkr (72,2) och var 4,5 mnkr högre än 2010. Personalkostnaderna uppgick till 10,6 mnkr (9,6) och var 1,0 mnkr högre än 2010. Utfall 2011 Budget 2011 Resultatet uppgick till 0,2 mnkr, vilket är 0,8 mnkr lägre än budget. Intäkterna uppgick till 99,3 mnkr (98,4) vilket är en ökning med 0,9 % i förhållande till budget. Kostnaderna uppgick till 99,9 mnkr (97,4) vilket är en ökning med 7,1 % i förhållande till budget. I budgeten hade höjd tagits för att återställa det egna kapitlet efter 2009 års negativa resultat. Då det egna kapitlet återställdes i sin helhet 2010 kunde utrymmet användas för ökad verksamhet. 7.3.2.1 Utfall jämfört med föregående år Film i Västs resultat uppgick till 0,2 mnkr (2,6) vilket är 2,4 mnkr lägre än 2010. Intäkterna uppgick till 99,3 mnkr (95,6) vilket är en ökning med 3,9 % sedan 2010. De ökade intäkterna förklaras huvudsakligen av ökade anslag från kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. Kostnaderna uppgick till 99,9 mnkr (93,3) vilket är en ökning med 7,1 % sedan 2010. De
Sida 25(27) ökade kostnaderna bestod framförallt av ökade samproduktionsinsatser vilka uppgick till 76,7 mnkr (72,2) och var 4,5 mnkr högre än 2010. Personalkostnaderna uppgick till 10,6 mnkr (9,6) och var 1,0 mnkr högre än 2010. 7.3.2.2 Utfall jämfört med budget Årets resultat uppgick till 0,2 mnkr vilket är 0,8 lägre än budget. Bakgrunden till det budgeterade överskottet om 1 mnkr var att återställa det egna kapitalet efter 2009 års underskott. Då det egna kapitlet återställdes i sin helhet 2010 kunde utrymmet användas för ökad produktionsvolym. Intäkterna uppgick till 99,3 mnkr (98,4) vilket är en ökning med 0,9 % i förhållande till budget. Kostnaderna uppgick till 99,9 mnkr (97,4) vilket är en ökning med 7,1 % i förhållande till budget. Ökningen består av ökade samproduktionskostnader. 7.3.2.3 Periodens intäktsutveckling Film i Västs intäkter uppgick till 99,3 mnkr (95,6) vilket är en ökning med 3,7 mnkr eller 3,9 % jämfört med 2010. Statsbidraget utgick till 2,2 mkr (2,2) och är oförändrat jämfört med 2010. Erhållna bidrag uppgick till 80,4 mnkr (76,9) och är en ökning med 3,5 mnkr jämfört med 2010. Ökningen utgörs av ökade anslag från Kulturnämnden och Regionutvecklingsnämnden. Övriga intäkter uppgick till 16,7 mnkr (16,5) en ökning med 0,2 mnkr eller 1,2 % jämfört med 2010. Dessa intäkter utgörs framförallt av samproduktionsintäkter men även hyresintäkter, ersättningar för våra produktionsfaciliteter, deltagaravgifter från diverse arrangemang mm. Samproduktionsintäkterna uppgick till 13,5 (14,1)vilket är något lägre än 2010, men ett mycket bra resultat jämfört med åren dessförinnan. 7.3.2.4 Periodens kostnadsutveckling Kostnaderna uppgick till 99,9 mnkr (93,3) vilket är en ökning med 6,6 mnkr eller 7,1 % jämfört med 2010. De ökade kostnader är en följd av en totalt sett större verksamhetsvolym jämfört med förra året och utgörs till största delen av ökade samproduktionskostnader som under 2011 uppgick till 76,7 (72,2) och var 4,5 mnkr högre än 2010. Personalkostnaderna uppgick till 10,6 mnkr (9,6) och var 1,0 mnkr högre än 2010. 7.3.2.5 Periodens personalkostnadsutveckling Personalkostnaderna uppgick till 10,6 mnkr (9,6) och är 1,0 mnkr högre än 2010. I förhållandet till budgeten är det en minskning med 1,6 mnkr och kan delvis förklaras av att Film i Väst har haft helt eller delvis vakanta tjänster under året. Personalkostnaderna utgör 11% (10%) av verksamhetens kostnader.