Funktionsrättskonventionen som verktyg

Relevanta dokument
Funktionsrättskonventionen som verktyg

Funktionshinderkonventionen och rekommendationerna som verktyg. Lars Lindberg

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen 1

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad

Synpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Handlingsplan Barnkonventionen

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

Inledande synpunkter. Tel

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER

Nordisk funktionshinderpolitik. Kurs på rätt arbete och samarbete

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 1 om artikel 12. Myndigheten för delaktighet. Likhet inför lagen

Alla barn har egna rättigheter

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion

Plan mot kränkande behandling samt arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering. Rävekärrs förskola November november 2019

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Barnkonventionen i korthet

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Ingenting om oss utan oss

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Bilaga 1 Utkast översättning rekommendationer CRPD Date: Document: Project:

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun

Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Gör jämlikt gör skillnad

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Barnkonventionen som lag vad kommer det innebära? Lisa Onsbacke, utredare Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Barnkonventionen i föräldrastöd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Plan för Funktionsstöd

Mänskliga rättigheter i klassrummet

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Funktionshinderpolitiskt program Ronneby kommun

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för politiker och tjänstepersoner på förvaltningar

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Genomförandet av funktionsrättspolitiken

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017

VAD BETYDER DET ATT BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG?

Funktionshinderpolitiskt program

Transkript:

Funktionsrättskonventionen som verktyg

Vad ska projektet göra?

Verktygslåda för uppföljning av rekommendationerna Driva fall med våra medlemsförbund Handbok för föräldrar: anmäla, överklaga och driva rättsfall som avser kränkningar av barnets rättigheter Informationsspridning via främst webbplats Utbildningsmaterial Samarbete med bland annat Med lagen som verktyg och Myndigheten för delaktighet

Vad syftar mänskliga rättigheter och lagar till? Vad är den främsta framgångsfaktorn för mänskliga rättigheter

Kort historik Funktionsrättskonventionen trädde i kraft i Sverige 2009 Den konvention som tagits fram med störst medverkan av det civila samhället

Nationella utmaningar Generellt Mänskliga rättigheter har svag ställning i svensk politisk kultur Svenska världsmästarmentaliteten Svenska förvaltningsmodellen Funktionshinderpolitiken Funktionshinderområdet har många traditionella arbetssätt Ovana vid juridik som verktyg Verksamhetsstyrt

Kort om Funktionsrättskonventionen Heltäckande konvention för mänskliga rättigheter, berör alla livsområden - Säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter, artikel 1. Allmänna principer och skyldigheter, materiella rättigheter Fakultativt protokoll: - Individuella klagomål - Utredningar av grova eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter

Vad är en konventions juridiska status? Sverige har ratificerat Funktionsrättskonventionen (SÖ 2008:26) Staten Sverige är bunden av Funktionsrättskonventionen Funktionsrättskonventionen kan inte tillämpas direkt hos myndigheter och domstol Myndigheter och domstolar är skyldiga att tolka nationell lagstiftning mot bakgrund av Funktionsrättskonventionens krav

Vilka skyldigheter har staten? Staten ska genomföra konventionen - Civila och medborgerliga rättigheter ska genomföras omedelbart - Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter ska genomföras gradvist Respektera, skydda, fullgöra Förbud mot diskriminering och krav på skälig anpassning - skälig anpassning kan och ska användas på alla rättigheter Aktiv involvering av funktionsrättsrörelsen

Kommun och landsting Kommunalt självstyre vs. mänskliga rättigheter? Tre delar: - Ska följa lagfästa rättigheter - Ska inom ramen för den egna kompetensen genomföra Funktionsrättskonventionen - Område utan kompetens

Hur kan Funktionsrättskonventionen användas? Påverkansarbete Konventionskonforma tolkningar

Konventionskonforma tolkningar Att tolka nationell lagstiftning mot bakgrund av vad Funktionsrättskonventionen kräver Myndigheter och domstolar ska göra det så långt som möjligt - Se bl.a. SoU 2010:70 s. 130-131, Skr. 2016/17:29 s. 10-11, 26 Konventionskonforma tolkningar kan inte ge mer eller gå emot vad lagtexten konkret säger Exempel på konventionskonform tolkning av svensk rätt utifrån Europakonventionen innan den blev svensk lag: - NJA 1988 s. 572, NJA 1989 s. 131, NJA 1991 s. 188, NJA 1991 s. 512, NJA 1992 s. 363, NJA 1992 s. 513, NJA 1992 s. 532

Hur kan funktionsrättskonventionen fungera som verktyg?

Hur kan funktionshinderkonventionen påverka nationell politik? Försvar: skydd mot nedskärningar Inspirerande: förändra traditionell politik och koncept Reflektion: stimulera till nationell debatt om funktionshinderpolitiken Mobiliserande: förstärkning för nationella funktionshinderorganisationer till mobilisering och inflytande Waldschmidt, Anne (2016)

Juridiskt Åtagande Funktionshinderkonventionen som verktyg Politiskt Pedagog iskt Debattera Belysa Krav på rättigheter Diskussioner om rättigheter Etiskt Förhållningssätt Värdegrund

Ett ständigt pågående arbete

Konventionscykeln Rekommendationer Granskning Förändringsarbete Alternativrapport Regeringens rapport

Tidschema Förhör Sveriges rapport Alternativrapport Strategi Slutsatser och Rekommendationer Ny strategi Sveriges rapport 2010 2015 2020

Framgångsfaktorer Synliggör villkoren för personer med funktionsnedsättning Gör en långsiktig plan Koordinera själva genomförandet Bedriv arbetet ur ett funktionsrättsperspektiv Gör funktionsrättperspektivet synligt i budgeten Utbilda och medvetandegör Involvera civilsamhället

Fakta och kunskap - A och O Hur ligger vår kommun och landsting till? Använd befintliga uppgifter som hos MFD och Kolada.se Ställ frågor till kommunen/landstinget

Kritik och rekommendationer (2014) Rapporteringssystem frivilligt för kommunerna Brist på genusperspektiv i politik (art 6) Bättre kunskap hos bla personal (art 7 och 8) Mer resurser till elevhälsan (art 7)

Kritik och rekommendationer (2014) Samtycke till medicinsk behandling och Ingen ska hålla kvar mot sin vilja inom sjukvården (art 12, 14 och 15) Våld och övergrepp bla skyddat boende. (art 16) Neddragning av assistans (art 19)

Kritik och rekommendationer (2014) Kommuner och tillgänglighet i byggd miljö (art 9) Tillgänglighet i offentlig upphandling (art 9) Offentligt material (art 9) Självmord (art 10)

Kritik och rekommendationer (2014) Diskriminering vid adoption (socialtj) (art. 23) Inkludering i skola och få stöd som behövs (art 24) Tillgänglighet till val och att ha pol uppdrag (art 29)

Kritik och rekommendationer (2014) Insamling av statistik och indikatorer (art 31) Involvera organisationerna i kommande rapport

Särskilt om stödjande beslutsfattande, tillgänglighet och utbildning

De allmänna kommentarerna 1 om artikel 12 likhet inför lagen - Lika rättskapacitet - Självbestämmande och stödjande beslutsfattande - Ska följa individens vilja och önskemål 2 om artikel 9 tillgänglighet - Fysisk, kommunikativ och kognitiv, - Universell utformning och skälig anpassning - Byggd miljö, transport, webb, kommunikation, varor, tjänster

Allmänna kommentarerna 4 om artikel 24 utbildning - Inkluderande och fullt ut tillgänglig utbildning - Rätt till stöd och skälig anpassning

Praktisk övning Ta fram en kampanj för att genomföra någon av rekommendationerna Utgå ifrån Funktionsrättskonventionen och de metoder vi har diskuterat

Frågor?

Tack för att ni har lyssnat