Vad ska vi ha BIM till? Erfarenheter från Terminalexpansion Landvetter

Innehåll Vilka är vi? Erfarenheter av BIM i Terminalexpansionen Status Hinder och möjligheter Framtid Kom ihåg frågor till diskussion!

Vilka är vi? Yasmine Ljungberg Martin Balogh Magnus Heier BREEAM-samordnare VVS-handläggare Energi- och innemiljöspecialist

Terminalexpansion söder Cirka 15 000 kvm stor tillbyggnad, aktiv verksamhet parallellt Beräknas färdig 2020 Ingår i Swedavias utvecklingsplan för Landvetter BREEAM-certifiering 4

Energi, klimat och dagsljussimuleringar BIM-modell grund för byggnadssimulering För tidigt för att A hunnit arbeta in projekterade produkter Volymer, fasadöppningar, (rumsligheter), lokalisering, riktning 5

Energi, klimat och dagsljussimuleringar BIM-modell grund för byggnadssimulering För tidigt för att A hunnit arbeta in projekterade produkter Volymer, fasadöppningar, (rumsligheter), lokalisering, riktning 6

Energi, klimat och dagsljussimuleringar Önskemål med enklare iterationer, nya fönster exempelvis. Förhållandevis snabbt att koppla material ej jättelik vinst med länkade vägguppbyggnader. Bättre kunskap om hur modeller skall ritas för importer Rumsvolymer, våningsplan, använda rätt produktkategorier. 7

VVS-projektering HUR VÅR DISCIPLIN ANVÄNDER BIM IDAG 3D-Projektering AutoCad/MagiCad Klassisk 3D-projektering med samtliga berörda discipliner i modell. Installationer projekteras enligt BIP-koder, BIP en branschgemensam tillämpning Installationer innehåller information med BSAB-kod, material, dimensioner samt beteckningar enligt BIP-koder. 8

VVS-projektering HUR VÅR DISCIPLIN ANVÄNDER BIM IDAG Skapande av Samordningsmodell IFC från AutoCad/MagiCad Leveranser veckovis Samordningsmodell skapas av BIM-samordnare i projekt IFC-format Programvaror Tekla BIMSight och Solibri Samordningsmodeller används under projektering i AutoCad/MagiCad 9

VVS-projektering HUR VÅR DISCIPLIN ANVÄNDER BIM IDAG Gemensam samordning, samordningsmöten Genomgång av trånga sektorer, krockar Möten hålls av BIM-samordnare Installationerna innehåller information i form av BSAB-kod, dimensioner, material på t.ex rör samt isolering och beteckningar enligt standard BIP-koder. 10

VVS-projektering HUR VI SKULLE VILJA ANVÄNDA BIM Stora fördelar med information kring material samt gemensamt beteckningssystem Stora fördelar i framtiden vid ombyggnationer med materialinventering, dimensioner, utrymme. I framtiden ser jag en fördel om allt är integrerat i samma programvara Direkt uppkoppling mot samtliga discipliner och revideringar i realtid. Närmre samarbete mellan discipliner med delning av skärmar eller direkt i samordningsprogram. Större samarbete mellan discipliner skulle minska felkällor som tappas bort i projekteringen 11

VVS-projektering BIM i produktion Möjligheter till mängdning/beställning av produkter direkt från BIM-modell Samordning i byggskede BIM i förvaltningen Inbyggda material Utrymme vid framtida åtgärder Möjligheter till serviceintervall/utbyte av material Vilka krav på dokumentation ställer BIM på material-leveratörer Projektörer och beställare behöver ställa krav på data på t.ex fläktar för att kunna beräkna system m.m. 12

VVS-projektering VILKA HINDER OCH DRIVKRAFTER DET FINNS FÖR ATT ANVÄNDA BIM Tidsbrist i projekteringsskede för BIM fullt ut Högkonjunktur och högt tempo i byggbranschen Projekteringstid pressas Noggrann kravställning bör belyses tidigt BIM-samordning medverkar till förfrågningsunderlag 13

BIM i framtiden Sträva mot en byggproduktion där modellen fungerar som central bygghandling. Molnbaserad projektering i nutid. Information knuten till modellen lagras i molnet. Objekten knuts till relevanta informationsdokument och nås genom länkar i modell. 2D-ritningen i dess nuvarande utformning försvinner. 3D-modellen används istället som grund för produktionen. Den molnbaserade informationskällan tas sedan i bruk av förvaltning och kopplas till förvaltningssytem. Framtagen information lever sida vid sida med byggnaden under hela dess livscykel. 14